sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Konstruktion pågår: Från gårdagens till morgondagens arbetsplatsbibliotek2023Ingår i: Bibliotekarie. Då. Nu. Sen: Papers från konferensen Mötesplats Profession – Forskning, Borås 9-10 november 2022 / [ed] Jenny Lindberg, Jenny Nilsson, Maria Ringbo, Stockholm: Svensk Biblioteksförening , 2023, s. 78-99Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Schultz Nybacka, Pamela
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Rahman Olsson, Milia
    Aldammad, Barakat
    Prata om orättvisa på bibliotek?: Ett filosofiskt ramverk inför framtiden2023Ingår i: Bibliotekarie. Då. Nu. Sen: Papers från konferensen Mötesplats Profession – Forskning, Borås 9-10 november / [ed] Jenny Lindberg, Jenny Nilsson, Maria Ringbo, Stockholm: Svensk Biblioteksförening , 2023, s. 72-77Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Biblioteksprofessionen har på senare tid uppmärksammats för att vara en homogen kår, som inte längre speglar befolkningen i Sverige. Trots att medvetenheten om problemen finns, saknas fortfarande kunskap (Jones 2012), tydliga mottagare av kunskapen (Karam 2013), liksom konkreta åtgärder på biblioteken (Meier 2016). Detta får konsekvenser för relationerna och bemötandet mellan medarbetare, liksom mellan medarbetare och besökare. Bibliotekarier med annan bakgrund än normen har vittnat om erfarenheter av särbehandling och diskriminering som bottnar i strukturell och institutionell rasism (Rahman-Olsson 2022), det har i sin tur långtgående inverkan på rekrytering och retention av individer som tillhör synliga minoriteter, till utbildningar såväl som till bibliotekarietjänster. Detta har nu uppmärksammats av tunga aktörer som Kulturrådet (2022) i sammanhanget kring läsande förebilder och Svensk Biblioteksförening utifrån en diskussion om representation. En återkommande synpunkt i paneldiskussionerna har varit föreställningen att bibliotekarier räknas till “de goda” i samhället och därför inte kan hållas ansvariga för rasismen på bibliotek (Schlesselman-Tarango, 2016). 

    Det finns flera fruktbara teoretiska perspektiv och ramverk för att kritiskt belysa dessa problem. Postkoloniala perspektiv blottlägger de sociohistoriska maktförhållanden som råder inom den västerländska normen och där “den andre” exotifieras och förfrämligas (hooks, 1992). Kritisk rasteori (Critical Race Theory, CRT) granskar hur hudfärg och vithetsnormen spelar in även inom bibliotekarieprofessionens arbetsområden (Hall 2012; Schlesselman-Tarango 2017.) Studier utifrån ett socialt rättviseperspektiv bidrar med kritisk analys av hur samhället kan agera för att jämna ut villkoren för medborgarna, till exempel genom disciplinen biblioteks- och informationsvetenskap: dess läroplaner och lärande (Kumasi & Manlove 2015; Cooke & Sweeney 2017). Dessa teoretiska ramverk är ytterst givande och angelägna för bibliotekarieprofessionen, men riskerar att avfärdas av såväl professionen som intressenter av politiska skäl. 

    Ett annat fruktbart perspektiv adresserar de problem som drabbar minoriteter utifrån dygdetisk kunskapsteori. Filosofen Miranda Fricker (2018) diskuterar hur samhällelig orättvisa drabbar människor i egenskap av kunskapssubjekt. Minoriteter möter enligt Fricker epistemisk orättvisa på två sätt: dels genom tolkningsorättvisa när normsamhällets begreppsliggörande systematiskt skymmer minoriteters erfarenheter, dels genom vittnesorättvisa när de inte erkänns som bärare av kunskap i egen rätt. Dygdetisk kunskapsteori torde vara relevant för biblioteksprofessionen givet bibliotekens lagstadgade ändamålsparagraf, som har bäring på demokrati genom bland annat fri kunskapsförmedling. Ett dygdetiskt perspektiv kan också kritiskt granska på vilket sätt bibliotekarieprofessionen agerar för det dygdiga och goda, samt liksom de tidigare nämnda perspektiven, diskutera vad som behöver förändras. 

