sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
78910 451 - 476 av 476
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451.
    Warnock, Jonathan
    et al.
    Indiana University of Pennsylvania, Indiana, United States.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Juggins, Steve
    Newcastle University, Newcastle upon Tyne, United Kingdom.
    Lewis, Jonathan
    Loughborough University, Loughborough, United Kingdom.
    Ryves, David B.
    Loughborough University, Loughborough, United Kingdom.
    Andrén, Thomas
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Weckström, Kaarina
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    A high‐resolution diatom‐based Middle and Late Holocene environmental history of the Little Belt region, Baltic Sea2020Ingår i: Boreas, ISSN 0300-9483, E-ISSN 1502-3885, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The large‐scale shifts in the salinity of the Baltic Sea over the Holocene are well understood and have been comprehensively documented using sedimentary proxy records. More recent work has focused on understanding how past salinity fluctuations have affected other ecological parameters (e.g. primary productivity, nutrient content) of the Baltic basin, and salinity changes over key events and over short time scales are still not well understood. The International Ocean Drilling Program Expedition 347 cored the Baltic basin in order to collect basin‐wide environmental records through a glacial–interglacial cycle. Site M0059 is located in the Little Belt between the Baltic Sea and the Atlantic Ocean. A composite splice section from Site M0059 was analysed at a decadal resolution to study changes in salinity, nutrient conditions and other surface water column parameters based on changes in diatom assemblages and on quantitative diatom‐based salinity inferences. A mesotrophic slightly brackish assemblage is seen in the lowermost analysed depths, corresponding to 7800–7500 cal. a BP. An increase in salinity and nutrient content of the water column leads into a meso‐eutrophic brackish phase. The observed salinity increase is rapid, lasting from 7500 to 7150 cal. a BP. Subsequently, the Little Belt becomes oligotrophic and is dominated by tychopelagic diatoms from c. 7100 to c. 3900 cal. a BP. This interval contains some of the highest salinities observed followed by diatom assemblages similar to those of the Northern Atlantic Ocean, composed primarily of cosmopolitan open ocean marine diatoms. A return to tychopelagic productivity is seen from 3850 to 980 cal. a BP. Anthropogenic eutrophication is detected in the last 300 years of the record, which intensifies in the uppermost sediments. These results represent the first decadally resolved record in the region and provide new insight into the transition to a brackish basin and subsequent ecological development.

  • 452.
    Warnock, J.P.
    et al.
    University of Pennsylvania, Indiana, PA, USA.
    Bauersachs, T.
    Christian-Albrechts-University, Kiel, Germany.
    Kotthoff, U.
    University of Hamburg, Hamburg, Germany.
    Brandt, H.-T.
    University of Hamburg, Hamburg, Germany.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Holocene environmental history of the Ångermanälven Estuary, northern Baltic Sea2018Ingår i: Boreas, ISSN 0300-9483, E-ISSN 1502-3885, Vol. 47, nr 2, s. 593-608Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea has experienced a complex geological history, with notable swings in salinity driven by changes to its connection with the Atlantic and glacio-isostatic rebound. Sediments obtained during International Ocean Drilling Program Expedition 347 allow the study of the effects of these changes on the ecology of the Baltic in high resolution through the Holocene in areas where continuous records had not always been available. Sites M0061 and M0062, drilled in the Ångermanälven Estuary (northern Baltic Sea), contain records of Holocene-aged sediments and microfossils. Here we present detailed records of palaeoecological and palaeoenvironmental changes to the Ångermanälven Estuary inferred from diatom, palynomorph and organic-geochemical data. Based on diatom assemblages, the record is divided into four zones that comprise the Ancylus Lake, Littorina Sea, Post-Littorina Sea and Recent Baltic Sea stages. The Ancylus Lake phase is initially characterized as oligotrophic, with the majority of primary productivity in the upper water column. This transition to a eutrophic state continues into the Initial Littorina Sea stage. The Initial Littorina Sea stage contains the most marine phase recorded here, as well as low surface water temperatures. These conditions end before the Littorina Sea stage, which is marked by a return to oligotrophic conditions and warmer waters of the Holocene Thermal Maximum. Glacio-isostatic rebound leads to a shallowing of the water column, allowing for increased benthic primary productivity and stratification of the water column. The Medieval Climate Anomaly is also identified within Post-Littorina Sea sediments. Modern Baltic sediments and evidence of human-induced eutrophication are seen. Human influence upon the Baltic Sea begins c. 1700 cal. a BP and becomes more intense c. 215 cal. a BP.

