Utvärdering i praktiken – En handbok för praktiker och studenter är en engagerande och handfast guide för alla som vill genomföra såväl som förstå utvärderingar.

I ett samhälle där krav på evidens, kvalitet och ansvar genomsyrar offentlig verksamhet räcker det inte att bara mäta – vi måste också förstå, värdera och förbättra. Denna bok visar hur utvärdering inte enbart behöver vara ett kontrollinstrument, utan kan bli ett kraftfullt verktyg för lärande, utveckling och kritiskt tänkande.

Boken förenar teoretisk fördjupning med konkret vägledning. Den fungerar som en pedagogisk guide genom hela utvärderingsprocessen, med ett steg-för-stegupplägg som ger en tydlig struktur och stöd i det praktiska utvärderingsarbetet. Samtidigt ges en refekterande och kritisk belysning av evidensbasering, granskningssamhället och utvärderingens roll i modern styrning.

Det dubbla perspektivet gör boken till ett stöd för att genomföra genomtänkta, relevanta och användbara utvärderingar – och för att förstå utvärderingens betydelse i ett större samhälleligt sammanhang.

Utgångspunkten är enkel: Målet är inte fler utvärderingar – utan bättre utvärderingar.

Under 2002-03 genomförde Skolverket den hittills största utvärderingen av svensk skola, den s.k. Nationella utvärderingen 2003 (NU-03). Utvärderingen involverade ett stort antal forskare samt ca 200 skolor, 1 900 lärare och 10 000 elever. Närmare tjugotalet rapporter har publicerats med resultatredovisningar för olika ämnen och sammanfattningar av utvärderingen. Hösten 2005 ville Skolverket att NU-03 skulle granskas för att försöka dra lärdomar av arbetet inför eventuella kommande nationella utvärderingar. Uppdraget att utvärdera NU-03 har genomförts av en forskargrupp inom forskningsmiljön MEA – Mälardalens utvärderingsakademi vid Mälardalens högskola. Uppdraget var att belysa styrkor och svagheter med den nationella utvärderingen. Metautvärdering av NU-03 påbörjades i oktober 2005 och avslutades i november 2006. I denna rapport riktas uppmärksamheten mot olika huvudmoment i arbetet med NU-03 för att ge ett omdöme om utvärderingsmodellens styrkor och svagheter. I metautvärderingen sätts också NU-03 i relation till den nationella utvärderingen 1992 (NU-92) för ett jämförande reso-nemang om de båda utvärderingarnas upplägg eller design. Sammanfattningsvis är vår bedömning att styrkan med NU-03 är väl avstämda instrument. Svagheten är att dessa har utformats för en gammal läroplan och situation i skolan. Man kan säga att NU-03 är ett ”välstämt piano” men frågan är om det används till att spela en gammal melodi som inte längre passar dagens repertoar, det vill säga den multikulturella skolan på 2000-talet.