sh.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 154) Visa alla publikationer
Burman, A. (2026). A Fundamentally Contested Phenomenon The Three Waves in the Swedish Debate on Bildung. History of European Ideas, 52(6), 1267-1282
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A Fundamentally Contested Phenomenon The Three Waves in the Swedish Debate on Bildung
2026 (Engelska)Ingår i: History of European Ideas, ISSN 0191-6599, E-ISSN 1873-541X, Vol. 52, nr 6, s. 1267-1282Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article examines the Swedish debate on Bildung from the early nineteenth century to the present, treating Bildung as a fundamentally contested concept whose meanings have been repeatedly redefined. Drawing on books, scholarly journals, government reports, educational policy documents, and press materials, the study combines intellectual-historical contextualisation with a conceptual-historical approach. The analysis focuses on three periods in which debates on Bildung have been particularly intense in Sweden: the era of idealism and neo-humanism in the early nineteenth century; the period of social movements and national romanticism around the turn of the twentieth century; and the contemporary context shaped by neoliberalism and right-wing populism since the 1990s. Across these phases, Bildung has been mobilised by different social groups and political actors as an academic ideal, a civic and popular project, and a conservative or nationalistic programme. The article argues that, despite persistent disagreements over its meaning, Bildung has recurrently functioned in Sweden as a critical counter-concept to instrumental and utilitarian understandings of education, thereby reflecting broader European intellectual conflicts over culture, education, and politics. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis, 2026
Nyckelord
Bildung, conceptual history, intellectual history, popular education, Swedish educational discourse
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-59384 (URN)10.1080/01916599.2026.2617026 (DOI)001681600000001 ()2-s2.0-105029462901 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2026-03-05 Skapad: 2026-03-05 Senast uppdaterad: 2026-08-28Bibliografiskt granskad
Burman, A. (2026). Hannah Arendt: politiskt tänkande i mörka tider. Stockholm: Fri tanke
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hannah Arendt: politiskt tänkande i mörka tider
2026 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande.

I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Fri tanke, 2026. s. 207
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-59988 (URN)9789189961852 (ISBN)
Tillgänglig från: 2026-05-13 Skapad: 2026-05-13 Senast uppdaterad: 2026-05-13Bibliografiskt granskad
Burman, A. & Hallberg, A. V. (2025). Inledning. In: Anders Burman, Anna Victoria Hallberg (Ed.), Tillståndet: Om postmodernismen och dess lärdomar (pp. 7-17). Göteborg: Daidalos
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Inledning
2025 (Svenska)Ingår i: Tillståndet: Om postmodernismen och dess lärdomar / [ed] Anders Burman, Anna Victoria Hallberg, Göteborg: Daidalos, 2025, s. 7-17Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Daidalos, 2025
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria Filosofi
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-56478 (URN)9789171737113 (ISBN)
Tillgänglig från: 2025-02-19 Skapad: 2025-02-19 Senast uppdaterad: 2026-03-10Bibliografiskt granskad
Larsson, A., Landahl, J. & Burman, A. (2025). Pedagogikens århundrade: Uppkomsten och utvecklingen av en vetenskaplig disciplin. Göteborg: Makadam Förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Pedagogikens århundrade: Uppkomsten och utvecklingen av en vetenskaplig disciplin
2025 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Ämnet pedagogik blev under 1900-talet både en vetenskaplig och politisk maktfaktor. Särskilt efter andra världskriget flyttade disciplinen fram sina positioner och dess företrädare anlitades gång på gång för att lösa olika problem i skola och utbildning. Denna process skedde parallellt med att utbildning överhuvudtaget kom att inta en alltmer central roll i det moderna samhället. I takt med en förlängd skolgång och att allt fler studerade på universitet växte ett utbildningssamhälle fram.   