     

  • 453. Wastegård, S
    et al.
    Andrén, Thomas
    Sohlenius, G
    Sandgren, P
    Different phases of the Yoldia Sea in the north-western Baltic Proper1995Ingår i: Quaternary International, ISSN 1040-6182, E-ISSN 1873-4553, Vol. 27, s. 121-129Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Four sediment cores from the north-western Baltic Proper, covering the time from the Weichselian deglaciation to the present have been studied. Main interest is focused on the Yoldia stage, and especially the duration of the marine phase of this stage. The lithological compositions of the sediments and results of different analyses (magnetic, carbonate, ostracods and foraminifera) have resulted in a subdivision into five stratigraphical units (A-E, from older to younger). Unit A was deposited in a glaciolacustrine environment, probably during the first non-saline phase of the Yoldia stage. The first ingression of saline water is recorded in unit B. Brackish water ostracods and foraminifera occur exclusively in this unit, which represents the only saline phase of the Yoldia stage. This phase lasted for less than 120 clay varve years. Unit C was deposited in fresh water, probably during the last phase of the Yoldia stage and the Ancylus stage. The uppermost units, D and E are of Holocene age and represent different phases of the Litorina and Post-Litorina stages.

  • 454.
    Weckström, Kaarina
    et al.
    Geological Survey of Denmark and Greenland, Chopenhagen, Denmark.
    Lewis, Jonathan P.
    Loughborough University, Leicestershire, UK.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Ellegaard, Marianne
    University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Rasmussen, Peter
    National Museum of Denmark, Kgs. Lyngby, Denmark .
    Telford, Richard
    Bjerknes Centre for Climate Research, Bergen, Norway .
    Palaeoenvironmental History of the Baltic Sea: One of the Largest Brackish-Water Ecosystems in the World2017Ingår i: Applications of Paleoenvironmental Techniques in Estuarine Studies / [ed] Weckström, Kaarina; Saunders, Krystyna M.; Gell, Peter A.; Skilbeck, C. Gregory, Springer Netherlands, 2017, s. 615-662Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The past of the Baltic Sea has been intensively investigated using a wealth of techniques. By far the largest number of studies has focused on sea level and salinity changes, driven by global climate and isostatic crustal rebound after the Baltic Sea emerged underneath the Weichselian Ice Sheet ca. 15,000 cal. years BP. The post-glacial history of the Baltic has included both freshwater and brackish water stages depending on the connection of the Baltic Sea with the world’s oceans. As the Baltic is one of the most polluted sea areas in the world, many studies have also focused on both the long-term trends in nutrients and productivity and the relatively recent anthropogenic eutrophication. The long-term changes in the trophic state of the Baltic Sea have been found to be linked to changes in climate, which controls freshwater discharge from the catchment and weathering rates, as well as marine water inflow from the North Sea. The productivity of the Baltic Sea has followed major climate patterns: it was high during warm periods and lower during phases of deteriorating climate. Recent eutrophication of the Baltic Sea can mainly be explained by a marked increase in discharge of nutrients caused by a growing population and changes in the agricultural practice, although long-term climate variability also plays a part. Signs of recovery have recently been detected, however, the Baltic Sea is still far from its pre-industrial trophic state.

  • 455.
    Westerdahl, Linn
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Miljöcertifiering inom frisörbranschen: Grön Salongs miljöcertifiering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle exponeras vi dagligen för flera skadliga kemikalier. Frisörbranschen är en bransch där ett flertal skadliga ämnen används som exempelvis parafenylendiaminedia och resorcinol. Enligt svensk lag är användningen av skadliga ämnena inom frisörbranschen oreglerad. Detta på grund av att frisörsalonger inte är anmälningspliktiga verksamheter. En miljöcertifiering används av kunder som en försäkran om att en certifierad salong är ett miljövänligare alternativ. I denna uppsats undersöks frisörernas perspektiv på miljöcertifieringen Grön Salong och vad som påverkar certifieringens utbredning. Resultatet har nåtts genom en enkätundersökning och semi-strukturerade intervjuer med frisörsalonger med anknytning till Grön Salong. En intervju med en styrelsemedlem från Grön Salong har genomförts för att spegla organisationens perspektiv. Resultatet visar att Grön Salong har många brister som gör att frisörsalonger väljer att avstå från att fortsätta vara certifierade efter några år. Den brist som frisörerna mest lyfter fram är den dåliga kommunikationen. Organisationens kommunikation upplevs som dålig, både offentligt på hemsidan och enskilt mellan organisation och frisör.