    Denna artikel syftar till att belysa hur epistemisk orättvisa i samhället reproduceras på biblioteken och verkar inom bibliotekarieprofessionen. Särskild tonvikt läggs vid vittnesorättvisan, som ligger till grund för konsekvenser som kan härledas till tolkningsorättvisa. Artikeln bidrar till Bibliotek- och informationsvetenskaplig teori och praktik med hjälp av ett dygdetiskt kunskapsteoretiskt perspektiv på strukturell orättvisa och rasism på bibliotek. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Prata om orättvisa på bibliotek
  • 3.
    Lind, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Stålberg, Anna
    Röda Korsets Högskola, Sverige.
    Professional collaboration in higher education to support academic writing: Benefits and challenges2023Ingår i: Dansk Universitetspaedagogisk Tidsskrift, ISSN 1901-5089, E-ISSN 2245-1374, Vol. 18, nr 35, s. 19-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At Södertörn University, Sweden, a collaboration model has been developed from the theory of academic literacies, aiming to support students’ writing development. In this innovative way of working, university librarians and writing teachers collaborate with lecturers to integrate a teaching element on academic writing (including searching for, appraising, reading, and writing texts) into existing university courses. In this article, we describe and discuss our experiences of implementing this model in nursing education. We observed that the collaboration made it possible for all professionals to share their knowledge, both in a theoretical and practical sense. Among other things, the lecturers appropriated several linguistic tools which they were able to use in their continued teaching of academic writing. However, challenges regarding the collegial sharing of knowledge were also experienced. If the lessons learned are to be implemented in the organisation, both resources and a mandate from the management are essential. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    The Renegotiation of Care: Contemporary Art and Research on a New Care Environment2023Ingår i: Renegotiations: The Role of Public Art in the New Millenium / [ed] Håkan Nilsson, Huddinge: Södertörns högskola, 2023, s. 156-179Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    The Renegotiation of Care: Contemporary Art and Research on a New Care Environment
  • 5.
    Lund, Arwid
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    What kind of open science do we want?2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Openness and freedom are not the same thing. A freedom to act is something different than an openness for other actors’ actions. This is the fate of today’s open science built on an unrestricted openness. In an era characterized by academic capitalism open science means an openness especially for commercial influences supported by state authorities and research funds. Contrary to an unrestricted openness giving a dominant capitalist logic freedom to act on science, the open access, open data, and open code of open science, need to be understood as a public good with other, and carefully selected freedoms to act. These freedoms should empower robust collegial modes of (peer) producing science and limit commercial actors’ freedoms to act upon science.

  • 6.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Arbete och fritid pågår: Om gårdagens och morgondagens arbetsplatsbibliotek2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetsplatsbiblioteken ingår i en historisk bibliotekstradition och syftar i grunden tillatt ge människor i arbete möjlighet att läsa och folkbildas på fritiden. Sedan 1980-talet har arbetsplatsbiblioteken minskat i omfattning. ”Arbete och fritid pågår” är enrapport som utforskar fenomenet arbetsplatsbibliotek. Vilken relevans har de idagoch i framtiden för bibliotekens uppdrag? Vilken betydelse kan de ha för regionalaoch kommunala intressen som tillväxt, välfärd, kultur och hälsa?