Pedagogikens århundrade följer diskussionerna om pedagogik i Sverige från ämnets etablering i början av 1900-talet, över den kraftiga expansionen under decennierna efter andra världskriget och de genomgripande förändringarna från och med 1970-talet, fram till att den övergripande benämningen utbildningsvetenskap började användas omkring år 2000.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Makadam Förlag, 2025. s. 191
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-57212 (URN)9789170615092 (ISBN)
Tillgänglig från: 2025-05-16 Skapad: 2025-05-16 Senast uppdaterad: 2025-10-07Bibliografiskt granskad
Burman, A. & Hallberg, A. V. (Eds.). (2025). Tillståndet: Om postmodernismen och dess lärdomar. Göteborg: Daidalos
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tillståndet: Om postmodernismen och dess lärdomar
2025 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Abstract [sv]

När postmodernismen bröt igenom internationellt på 1980-talet förknippades den främst med franska tänkare som Jean-François Lyotard och Jean Baudrillard och deras kritik mot konventionell framstegstro och ”stora berättelser”. Men postmodernismen kom snart att få ett betydande inflytande också långt utanför de humanistiska seminarierummen. Författare som Paul Auster och fotografer som Cindy Sherman, båda med tvetydighet, pastisch och ironi som viktiga verkningsmedel, räknas ofta som postmodernister. I Sverige blev själva termen postmodernism ett nästan till leda använt slagträ i kultursidesdebatter om estetik och politik.

Under de senaste årtiondena har det talats ganska tyst om postmodernismen, i varje fall i Sverige. Men detta håller nu på att förändras, poängterar Anders Burman och Anna Victoria Hallberg, redaktörer för antologin "Tillståndet". Det finns idag ett växande intresse för postmodernismen inom humanistisk forskning och därmed också ett behov av att aktualisera och kontextualisera postmodernismens utgångspunkter och mångsidiga – för att inte säga disparata – uttryck. Det är ett sådant behov denna antologi vill fylla.

Antologins texter spänner över ett brett fält, från konst och litteratur till historia och sociologi. De berör också frågor om vetenskap och politik, kunskap och sanning. Postmodernismen har inte bara ett historiskt intresse, den ställer också, explicit och implicit, frågor om vår kaotiska samtid.

Vid sidan av bokens redaktörer, Anders Burman och Anna Victoria Hallberg, verksamma vid Södertörns högskola, medverkar Frida Beckman, Henrik Bohlin, Olof Hallonsten, Johan Söderberg och Sven-Olov Wallenstein.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Daidalos, 2025. s. 201
Nyckelord
postmodernism, konst, litteratur, historia, sociologi
Nationell ämneskategori
Tvärdisciplinära studier i humaniora och konst
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-56068 (URN)9789171737113 (ISBN)
Tillgänglig från: 2025-01-07 Skapad: 2025-01-07 Senast uppdaterad: 2025-10-07Bibliografiskt granskad
Burman, A. (2024). Den sista idealisten: Viktor Rydberg och hans tid. Stockholm: Norstedts Förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den sista idealisten: Viktor Rydberg och hans tid
2024 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Idag är det nog mest kring jul Viktor Rydbergs namn nämns, när "Tomten" reciteras i radio eller "Gläns över sjö och strand" hörs i skolor och kyrkor. Men i sin tid var Rydberg den mest framstående, och definitivt den mest lärde, svenska författaren. Han blev ledamot i Svenska Akademien, hedersdoktor vid Uppsala universitet och professor i först kulturhistoria och sedan konsthistoria vid Stockholms högskola. Bra jobbat av ett fosterbarn från Jönköping som växte upp under eländiga förhållanden. Hans bildningstörst var enorm, och förutom romaner, noveller och dikter skrev han hundratals tidnings- och tidskriftsartiklar och fördjupade sig i såväl romersk kejsarhistoria som den samtida darwinismen. Bok berättar om Viktor Rydbergs liv men också om den fascinerande tid han levde i, när modernisering och sekularisering stod för dörren och vetenskapliga framsteg förändrade samhället i grunden.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Norstedts Förlag, 2024. s. 405
Nyckelord
Viktor Rydberg
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-54994 (URN)9789113130958 (ISBN)9789113130989 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-10-16 Skapad: 2024-10-16 Senast uppdaterad: 2025-10-07Bibliografiskt granskad
Burman, A. & Rodell, M. (2024). Frederic Jameson (1984) Postmodernism, or the Cultural Logic of Late Capitalism. In: Stina Bengtsson, Staffan Ericson, Fredrik Stiernstedt (Ed.), Classics in Media Theory: (pp. 297-309). Abingdon, Oxon: Routledge
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Frederic Jameson (1984) Postmodernism, or the Cultural Logic of Late Capitalism
2024 (Engelska)Ingår i: Classics in Media Theory / [ed] Stina Bengtsson, Staffan Ericson, Fredrik Stiernstedt, Abingdon, Oxon: Routledge, 2024, s. 297-309Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

In his essay ‘Postmodernism, or the Cultural Logic of Late Capitalism’ (1984b), the American literary scholar Frederic Jameson attempts to relate postmodern culture to broader economic, social and political developments. The main thesis is that postmodernism is nothing more than the cultural logic of late capitalism. Jameson analyses a range of contemporary artworks and cultural products and shows how they differ from the art of the modernist era. Where truth, the creative and the individual subject are questioned, concepts such as practices, discourses and intertextual games become important instead. While Jameson’s essay remains relevant as a contemporary diagnosis and for those who want to understand what the term ‘postmodernism’, means, it is interesting above all as a methodological model that shows the possibilities of historicising current trends.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Abingdon, Oxon: Routledge, 2024
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
Annat forskningsområde
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-54262 (URN)10.4324/9781003432272-22 (DOI)2-s2.0-85195353821 (Scopus ID)9781040026519 (ISBN)9781032557960 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-06-19 Skapad: 2024-06-19 Senast uppdaterad: 2025-10-07Bibliografiskt granskad
Burman, A., Landahl, J. & Larsson, A. (2024). Inledning. In: Anders Burman; Joakim Landahl; Anna Larsson (Ed.), Pedagogikens politik: Utbildningsforskning och utbildningspolitik under efterkrigstiden (pp. 7-17). Huddinge: Södertörns högskola
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Inledning
2024 (Svenska)Ingår i: Pedagogikens politik: Utbildningsforskning och utbildningspolitik under efterkrigstiden / [ed] Anders Burman; Joakim Landahl; Anna Larsson, Huddinge: Södertörns högskola, 2024, s. 7-17Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Södertörns högskola, 2024
Serie
Södertörn Academic Studies, ISSN 1650-433X ; 99Södertörn Studies in Intellectual and Cultural History ; 11
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-54590 (URN)978-91-89504-92-9 (ISBN)978-91-89504-93-6 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-08-21 Skapad: 2024-08-21 Senast uppdaterad: 2025-10-07Bibliografiskt granskad
Burman, A., Landahl, J. & Larsson, A. (Eds.). (2024). Pedagogikens politik: Utbildningsforskning och utbildningspolitik under efterkrigstiden (1ed.). Huddinge: Södertörns högskola
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Pedagogikens politik: Utbildningsforskning och utbildningspolitik under efterkrigstiden
2024 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Pedagogik och politik har kanske aldrig varit så nära förbundna som i Sverige efter andra världskriget. Under några decennier intog pedagogiska forskare en central roll i reformeringen av välfärdssamhällets utbildningssystem, vilket ledde till införandet av den nioåriga grundskolan, en kraftigt utbyggd förskoleverksamhet och stora förändringar av den högre utbildningssektorn. Många uppskattade det nära samarbetet mellan utbildningsforskning och utbildningspolitik men det blev också föremål för kritik både inom och utanför akademin.

Utifrån skilda exempel hämtade från den svenska efterkrigstiden belyser den här antologin det komplexa mötet mellan pedagogik och politik. Här erbjuds en fördjupad kunskap om hur utbildningsforskare och pedagogiska experter var med om att påverka den förda politiken men också hur politiska krafter och aktörer direkt eller indirekt influerade forskningen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Södertörns högskola, 2024. s. 199 Upplaga: 1
Serie
Södertörn Academic Studies, ISSN 1650-433X ; 99Södertörn Studies in Intellectual and Cultural History ; 11
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-54456 (URN)978-91-89504-92-9 (ISBN)978-91-89504-93-6 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, P19-0894:1
Tillgänglig från: 2024-08-12 Skapad: 2024-08-12 Senast uppdaterad: 2025-10-07Bibliografiskt granskad
Burman, A. (2023). Välfärdssamhällets pedagogik: Nedslag i en omstridd disciplins moderna historia. In: Johan Östling; Anton Jansson; Ragni Svensson Stringberg (Ed.), Humaniora i välfärdssamhället: Kunskapshistorier om efterkrigstiden (pp. 143-163). Göteborg: Makadam Förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Välfärdssamhällets pedagogik: Nedslag i en omstridd disciplins moderna historia
2023 (Svenska)Ingår i: Humaniora i välfärdssamhället: Kunskapshistorier om efterkrigstiden / [ed] Johan Östling; Anton Jansson; Ragni Svensson Stringberg, Göteborg: Makadam Förlag, 2023, s. 143-163Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Makadam Förlag, 2023
Serie
Kriterium, E-ISSN 2002-2131 ; 49
Nyckelord
The humanities, Public sphere, History of knowledge, Knowledge, History
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-56948 (URN)10.22188/kriterium.49.f (DOI)978-91-7061-901-4 (ISBN)978-91-7061-401-9 (ISBN)
Tillgänglig från: 2025-04-15 Skapad: 2025-04-15 Senast uppdaterad: 2026-06-11Bibliografiskt granskad
Projekt
Hegeliansk marxism [16/2013_OSS]; Södertörns högskola; Publikationer
Burman, A. (2018). A Lacanian Hegelianism: Slavoj Žižek's (Mis-)Reading of Hegel. In: Anders Burman & Anders Baronek (Ed.), Hegelian Marxism: The Uses of Hegel’s Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek (pp. 185-198). Huddinge: Södertörns högskolaBurman, A. (2018). Att inte bara förstå utan också förändra: Žižeks Hegel. In: Anders Burman & Cecilia Sjöholm (Ed.), Žižek som samtidsanalytiker: (pp. 101-116). Hägersten: TankeKraftBurman, A. (2018). Back to Hegel!: Georg Lukás, Dialectics, and Hegelian Marxism. In: Anders Burman & Anders Baronek (Ed.), Hegelian Marxism: The Uses of Hegel’s Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek (pp. 17-34). Huddinge: Södertörns högskolaBartonek, A. & Burman, A. (Eds.). (2018). Hegelian Marxism: The Uses of Hegel’s Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek (1ed.). Huddinge: Södertörns högskolaBartonek, A. (2018). Herbert Marcuse: No Dialectics, No Critique. In: Anders Burman & Anders Baronek (Ed.), Hegelian Marxism: The Uses of Hegel’s Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek (pp. 81-106). Huddinge: Södertörns högskolaBartonek, A. (2018). Karl Korsch: To Make the Right Marx Visible through Hegel. In: Anders Burman & Anders Baronek (Ed.), Hegelian Marxism: The Uses of Hegel’s Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek (pp. 35-59). Huddinge: Södertörns högskolaBartonek, A. (2018). Theodor W. Adorno: With Hegel Against Capitalism. In: Anders Burman & Anders Baronek (Ed.), Hegelian Marxism: The Uses of Hegel’s Philosophy in Marxist Theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek (pp. 127-150). Huddinge: Södertörns högskolaBurman, A. & Sjöholm, C. (Eds.). (2018). Žižek som samtidsanalytiker. Hägersten: TankeKraftBurman, A. (2017). Vart tog marxismen vägen?: Slavoj Žižek och de nya kommunisterna. In: Anders Burman & Lena Lennerhed (Ed.), Samtider: Perspektiv på 2000-talets idéhistoria (pp. 239-259). Göteborg: DaidalosBurman, A. (2016). Flykten från Hegel: Den postmoderna vänsterns genealogi. Hägersten: TankeKraft
Pedagogik: En historisk studie av en omstridd disciplin [P19-0894:1_RJ]; Umeå universitet; Publikationer
Burman, A., Landahl, J. & Larsson, A. (Eds.). (2024). Pedagogikens politik: Utbildningsforskning och utbildningspolitik under efterkrigstiden (1ed.). Huddinge: Södertörns högskola
Forskarskola i politisk idéhistoria [2022-06335_VR]; Uppsala universitet
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0328-9116

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer