sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 51 - 60 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Zackariasson, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    “You are going to hate me!”: Ethnological perspectives on the role of emotions in undergraduate supervision2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Working in multidisciplinary research settings often contributes to raising questions around one’s own research practice and disciplinary traditions and habits. Why do we do things the way we do and how may an ethnological perspective contribute to seeing and understanding things in a different way than in other disciplines? This presentation will start from a multidisciplinary project on higher education, where researchers from journalism, Swedish and ethnology cooperate in collecting and analyzing material and also write articles together. The focus of the research project is undergraduate supervision, and in particular how the idea and ideal of student independence, expressed for instance in the Swedish Higher Education Ordinance, is understood and handled by supervisors in journalism and teacher education.

    In my presentation I will concentrate on one of the types of material we have collected within the project, namely recorded supervision sessions, and how this material may be used to examine the role of emotions in undergraduate supervision, particularly in relation to the ideal of student independence. The analysis of the material is based in a theoretical framework centered on the concepts affective practices, anticipated emotions and anticipatory emotions, and focuses on how the participating supervisors handled students’ expressions of fear and anxiety, joy and relief, as well as on how anticipated emotions could be used by the supervisors during the supervision. In the discussion I will also put my ethnological perspective in relation to how researchers from the other disciplines within the project approach the same material.

  • 52.
    Zackariasson, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Etnologi.
    Å skape et lokalt sosialt forum: De praktiske forutsetningen for en "bevegelse"2010Ingår i: Historier om motstand / [ed] Helle Aarnes, Knut Kjeldstadli, Jardar Sørvoll, Oslo: Abstrakt forlag, 2010, s. 348-366Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 53. Zackariasson, Maria
    Överdrivet känslosam eller kall som en fisk?: betydelsen av kön och känslor för unga kvinnor i den globala rättviserörelsen2006Ingår i: Nytänkande och eftertankar: kön, kulturella föreställningar och livsvillkor : ett urval artiklar från STRAS-projektet / [ed] Maria Zackariasson & Birgitta Meurling, Uppsala: Etnologiska avdelningen, Uppsala universitet , 2006, Vol. S. 52-69, s. 52-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Gunnarsson, DavidSödertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.Wollin, ElisabethSödertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Det komplexa uppdraget: kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem2023Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 55.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Gunnarsson, David
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Wollin, Elisabeth
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem: en introduktion2023Ingår i: Det komplexa uppdraget: kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem / [ed] Maria Zackariasson; David Gunnarsson; Elisabeth Wollin, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, s. 13-38Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Frågor runt skola och förskola diskuteras i en rad olika sammanhang och av en mängd olika personer – i politiken, i tidningar, tv och radio, sociala medier, i forskningen, i vardagliga samtal mellan grannar i trappuppgången eller föräldrar som hämtar sina barn på fritids och, givetvis, av de som arbetar inom skolan. I och med att vi alla har personlig erfarenhet av skolan och väldigt många också av förskolan och av att ha sina barn i skola och förskola, tenderar frågor inom detta område att väcka engagemang och åsikter. Samtidigt är skolkontexten en komplex arena när det gäller relationer, interaktion, roller, föreställningar, normer och praktiker.

  • 56.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Magnusson, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Academic literacies and international mobility. The organization and supervision of degree projects in Sweden and Russia2020Ingår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 7, nr 1, artikel-id 1855770Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we will discuss how circumstances and requirements on a micro-level may be of relevance for the conditions for international student mobility within higher education. This will be done through examining similarities and differences in the organization of degree project courses at universities in Russia and Sweden, and how supervisors and course representatives described their experiences of working with them. International mobility is often described as having the potential of improving quality within higher education institutions and benefiting individuals through offering new experiences and perspectives. But the changing of academic contexts, which international mobility involves, demands a great deal of adjustment from the individual student and can be a complicated process.

    Through examining similarities and differences in comparable courses at universities in two countries, this article aims to say something about what characterizes different local academic contexts and thus the differences in expectations students may encounter when going between them, here in particular concerning academic writing and the relationship to the supervisor. The article is based on empirical material from a qualitative research project on journalism education and teacher education in Sweden and Russia, and the discussion will be related to the concept academic literacies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Magnusson, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Känslors och värderingars betydelse i handledning av självständiga arbeten – två perspektiv2018Ingår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet: Abstrakt, 2018, s. 118-119, artikel-id 738Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En central del i det akademiska lärarskapet är att handleda studenter som befinner sig på olika nivåer i sin utbildning. Det kan handla om doktorander på forskarutbildningsnivå, men i och med att en så stor andel studenter skriver ett, eller två, självständiga arbeten under sin utbildning, handlar det oftare om handledning av studenter på grundläggande eller avancerad nivå. Det finns ett antal studier, både nationellt och internationellt, som behandlar olika aspekter av handledning av studenters uppsatser, som exempelvis handledningsprocessen, handledarstilar, och handledares erfarenheter och behov (t.ex. Augustsson & Jaldemark, 2014; Baker, Cluett, Ireland, Reading, & Rourke, 2014; Berg, 2016; Carlson, Svensson, Johannson, & Montin, 2016; Eriksson & Gustavsson, 2016; Kamler & Thomson, 2014; Scholefield & Cox, 2016; Sveen & Magnusson, 2013; Todd, Smith, & Bannister, 2006; Wiggins, Gordon-Finlayson, Becker, & Sullivan, 2016).

