Generativ artificiell intelligens har på kort tid fått en alltmer framträdande roll inom HR-sektorn vilket påverkar både arbetsuppgifter och yrkesroller. Samtidigt är kunskapen begränsad om hur denna teknologiska utveckling påverkar HR-medarbetares psykologiska upplevelser. Syftet med studien var att undersöka hur användning av generativa AI-verktyg påverkar HR-medarbetares olika perspektiv på arbete samt hur self-efficacy och copingstrategier bidrar till att hantera denna påverkan. Studiens två frågeställningar löd; Kan generativ AI ses som en stressor, eller som en copingstrategi för att hantera stress inom HR-sektorn? Vilken roll spelar self-efficacy för hur HR-medarbetare hanterar användningen av generativ AI? Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma HR-medarbetare från både offentlig och privat sektor som använder generativa AI-verktyg i sitt arbete. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultaten visar att generativ AI ger upphov till en psykologisk dubbelhet där tekniken både upplevs som en resurs och som en potentiell stressor. Centrala teman som framträdde var kompetens, resurser, upplevelsen av att behöva “hänga med” i utvecklingen, arbetsbelastning samt oro kring teknologin. Slutsatsen är att generativ AI inte entydigt kan förstås som vare sig en stressor eller en copingstrategi, utan att dess psykologiska konsekvenser är beroende av individers self-efficacy samt organisatoriska förutsättningar såsom utbildning, socialt stöd och tydliga riktlinjer.

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har förändrat hur konsumenter betalar i vardagen, särskilt i Sverige där digitala betalningsmetoder i stor utsträckning har ersatt kontanter. Betalningar har blivit snabbare och mer bekväma men också mer osynliga och automatiserade. Trots omfattande forskning om digitala betalningars påverkan på konsumtion finns det begränsad kunskap om hur konsumenter själva upplever betalningsögonblicket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska konsumenter upplever betalningsögonblicket vid användning av olika digitala betalningsmetoder samt hur dessa upplevelser relaterar till vardaglig konsumtion och upplevd ekonomisk kontroll. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Materialet har analyserats genom tematisk analys.

Resultaten visar att mobilbetalningar och kontaktlösa kortbetalningar utgör norm i respondenternas vardag och upplevs som snabba och smidiga. Samtidigt framkommer att denna smidighet minskar medvetenhet i betalningsögonblicket, vilket gör att kostanden ofta upplevs som abstrakt. Kontroll över utgifterna upplevs i många fall först i efterhand genom digitala översikter. Studien visar även att låg friktion kan bidra till impulsivitet, särskilt vid vardagliga inköp, samtidigt som vissa digitala verktyg kan stärka upplevd kontroll över tid.

Genom att fokusera på konsumenters egna upplevelser bidrar studien till en fördjupad förståelse av betalningsögonblicket i ett nästan kontantlöst samhälle och belyser hur digitaliseringens smidighet både kan underlätta vardagen och utmana ekonomisk självkontroll.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet arbetar med att skapa, upprätthålla och stärka tillit i klientnära arbete med barn, unga och föräldrar. Studien syftade även till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som, enligt socialarbetare, påverkar tillit samt hur de uppfattar och bedömer sitt professionella ansvar för tillitsskapande och vilka strategier och arbetsmetoder som används i detta arbete. Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där empirin grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som är verksamma inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och tolkades utifrån Sztompkas teori om interpersonell tillit samt Rothsteins teori om institutionell tillit, med fokus på hur dessa två former av tillit samspelar i klientmöten där socialarbetaren samtidigt representerar både den professionella relationen och socialtjänsten som institution. Studiens resultat visar att tillit uppfattas som en grundläggande förutsättning för samarbete, ett centralt arbetsverktyg i det klientnära arbetet samt som ett resultat av ett fungerande samarbete. Vidare framkom att transparens, tydlig kommunikation, delaktighet och ett respektfullt bemötande är avgörande faktorer för tillitsskapande. Resultatet visar även att organisatoriska förutsättningar såsom tidsbrist, hög personalomsättning och extern målstyrning kan försvåra tillitsskapande arbete. Sammantaget visar studien att interpersonell och institutionell tillit ständigt samverkar och påverkar varandra. Studien visar hur de två tillitsformerna, inom socialt arbete, inte kan förstås isolerat utan måste betraktas som ömsesidigt beroende och att tillit bör förstås som både ett relationellt och organisatoriskt ansvar inom socialt arbete.

Denna avhandling undersöker hur migranter, medieteknologier och övervakningsteknologier är sammanflätade på förvaren.  

Att transnationella liv är tätt sammanflätade med vardagliga digitala mediepraktiker som utgör viktiga förutsättningar för en rörlig tillvaro, vilket har understrukits av forskare, journalister och icke-statliga organisationer, visar att migration, både som erfarenhet och styrning, redan är digitaliserad i hög grad och nu är på väg ännu längre i denna riktning.

Denna avhandling utgår från en kontext där rörligheten hindras och blockeras, där avvisade migranter hålls kvar i förvaren i väntan på utvisning, och i denna kontext minskar faktiskt digitaliseringen. Jag hävdar här att förvarsystemet, åtminstone tillfälligt, immobiliserar migranter inte bara fysiskt och geografiskt utan också digitalt. I svenska förvar är tillgången till multimedial teknologi begränsad och starkt kontrollerad, och i vissa fall till och med förbjuden, som till exempel smarta telefoner.

Detta innebär ett system av vad som kan kallas för motdigitalisering, av ickeuppkoppling, som uppfattas som ett påtvingat avbrott och ber ande, vilket inte bara påverkar migranter i förvar utan också de transnationella relationer som uppkopplingen tidigare möjliggjorde.  

Frågan som huvudsakligen styr denna studie är: Vad händer när den uppkopplade migranten (Diminescu, 2008) inte längre är uppkopplad? Med hjälp av grounded theory och etnografiska intervjuer med migranter som för närvarande är eller har varit frihetsberövade undersöks här upplevelsen av ett icke tidsbestämt frihetsberövande och medieteknikens roll och betydelse, både när det gäller dess närvaro och frånvaro, inom en miljö som huvudsakligen präglas av väntan.

Väntan är det som definierar upplevelsen av frihetsberövande. Avhandlingen analyserar väntan genom att undersöka tre dimensioner: den första genom de tekniker som finns (och saknas) i förvaret; den andra är väntan som praktiker med fokus på deras effekter på det dagliga livet och uppfattningen av tid; och den tredje utgörs av väntans relationella aspekter, med hänsyn till transnationella relationer och emotionella band.

Influerad av Goffmans begrepp totala institutioner (1961) föreslår jag konceptet ”väntinstitution” som ett ramverk för att förstå förvar, eftersom väntan inte bara är karakteristisk för det dagliga livet för migranter utan också utgör ett medel genom vilket systemet fungerar och upprätthålls. Väntan är den grundläggande dimension inom vilken alla relationer på förvaren uppstår och formas, och den står i nära relation till makt och kontroll. Denna institutionalisering av väntan, konstrueras, upprätthålls och underhålls både av de medietekniker som är tillgängliga för migranterna och de som används för att styra livet inne på förvaren. Det bryter upp uppfattningen om samtidighet mellan insidan och utsidan. Denna avhandling tematiserar en bruten samtidighet där de tillgängliga medieteknologierna i slutändan berövas sin rituella roll (Goffman, 1967) vilket ökar känslan av isolering.

Här ses förvaren därför som ett socio-tekniskt system innefattande: människor, utrymmen, tidsplanering, lagar och regler, praktiker samt tillåtna och förbjudna medieteknologier. I avhandlingen omvärderas och ifrågasätts därutöver den retorik om tillgång till medier och kontakt med omvärlden som förs fram av institutionens representanter. Fokus kring frågorna om varför och hur denna tillgång beviljas eller avslås flyttas därmed till migranternas perspektiv. Med utgångspunkt i kritiskt-feministisk teori ser denna studie inte migranterna enbart som offer för systemet utan också som aktiva subjekt, som arkitekter som kan utforma och vidta åtgärder för att tillgodose de behov som frihetsberövandet tagit ifrån dem.