  • 456.
    Wiklund, Mathias
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik.
    Ekosystemtjänster i dagvattenarbetet: En studie om hur fyra kommuner i Stockholmsregionen nyttjar ekosystemtjänster i sin dagvattenhantering2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet. Det är en flerfallsstudie på fyra kommuner i Stockholmsregionen. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie av vilka ekosystemtjänster som går att nyttja i dagvattenarbetet, dokument från kommunerna samt en semistrukturerad intervju med en representant från respektive kommun. Resultatet visar att samtliga kommuner har problem med övergödning och föroreningar i sina recipienter. De använder sig av ekosystemtjänster men en del aspekter som exempelvis platsbrist, prioriteringskonflikter och juridiska aspekter blir hinder för nyttjandet av dessa tjänster. I vilken utsträckning dessa tjänster används visar inte resultatet av studien.

  • 457.
    Wouters, Johanna
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Miljövetenskap.
    Janson, Sven
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Miljövetenskap.
    Luskova, Vera
    Olsén, K. Håkan
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Biologi.
    Molecular identification of hybrids of the invasive gibel carp Carassius auratus gibelio and crucian carp Carassius carassius in Swedish waters2012Ingår i: Journal of Fish Biology, ISSN 0022-1112, E-ISSN 1095-8649, Vol. 80, nr 7, s. 2595-2604Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Both mitochondrial DNA sequence and two nuclear microsatellite markers were used to confirm the identity of the first record of Carassius auratus gibelio in the western (Swedish) Baltic Sea region. A total of 49 fishes were analysed, where 22 were from three Swedish sites connected to the Baltic Sea. The D-loop mitochondrial DNA sequences showed that 16 of 22 Swedish fishes were related to C. a. gibelio. The phylogenetic analysis of these sequences showed that these fish are probably not native, but represent different lineages of C. a. gibelio from China, Japan and Russia. All except three of these 16 fishes had microsatellite alleles suggesting hybridization with Carassius carassius. These findings suggest that a cryptic invasion of C. a. gibelio might be in progress.

  • 458.
    Wouters, Johanna
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Miljövetenskap.
    Janson, Sven
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Miljövetenskap.
    Olsén, K. Håkan
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Biologi.
    Why didn’t we notice them earlier? The invasive fish Carassius gibelio(gibel carp) identified by genetic methods in Swedish waters.2011Ingår i: 7th International Conference on Marine Bioinvasions: Abstract Book, 2011, s. 162-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 459. Wramner, Per
    et al.
    Nygård, Odd
    Bevara den värdefulla naturen: Del II: Resultatet av ett sekels naturvårdsarbete i Sverige2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 460.
    Wramner, Per
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Nygård, Odd
    Småskalig livsmedelsproduktion som ett instrument för att främja naturvården i odlingslandskapet2013Ingår i: Från matproduktion till gastronomi / [ed] Paulina Rytkönen, Madeleine Bonow, Per Wramner, Huddinge: Södertörns högskola , 2013, s. 181-200Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 461.
    Wulff, Fredrik
    et al.
    Stockholm University.
    Humborg, Christoph
    Stockholm University.
    Andersen, Hans Estrup
    Aarhus University, Silkeborg, Denmark.
    Blicher-Mathiesen, Gitte
    Aarhus University, Silkeborg, Denmark.
    Czajkowski, Mikolaj
    Universty of Warsaw, Warsaw, Poland.
    Elofsson, Katarina
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fonnesbech-Wulff, Anders
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Hasler, Berit
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Hong, Bongghi
    Cornell University, l, Ithaca, NY, USA.
    Jansons, Viesturs
    Latvia University of Agriculture, Jelgava, Latvia.
    Morth, Carl-Magnus
    Stockholm University.
    Smart, James C. R.
    Griffith University, South Brisbane, Australia.
    Smedberg, Erik
    Stockholm University.
    Stalnacke, Per
    Norwegian Institute for Agricultural and Environmental Research (Bioforsk), Ås, Norway.
    Swaney, Dennis P.
    Cornell University, Ithaca, NY, USA.
    Thodsen, Hans
    Aarhus University, Silkeborg, Denmark.
    Was, Adam
    Warsaw University of Life Sciences, Warsaw, Poland.
    Zylicz, Tomasz
    University of Warsaw, Warsaw, Poland.
    Reduction of Baltic Sea Nutrient Inputs and Allocation of Abatement Costs Within the Baltic Sea Catchment2014Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 43, nr 1, s. 11-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea Action Plan (BSAP) requires tools to simulate effects and costs of various nutrient abatement strategies. Hierarchically connected databases and models of the entire catchment have been created to allow decision makers to view scenarios via the decision support system NEST. Increased intensity in agriculture in transient countries would result in increased nutrient loads to the Baltic Sea, particularly from Poland, the Baltic States, and Russia. Nutrient retentions are high, which means that the nutrient reduction goals of 135 000 tons N and 15 000 tons P, as formulated in the BSAP from 2007, correspond to a reduction in nutrient loadings to watersheds by 675 000 tons N and 158 000 tons P. A cost-minimization model was used to allocate nutrient reductions to measures and countries where the costs for reducing loads are low. The minimum annual cost to meet BSAP basin targets is estimated to 4.7 billion a,not sign.

