sh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 25) Show all publications
Nyroos, L. & Söderlundh, H. (2025). Att inleda ett polisförhör: Om fri berättelse som mål och medel.. In: Christian Waldmann; Sofia Ask; Joacim Lindh; Malin Sandberg; Astrid Skoglund; Asbjørg Westum (Ed.), Svenskans beskrivning 39: Förhandlingar vid trettionionde sammankomsten för svenskans beskrivning. Växjö 4–6 oktober 2023. Paper presented at Svenskans beskrivning 39, 4-6 oktober 2023, Växjö, Sverige (pp. 298-312). Växjö: Linnaeus University
Open this publication in new window or tab >>Att inleda ett polisförhör: Om fri berättelse som mål och medel.
2025 (Swedish)In: Svenskans beskrivning 39: Förhandlingar vid trettionionde sammankomsten för svenskans beskrivning. Växjö 4–6 oktober 2023 / [ed] Christian Waldmann; Sofia Ask; Joacim Lindh; Malin Sandberg; Astrid Skoglund; Asbjørg Westum, Växjö: Linnaeus University , 2025, p. 298-312Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

Polisförhör är en samtalssituation som präglas av institutionella ramar ochmål. Alla som förhörs ska behandlas lika och betraktas som oskyldiga framtill dess att motsatsen bevisas av dömande instans. Omständigheter somtalar både till en misstänkts fördel och nackdel ska beaktas (Rättegångsbalken,kap. 23 §4) och polisen ska uppmuntra den förhörde till fritt berättandeoch undvika ledande frågor (Kronkvist, 2021; Polismyndighetenshandbok för förhör, 2023).I studien som presenteras här undersöks hur inledningen ser ut ivittnesförhör där polisen efterfrågar en fri berättelse, och hur polis ochförhörd person därmed synliggör och hanterar institutionella ramar. Merspecifikt undersöks 1) vilket utrymme för fri berättelse som skapas genompolisens inledande fråga/frågor och 2) hur frågan besvaras av den förhörde– blir det fri berättelse? Syftet med studien är att belysa den position isamtalet där fri berättelse ska initieras, samt ge exempel på hur detta kanse ut i praktiken. Den faktiska interaktionen i polisförhör – och särskilt iSverige på svenska – är fortfarande relativt outforskad empirisk mark (sedock Byrman, 2017; Jönsson, 1988) och systematiska studier saknas avhur utrymme för fri berättelse skapas i förhör i en svensk kontext.

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Linnaeus University, 2025
Series
Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619
Keywords
förhör, samtalsanalys, Conversation Analysis, polis
National Category
Studies of Specific Languages
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-58385 (URN)10.15626/svebe39.00 (DOI)9789180821117 (ISBN)
Conference
Svenskans beskrivning 39, 4-6 oktober 2023, Växjö, Sverige
Funder
Swedish Research Council, 2021-03044_VR
Available from: 2025-11-06 Created: 2025-11-06 Last updated: 2025-11-06Bibliographically approved
Nyroos, L. & Söderlundh, H. (2025). Polisförhörets policy och praktik: En liten studie om ramar och professionell frihet (1ed.). In: Gustav Westberg (Ed.), Betydelse i rörelse: Studier av det sociala livets semiotik (pp. 224-236). Örebro: Örebro universitet
Open this publication in new window or tab >>Polisförhörets policy och praktik: En liten studie om ramar och professionell frihet
2025 (Swedish)In: Betydelse i rörelse: Studier av det sociala livets semiotik / [ed] Gustav Westberg, Örebro: Örebro universitet , 2025, 1, p. 224-236Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: Örebro universitet, 2025 Edition: 1
National Category
Studies of Specific Languages
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-58391 (URN)9789189875142 (ISBN)9789189875159 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council, 2021-03044_VR
Available from: 2025-11-06 Created: 2025-11-06 Last updated: 2025-11-06Bibliographically approved
Nyroos, L. (2024). I don’t Remember that: Negotiating Memories and Epistemic Claims in Swedish High-Stake Police Interviews. International Journal for the Semiotics of Law, 37, 485-515
Open this publication in new window or tab >>I don’t Remember that: Negotiating Memories and Epistemic Claims in Swedish High-Stake Police Interviews
2024 (English)In: International Journal for the Semiotics of Law, ISSN 0952-8059, E-ISSN 1572-8722, Vol. 37, p. 485-515Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper employs Conversation Analysis to investigate a specific interactional environment in Swedish police interviews (PIs): sequences where the interviewee asserts an inability to recollect specific events, and the police subsequently challenge this assertion. The police interview serves as a crucial setting for reconstructing past events and identifying the distribution of knowledge among participants. While previous research has delved into the cognitive mechanisms underlying memory retrieval in PIs, there exists a scarcity of empirical investigation of how memories and their associated knowledge are interactionally managed within this high-stakes activity. Prior Conversation Analytic studies exploring how epistemic dimensions shape social interaction form the theoretical basis for the current study, including research indicating how ‘forgetfulness’ can be strategically employed as an interactional resource. Only a few studies have targeted recorded high-stakes interviews in Swedish, and the lack of such is problematic since international research have highlighted the influence of cultural and social factors on conditions and outcomes. Data used for this study comprises anonymized audio recordings (N = 51) from a preliminary murder investigation, making a valuable contribution to the understanding of interactional practices in Swedish police interviews. Results indicate a discrepancy in orientation between the police and the interviewee. The former treats the memories as accessible knowables possible to retrieve, in contrast to the latter, who uses the police’s challenge as a vehicle for contesting the ‘impossible action of remembering.’