Tidigare forskning visar att kvinnor i mansdominerade yrken ofta möter diskriminering, men detta behöver studeras närmare i deras vardagliga arbete i svensk kontext. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever diskriminering i mansdominerade yrkesmiljöer och belysa hur dessa erfarenheter påverkar deras arbetsmotivation. Materialet utgörs av 10 kvalitativa intervjuer med kvinnor inom bland annat fordonsindustrin, säkerhetsbranschen, lager, restaurang, psykiatri och resursskola. Studien utgick från en induktiv tematisk analys som resulterade i fyra centrala teman: inte tagen på allvar, sexistisk jargong och machokultur, könad arbetsdelning och bristande stöd, samt från viljestyrka till hopplöshet. Analysen visade att sexistiska kommentarer, sexualiserade blickar och nedlåtande bemötanden var vanligt förekommande och så pass normaliserade att de utgjorde en del av arbetsplatskulturen. Arbetsuppgifter fördelades ofta efter kön, där kvinnor “skyddades” från svårare moment eller uteslöts från centrala uppgifter trots att de var kvalificerade. Flera beskrev även att deras upplevelser ignorerades av chefer och HR, vilket i sin tur påverkade arbetsmotivationen negativt. Många gick från stark arbetsvilja till uppgivenhet, minskat engagemang eller tankar på att lämna yrket. Studien visar därmed hur diskriminering får konkreta negativa konsekvenser för kvinnors arbetsmotivation och utvecklingsmöjligheter.

Artificiell intelligens (AI) har under de senaste åren integrerats i flera delar av arbetslivet, däribland rekrytering, vilket har aktualiserat frågor om rättvisa, transparens och mänskligt omdöme. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka studenters erfarenheter av AI, deras generella attityder till tekniken samt deras inställning till AI-baserad rekrytering. Datainsamlingen genomfördes via en webbaserad enkät som besvarades av 42 studenter vid Södertörns högskola. Enkäten bestod av items från General Attitudes towards Artificial Intelligence Scale (GAAIS) samt frågor om inställning till AI i rekryteringsprocesser baserade på tidigare forskning. Data analyserades med Pearsons korrelationsanalyser, multipel linjär regressionsanalys och oberoende t-test för att undersöka eventuella könsskillnader. Fritextsvar analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta samband mellan generella AI-attityder och inställning till AI-baserad rekrytering. Regressionsmodellen var inte signifikant och förklarade en låg andel av variansen. Inga signifikanta könsskillnader identifierades. Den tematiska analysen visade att flera deltagare uttryckte oro kring minskad mänsklig kontakt och betonade vikten av att AI används som ett stöd i rekryteringsprocessen snarare än som en självständig beslutsfattare. Resultaten indikerar att studenters inställning till AI i rekrytering i högre grad påverkas av värderingar kopplade till mänsklig interaktion och upplevd rättvisa än av generella attityder till AI.

This study: Physiologus influence on medieval to early modern maps, aims to show the influence of thePhysiologus and the Physiologus driven bestiary tradition on medieval mappamundi to early modernmaps in Europe. Physiologus was one of medieval Europe's most popular texts where the Christianmoral code was discussed using animals as a mnemonic devise. The animals were given a number ofnatures, or attributes, which was then interpreted according to Christian teaching. The bestiary culturestretched over many centuries and affected the society it was surrounded by. The method used in thisstudy is iconological interpretation, pictures from the bestiary tradition are studied together with animalfigures in maps in an effort to see if it is possible to identify the animals in maps as belonging to thePhysiologus tradition. They are identified by their attributes, narratives and interpretation. Four animalshave been singled out, the siren, the elephant, the aspidoceleon (whale) and finally the serra (sawfish).All of them have been identified from the studied maps successfully, however, due to the morphingability of the serrafish, that particular identification is quite difficult. The study also aims to bridge aninterdisciplinary gap which has resulted in an inability to understand the importance of Physiologus as arelevant source from late antiquity until the beginning of early modern times.

This study examines how the Swedish Armed Forces use digital media platforms as a mediatechnical and visual communication tools, and how this communication is perceived by civilian audiences. The study adopts a media technical perspective and explores how platform-specific affordances, design logics and user cultures shape the representation and interpretation of military identity, presence and societal role in social media environments.

The empirical material consists of a combination of discourse analysis, visual analysis, and semi-structured interview with civilian respondents. The analysis focuses on the Swedish Armed Forces communication on Instagram, TikTok and YouTube, which are compared in relation to how each platform enables distinct communicative expressions and organizational identities.

The results show that the Swedish Armed Forces strategically adapt their communication to the mediatechincal conditions of each platform. TikTok is used to create proximity, humanization and everyday relatability through informal and humorous expressions. Instagram functions as a balanced platform where representation, inclusion and recruitment are combined with a controlled visual aesthetic. YouTube is primarily a tool to communicate professionalism, authority and legitimacy through longer and more formal formats. The interviews reveal that civilian audiences both identify with and negotiate these messages, with the boundary between entertainment, seriousness, and the normalization of military presence emerging as a key theme.  

The study contributes to a deeper understanding of how mediatechnology and platform logic shape government communication, and how military authorities construct their identity within a contemporary digital media landscape. 

Denna studie undersökte hur bibliotekarier föreställer sig god läsning ur ett historiskt och samtida perspektiv, för att sedan analysera och problematisera uppfattningarna genom att relatera dem till maktaspekter. Relevansen av detta ligger bland annat i läsfrämjandets aktualitet idag och att bibliotekarier är en betydande kraft i sådant arbete. Det empiriska materialet består av artiklar i vilka bibliotekarier förmedlar uppfattningar om läsning och är tagna ur branschtidskriften Biblioteksbladet från åren 1916, 1976 samt 2020–2024. Dokumenten analyserades huvudsakligen genom kvalitativ innehållsanalys, men analysmetoden har även diskursanalytiska drag eftersom begrepp från Michel Foucaults diskursteori användes. Kritiska lässtudier agerade sedan som teoretiskt ramverk. Materialet visar att bibliotekarier från 1916 huvudsakligen föreställer sig att god läsning sker när den ger bildning, och att bibliotekarier från 1976 menar att den inträffar vid läsning av vad de klassar som god litteratur. Enligt bibliotekarier från 2020–2024 är läsning god läsning, men den ska vara lustfylld och frivillig. Under samtliga perioder understryks dock läsintressets värde. Ytterligare likheter är att normen förmedlas vara läsning i ensamhet, samt att god läsning tolkas mer eller mindre åtkomlig beroende på individ. Utifrån Foucault utgör biblioteket en institution där makt/kunskap skapar sanningar och producerar betydelsen av god läsning, och en slutsats är att innebörden av begreppet har förändrats sedan 1916. Bibliotekarier från 1916, 1976 och 2020–2024 tolkas därmed verka inom olika sanningsregimer och diskurser. Att gå emot sanningsregimerna kan resultera i marginalisering. Därtill uttrycker bibliotekarier särskilt att pojkar har svårighet för god läsning, och således påverkas deras kunskapstillgång. Diskursen 2020–2024 innebär dock att vad som inkluderas i begreppet god läsning har breddats, vilket belyser hur diskursers makt inte enbart är förtyckande. Bibliotekarier kan därmed vidga betydelsen av god läsning inom flera kontexter om de sprider en sanningsregim och diskurs som inte begränsar läsning. På så vis främjas inkludering medan diskriminering förhindras.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som har många olika konsekvenser. Detta är något som drabbar många kvinnor i Sverige. Socialtjänsten har ett lagstadgat ansvar att erbjuda stöd och skydd samt att arbetet ofta förutsätter samverkan med externa aktörer såsom kvinnojourer. Studien syftar därmed att få en fördjupad förståelse för hur socialtjänstens personal upplever och beskriver samverkan med kvinnojourer i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i fem kommuner inom Stockholms län. Vidare analyseras intervjuerna tematiskt med stöd av organisationsteori och samverkan som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras i tre teman: Samverkan som dagligt arbete, Olika men kompletterande roller samt Samverkans kvalitet. Samverkan beskrivs som en integrerad del av socialsekreterarnas vardag, ofta behovsstyrd och situationsanpassad. Socialtjänstens roll framställs som formellt ansvarig för utredning, riskbedömning och beslut. Medan kvinnojourer beskrivs bidra med samtalsstöd, praktiskt stöd och kontinuitet i vardagen. Samverkans kvalitet varierar mellan kommunerna.