    Ett centralt ställningstagande i rapporten är att relatera frågan om arbetsplatsbibliotektill utvecklingen inom arbete, arbetskompetenser och arbetsliv. Digitaliseringenoch det ökande behovet av bibliotekens kompetens inom medie- och informationskunnighet (MIK) är här kritiska faktorer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Centerwall, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Sverige.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Ringbo, Maria
    Högskolan i Borås, Sverige.
    Skolbibliotek för demokrati, lärande och kultur2022Ingår i: Biblioteksgeografin: en antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning / [ed] Johan Sundeen; Katarina Michnik; Roger Blomgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 325-357Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Lund, Arwid
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Digital Library Platforms’ Democracy Building Between Instrumental Education and Web 2.0 Sharing: A Swedish Case Study2021Ingår i: tripleC: Communication, Capitalism & Critique, E-ISSN 1726-670X, Vol. 19, nr 2, s. 392-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Digital platforms are a primary means of communication in society. Public libraries play an empowering role in these processes, strengthening citizens’ digital competences. This raises questions about what democratic processes the digital technology is made to enable. The study investigates how a Swedish Digital Library (DL) is envisioned and organised within a national digitalisation strategy. Qualitative methods are used, and a theoretical democracy framework is developed and used together with the concepts of education and Bildung in the analysis. Four empirical themes are identified. The analysis centres on tensions related to horizontality and hierarchy, and Bildung and sociality. The DL vision is dominated by a hierarchical and instrumental educational vision that connects to representative democracy. A subordinated social and pedagogical vision of inner motivational drives and partial forms of sharing, connected to deliberative and semi-participatory democracy forms, exists, mostly in the form of some cherry-picked Web 2.0 discourses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Omsorgens omförhandlingar: Samtidskonst och forskning i gestaltningsprocessen av en nybyggd vårdmiljö2021Ingår i: Omförhandlingar: Den offentliga konstens roll efter millennieskiftet / [ed] Håkan Nilsson, Huddinge: Södertörns högskola, 2021, s. 136-156Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Omsorgens omförhandlingar: Samtidskonst och forskning i gestaltningsprocessen av en nybyggd vårdmiljö
  • 10.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ögland, Malin
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Lund, Arwid
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Regionala biblioteksverksamheter som kompetens- och utvecklingsnoder i Digitalt först2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Golub, Koraljka
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Lund, Arwid
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Why Open Government Data? The Case of a Swedish Municipality2021Ingår i: Journal of Data and Information Science, ISSN 2096-157X, Vol. 6, nr 1, s. 120-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this exploratory study is to provide modern local governments with potential use cases for their open data, in order to help inform related future policies and decision-making. The concrete context was that of the Växjö municipality located in southeastern Sweden.

    Design/methodology/approach: The methodology was two-fold: 1) a survey of potential end users (n=151) from a local university; and, 2) analysis of survey results using a theoretical model regarding local strategies for implementing open government data.

    Findings: Most datasets predicted to be useful were on: sustainability and environment; preschool and school; municipality and politics. The use context given is primarily research and development, informing policies and decision making; but also education, informing personal choices, informing citizens and creating services based on open data. Not the least, the need for educating target user groups on data literacy emerged. A tentative pattern comprising a technical perspective on open data and a social perspective on open government was identified.

    Research limitations: In line with available funding, the nature of the study was exploratory and implemented as an anonymous web-based survey of employees and students at the local university. Further research involving (qualitative) surveys with all stakeholders would allow for creating a more complete picture of the matter.

    Practical implications: The study determines potential use cases and use contexts for open government data, in order to help inform related future policies and decision-making.

    Originality/value: Modern local governments, and especially in Sweden, are faced with a challenge of how to make their data open, how to learn about which types of data will be most relevant for their end users and what will be different societal purposes. The paper contributes to knowledge that modern local governments can resort to when it comes to attitudes of local citizens to open government data in the context of an open government data perspective. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Why Open Government Data? The Case of a Swedish Municipality , JDIS Vol 6 no. 1
  • 12.
    Stålberg, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola, Sverige.
    Lind, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap. Södertörns högskolebibliotek, Södertörns högskola.
    Sköldvall, Kajsa
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. kola.
    Larsen, Joacim
    Röda Korsets Högskola, Sverige.
    Att utveckla studenters litteracitet inom professionsutbildningar2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De senaste decennierna har sjuksköterskeutbildningen i Sverige gått från en praktisk utbildning till en professionsutbildning. Professionsperspektivet har inneburit ett ökat fokus på studenternas utveckling av academic literacies (Lea & Street, 2006). I denna presentation redovisas ett högskolepedagogiskt projekt om litteracitetsutveckling på Röda Korsets Högskola (RKH). Det har involverat både studenter och lärare inom sjuksköterskeutbildningen.