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Nature, 2024
National Category
General Language Studies and Linguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-52568 (URN)10.1007/s11196-023-10044-9 (DOI)001089599600003 ()2-s2.0-85174565934 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2021–03044
Available from: 2023-10-26 Created: 2023-10-26 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Nyroos, L. & Eklund Heinonen, M. (2023). Förväntan, förståelse och förvåning: Om lärares attityder till andraspråksstudenters skrivande ihögre utbildning. In: Marie Nelson; Mårten Michanek; Maria Rydell; Susan Sayehli; Klara Skogmyr; Marian Gunlög Sundberg (Ed.), Språk i praktiken - i en föränderlig värld: Rapport från ASLA-symposiet, Stockholms universitet, 7-8 april 2022. Paper presented at ASLA-symposiet, Stockholm, 7-8 april 2022. (pp. 330-348). Stockholm: ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, 30
Open this publication in new window or tab >>Förväntan, förståelse och förvåning: Om lärares attityder till andraspråksstudenters skrivande ihögre utbildning
2023 (Swedish)In: Språk i praktiken - i en föränderlig värld: Rapport från ASLA-symposiet, Stockholms universitet, 7-8 april 2022 / [ed] Marie Nelson; Mårten Michanek; Maria Rydell; Susan Sayehli; Klara Skogmyr; Marian Gunlög Sundberg, Stockholm: ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2023, Vol. 30, p. 330-348Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

Studier som fokuserar på det akademiska skrivandets sociala sammanhang har påvisat ett glapp mellan lärarnas förväntningar på studenternas skrivande och studenternas tolkningar av lärarnas krav. En studentgrupp vars skrivande särskilt har hamnat i fokus är flerspråkiga studenter, vilket kanske kan förklaras med att lärarna ofta är ovana vid dessa studenters förutsättningar. I syfte att rikta ljuset mot glappet undersöker vi hur högskolelärare reflekterar muntligt kring sin bedömning av flerspråkiga studenters texter vilka uppvisar tydliga andraspråksdrag. Materialet utgörs av retrospektiva intervjuer kring lärarnas respons på studenttexter, och för undersökningen tillämpas det sociokulturella ramverket Academic Literacies, i kombination med Membership Categorization Analysis (MCA). Genom att undersöka hur kategoriseringar konstrueras interaktionellt bidrar studien till att belysa hur normer och förväntningar kopplade till bedömningspraktiken uttrycks. Resultaten pekar på variation gällande attityder till andraspråksdrag, och MCA bidrar till att fånga hur dessa attityder uttrycks genom kategoriseringar och positioneringar. Å ena sidan konstrueras klassiska akademiska ideal, där lärare och student positioneras med stort avstånd till varandra gällande kompetenser och resurser. Å andra sidan uttrycks också ett mer dynamiskt förhållningssätt mellan lärare och student, vilket representerar ett perspektiv rotat i Academic Literacies.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, 2023
Series
ASLA:s skriftserie / Association suédoise de linguistique appliquée, ISSN 1100-5629, E-ISSN 2004-108X ; 30
National Category
Specific Languages
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-52585 (URN)978-91-87884-30-6 (ISBN)
Conference
ASLA-symposiet, Stockholm, 7-8 april 2022.
Available from: 2023-10-30 Created: 2023-10-30 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Eklund Heinonen, M. & Nyroos, L. (2023). Respons i fokus: Lärares normer och attityder till andraspråksdrag i studenttexter. Högre Utbildning, 13(3), 14-28
Open this publication in new window or tab >>Respons i fokus: Lärares normer och attityder till andraspråksdrag i studenttexter
2023 (Swedish)In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 13, no 3, p. 14-28Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