The purpose of this thesis is that from an ethnological, interactionist and gender theoretical perspective examine how Swedish women with borderline and bipolar diagnoses formulate their perceptions of their encounters with psychiatry. The focus is on the encounter between patient and physician / staff in psychiatric institutions. The aim is to analyze if and how the balance of power is affecting women's behavior in meetings. One central theme in the writing of this essay is also the idea of preconceptions of how a person with an affective diagnosis should behave, and how these stereotypes are internalized in patients. My results suggest that the hierarchies inside the mental health institutions leads to insecurity and uncertainty amongst the women. The women are renegotiating their roles to fit into the preconceived notions that are the diagnoses that they attributed.

I denna studie undersöks hur universitetsstudenter språkligt beskriver och värderar användningen av ChatGPT i sin akademiska skrivprocess samt hur denna användning upplevs påverka lärande och kunskapsproduktion. Studenternas utsagor analyseras i relation till universitetslärares resonemang om skrivande, ansvar och bedömning, vilket möjliggör en analys av hur generativ AI förstås och praktiseras i akademiskt skrivande inom högre utbildning, särskilt i relation till skrivprocess, epistemisk självständighet, autenticitet och akademiskt ansvar. Utgångspunkten för studien är att den ökade användningen av generativ AI utmanar etablerade föreställningar om skrivande som kunskapsskapande praktik. För att undersöka detta genomförs en riktad kvalitativ innehållsanalys av fritextsvar från en digital enkät med 50 universitetsstudenter samt fem semistrukturerade intervjuer med universitetslärare. Analysen är teoretiskt informerad av ett processinriktat skrivperspektiv, academic literacies och AI-literacy, vilket möjliggör ett analytiskt fokus på hur skrivande, lärande och ansvar konstrueras i deltagarnas utsagor. Resultatet visar att studenter främst beskriver ChatGPT som ett stöd i skrivprocessens tidiga och språkligt bearbetande faser, exempelvis vid uppgiftsförståelse, idéutveckling, strukturering och språklig revidering. Samtidigt framträder en återkommande ambivalens, där verktyget även beskrivs som ett potentiellt hinder för självständigt tänkande, fördjupat lärande och utvecklingen av en egen akademisk röst. Denna ambivalens återfinns även i lärarnas beskrivningar, där problem kopplade till bedömning, transparens och ansvar särskilt framhålls, liksom risken för att AI-genererade texter framstår som språkligt välformulerade men innehållsligt ytliga. Studiens övergripande slutsats är att ChatGPT inte enbart fungerar som ett tekniskt skrivstöd, utan även bidrar till att omförhandla akademiska normer kring skrivande, lärande och ansvar i högre utbildning.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som bidrar till ensamhet och social isolering hos den äldre befolkningen. Fem biståndshandläggare intervjuades och det empiriska materialet analyserades med stöd av en tematisk analys. Vidare analyserades resultatet med stöd av aktivitetsteorin, Känsla av sammanhang (KASAM) och disrespansmodellen. Studiens resultat visar att de främsta faktorer som bidrar till äldres ensamhet och sociala isolering är fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, en otrygg och otillgänglig miljö i den äldres närområde samt bristande sociala nätverk. Vidare visade studien att ensamhet och social isolering medför konsekvenser i form av psykisk ohälsa. Ett centralt fynd i studien var förebyggande arbete och skyddsfaktorer som visade att meningsfulla sociala relationer och deltagande i sociala aktiviteter spelade en viktig roll. Organiserade aktiviteter så som öppna mötesplatser och biståndsbedömda insatser kan bidra positivt till att motverka ensamhet och social isolering genom att ge äldre möjlighet att vara delaktiga i samhället. 

Denna studie undersöker hur graviditet, kön och samhällsansvar konstrueras i hemelektronikkedjan Powers kampanj Baby Bonus, lanserad i Sverige hösten 2025. Kampanjen väckte uppmärksamhet genom att koppla ekonomiska incitament till graviditet och genom att positionera sig i en samhällsdebatt om minskat barnafödande. Studiens syfte är att undersöka hur dessa teman representeras i kampanjens språkliga och visuella uttryck samt hur representationerna relaterar till rådande samhällsdiskurser.     

Analysen utgår från en multimodal kritisk diskursanalys och omfattar kampanjmaterial i form av ett pressmeddelande, webbtexter, sociala medier, bilder och en reklamfilm. Teoretiskt förankras studien i kritisk diskursanalys, multimodalitet, socialkonstruktivism och sociosemiotik, med kompletterande genus- och postfeministiska perspektiv.      

Resultaten visar att kampanjen präglas av tre samverkande diskurser: en konsumtionsdiskurs där graviditet framställs som ett villkor för ekonomisk belöning, en könsdiskurs där kvinnokroppen konstrueras som en central ansvarsbärare, samt en samhällsansvarsdiskurs där barnahavande laddas med moralisk och nationell betydelse. Genom ett konsekvent samspel mellan text, bild och rörligt material normaliseras kopplingen mellan konsumtion, graviditet och samhällsansvar. Studien visar därmed hur kommersiell kommunikation kan bidra till att individualisera samhällsfrågor och reproducera könade föreställningar i ett marknadskommunikativt sammanhang.

This paper examines the impact of Sweden’s feminist foreign policy (FFP), adopted in 2014, on its foreign ministry. The policy has been studied extensively but almost exclusively as part of diplomatic practice; this study expands the perspective by adding analytical and political dimensions relating to the ministry at home. The policy had political origins and, the paper argues, was maintained and instrumentalized as a lever to bring about internal change within the ministry. The policy was under political ownership and policy coordinators were under political patronage. FFP had institutional consequences for the ministry. It promoted more horizontal coordination and stronger functional and organizational synergies, not only between policy areas but also between staff categories. This meant that the work culture and how the ministry works changed. The study, which combines primary and secondary material, offers further insights into Sweden’s FFP, but also into what happens within a foreign ministry. Overall, the paper provides lessons about how foreign policy can be understood as co-constructed by civil servants/diplomats and political appointees – including ministers and their political advisers. 

Fritidshemmet är en del av skolans verksamhet där elever från olika sociala och kulturella bakgrunder möts. I fritidshemmets sociala arena sker det dagligen situationer där eleverna inte kommer överens, detta leder till att konflikter mellan eleverna uppstår. Konflikter är och kommer alltid att vara en del av elevernas vardag. 

I vår studie har vi valt att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med konflikter som uppstår mellan eleverna samt vilken betydelse fritidspersonalens förutsättningar för att skapa och upprätthålla goda relationer har för konfliktarbetet. Vi har fokuserat på om de tidsmässiga förutsättningarna finns för att kunna arbeta med de strategier som krävs i en konflikt och på vilket sätt en god relation kan främja konflikthantering.  

Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att svara på våra forskningsfrågor. Våra svar har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och läroplansteorin för att få svar på våra forskningsfrågor som berör konfliktarbetet på fritidshemmet.  

Våra resultat visar att fritidspersonalen är medvetna om konflikternas orsak samt att en god relation mellan elev och personal är viktig för att kunna ge eleven de verktyg som behövs för att själva kunna lösa konflikter. Resultaten visar att fritidspersonalen upplever att det inte finns tillräckligt med tidsmässiga förutsättningar för att kunna hantera en konflikt på ett idealiskt sätt. 

In September 2016, the journalist Ola Wong wrote an op-ed in the newspaper Svenska Dagbladet, “The Government Is Turning the Museums into Propaganda Centers.” Wong claimed to have seen the change at the Museum of Far Eastern Antiquities in Stockholm, arguing that it had shifted from intellectual position to “sensitiveness to shallow opinions in the media and politics.” The text started the debate that would continue for several years. The purpose of the article is to deconstruct the debate regarding the Swedish museums over the last eight years, paying a special attention to the debate between Wong and various representatives from Swedish museums. The analysis focuses on claims regarding the purpose of a museum made in the debate, using previous theoretical discussions on the topic. The study showed that the participants in the discussion were unable to agree on the nature of issue. This reminds of what Frida Beckman and Nora Hämäläinen call kultursidesmissförstånd, or a “feuilletonistic misunderstanding,” where the participants never agree on common ground, misinterpret and misunderstand each other. Moreover, they disagree on situation in question and hold incompatible views. 

Denna studie undersöker hur studenter som besöker Södertörns högskolebibliotek förhållersig till mobiltelefonens närvaro under självstudier, med perspektiv kring medialisering,ständig tillgänglighet och mobiltelefonen som studieverktyg. Medialiseringen har över tidförändrat hur människor kommunicerar med varandra och formar sin vardag. Genomsemistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersöker denna studie hurmobilanvändning påverkar rutiner, uppmärksamhet och studiemönster. Resultaten visar attstudenter ser mobiltelefonen som både nyttig och distraherande, ett verktyg för struktur ochinformation, men också en källa till distraktion och stress. Användningen påverkas av vanor,sociala normer och studiemiljön, där hemmet förknippas med distraktioner och biblioteketfrämjar fokus. Studien lyfter balansen mellan mobiltelefonens fördelar och nackdelar ochföreslår vidare forskning.

Studien syftar till att undersöka hur nyare investerare använder och blir påverkade av mobilbaserade investerings appar. Där ett särskilt fokus ligger på om vissa beteende förstärks. Detta för att bidra med en ökad förståelse om hur nyare investerare agerar på en mobilbaserad aktiemarknad. Utifrån ett beteendeekomiskt perspektiv så diskuterar och analyseras detta utifrån tre teorier: Prospect Theory, Overconfidence Bias och Herd Behavior. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod där enkäter användes för datainsamlingen. Det totala användbara urvalet består av 81 respondenter. För analys så användes deskriptiv statistik samt statiska analyser med hjälp av Chi2-test. Resultatet indikerar att det finns en påverkan av mobilbaserade investering appar på investerare. Bland annat så finner denna undersökning att det finns förhöjda nivåer av Herd Behavior samt ett irrationellt säljbeteende vid förlust. Däremot kan inget fastställas om förhöjda nivåer av Overconfidence Bias. 

Denna studie undersöker hur säkerhets- och integritetsfunktioner påverkar svenska högskole- och universitetsstudenters användarbeteenden. Genom en enkät och semistrukturerade intervjuer analyseras hur användare väger vinster såsom social interaktion och underhållning, mot risker som datadelning. Resultaten visar att många fortsätter dela personlig information trots oro för integritet, där funktioner som privata konton skapar upplevd trygghet. Faktisk kontroll över data är dock begränsad vilket leder till ett passivt accepterande av risker. Studien belyser hur kunskap, tidigare erfarenheter och kontextuella faktorer samverkar i beslutsprocessen och bidrar till en fördjupad förståelse av digitalt integritetsbeteende bland svenska studenter.

Studien undersöker hur äldre personer upplever AI-drivna telefonsamtal vid bokning av tjänster, med fokus på användarupplevelse, teknikacceptans och behoven bakom interaktionen. Den ökande användningen av automatiserade röstsystem är bakgrunden till studien med fokus på äldre personer då de ofta befinner sig i ett underläge när digitaliseringen dominerar, vilket gör att äldre personer riskerar exkludering när nya tekniker införs.

Studien genomfördes med en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med strukturerade observationer. Sju deltagare deltog. Deltagarna genomförde en bokning för en frisörtid genom ett fiktivt AI-telefonsamtal, följt av intervjuer om deras upplevelser. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys med en abduktiv ansats, där empiri och teori växelverkade. Analysen genomfördes med stöd i teknikacceptansmodellen (TAM) och kompletterades med Why-what-how-modellen som analytiskt ramverk.

I relation till tidigare forskning bekräftar studiens resultat att äldre användares upplevelser av AI-baserade telefonsamtal präglas av både funktionella så väl som psykologiska faktorer, där enkelhet, tydlighet och upplevd trygghet är centrala för teknikacceptans. Samtidigt påverkar individuella skillnader i digital vana hur tekniken förstås och tolkas. Antropomorfism (mänskliga egenskaper) bidrog till en känsla av smidighet och tillgänglighet, men väckte även ambivalens hos vissa deltagare när det var oklart om interaktionen skedde med en människa eller en AI, särskilt i relation till framtida användning inom känslomässigt laddade sammanhang såsom vård eller myndighetskontakt. Studien visar att äldre användare kan acceptera och uppskatta AI-drivna telefonsamtal vid tjänstebokningar, men att acceptansen är villkorad och inte enbart formas av funktionalitet, utan även av hur väl tekniken stödjer psykologiska behov såsom trygghet, kontroll och transparens.

This article offers an overview of existing Swedish research on political engagement among people with disabilities. In the almost complete absence of prior reviews on similar topics the article adopts a tentative and exploratory approach. Its aim is to chart the landscape of scholarly and empirical studies that, to varying degrees, address issues related to the political participation of individuals with disabilities. This mapping exercise includes a broad interpretation of political engagement, encompassing not only formal political participation (such as voting or party affiliation) but also informal forms of activism, alongside various forms of civic engagement.

Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan influencers engagemang, upplevda trovärdighet och transparens på sociala medier och unga vuxnas köpintentioner i Sverige. Influencermarknadsföring har fått en allt större betydelse i ungas digitala konsumtionsmiljö, samtidigt som det finns begränsad empirisk forskning som fokuserar på svenska förhållanden. Studiens syfte är därför att analysera om det föreligger statistiskt signifikanta samband mellan dessa variabler.

Studien har genomförts med en kvantitativ forskningsansats och en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen skedde genom en webbaserad enkät riktad till unga vuxna i åldersspannet 18–30 år bosatta i Sverige. Totalt analyserades 108 fullständiga enkätsvar. De insamlade uppgifterna analyserades med hjälp av deskriptiv statistik, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys.

Resultaten visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan influencers engagemang, upplevda trovärdighet och transparens och unga vuxnas köpintentioner. Av de undersökta variablerna uppvisar upplevd trovärdighet det starkaste sambandet med köpintentioner, följt av engagemang och transparens. Studien bidrar därmed med empirisk kunskap om hur centrala egenskaper hos influencers relaterar till unga vuxnas köpintentioner i en svensk kontext.

This article examines artworks and relational art projects commissioned for carceralspaces—such as security prisons and juvenile detention homes, in Sweden and Norwaysince the early 2000s. The analysis is grounded in the idea that public art serves as amedium of normalization, a core principle of Nordic penal policy that obliges the stateto provide prison conditions that resemble those of society at large. The analysis usesthe concept of “restor(y)ing” to examine how prison art engages with governancestrategies set to “restore” aspects of life lost through incarceration, while alsointervening in the narratives through which prisons are represented to a broaderpublic. This enables a discussion of how the critical potential of public art has beenactivated, or not, in the state-finance commissions. The article identifies markeddifferences between the two national contexts: Norway has commissioned permanentprison art more frequently and in greater variety (including long-term collaborative andpedagogical projects) than Sweden. Across the cases, public art is often aligned with thelogic of the welfare state prison: art as rehabilitation, as beautification, or as personalreform. Yet the analysis also uncovers instances where public prison art creates spacesfor critical reflection on the very conditions of incarceration.