    Under samma period som utbildningen har professionaliserats har rekryteringen till högskolan breddats vilket lett till en förändrad studentgrupp inom sjuksköterskeutbildningen (Borglin & Fagerström, 2012). Studenter överlag upplever en svårighet med att utveckla en akademisk litteracitet (Ask, 2007). Svårigheterna kan bland annat kopplas till att studenterna har svårt att förstå vad som förväntas av dem i deras akademiska texter. Men inte bara studenterna ser det akademiska skrivandet som svårt. Många lärare som arbetar på RKH uttrycker att det är svårt att veta vad som är bra arbetssätt för att stödja studenternas litteracitetsutveckling.

    I samband med RKH:s flytt till Campus Flemingsberg startade RKH 2018 ett samarbete med Södertörns högskolas högskolepedagogiska enhet, studieverkstad och bibliotek om en introduktion till akademiskt skrivande. På Södertörns högskola pågår sedan några år en satsning på ämnesintegrerat akademiskt skrivande som omfattar arbete med att söka, värdera, läsa och skriva akademiska texter.

    Syftet med momentet akademiskt skrivande inom RKH har varit att under första terminen och samtidigt med examinationen av ämnesinnehållet, introducera studenterna till det akademiska skrivandet. Olika aktiviteter som formativ respons har använts för att stimulera studenternas lärande och lägga en grund för deras fortsatta utveckling av akademisk och professionell litteracitet. Flertalet studenter säger att det varit givande att tidigt i utbildningen få starta lärprocessen gällande ett vetenskapligt förhållningssätt, även om många studenter uttrycker att det akademiska skrivandet är svårt.

    En viktig del av samarbetet mellan högskolorna har varit att skapa förutsättningar för hållbarhet även vad gäller ämneslärarnas kunskaper om litteracitetsutveckling. Bland annat har workshoppar hållits med hela lärarkollegiet, inte bara med de lärare som arbetar på den aktuella kursen. Lärarna, som ofta implicit har lärt sig det akademiska skrivandet, har fått bekanta sig med verktyg och nyckelbegrepp för att diskutera text med studenter, och har funnit arbetssättet stimulerande. För hållbarheten i utbildningen gäller att alla lärare kan fortsätta att ge stöd i utvecklingen av studenternas litteracitet. Precis som studenterna har konstaterat i sina utvärderingar lär sig ingen ett väl utvecklat akademiskt och professionellt skrivande på första terminen.

     

    Referenser

    Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

    Borglin, G., & Fagerström, C. (2012). Nursing students' understanding och critical thinking and appraisal and academic writing: A descriptive, qualitative study. Nurse Education in Practice, 12, 356-360. doi:10.1016/j.nepr.2012.04.009

    Lea, M. R., & Street, B. V. (2006). The "Academic Literacies Model: Theory and Application. Theory Into Practice, 45, 368-377. doi:10.1207/s15430421tip4504_11

  • 13.
    Lund, Arwid
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap. Linnaeus University.
    Zukerfeld, Mariano
    National Scientific and Technical Research Council (CONICET), Buenos Aires City, Argentina.
    Corporate capitalism's use of openness: profit for free?2020Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This book tackles the concept of openness (as in open source software, open access and free culture), from a critical political economy perspective to consider its encroachment by capitalist corporations, but also how it advances radical alternatives to cognitive capitalism. Drawing on four case studies, Corporate Capitalism’s Use of Openness will add to discussion on open source software, open access content platforms, open access publishing, and open university courses. These otherwise disparate cases share two fundamental features: informational capitalist corporations base their successful business models on unpaid productive activities, play, attention, knowledge and labour, and do so crucially by resorting to ideological uses of concepts such as “openness”, “communities” and “sharing”. The authors present potential solutions and alternative regulations to counter these exploitative and alienating business models, and to foster digital knowledge commons, ranging from co-ops and commons-based peer production to state agencies' platforms. Their research and findings will appeal to students, academics and activists around the world in fields such as sociology, economy, media and communication, library and information science, political sciences and technology studies.

  • 14.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Poesin i den digitala ljudbokens tidevarv2020Ingår i: Poesiåret 2019: Litteraturkritisk kalender / [ed] Magnus William-Olsson, Stockholm: Örnen & Kråkan , 2020, 1, s. 11-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf