sh.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Bergkvist, Anna-Mia, Doktorand
Publikasjoner (2 av 2) Visa alla publikasjoner
Moberg, C., Wolrath Söderberg, M., Sandberg, L., Lindblad, I., Sjöholm, C., Gullström, M., . . . Stedt, K. (2022). De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav. Aftonbladet (2022-12-07)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
Vise andre…
2022 (svensk)Inngår i: Aftonbladet, nr 2022-12-07, s. 2Artikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Aftonbladet, 2022. s. 2
Emneord
Klimatförändringar; växthusgaser; mänskliga rättigheter
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50340 (URN)
Merknad

Aftonbladet Debatt

Tilgjengelig fra: 2022-12-07 Laget: 2022-12-07 Sist oppdatert: 2023-10-06bibliografisk kontrollert
Eriksson, H. & Bergkvist, A.-M. (2020). Öppna eller stängda skolor: en fråga även om bildning och lärande. Skola och samhälle (2020-06-08)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Öppna eller stängda skolor: en fråga även om bildning och lärande
2020 (svensk)Inngår i: Skola och samhälle, E-ISSN 2001-6727, nr 2020-06-08Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Föreningen skola och samhälle, 2020
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-50095 (URN)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 63/2016
Tilgjengelig fra: 2022-10-18 Laget: 2022-10-18 Sist oppdatert: 2022-10-18bibliografisk kontrollert
Prosjekter
Kollektivets fronesis. En undersökning av kollektivitet, besultsfattande och professionella överväganden i välfärdsyrken i Sverige och Tyskland [63/2016_OSS]; Södertörns högskola; Publikasjoner
Schwarz, E. & McGuirk, J. (2023). Studies in Practical Knowledge: Discipline, Philosophy, Plurality. In: Carl Cederberg; Kåre Fuglseth; Edwin van der Zande (Ed.), Exploring Practical Knowledge: Life-World Studies of Professionals in Education and Research (pp. 25-42). Leiden: Brill Academic PublishersSchwarz, E. (2023). To Step into the Life of Others: Professional Action, Empathy and an Ethics of Engagementt. In: Magnus Englander; Susi Ferrarello (Ed.), Empathy and Ethics: . London: Rowman & Littlefield PublishersHjertström Lappalainen, J. (Ed.). (2021). Aspiranten och erfarenheten: Polisers praktiska kunskap (1ed.). Huddinge: Södertörns högskolaHjertström Lappalainen, J. (2021). Den drömmande anden i ögonblicket. In: Marcia Sá Cavalcante Schuback; Staffan Ericson (Ed.), Tidvatten: Festskrift till Hans Ruin (pp. 53-60). Huddinge: Södertörns högskolaHjertström Lappalainen, J. (2021). Inledning. In: Jonna Hjertström Lappalainen (Ed.), Aspiranten och erfarenheten: polisers praktisk kunskap (pp. 9-30). Huddinge: Södertörns högskolaSchwarz, E. (2021). To Act as One Body?: Collective and Embodied Judgement Within Professional Action and Education. In: Stephen Loftus; Elizabeth Anne Kinsella (Ed.), Embodiment and Professional Education: Body, Practice, Pedagogy (pp. 27-42). Singapore: SpringerSchwarz, E. (2021). Vi poliser?: Om vänskap, arbetskamratskap och pluralitet. In: Jonna Hjertström Lappalainen (Ed.), Aspiranten och erfarenheten: Polisers praktiska kunskap (pp. 289-314). Huddinge: Södertörns högskolaSchwarz, E. (2020). ”At the very core of the Belarusian uprising is a moral Trauma”: Interview with Tatiana Shchyttsova. Baltic Worlds (October 1)Schwarz, E. & Hjertström Lappalainen, J. (2020). Collective Phronesis?: An Investigation of Collective Judgement and Professional Action. In: Raffaela Giovagnoli ; Robert Lowe (Ed.), The Logic of Social Practices: (pp. 23-35). Cham: SpringerHjertström Lappalainen, J. (2020). Det kontrollerade tänkandet. In: Anders Burman, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Synne Myreböe (Ed.), En plats för tänkande: Essäer om universitetet och filosofin (pp. 213-230). Huddinge: Södertörns högskola
Organisasjoner