Digitaliseringen har under de senaste åren haft en omfattande påverkan på redovisningsbranschen och förändrat redovisningskonsulters arbetsuppgifter, arbetssätt och yrkesroll. Trots tidigare forskning kring digitalisering inom redovisning finns det fortfarande behov av att förstå hur dessa förändringar tar sig uttryck i det dagliga redovisningsarbetet. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur digitaliseringens utveckling påverkar redovisningskonsulters yrkesroll och det dagliga redovisningsarbetet i praktiken inom små till medelstora redovisningsbyråer. 

Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma redovisningskonsulter. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys och inslag av en abduktiv ansats. Resultatet visar att digitaliseringen har lett till minskad manuell hantering och ett mer automatiserat arbetssätt, samtidigt som innehållet av arbetsuppgifterna har förskjutits mot mer analys och rådgivning. Vidare framkommer ökade krav på teknisk förståelse och kompetensutveckling för att kunna anpassa sig till den digitala utvecklingen. 

Purpose: 

The purpose of this study is to examine the relationship between capital structure, profitability, and growth in Swedish Private Equity-owned firms. The study aims to analyze whether profitability and growth explain variations in capital structure, measured through the debt ratio.

Questions: 

Is there a statistically significant relationship between capital structure and profitability in Swedish Private Equity-owned firms?Is there a statistically significant relationship between capital structure and growth in Swedish Private Equity-owned firms?

Theoretical background: 

The study is grounded in established capital structure theories, primarily Pecking Order Theory and Trade-Off Theory, which are used to analyze corporate financing decisions. These theories are complemented by prior research on Private Equity and the use of financial leverage as a value-creation mechanism.

Methodology: 

A quantitative research approach is employed, using secondary data collected from annual reports of Swedish Private Equity-owned firms during the period 2014–2023. Capital structure is operationalized through the debt ratio, profitability is measured using Return on Assets (ROA), and growth is measured through revenue growth. The empirical analysis is conducted using both simple and multiple regression models.

Results: 

The results indicate that neither profitability nor growth exhibits a statistically significant relationship with capital structure. While the multiple regression models demonstrate higher explanatory power than the simple regressions, profitability and growth remain statistically insignificant determinants of capital structure.

Conclusion: 

The findings suggest that capital structure decisions in Private Equity-owned firms are primarily driven by ownership strategies and financing structures rather than by operational performance. Consequently, traditional capital structure theories appear to have limited explanatory power within a Private Equity context.

Keywords: Capital structure, Private Equity, Leverage, Profitability, Growth

Sammanfattning 

Denna vetenskapliga essä undersöker det visuella stödets möjligheter och begränsningar i skola och fritidshem. Utgångspunkten är två egenupplevda och gestaltade situationer: en där oenhetliga symboler skapar förvirring och riskerar att minska delaktighet, och en där visuella steg-för-steg instruktioner både stärker självständighet för vissa elever och riskerar att begränsa kreativitet för andra. För att fördjupa reflektionen genomfördes två observationer i olika verksamheter: en icke deltagande observation i ett klassrum och en deltagande observation i fritidshem, vilka därefter användes som reflektionsunderlag.

Analysen utgår från Polanyis begrepp tyst kunskap samt Foucaults diskursanalys med begreppet pastoralmakt. Vår nya insikt visar att visuellt stöd aldrig är neutralt: det kan skapa förutsägbarhet, delaktighet och självständighet, men samtidigt styra handlingar och begränsa elevers upplevelse av möjliga val. Det är inte mängden visuellt stöd som är avgörande, utan hur stödet fungerar över tid och mellan miljöer, graden av flexibilitet samt pedagogers professionella omdöme. Essän synliggör att likvärdighet stärks genom gemensamma strukturer och reflekterande samarbete snarare än identiska bilder.

Denna avhandling går emot strömmen i och med att den betraktar Salomon Maimons Lebensgeschichte som ett filosofiskt verk. Maimons pragmatiska behandling av sin egen livshistoria tolkas som en filosofisk handling grundat i sitt eget tankesystem snarare än enbart ett återberättande av en berättelse. Genom att skrivas ihop till en historia visar sig de olika – till synes avvikande och regressiva – stadierna i Maimons liv ha varit transformationer i utvecklingen av en idé som kommer till uttryck i varierande grader av fullkomlighet. Och det är i skrivandet av en livshistoria, som sträcker sig från fanatism till filosofi, som Maimon känner igen sig själv som en instansiering av ett produktivt, pragmatiskt och fritt supra-individuellt jag. Ett sådant universellt jag, alltså en världssjäl betraktat såsom naturens verkande orsak, är någonting som Maimon i sina psykologiska skrifter hävdar kan antas som förklaringsgrund till människans gärningar och handlingar. Således fastlår Maimon att hans liv har lett till uppfinningen av just den idé som ligger till grund för, och därmed bestämmer, riktningen för precis det liv som ledde fram till denna uppfinning. Avhandlingen stöder denna läsning genom att erbjuda en tolkning av de tio kapitel i Lebensgeschichte som är ägnat åt Maimonides skrifter – och därmed visar att idén om ett universellt föreställande jag kan utvecklas ur Maimons främsta lärares verk. Den påvisar också hur de psykologiska fragmenten, som ursprungligen skrivits i tredje person i den erfarenhetspsykologiska tidskriften för vilken Maimon var medredaktör, vittnar om en fulländningsprocess som vägleds av samma idé. Alltså, när Maimon skriver sin historia förnimmer han bland de ringaste detaljerna av sitt liv idén om en universell diktningsförmåga och den ideala vägen till fullkomlighet som den medför. Detta förutsätter en förmåga att spontant kunna fånga den idé varav vilken systematiseringen av hans historia samtidigt bekräftar att hans liv har varit en ständig manifestation och förverkligande av. Eftersom Maimon påstår att ett sådant förfarande endast är möjligt för en inbillningskraft som är fri, innebär det att Maimons liv måste vara historien om en diktningsförmåga som kulminerar i den högsta fullkomligheten i just det ögonblick då historien skrivs. Den nya synvinkeln denna tolkning möjliggör framhäver Maimon som en tänkare för vilken inbillningskraften är av större vikt än vad man har tidigare uppskattat. Det visar dessutom att han befattade sig med problem rörande den historiska utvecklingen av idéer och kunskap på ett sätt som vanligtvis förknippas med senare tänkare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tvärprofessionella team på psykosmottagningar inom öppenvården skapar samarbete i praktiken, samt i vilken utsträckning yrkesroller påverkar kommunikationen inom teamet. Trots att samverkan är avgörande inom psykiatrisk vård, saknas fördjupade studier om hur detta konkret formas i öppenvårdens kontext. Studien adresserar denna kunskapslucka genom att belysa samverkansprocesser i vardagligt teamarbete. Datainsamlingen genomfördes via fem kvalitativa fokusgruppsintervjuer från olika yrkesgrupper. Analysen skedde genom tematisk analys med en induktiv ansats som senare kompletterades med teorin om Organizing Professionalism som tolkningsram. Studien har funnit att professionella i praktiken bidrar till tvärprofessionellt samarbete genom att överbrygga skillnader, förhandla ansvar och skapa utrymme för samverkan. Kommunikation visade sig vara mer personbunden än yrkesbunden, där tillit, humor och öppenhet utgjorde centrala faktorer. Studien visar även att numerär representation och formellt ansvar påverkar inflytandet i teamet. Slutsatsen är att fungerande samarbete i psykosmottagningar inte uppstår av sig självt utan aktivt skapas av teammedlemmarna. 