    En aspekt av handledningsprocessen, som dock framför allt har diskuterats inom den forskning som finns om handledning på forskarutbildningsnivå, är att känslor och känslomässiga aspekter kan spela en viktig roll i handledning och för doktoranders skrivande (Cotterall, 2013; Doloriert, Sambrook, & Stewart, 2012; Sambrook, Stewart, & Roberts, 2008). En utgångspunkt i denna forskning är som regel att handledaren och doktoranden hinner etablera känslomässiga relationer i och med att en forskarutbildning pågår under flera år, och att det kan påverka skrivprocessen. Även inom forskning om skolelevers skrivande har betydelsen av känslor och värderingar framhållits, till exempel inom det forskningsfält där olika språkliga resurser för att värdera och uttrycka känslor analyseras utifrån ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Denna forskning har till exempel visat att skolelevers texter värderas högre när språkliga resurser för att uttrycka värderingar och känslor används (Folkeryd, 2006).

    Men hur är det i handledning av studenter på grundutbildningsnivå? Vilka resurser och strategier knutna till känslor och värderingar används av studenter och handledare i handledningssamtal om självständiga arbeten? Med utgångspunkt i den befintliga forskningen är detta frågor som bör belysas närmare, och i denna presentation ämnar vi göra det ur två olika perspektiv. Det första perspektivet utgår från de bedömningsprocesser som hela tiden pågår i handledningsinteraktionen, och vi analyserar dessa utifrån begrepp som knyts till ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Det andra perspektivet utgår från hur handledare och studenter kan använda känslor och känslomässiga uttryck som en typ av handledningsstrategi. Här utgör begreppen anticipated emotions och anticipatory emotions de huvudsakliga analysredskapen (Barsics, Van der Linden, & D'Argembeau, 2016, 219).

    Vårt paper har sin grund i ett pågående, tvärvetenskapligt projekt om självständighet i högre utbildning, där handledning har en central roll (http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget? openagent&key=projekt_page_1446544810333 ). Det empiriska material presentationen bygger på, består av inspelad handledningsinteraktion, med handledare och studenter från lärarutbildning och journalistik, vid två svenska lärosäten.

     

    Referenser

    Augustsson, G., & Jaldemark, J. (2014). Online supervision: a theory of supervisors’ strategic communicative influence on student dissertations. Higher Education, 67(1), 19-33.

    Baker, M.-J., Cluett, E., Ireland, L., Reading, S., & Rourke, S. (2014). Supervising undergraduate research: A collective approach utilising groupwork and peer support. Nurse Education Today, 34(4), 637-642.

    Barsics, C., Van der Linden, M., & D'Argembeau, A. (2016). Frequency, characteristics, and perceived functions of emotional future thinking in daily life. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 69(2), 217-233.

    Berg, D. (2016). Det självständiga arbetet - en plats för emancipation eller automation. Utbildning och lärande, 10(1), 94-108.

    Carlson, V., Svensson, P., Johannson, V., & Montin, S. (2016). Handledare, vägledare eller kontrollant? Utbildning och lärande, 10(1), 20-38.

    Cotterall, S. (2013). More than just a brain: emotions and the doctoral experience. Higher Education Research and Development, 32(2), 174-187.

    Doloriert, C., Sambrook, S., & Stewart, J. (2012). Power and emotion in doctoral supervision: Implications for HRD. European Journal of Training and Development, 36(7), 732-750.

    Eriksson, A., & Gustavsson, S. (2016). Krav, uppmaningar och frågor - en autoetnografisk reflektion över handledning av självständiga arbeten. Utbildning och lärande, 10(1), 70-87.

    Folkeryd, J. W. (2006). Writing with an attitude : appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

    Kamler, B., & Thomson, P. (2014). Helping doctoral students write pedagogies for supervision. London ; New York: Routledge,.

    Martin, J. R., & White, P. R. (2003). The language of evaluation: Springer.

    Sambrook, S., Stewart, J., & Roberts, C. (2008). Doctoral supervision . . . a view from above, below and the middle! Journal of Further and Higher Education, 32(1), 71-84.

    Scholefield, D., & Cox, G. (2016). Evaluation of a model of dissertation supervision for 3rd year B.Sc. undergraduate nursing students. Nurse Education in Practice, 17, 78-85.

    Schreier, M. (2012). Qualitative Content Analysis in Practice. London & Thousand Oaks: SAGE.

    Sveen, H., & Magnusson, J. (2013). Handledningens vad, hur och varför: interaktionella mönster med fokus på röst. Högre Utbildning (2), 87-102.

    Todd, M. J., Smith, K., & Bannister, P. (2006). Supervising a social science undergraduate dissertation: staff experiences and perceptions. Teaching in Higher Education, 11(2), 161-173.

    Wiggins, S., Gordon-Finlayson, A., Becker, S., & Sullivan, C. (2016). Qualitative undergraduate project supervision in psychology: current practices and support needs of supervisors across North East England and Scotland. Qualitative Research in Psychology, 13(1), 1-19.

     

  • 58.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Magnusson, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    ’They shouldn’t work all by themselves’: Supervisors’ understandings of student independence in undergraduate projects2018Ingår i: NERA 2018 - 46th CONGRESS Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, Oslo: University of Oslo , 2018, s. 237-238Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Title: “They shouldn’t work all by themselves!” Supervisors’ understandings of student independence in undergraduate projects

    Authors: Maria Zackariasson, professor, Södertörn University & Jenny Magnusson, lecturer, Södertörn University

    That independence is a concept of scholarly interest in relation to higher education, is evident within the research field on independent learning, as well as in research on supervision within higher education (eg Broad 2006; Cukurova et al 2017; Gurr 2010; Lau 2017; Lee 2008). That it also in other ways constitutes a significant concept within the academic context, is evident for instance in how independence in the Swedish Higher Education Ordinance is described as one of the main goals of higher education (Swedish Council for Higher Education 1993).

    At the same time, independence is characterized by a certain conceptual ambiguity, and, consequently, tends to be understood differently in different academic contexts, both nationally, internationally and interdisciplinary. This may pose a problem not least in relation to the supervision of undergraduate projects. In this paper we examine how supervisors understand the concept independence and how their understandings might influence their attitude to and practice of supervision of undergraduate projects. The analysis is based on focus group interviews with supervisors from two education programs, teacher education and journalism, in two countries, Sweden and Russia.

    In our findings we highlight and discuss several understandings of independence that were evident in our material, and in which phases of the undergraduate project these were regarded to be most significant. The theoretical framework for the paper connects to how a number of concepts that are central within higher education, such as criticality/critical thinking, learner autonomy and independent learning, tend to be characterized by conceptual ambiguity (cf Borg and Al-Busaidi 2012; Gardner 2007; Moore 2011). Using Wittgenstein’s ideas on family resemblances, we discuss how the concept independence may be understood in relation to such associated concepts (Wittgenstein 1958).

    The paper is of relevance to Nordic educational research through its focus on a concept that is rarely discussed and defined, even though it is most significant within higher education and for supervisors’ attitudes and didactic choices.

    References

    Borg, Simon, and Saleh Al-Busaidi. 2012. "Teachers’ beliefs and practices regarding learner autonomy." ELT Journal 66(3):283-92.

    Broad, James. 2006. "Interpretations of independent learning in further education." Journal of Further and Higher Education 30(2):119-43.

    Cukurova, Mutlu, Judith Bennett, and Ian Abrahams. 2017. "Students’ knowledge acquisition and ability to apply knowledge into different science contexts in two different independent learning settings." Research in Science & Technological Education:1-18.

    Gurr, Geoff. 2010. "Negotiating the "Rackety Bridge" — a Dynamic Model for Aligning Supervisory Style with Research Student Development." Higher Education Research & Development:81-92.

    Lau, Ken. 2017. "‘The most important thing is to learn the way to learn: evaluating the effectiveness of independent learning by perceptual changes." Assessment & Evaluation in Higher Education 42(3):415-30.

    Lee, Anne. 2008. "How are doctoral students supervised? Concepts of doctoral research supervision." Studies in Higher Education 33(3):267-81.

    Moore, Tim John. 2011. "Critical thinking and disciplinary thinking: a continuing debate." Higher Education Research & Development 30(3).

    Swedish Council for Higher Education 1993. "The Higher Education Ordinance" Ministry of Education and Research. Accessed 2017-04-11. https://www.uhr.se/en/start/laws-and-regulations/Laws-and-regulations/The-Higher-Education-Ordinance/.

    Wittgenstein, Ludwig. 1958. Philosophical investigations. Oxford: Basil Blackwell.

  • 59.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Öhlander, Magnus
    Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Pripp, Oscar
    Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Kulturella perspektiv på polarisering och samexistens2022Ingår i: Polarisering och samexistens: Kulturella förändringar i vår tid / [ed] Zackariasson, Maria; Öhlander, Magnus; Pripp, Oscar, Umeå: Boréa Bokförlag, 2022, s. 11-65Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 60.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Öhlander, MagnusStockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap .Pripp, OscarUppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Polarisering och samexistens: Kulturella förändringar i vår tid2022Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
12 51 - 60 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf