Idag står alla som arbetar inom de mellanmänskliga yrkena inför en ny utmaning: kravet på "evidensbasering". Begreppet har väckt debatt, inte minst på psykoterapins område. Men när allt fokus läggs på frågan om vilken vetenskaplig grund dessa yrken vilar på riskerar diskussionen att tappa kontakten med själva verksamheten: Vad ska egentligen en duglig psykoterapeut eller psykoanalytiker kunna? De senaste vetenskapliga rönen från hjärnforskningen? De mest effektiva teknikerna för symptomlindring? Vilken betydelse har den praktiska kunskap som ligger i själva bemötandet, och arbetet i relationen tillsammans med klienten?

Författarna i denna antologi framhåller att psykoterapin och psykoanalysen ofta har mätts med måttstockar som inte varit rimligt avpassade för verksamhetens karaktär. Att istället börja nära praktiken, i en fenomenologisk beskrivning av själva arbetet, för att reflexivt undersöka vilka förmågor den kompetenta yrkesutövaren tar i anspråk, kan ge oss en rikare grund för ett kritiskt samtal.

Boken innehåller texter av Rolf Künstlicher, Lotta Landerholm, Christian Nilsson, Gudrun Olsson, Jurgen Reeder och Fredrik Svenaeus.