For two decades, it has been a statutory provision in the Higher Education Act to strive for widening participation. This has led to new and more diverse student groups, one of which being students with a mother tongue other than Swedish. Recurrently, their writing ability tends to be focused in the debate. In the field of Academic Literacies, writing is considered to be a socio-culturally rooted practice, in which teachers’ attitudes strongly impact the writing process. This article presents a study of teachers’ attitudes towards second language students’ writing, aiming to shed light on norms and conditions surrounding L2 students’ academic writing. Teachers’ written feedback concerning linguistic features has been analysed based on theories on feedback practices. The same teachers have also been interviewed regarding their feed-back, using stimulated recall-technique. The results show that the teachers’ feedback reflect different perspectives on the writing process, as well as their own role in the education system. In sum, the study shows that the lack of collegial consensus allows for parallel norms to exist, which results in the students within the same educational program being exposed to a wide range of expectations regarding how texts ought to be written.

Abstract [sv]

Under två decennier har högre utbildning haft breddad rekrytering som målsättning, vilket har fört med sig nya och mer heterogena studentgrupper. En av dessa är studenter med annat modersmål än svenska, och återkommande tenderar deras skrivförmåga att fokuseras i debatten. Att skrivande är sammankopplat med det sociala sammanhang där skrivandet sker har beskrivits väl inom fältet Academic Literacies. I den här artikeln presenteras en studie med fokus på lärares attityder och förhållningssätt till andraspråksstudenters skrivande. Syftet med studien är att belysa normer som präglar skrivandets sammanhang, för att på så vis få en bättre bild av de förutsättningar som präglar och omgärdar andraspråksstudenters skrivande i olika ämnen under deras utbildningsprogram. För att undersöka detta har lärares skriftliga respons som rör språket analyserats med avstamp i teorier om respons. De lärare som skrivit responsen har också intervjuats om sin respons med hjälp av stimulated recall-teknik. Resultaten visar att lärarnas respons präglas av deras egna erfarenheter, syn på skrivprocessen samt den egna rollen inom utbildningen. Sammantaget visar undersökningen att bristen på kollegial samsyn mellan ämnen inom programmet ger utrymme för parallella normer att existera, vilket resulterar i att studenterna möter ett brett spann av förväntningar på hur texter ska utformas. 

Place, publisher, year, edition, pages
Cappelen Damm Akademisk, 2023
Keywords
Academic Literacies, Academic Writing, Attitudes, Feedback, Norms, Second Language Acquisition, academic literacies, akademiskt skrivande, andraspråksinlärning, repons, attityder, normer
National Category
Specific Languages Pedagogy
Research subject
Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-52463 (URN)10.23865/hu.v13.3864 (DOI)2-s2.0-85172663404 (Scopus ID)
Available from: 2023-10-12 Created: 2023-10-12 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Sundqvist, P., Wikstrom, P., Sandlund, E. & Nyroos, L. (2018). The teacher as examiner of L2 oral tests: A challenge to standardization. Language Testing, 35(2), 217-238
Open this publication in new window or tab >>The teacher as examiner of L2 oral tests: A challenge to standardization
2018 (English)In: Language Testing, ISSN 0265-5322, E-ISSN 1477-0946, Vol. 35, no 2, p. 217-238Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The present paper looks at the issue of standardization in L2 oral testing. Whereas external examiners are frequently used globally, some countries opt for test-takers' own teachers as examiners instead. In the present study, Sweden is used as a case in point, with a focus on the mandatory, high-stakes, summative, ninth-grade national test in English (speaking part). The national test has the typical characteristics of standardized tests and its main objective is to contribute to equity in assessment and grading on a national level. However, using teachers as examiners raises problems for standardization. The aim of this study is to examine teachers'/examiners' practices and views regarding four aspects of the speaking test - test-taker grouping, recording practices, the actual test occasion, and examiner participation in students' test interactions - and to discuss findings in relation to issues concerning the normativity and practical feasibility of standardization, taking the perspectives of test-takers, teachers/examiners, and test constructors into account. In order to answer research questions linked to these four aspects of L2 oral testing, self-report survey data from a random sample of teachers (N = 204) and teacher interviews (N = 11) were collected and quantitative data were analyzed using inferential statistics. Survey findings revealed that despite thorough instructions, teacher practices and views vary greatly across all aspects, which was further confirmed by interview data. Three background variables - teacher certification, work experience, gender - were investigated to see whether they could provide explanations. Whereas certification and gender did not contribute significantly to explaining the findings, work experience bore some relevance, but effect sizes were generally small. The study concludes that using teachers as examiners is a well-functioning procedure in terms of assessment for learning, but raises doubts regarding assessment of learning and standardization; a solution for test authorities could be to frame the test as non-standardized.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2018
National Category
General Language Studies and Linguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-36607 (URN)10.1177/0265532217690782 (DOI)000429074300003 ()2-s2.0-85043606679 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2012-4129
Available from: 2018-10-19 Created: 2018-10-19 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Nyroos, L., Sandlund, E. & Sundqvist, P. (2017). Code-switched repair initiation: The case of Swedish eller in L2 English test interaction. Journal of Pragmatics, 120, 1-16
Open this publication in new window or tab >>Code-switched repair initiation: The case of Swedish eller in L2 English test interaction
2017 (English)In: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 120, p. 1-16Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Despite a long-standing interest in repair practices, much is yet to be learned about participants' selections of components of the repair operation, and their systematic variation across contexts and languages (Hayashi et al., 2013b; Kitzinger, 2013). The present paper targets the initiation of self-repair through examination of a particular discursive object, the Swedish conjunction eller ('or'), located in repair-prefacing position in a corpus of 79 second language (L2) oral proficiency tests. In the corpus, eller is systematically produced in Swedish, while surrounding talk is produced in the target language, English. As such, the repair initiations are code-switched (e.g., Auer, 1998b). Building on the recent work on or-prefaced repair initiations in English (Lerner and Kitzinger, 2015), we examine the role of eller-initiated repair (EIR), i.e., repair prefaced by eller, in the context of paired L2 tests. We also contrast EIRs with or-prefaced repair initiations in the same dataset. Findings indicate that EIRs serve to display trouble awareness, which may relate to necessary revisions of both form and content of the talk in English. The 'other-languageness' (Gafaranga, 2000) of the momentary code-switch amplifies test-takers' attention to what needs to be replaced or revised, and indicates to co-participants that self-repair is underway. The practice helps push forward turn transition and pre-empts conclusions about the speaker's stance or linguistic competence, which may be particularly relevant in a language testing context. (C) 2017 Elsevier B.V. All rights reserved.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2017
National Category
General Language Studies and Linguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-36608 (URN)10.1016/j.pragma.2017.08.008 (DOI)000414112500001 ()2-s2.0-85033400789 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2012-4129
Available from: 2018-10-19 Created: 2018-10-19 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Forsberg Lundell, F. & Nyroos, L. (2017). Språkvetenskaplig kompetens i praktiken (1ed.). In: Håkansson, David & Karlsson, Anna-Malin (Ed.), Varför språkvetenskap?: Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter (pp. 255-268). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Språkvetenskaplig kompetens i praktiken
2017 (Swedish)In: Varför språkvetenskap?: Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter / [ed] Håkansson, David & Karlsson, Anna-Malin, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, p. 255-268Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2017 Edition: 1
National Category
General Language Studies and Linguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-36611 (URN)9789144108902 (ISBN)
Available from: 2018-10-19 Created: 2018-10-19 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Sandlund, E., Sundqvist, P. & Nyroos, L. (2016). Research-based professional development workshops for EFL teachers: Focus on oral test interaction. Nordic Journal of Modern Language Methodology, 4(1), 24-48
Open this publication in new window or tab >>Research-based professional development workshops for EFL teachers: Focus on oral test interaction
2016 (English)In: Nordic Journal of Modern Language Methodology, E-ISSN 1894-2245, Vol. 4, no 1, p. 24-48Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this paper, we address language teachers’ continuing professional development (CPD) and engagement with research by demonstrating how research on English as a foreign language (EFL) speaking tests can be applied in professional training workshops on oral test interaction and assessment. Data were drawn from an ongoing research project targeting 9th-grade national English speaking tests in Sweden. Authentic test recordings analysed in a previous study (Sandlund & Sundqvist, 2013) formed the basis for workshops designed to initiate discussions on testing and assessing EFL oral proficiency. The two-fold aim of the study is to implement a research-based workshop model for increasing teachers’ awareness of interaction in speaking tests, and to analyse teachers’ self-reported insights from workshop participation with regard to conducting speaking tests and assessing oral proficiency. Workshop experiences were followed up with questionnaires. Findings reveal some noteworthy pedagogical implications of collaborative work with test recordings and assessment.

Keywords
continuous professional development; EFL; teachers; conversation analysis
National Category
General Language Studies and Linguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-36622 (URN)
Projects
Testing Talk
Funder
Swedish Research Council, 2012-4129
Available from: 2018-10-19 Created: 2018-10-19 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Sandlund, E., Sundqvist, P. & Nyroos, L. (2016). Testing L2 Talk: A Review of Empirical Studies on Second-Language Oral Proficiency Testing. Language and Linguistics Compass, 10(1), 14-29
Open this publication in new window or tab >>Testing L2 Talk: A Review of Empirical Studies on Second-Language Oral Proficiency Testing
2016 (English)In: Language and Linguistics Compass, E-ISSN 1749-818X, Vol. 10, no 1, p. 14-29Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this review article, empirical studies published from 2004 through 2014 on second-language (L2) oral proficiency testing are analyzed, with a specific focus on discourse and social interaction in such tests. Taking three common test setups, oral proficiency interviews (OPIs), paired peer tests, and group peer tests as an organizing principle for the studies examined, recent developments in L2 oral proficiency testing research are situated, reviewed, and discussed, with a particular focus on tests conducted in face-to-face contexts. Findings from the review of selected journals, databases, monographs, and edited collections indicate (1) a prevalence of studies of the OPI format, but a growing research base on paired and group tests, (2) an absence of oral test studies in discourse journals, and (3) an emphasis on assessment, validation, and rater perspectives, as opposed to detailed analyses of interaction in L2 tests.

National Category
General Language Studies and Linguistics
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-36609 (URN)10.1111/lnc3.12174 (DOI)000368022300002 ()2-s2.0-84953723923 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2012-4129
Available from: 2018-10-19 Created: 2018-10-19 Last updated: 2025-10-07Bibliographically approved
Projects
Interactional Patterns in Swedish Police Interviews: ´Doing Objectivity´ when Asking Information Seeking Questions and Producing Reformulation [2021-03044_VR]; Södertörn University; Publications
Nyroos, L. & Söderlundh, H. (2025). Att inleda ett polisförhör: Om fri berättelse som mål och medel.. In: Christian Waldmann; Sofia Ask; Joacim Lindh; Malin Sandberg; Astrid Skoglund; Asbjørg Westum (Ed.), Svenskans beskrivning 39: Förhandlingar vid trettionionde sammankomsten för svenskans beskrivning. Växjö 4–6 oktober 2023. Paper presented at Svenskans beskrivning 39, 4-6 oktober 2023, Växjö, Sverige (pp. 298-312). Växjö: Linnaeus UniversityNyroos, L. & Söderlundh, H. (2025). Polisförhörets policy och praktik: En liten studie om ramar och professionell frihet (1ed.). In: Gustav Westberg (Ed.), Betydelse i rörelse: Studier av det sociala livets semiotik (pp. 224-236). Örebro: Örebro universitetNyroos, L. (2024). I don’t Remember that: Negotiating Memories and Epistemic Claims in Swedish High-Stake Police Interviews. International Journal for the Semiotics of Law, 37, 485-515
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3935-0644

Search in DiVA

Show all publications