Den här antologin belyser i en rad exempel hur globaliseringen påverkar människors identitet. Tvärtemot vad som ofta antas slätar inte globaliseringen ut skillnaderna mellan kulturer världen över. Istället uppkommer nya kulturer i mötet mellan den globala kulturindustrin och lokala kulturyttringar. Detta påverkar i sin tur människors identitet, som i allt större utsträckning blir gränsöverskridande. Det kan gälla barn, som överskrider vuxengränsen med hjälp av Internet. Det kan röra sig om gränsöverskridande nationer, som t.ex. kurder och assyrier/syrianer, och det kan handla om ungdomar som ingår i mångkulturella och ständigt växlande sammanhang i globala städer som Stockholm eller Barcelona. Slutligen kan det röra sig om sociala och politiska rörelser och nätverk, till exempel indiska och pakistanska intellektuella, västerländska sökare i Asien och tibetanska fredsaktivister.

I den här boken lyfter vi fram identitet som en positiv kraft, även om vi inte förnekar att det finns gott om destruktiva exempel på framhävandet av gruppidentiteter. Därmed handlar boken mer om möjligheter än om problem.

De flesta – men inte alla – kapitel rör identitetsskapandet hos den yngre generationen och vad som händer på ett symboliskt och kulturellt plan i ljuset av nya kommunikationsformer.

Boken rekommenderas till lärare, studerande och forskare på högskolor och universitet, som intresserar sig för globalisering, identitet, migration, etnicitet och fredsrörelser och alla dem som vill få insikt i vad som händer med vår identitet i det globaliserade samhället.

In order to develop schools as intercultural learning environments, studies about the organisational culture of schools and leadership in a cultural context, are required. This article highlights the work of head teachers in multicultural schools and the development of new theories with regard to intercultural leadership. The study is based on interviews with head teachers in multiethnic schools and other leaders of multicultural organisations in Sweden. Based on the responses of the interviewees, I have identified three components of leadership: (1) an understanding of multiculturalism and an awareness of the need for developing multicultural schools; (2) the actions/behaviour of the head teacher as a leader; (3) the head teacher’s personal abilities, qualities or shortcomings with regard to intercultural work. All these factors are interdependent, so a head teacher cannot achieve more than his/her staff understands and allows, and the surroundings permit, and can only pursue issues that are considered problems in school. To actively lead multicultural school development, requires both an acceptance of one’s own ethnocentrism and a certain multicultural maturity among the staff. My conclusion is that intercultural leaders need to promote organisational learning: the whole organisation needs to share the goal of developing an intercultural learning environment.

Allt fler romer uppfattar skolan som en möjlighet och inte som ett hot mot den egna kulturen. Att bli erkända som nationell minoritet har underlättat. Inflytande, interkulturell pedagogik och en ny syn på den svenska historien är nästa steg.