This bachelor’s thesis analyzes how the relationships between interaction, electronic word of mouth(eWOM), and satisfaction on social media relate to consumer loyalty within the sportswear industry,focusing on the brands Nike and Adidas. The study applies a quantitative research method based on asurvey conducted among students at Södertörn University. In the empirical analysis, consumer loyaltyis operationalized as purchase frequency, reflecting the behavioral dimension of loyalty. The resultsfrom the multiple regression analysis indicate that interaction, eWOM, and satisfaction displaypositive coefficients; however, these relationships are not statistically significant when age andincome are included as control variables. In contrast, income shows a clear and statistically significantassociation with purchase frequency. Overall, the findings suggest that actual purchasing behavior inthe studied sample is more strongly associated with economic conditions than with engagement onsocial media. The study contributes to a more nuanced understanding of consumer loyalty byhighlighting the importance of context, sample characteristics, and how loyalty is operationalized inempirical research.

This thesis investigates the relationship between Foreign Direct Investment (FDI) andeconomic growth in 53 African countries between the years 2000- 2022. Using a fixedeffects panel data regression model, the study analyzes how FDI and control variables suchas political stability, trade, population growth, health, unemployment, and economicfreedom affect GDP per capita growth.

The results show that while FDI displays a positive coefficient, it is not statisticallysignificant in the fully specified model. This suggests that the growth-enhancing effect ofFDI is highly dependent on contextual and institutional factors. Trade shows a positive andstatistically significant effect on growth, consistent with classical trade theory, whileunemployment has a negative and statistically significant association, in line with Okun’sLaw Okun (1962). Surprisingly, economic freedom shows a negative and significanteffect, which challenges traditional liberalization perspectives. Other variables such aspolitical stability, health, and population growth are not statistically significant.

The study concludes that while FDI can contribute to economic growth, its impact is notautomatic. Strong institutions, improved infrastructure, and human capital development arekey to transforming FDI into sustainable economic progress.

Denna studie undersöker hur barnfridsbrott framställs i svensk nyhetsmedia, med fokus på hur barns behov av skydd respektive självbestämmande gestaltas i rapporteringen. Srudien tar sin utgångspunkt i den lagstiftning om barnfridsbrott som trädde i kraft i juli 2021 och som syftar till att stärka barns rättigheter genom att erkänna barn som brottsoffer när de bevittnar våld i nära relationer. Studien bygger på en kvalitativ tematiks innehålls analys av 28 nyhetsartiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under perioden 2021-2024. Analysen resulterade i flera återkommande teman, däribland lagstiftning och juridiska åtgärder, förebyggande insatser, samverkan mellan myndigheter, barns rättigheter och delaktighet, stödinsatser samt balansen mellan skydd och självbestämmande.resultaten visar att rapporteringen i stor utsträckning präglas av ett skydds-och juridikorienterat perspektiv, där barn främst framställs som sårbara offer i behov av skydd genom rättsliga och institutionella åtgärde. Barns egna röster och perspektiv ges begränsat utrymme, och frågor om självbestämmande och delaktighet hamnar ofta i bakgrunden. Med stöd i stigma- och framingteori analyseras hur dessa mediala framställningra kan bidra till att forma dominerande föreställningar om barn som bevittnar våld.Studien visar att nyhetsmedia utgör en central arena för hur barnfridsbrott förstås i offentligheten och understryker  behovet av en mer barncentrerad och rättighetsbaserad rapportering.

The Swedish banking sector operates in a financial landscape characterized by increased regulation and high capital requirements, which raises the question of how banks and their capital structure relate to their profitability. This study examines the relationship between capital structure and profitability in Swedish banks using a quantitative research design. The study covers banks supervised by the Swedish Financial Supervisory Authority and is based on data taken from the banks' annual reports. Profitability is measured by return on assets (ROA) and return on equity (ROE), while capital structure is represented by current liabilities, non-current liabilities, debt ratio, and capital adequacy ratio. The study's analysis is conducted using statistical methods such as descriptive statistics, correlation analysis, and multiple regression analysis. The results of the study show that the debt ratio has a positive and statistically significant correlation with ROE, while the capital adequacy ratio has a negative and statistically significant correlation with ROE. However, neither short-term nor long-term liabilities show any statistically significant correlation with ROA. Overall, the results of the study show that certain components of the banks and their capital structure play a more central role and have a stronger connection to profitability than others, which contributes empirical insights into capital structure and its significance in the Swedish banking sector. 

This study examines how sexual and reproductive rights, particularly abortion rights, are portrayed in Swedish newspapers. The analysis focuses on editorial articles from three major newspapers. Using feminist critical discourse analysis, forty-seven articles published between the years of 2022 and 2024 were analysed to identify dominant discourses. The findings reveal three main discourses: abortion as an individual right, a moral issue, or a political conflict. Liberal newspapers primarily frame abortion as a fundamental right tied to women’s autonomy, often using affective language to mobilize support. In contrast, moderate press emphasizes political and legal aspects, reducing abortion to a governance issue. Affective economies and framing theory highlight how emotions and media representations shape public opinion. The study demonstrates that ideological orientation influences both language and prioritization of abortion in media agendas.  

Oceans are increasingly shaped by climate change, biodiversity loss, geopoliticaltensions and maritime crime and insecurity. Climate-smart marine spatialplanning (CSMSP) has emerged as a governance framework to integrateclimate action, conservation, and equity into ocean planning. However,defense institutions–key actors in maritime security and major greenhousegas emitters–remain absent from CSMSP discourse. This paper arguesthat integrating defense into CSMSP offers strategic and climate benefits:minimizing defense-driven offshore wind cancellation and thus acceleratingapproval, safeguarding environmental protection and undersea critical energyinfrastructure, accelerating decarbonization through the military’s greentransition, and addressing the defense emissions gap. Yet, integration carriessignificant risks: power asymmetries, spatial exclusion, ecological harm,and militarization of green energy. To reconcile security imperatives withsustainability, transparency and equity, the paper proposes governancepathways: transparent data sharing, conflict-resolution and co-existenceprotocols, and defense marine zoning. “However, the paper warns that whilegreen defense initiatives have climate benefits, there are reasons to curbour enthusiasm”. Specifically, rising global military spending and the resultantmineral-intensive extractivism to support war-readiness threaten to overshadowthese benefits by locking in carbon-heavy supply chains and amplifying upstreamemissions, environmental degradation, and social disposability. Aligning nationalsecurity with climate security thus requires more than technological greening: itrequires transparent cradle-to-grave emissions, and strategic restraint in defensespending, war-readiness, and material efficiency. Ultimately, integrating defenseinto CSMSP is not merely a technical exercise but a normative challenge that willdetermine whether ocean governance advances sustainability and transparencyor succumbs to securitized emissions and green extractivism.

Denna studie undersöker hur bilvårdsföretag i Stockholm uppfattar och använder hållbarhet som en del av sitt varumärkesbyggande. Genom en kvalitativ forskningsdesign genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer för att få en fördjupad förståelse av hur miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbarhet praktiseras i företagens vardag. Analysen baseras på Triple Bottom Line (TBL), Aakers Brand Equity modell och Green Brand Equity (GBE), vilka tillsammans möjliggör en tolkning av hur hållbarhetsarbete kan omvandlas till varumärkesvärde.

Resultaten visar att hållbarhet inte används som en uttalad marknadsföringsstrategi, utan snarare är integrerad i dagliga rutiner genom val av skonsamma produkter, minskad resursförbrukning och fokus på personalens välmående. Dessa praktiker bidrar indirekt till ett starkare varumärke genom att skapa högre upplevd kvalitet, förtroende och långsiktiga kundrelationer. Samtidigt möter företagen utmaningar i form av ökade kostnader, komplexa regelverk och konkurrens från aktörer som inte följer samma krav.

