Det övergripande syftet med denna explorativa ekonomisk historiska studie är att empiriskt kartlägga och analysera utvecklingen av konkurser och sammanhängande gäldenärsbrott i Sverige. Våra kunskaper om företagsnedläggningar är begränsade. Genom planerad användning av konkursinstitutet kan tillgångar omfördelas i icke önskvärd eller medvetet riktning och på så sätt snedvrida selektionsmekanismen. Konkursinstitutet kan användas som ett finansiellt instrument. Det finns inga tidigare studier som ger information om den totala tillgångs- och skuldsituationen i de företag som går i konkurs. Brist på kunskap, erfarenhet och kompetens hos företagsledningen uppfattas i svenska och utländska studier som de mest frekventa och betydelsefulla orsakerna till konkurs. Ett syfte är därför att skatta hur stora tillgångar som omfördelas genom konkursinstitutet. Denna studie utgår från tidigare ofta förbisedda institutionella utgångspunkter om orsaker till konkurs och konkursbrottslighet. Svensk konkursutveckling analyseras därför relativt utvecklingen i Tyskland och Österrike. Båda länder har jämförbara politiska och ekonomiska system. Även om lagverken kring obestånd och konkursbrottslighet i dessa länder liknar den svenska finns det skillnader. Det empiriska underlaget i denna studie utgörs främst av longitudinella databaser över företag på obestånd i Tyskland, Sverige och Österrike. Dessa data har kompletterats med uppgifter ur respektive lands brottsstatistik. Studiens resultat visar att beloppen som årligen omfördelas genom konkursinstitutet är betydande. Graden med vilken myndigheterna ingriper i konkursprocessen och vilka intressen man skyddar via lagen spelar roll för den totala konkursfrekvensen. Studien visar även att svenska företagare använder konkurssystemet i större utsträckning än sina kolleger i Tyskland och Österrike. Resultaten visar visserligen på ett positivt samband men antalet brottsliga konkurser ökar snabbare. Österrike som har den lägsta konkursfrekvensen uppvisar den högsta brottskvoten. Förklaringen till paradoxen finns i landets regelverk kring obestånd. Dessa resultat står i kontrast till den mikroekonomiska förklaringen att skillnader i individrelaterad kompetensbrist eller brottsbenägenhet utgör huvudförklaringen bakom olikheter i olika länders frekvens av konkurser och konkursbrott.

Economics is undergoing important shifts in focus and theoretical orientation. In part, this has been a response to the need to address changing economic circumstances, including the collapse of communism, globalisation and financial volatility. In addressing those problems economists have also been forced to re-examine many long held principles and approaches. This book is a collection of essays addressing themes that are part of that process of critical re-evaluation: exchange rate regimes, internationalisation of investment, and the economics of transition. The book brings these issues together in a way that draws out some of the common themes and issues as well the current frontier of research in each area. It will be of interest to economists as well as those concerned with the way economics as a discipline has been addressing important questions about the world we are living in as well as how history can help us to understand it.

Akut vård och akutsjukhus är ett av samhällets mest sammansatta servicesystem. Detta förhållande har alltmer uppmärksammats i skuggan av hälso- och sjukvårdens övergripande problem - de totala kostnaderna och finansieringen - vilka i början av 1990-talet framkallade en serie reformer inom landets landsting. Den kanske mest radikala åtgärden var bolagiseringen (1994) och sedermera privatiseringen (1999) av S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Exemplet S:t Göran har också ansetts så framgångsrikt att det har följts av nya bolagiseringar och fr.o.m. årsskiftet 2000/2001 förväntas i stort sett all akutsjukvård i Stockholm bedrivas inom bolag. Detta till trots saknas nästan helt litteratur som analyserar denna unika utveckling.Denna bok skärskådar utvecklingen (1994 - 1999) inom S:t Görans Sjukhus AB (bolaget) respektive Södertälje Sjukhus (förvaltningen) - två akutsjukhus i Stockholm med olika driftsformer, varierande historia och olika förutsättningar att utnyttja de möjligheter som 1990-talet förde med sig. Boken tar upp hälso- och sjukvårdens effektivitet, lyfter fram osäkerhet som ett av de framträdande arbetsvillkoren för sjukvården och beskriver chefernas osäkerhet och i kontrast till denna läkarnas, sjuksköterskornas och undersköterskornas trygghet samt förklarar meningsskapandets (sensemaking) centrala betydelse i vården.