Syftet med denna artikel är att granska sex studier av romska initiativ och projekt som romer och icke-romer genomfört tillsammans från tidigt 1990-tal fram till 2017. Artikeln behandlar revitalisering av det nationella minoritetsspråket romani chib och förutsättningar för revitalisering i skola och utbildningssystem i Sverige. Med inspiration av Grins COD-modell, det vill säga Capacity development (kapacitet/kompetens), Opportunity creation (tillfälle) och Desire (önskan/vilja) (Grin 1990, 2003) och genom en fri tolkning av hur modellen vidareutvecklats av Lainio & Pesonen (2021), behandlar artikeln mesonivån, det vill säga gruppnivån. De tre faktorer som enligt Lainio & Pesonen utgör nödvändiga förutsättningar för revitalisering och utveckling av ett minoritetsspråk består av Kompetens/Kapacitet, Tillfälle och Vilja. Dessa faktorer återkommer i varierande grad i de sex studierna och är ibland överlappande. I tillägg framkommer ytterligare faktorer som resurser och tillgångar som kan vara avgörande för revitalisering av romani chib. Det gäller den flerspråkighet och kompetens i flera olika varieteter som ofta är förekommande bland romer och som uppmuntras. Vidare gynnar alla samtal om och intresset för språk den metalingvistiska medvetenheten bland såväl barn som vuxna inom minoriteten. Ytterligare en faktor utgörs av de generationsöverskridande aktiviteter som även främjar identitetsstärkande arbete bland romska barn och unga, där kontakten med vuxna talare av romani chib som förebilder bidrar till revitalisering av språket. Samtidigt visar de sex studierna att projekten och deltagarna kringgärdats av olika former av antiziganism. De pekar också på att en fristad eller fredad zon där minoritetsspråket är ”naturligt, förväntat och välkommet” (Lainio & Pesonen 2021, s. 49) utgör en viktig förutsättning för revitaliseringen.

Detta kapitel riktar sitt fokus mot en uppdragsutbildning av 25 modersmålslärare i romani chib, 11 kvinnor och 14 män från olika romska grupper, vars syfte var att stärka lärarnas kompetens inom professionen. De två frågor som artikeln diskuterar gäller hur de många språkliga varieteterna och variationerna mellan grupperna integrerats i utbildningen och vidare hur en kritisk interkulturell pedagogik kommit till uttryck i den. Det teoretiska ramverk som inspirerat utbildningen grundar sig i kritisk och interkulturell pedagogik samt vidare i kritiska romska studier, ett forskningsfält som utvecklats under senare år. I artikeln diskuteras några exempel på hur utbildningen bland deltagarna bidragit till en ökad förståelse av såväl den egna som andra romska varieteter och fördjupade kunskaper om de olika gruppernas historia och traditioner. Den romska historien med den förföljelse, flykt, marginalisering och antiziganism som minoriteten upplever än idag kopplas samman med specialpedagogiska frågeställningar gällande posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och sekundär traumatisering, frågor som sällan uppmärksammats i relation till romer men en angelägen kunskap för just modersmålslärare i mötet med romska barn och familjer. Vidare problematiseras relationen mellan romer och forskningen om dem genom exempel från två vetenskapliga konferenser i romska studier som lärarna deltog i. Avslutningsvis diskuteras frågan om det lärande som kan uppstå inom ramen för högre utbildning när romska studenter finns närvarande på campus och utmana rådande föreställningar om minoriteten samt möjliggöra interkulturella läroprocesser mellan både romer och icke-romer i högre utbildning. 

This article concerns a commissioned course in higher education for 25 mother tongue teachers in Romani in Sweden. The aim of this two-year course, that combined studies and working as mother tongue teachers, was to strengthen their professional teaching competencies in their mother tongue as  well as in education. The two questions that the article is discussing concerns how the many language varieties of Romani as well as the variations in between the different Romani groups represented among the participants have been integrated into the course content. The theoretical framework draws from critical intercultural Pedagogy and critical Romani Studies. The article provides examples of how the course contributed to increased understanding of the different varieties of Romani spoken among the participants as well as increased knowledge about the history and traditions of the different groups. The Romani history with persecution, flight, marginalization and antiziganism experienced still today, was connected to educational issues related to Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) and secondary traumatisation, issues that seldom are highlighted in relation to Roma, but important knowledge for mother tongue teachers in their contacts with Romani children and their families. Examples from two scientific conferences that the teachers participated in, highlight the traditional relationship between Roma and research from a critical perspective in Romani studies. The chapter concludes by focusing on how the presence of Romani students on campus may challenge some of the stereotypes and prejudices concerning this minority starting intercultural learning processes between Roma and non-Roma in Higher Education.

Hösten 2012 fick Södertörns högskola och vi författare till föreliggande studie, Christina Rodell Olgaç och Angelina DimiterTaikon, i uppdrag av Skolverket att innan årets slut utveckla och starta en tvåårig romsk brobyggarutbildning med inriktning mot skolan, en utbildning som avslutades i juni 2015. Utbildningen kom att omfatta 15 romska brobyggare tillhörande olika romska grupper. Dessa var verksamma främst inom skolan i fyra av de fem pilotkommunerna, Luleå, Linköping, Göteborg och Helsingborg, som 2012 utsågs inom ramen för den dåvarande regeringens strategi för romsk inkludering åren 2012-2032. Den femte pilotkommunen Malmö valde att inte delta i just denna utbildningssatsning. Brobyggarna anställdes av kommunerna på heltid med femtio procent av tiden avsatt för brobyggarutbildningen. Utbildningen ägde rum på Södertörns högskola under två och en halv dag i månaden under fyra terminer med 7,5 högskolepoäng per termin, sammanlagt 30 högskolepoäng, motsvarande 25 procents heltidsstudier. Det övergripande syftet med denna studie är att utifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv och ur ett lärarperspektiv beskriva och analysera erfarenheter av just denna romska brobyggarutbildning med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskola. De frågor som studien främst undersöker gäller:

Vilka innehållsmässiga och pedagogiska överväganden har funnits bakom brobyggarutbildningen?

Vilka svårigheter och/eller möjligheter samt konsekvenser kan en högskoleutbildning få för en romsk brobyggare?

Vilka pedagogiska lärdomar kan vi dra av erfarenheterna från utbildningen och implikationer av dessa lärdomar?