Studien visar att hållbarhet fungerar som en ”tyst” men betydelsefull varumärkesstrategi där värdet skapas genom handling snarare än kommunikation. Detta belyser vikten av hållbarhetsarbete i tjänstebranscher där kundens upplevelse och relationer står i centrum.

Syftet med studien är att undersöka hur användare upplever och hanterar digitala notifikationer i vardagen med fokus på produktivitet, stress och social påverkan, samt deras designupplevelser. Semistrukturerade intervjuer med fyra vuxna smartphoneanvändare analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultaten visar att notifikationer ofta upplevs som direkta avbrott som påverkar fokus och skapar stress, men att påverkan varierar med individuella strategier och kontext. Indirekta effekter genom andras användning fragmenterar även gemensam uppmärksamhet. Deltagarnas relation präglas av ambivalens och misstro, där notifikationer upplevs både som nödvändiga och som belastande. Genom ett sociomateriellt perspektiv (Orlikowski, 2007) visar studien att notifikationer är en del av vardagspraktiker där teknik, sociala normer och strukturer samverkar, vilket pekar mot behov av designlösningar som tar hänsyn till både individuella och kollektiva effekter.

This study explores the how sustainability reporting communicates strategies adopted by Nordic Oil and Gas Majors (OGM) in transitioning towards net-zero emissions, with a focus on Equinor, Neste Oyj, and Ørsted over the period 2008–2024. Using a qualitative comparative content analysis of sustainability reports, the research examines how these companies communicate their approaches to decarbonisation through greenhouse gas (GHG) reporting, carbon management accounting (CMA), the guiding Global Reporting Initiative (GRI) standards, and sustainability visioning. Based on the frameworks of strategies in response climate change (Bui & De Villiers, 2017) and sustainability visioning (Madsen & Ulhøi, 2021), the analysis identifies distinctive strategies taken during these OGM transition to net-zero. The transitions explored during this study ranged from Ørsted’s full transition to renewable energy, Neste’s innovation in biofuels, to Equinor’s continued reliance on fossil fuels alongside gradual diversification.  Findings highlight that there are four distinct drawbacks leading to the communication of insufficient data found among sustainability reports. Firstly, there is a lack of reporting either in sustainability visioning or Carbon Management Accounting responses to climate change due to the evolving nature sustainability reporting standardisation. Secondly there can be insufficient data reported as an aversion technique by the Oil & Gas Major as they do not wish to address climate change and their role in contributing to this. Thirdly there can be insufficient organisational insights regarding transitions as the energy producer is not engaging or envisioning strategies towards a complete phase out of black energy but is expanding their product mix.  The last drawback can be identified as there is lack of data collection and reporting from the businesses themselves. Other key findings include, that the expansion of product portfolio could be seen as first step towards the transition goals set by the Nordic energy producers explored within the study.  As reporting becames more standardised sustainability visioning tokes precedence and, in most cases, reframes strategic vision. Reporting quality has also increased over time while  net-zero has became a goal  among the energy producers either eminently or futuristically.

This essay analyses modern dance exercised by elderly participants that partake in the project Age on Stage. By looking at modern dance as a secular practice, exploring the experience of the self and existential meaning making it comparable to religious practice in Sweden. Drawing on theories of lived religion, embodied practice and religious reflexivity, the study explores the elderly participants experience and interpret dance as emotions, embodied experience and community. The empirical material is collected from qualitative interviews with six participants in the ages 65+. Following a qualitative content analysis examine how the participants described their experiences of modern dance practice and how their interpretation is perceived through a predominantly secular framework.

The analysis shows that, although the participants identify as either non-religious or post-religious, their description of dance is expressed as meaningful, emotionally transformative, socially and culturally grounding. By exploring experiences as flow, joy and cross-boarded experiences that exceeds beyond the individual self and are often framed extraordinary. Not in a supernatural sense, but a fundamentally qualitative different experience from everyday state of being, that the participants assert special meaning to. External factors such as leadership, spatial context, and group dynamics play a significant role in shaping these experiences. When all factors of the dance practice go in a symbiotic state, then the experiences can temporarily transcend everyday life and contribute to a deeper personal meaning and purpose.

Throughout the essay it argues that modern dance and (the arts) can be understood as a secular practice with religiously comparable functions. By offering insight into how embodied physical practice may operate as a form of lived religion in secular Sweden.

This bachelor thesis seeks to explore the convergence between sustainability and digitalization within the corporate business sector. As these two trends continue to grow and merge they change how organisations work, communicate and how they are structured. The purpose of this thesis is to investigate how the correlation between digitalization and sustainability works and how it can be useful to strengthen the organisations effort in terms of sustainability.  

In order to examine this we used two questions: “How is corporate sustainability work affected by digitalization”? and “How can digitalization be utilized to enhance these efforts”? To analyze this we have used a theoretical framework combined with a qualitative approach combined with interviews. The theory provides us with guidance on how to analyze how digitalization is used as a strategic resource and how the organisations can adapt to external changes and how they work to live up to regulations like the Corporate Reporting Directive. We have gathered primary data from interviews with large listed companies from Nasdaq. This sample allows us to compare our results from different sectors such as banking and more traditional industrial companies. The results say that digitalization is a necessity for reliable and efficient sustainability work, through automation and more efficient processes makes the data collection and the traceability both easier and dependable. We have also found that it comes with certain difficulties, mostly in terms of implementation challenges like systematical integration and changes in the culture within the organisation. 

 This essay examines and establish a broader understanding, and the meanings of the Swedish expression hårdare tag (sort of harder grasp/clamp down), and its influence and impact on the rhetorical citizen. The phrase is commonly used in newspapers and within the discourse of crime and punishment. Since the phrase has ambiguous tendencies and a univocal political ideological implication – it can have an adverse influence on the rhetorical citizen. This essay implements an analysis of ideal types; and uses rhetoric and linguistic theories, the theories of terministic screen and the rhetorical citizenship, and the theory of agenda setting in order to achieve the purpose of the essay. The result of the examination shows that the expression has a strong connection to the political neoliberal ideology. Also, the expression can have an unfavorable affect on democracy and the phronesis of the rhetorical citizen.

The rapid digitalization of customer service has led to an increased use of artificial intelligence, particularly AI-driven chatbots, within the retail industry. These chatbots are widely used to enhance service efficiency, provide instant support, and reduce operational costs. At the same time, their growing presence raises questions about how they affect customer experience and long-term customer loyalty. The purpose of this study is to examine how AI-driven chatbots influence customer experience and customer loyalty within the retail sector. The study focuses on consumers’ perceptions of chatbot interactions and how these perceptions affect trust, repurchase intention and brand attitude. A quantitative research approach was applied using a survey targeting consumers with prior experience of AI-driven chatbots, with a minor focus on the Swedish retailers Elgiganten and Power. The theoretical framework is based on the Technology Acceptance Model (TAM), Customer Loyalty Theory, as well as the Stereotype Content Model (SCM) and Social Presence Theory. These theories enable an analysis of both technological and emotional aspects of chatbot interactions. In total, 104 valid responses were analyzed. The results indicate that AI-driven chatbots are generally perceived as useful and efficient, particularly in terms of accessibility and speed of service. Positive perceptions of chatbot competence and usability contribute to higher customer satisfaction and increased trust in the brand. However, the findings also reveal that a lack of empathy and limitations in handling complex issues may negatively affect the customer experience. The study suggests that chatbots can enhance customer loyalty when they are perceived as reliable, competent and safe, but that human customer service remains important for building emotional connections. In conclusion, AI-driven chatbots are not sufficient enough to strengthen customer experience and customer loyalty in the retail industry, provided that they successfully balance technological efficiency with elements of human interaction.

 Denna studie undersöker hur personanpassad reklam i sociala medier påverkar konsumenters tillit och köpintention, med särskilt fokus på hållbarhetsrelaterad värdekommunikation. Med utgångspunkt i Stimulus–Organism–Response, Theory of Planned Behavior och Privacy Calculus analyseras hur upplevd personalisering, värdetrovärdighet och integritetsoro påverkar konsumenters psykologiska reaktioner och efterföljande intentioner. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning med 150 svenska konsumenter, där data analyserats med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser.

Resultaten visar att attityd, värdetrovärdighet och personalisering har positiva effekter på köpintention, medan integritetsoro påverkar köpintention negativt. Tillit uppvisar starka samband med flera av studiens variabler, men har ingen direkt effekt på köpintention i regressionsmodellen, vilket indikerar att tillit främst har en indirekt roll. Sammantaget bidrar studien med en integrerad förståelse för hur relevans, trovärdighet och integritetsaspekter samverkar i digital värdebaserad reklam samt ger praktiska implikationer för hur företag kan utforma transparent och genuin kommunikation i sociala medier.

Denna studie undersöker ledarskapet mellan elitidrott och näringslivet och där ledarskap är en central funktion för att skapa motivation och engagemang hos individer inom gruppen. Syftet med denna studie är att undersöka hur näringslivet och elitidrottares ledarskap på lagnivå kan påverka varandra. Studien syftar även till att undersöka hur metoderna som används inom dessa branscher kan öka motivation och bidra till utveckling i form av lärande, engagemang och prestation. 

Följande frågeställning har legat till grund för denna studie: Hur kan ledarskapsstilarna som används i näringslivet respektive elitidrotten eventuellt förbättra och inspirera varandra genom utbyte av  strategier för motivation, kompetensutveckling och målsättning? 

Studien använder sig av en kvalitativ metod med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna har baserats på studiens syfte, frågeställning samt det teoretiska ramverket. Urvalet består av ett kriteriumstyrt urval som tillämpats med hjälp av snöbollsurval. I denna studie har det hermeneutiska perspektivet tillämpats för att behandla det empiriska materialet. Avslutningsvis visar studien  att relationer och ett flexibelt ledarskap är grundläggande. Ledaren anpassar sig efter sammanhanget och personen för att åstadkomma förtroende, motivation och möjligheter till kompetensutveckling inom både elitidrott och näringslivet. Både elitidrotten och näringslivet tenderar att visa en stark förflyttning från det transaktionella ledarskapet och istället uppvisar en tydlig användning av det transformativa, coachande och situationsanpassade ledarskapet. 

The biblical creation narrative in the Book of Genesis has had a central role in influencing modern Christian theological discussion on cosmology, God’s role as creator and human responsibility. Despite the theological significance of the creation narrative, there is no unified interpretation of the creation account. Instead, modern theologians offer varied and sometimes contrasting perspectives that are rooted in different theological traditions. 

The aim of this study is to examine and compare how two influential modern Christian theologians, Joseph Ratzinger (Pope Benedict XVI) and Jürgen Moltmann interpret the biblical creation narrative. The study focuses on the following questions: What is God’s role as Creator? What arises through the process of creation and what does it lead to? What is humanity’s place and responsibility within creation in relation to God? To answer these questions, the study conducts a qualitative content analysis of Ratzinger’s work In the Beginning…: A Catholic Understanding of the Story of Creation and the Fall (1995) and Moltmann’s work God in Creation: A New Theology of Creation and the Spirit of God (1985). The analysis is guided by the theoretical framework, which consists of key concepts from systematic theology. 

The findings show that Ratzinger presents a Christocentric interpretation of the creation narrative, in which creation is rooted in God’s Logos and finds its ultimate fulfillment in Christ. In contrast, Moltmann emphasizes a trinitarian and ecological understanding of creation, in which he highlights God’s immanent presence through the Holy Spirit and the responsibility that humans have to live in harmony with all creation. Simultaneously, the comparative analysis shows that the theologians agree on certain points, such as that creation is an intentional and meaningful act of God.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om arbetet med att utveckla barns sociala lekförmåga. Studien utgick från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att stötta och utveckla barns sociala lekförmåga? Hur beskriver förskollärare sin roll i att utveckla barns sociala lekförmåga? Hur uppfattar förskollärare relationen mellan lekundervisning och barns sociala lekförmåga?  Data samlades in genom intervjuer med tio förskollärare och analyserades utifrån tre teoretiska begrepp: barnsyn, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv.  Resultatet visade att förskollärare såg leken som viktig och beskrev sitt arbete med barns sociala lekförmåga främst som spontan undervisning, där de ingrep vid behov. Alla utom en, ansåg att ett aktivt deltagande som medlekare kunde hämma både utvecklingen av den sociala lekförmågan och barnens självständighet, och såg därför sin roll som huvudsakligen observerande och stöttande vid behov. Endast en förskollärare uppmärksammade att alla barn har ett behov av att utveckla sin sociala lekförmåga, även om samtliga deltagare menade att barn ofta stöter på utmaningar i leken och behöver stöttning. Ingen av förskollärarna beskrev att de planerade lekundervisning där de deltog som en medlekare för att modellera lekbeteenden, och endast ett fåtal nämnde andra planerade arbetssätt för att utveckla barns sociala lekförmåga. 

In “Meeting the Universe Halfway”, Karen Barad develops the theory of agential realism and posthumanism on the basis of the laws of quantum physics. Posthumanism means that the human being is placed back into the world and participates in the becoming of the world through intra-action with the other. The purpose of the thesis is to present Barad’s theory in relation to the laws of quantum physics and discuss the ethical implications of her theory, and then to explore how the good life could be defined from a posthumanist perspective. The discussion of the good life is conducted in dialogue with Plato’s text “Gorgias”. In “Gorgias”, two different views of the good life are presented: a life aimed at satisfying one’s desires at the expense of others, and a life of moderation and justice, which Socrates advocates. When the posthumanist perspective is introduced, it shows that these definitions are limited to the individual. The posthumanist perspective opens up a broader view of the good life. It shows that the life experienced by the human being in intra-action with the other is a greater life than her individual life alone. However, for the posthumanist perspective to lead to a better life, it requires that human beings act ethically. 

Denna studie undersöker hur Greta Thunberg gestaltas i de svenska nyhetstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet i samband med hennes medverkan på båten Madleen i juni 2025, vars syfte var att leverera nödhjälp till Gaza. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med anledning av händelsens korta tidsperiod och genom metoden kritisk diskursanalys har texterna analyserats utifrån olika dimensioner. Det teoretiska ramverket bestående av gestaltningsteori, diskursteoretiska idéer samt socialt ansvarsteorin har använts för att besvara en tredelad frågeställning om gestaltning, identifierade diskurser och förhållning till etiska normer.

Resultaten har visat att Greta Thunberg i första hand gestaltas som en aktivist och centreras i händelsen av svenska medier genom att i de flesta artiklar vara den enda i besättningen som namnges. Det finns ingen överdriven vare sig positiv eller negativ gestaltning av Greta Thunberg men det finns vissa skillnader i ideologi, val av citat och expertkommentarer mellan artiklarna som visar på en blandad bild av uppdragets syfte samt vem som har agerat rätt och fel i händelseförloppet. Resultaten visar att samtliga tidningar lägger stort fokus på konflikten mellan de olika aktörerna inblandade i händelsen vilket öppnar upp för diskussion om ansvarstagande. De diskurser som identifierats i materialet är ”konfliktpolitik” och ”humanitär aktivism” som kan ses genom de ordval och den information tidningarna använder och skapar en i stora drag gemensam uppfattning om händelsen och syftet med uppdraget på Madleen. På grund av bristande svensk forskning kring aktivisters plats i medierapportering ämnar denna studie att öppna upp en väg för aktivism att undersökas på bredare nivå inom medieforskning utifrån ett svenskt perspektiv.