System of choice and privatization are two significant changes in Swedish elderly care in recent decades. Sweden’s three largest cities have different strategies to handle these changes. This article explores and compares older migrants’ use of home help services and nursing homes to understand whether there are differences between these cities and why this might be the case. A mixed method was used. Privatization and system of choice were found to promote ethnically-profiled care and the use of care by migrants from the Middle East and Africa, although extant research often portrays these groups as vulnerable and lacking accessibility to elderly care.

Swedish elderly care consists mainly of two forms of care: home help services and special housing. The aim of this paper is to investigate and analyse how and to what extent older migrants use different forms of elderly care and to explore whether, and if so why, this is the case. The article uses a mixed method that combines a quantitative and a qualitative research approach. The study comprises statistics on the total population of elderly persons using home help services and special housing, and 10 telephone interviews with care managers. The results show that while Nordic migrants have similar patterns access to elderly care to Swedes, older migrants from the Middle East and Africa use home help services to a similar extent to older Swedes, but refrain from use of special housing due to the greater accessibility of home help services and the help they receive from family and relatives. To understand this disparity, the study highlights the role of filial piety and family obligation, which prescribe how the family should take care of elderly family members. The results show that the family significantly influences an elderlýs choice of public forms of care in ways that fit its preferences.

Den svenska äldreomsorgen består huvudsakligen av omsorgsformerna hemtjänst och äldreboende. Syftet med denna artikel är att undersöka och analysera i vilken grad äldre migranter nyttjar de olika omsorgsformerna. Vidare är syftet att förklara om och i så fall varför de använder omsorgsformerna på olika sätt. Artikeln kombinerar kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder och omfattar samtliga äldre som har hemtjänst och äldreboende i Sverige samt 10 telefonintervjuer med biståndsbedömare och socialsekreterare. Resultatet visar att nordiska migranter nyttjar hemtjänst och äldreboenden lika mycket som svenskar. Däremot skiljer sig äldre migranter från Mellanöstern och Afrika från svenskar. De nyttjar lika mycket hemtjänst som svenskar, men avstår från att nyttja äldreboende tack vare tillgången till hemtjänst och hjälp från familj och släktingar. Förklaringen finns i filial fromhet och familjens skyldighet att ta hand om sina äldre familjemedlemmar. Familjen påverkar genom att se till att de äldre får hemtjänst och hjälper de äldre, något passar deras preferenser och normer. De kan nyttja hemtjänsten samtidigt som de lever upp till föreställningen om filial fromhet och skyldigheten att ta hand om äldre familjemedlemmar.