Vad händer på våra arbetsplatser när vårt samhälle blir alltmer ojämlikt? I Ojämlika arbetsplatser lyfter 22 forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner fram klass- och genusbaserade orättvisor och hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra. Med sina skildringar av rasifierad ojämlikhet på olika arbetsplatser är boken den första i sitt slag i Sverige.

Sverige är ett få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag. Men vad händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar? Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan innebära en utmaning för möjligheten att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter.

Sociologisk Forskning bad tre samhällsvetenskapliga forskare, verksamma i Sverige och USA, att svara på några frågor om rörelseprotesterna under parollen Black Lives Matter (BLM), antisvart rasism och dödligt polisvåld mot svarta människor. Deras svar grundar sig i egen och andras forskning inom områden som relationen mellan rasifiering och kriminalisering, postkoloniala perspektiv och kritisk kriminologi, erfarenheter av polisiär kontroll bland människor med afrikanskt ursprung i Stockholm, Malmö och New York samt sociala rörelser och politisk aktivism – särskilt olika former av antirasism.

En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, redigerade svaren till ett gemensamt samtal, där de tre forskarna kunde ändra och göra tillägg i sina egna svar. Den slutgiltiga texten färdigställdes den 10 december 2020.

De medverkande forskarna är Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap vid Örebro universitet, som forskar om sociala rörelser och politisk aktivism, i synnerhet olika former av antirasism; Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästdoktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet samt Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, vars avhandling handlar om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet och polisiär kontroll av svarta människor i Sverige; samt Leandro Schclarek Mulinari, doktor i kriminologi, vars forskning uppehåller sig vid skärningspunkten mellan kriminalitet och kriminalisering, i synnerhet förhållandet mellan denna skärningspunkt och frågor om rasism.

Intimacy, shared experiences and evening out the power relations between researcher and the participants play an important role in feminist methodology. However, as highlighted in previous research on studying ‘up’, such methods might not be appropriate when studying privileged groups. Therefore, studying privileged women challenges fundamental assumptions in feminist methodology. When researching privileged women, the assumption that the researcher is almost always in a superior position within the research process becomes more complicated. The article seeks to contribute to the feminist methodological literature on how to study privileged groups by exploring how class, gender and whiteness are produced in three fieldwork situations with women who hold privileges in a postcolonial and capitalist landscape. Drawing on interviews and participant observations with white Swedish migrant women, the article argues that researchers need to turn the problems, fears and feelings of being uncomfortable into important data, in order to study privileged groups of women.

Detta nummer av Sociologisk Forskning är det sista numret från redaktionen i Lund, under ledning av redaktörerna Sara Eldén och Christofer Edling. Ett varmt tack till Lundaredaktionen för allt arbete som de har lagt ner på att göra en tidskrift som publicerat viktiga och relevanta artiklar och hållit det vetenskapliga samtalet i sociologsverige levande. I det här numret har vi i den nya redaktionen bidragit med ett samtal om sociologiska perspektiv på coronakrisen. I samtalet diskuterar forskarna Erna Danielsson, Fredrik Liljeros, Shai Mulinari och Linda Soneryd bland annat betydelsen av sociologisk kunskap för samhällets hantering av kriser och risker, samt den dynamik mellan expertis, politiker och medborgare som präglar frågor där expertkunskap är centralt.

Under de senaste decennierna har inkomstojämlikheten ökat i Sverige, och höginkomsttagare tillhör vinnarna. Men trots sin privilegierade position har gruppeni hög grad varit frånvarande i forskningen om klass. I Mikael Svenssons och Lena Sohls artikel får vi därför en välbehövlig inblick i svenska höginkomsttagares klassidentifikation och självuppfattning. Författarna har intervjuat 25 personer som tillhör de 10 procenten med högst löneinkomster i Sverige och analyserar hur de resonerar om sig själva som höginkomsttagare och om sin klassposition. Intervjupersonerna ser sig som ekonomiskt privilegierade, till exempel i det att de sällan behöver oroa sig för pengar och har en trygg framtid tack vare hög utbildning och en säker position på arbetsmarknaden. Samtidigt vill de inte identifiera sig som höginkomsttagare, men däremot som medelklass eller övre medelklass. Deras sätt att resonera om klass ligger i linje med den ökade medelklassidentifikationen i Sverige, inte minst genom de positiva värden som de kopplar till medelklassen och den övre medelklassen.