  • 462.
    Yakusheva, Natalya
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Cooperation in Wildlife Management: Regional Aspects and Challenges in Central Asia2015Ingår i: The current situation of wildlife management in Central Asian Countries / [ed] Rolf Baldus, Bishkek: FLERMONECA , 2015, s. 66-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 463.
    Yakusheva, Natalya
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Jonathan D. Oldfield & Denis J. B. Shaw: The Development of Russian Environmental Thought. Scientific and Geographical Perspectives on the Natural Environment2017Ingår i: Europe-Asia Studies, ISSN 0966-8136, E-ISSN 1465-3427, Vol. 69, nr 5, s. 850-852Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 464.
    Yakusheva, Natalya
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Parks, Policies and People: Nature Conservation Governance in Post-Socialist EU Countries2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förvaltningen av nationalparkerna in vid gränsen mellan Polen och Slovakien i Karpaterna är framför allt inriktad mot att uppnå balans mellan bevarande av biologisk mångfald och social välfärd. Polen och Slovakien har under de senaste 25 åren genomgått en snabb förändring från socialistiska regimer till liberala demokratier, vilket har inneburit genomgripande politiska, sociala och ekonomiska förändringar. Medlemskapet i EU innebar ytterligare förändringar, som till exempel integrering av naturvårdsarbete och socioekonomisk utveckling, liksom främjande av inkluderande, transparent och deltagarinriktat beslutsfattande. Därmed bygger den moderna beslutsprocessen inte längre på den tidigare hierarkiska strukturen, utan har nu fått en aningen diffus karaktär, innefattande mängd olika aktörer som interagerar i såväl horisontella som vertikala beslutsprocesser.

    I denna avhandling utforskas nyckelutmaningar och möjligheter för beslutsfattande och implementering av naturvårdsarbete på lokal nivå, relaterade till de post-socialistiska arven och medlemskapet i EU. Multi-level governance (politiskt beslutsfattande på flera nivåer), Europeanization (europeisering) och post-socialistiska studier används som teoretiska verktyg för analysen av fyra gränsöverskridande nationalparker: Pieninsky, som innefattar såväl polska som slovakiska områden, Bieszczady (Polen) och Poloniny (Slovakien).

    Studien visar att det tidiga inrättandet av naturskydd i nationalparkerna hindrade exploatering och möjliggjorde bevarandet av värdefulla naturområden, vilka idag är högt värderade utifrån ett europeiskt perspektiv. Reglerna för detta naturskydd har dock skapat begränsningar för hur områdena kan användas för, till exempel, agrara verksamheter och turism.

    De mer övergripande landsbygdsutvecklingsmöjligheterna beror av lokala, nationella och globala faktorer som exempelvis den lokala ekonomins struktur, tillgång på arbetstillfällen, hur naturskydd prioriteras i nationellt beslutsfattande, intresse för investeringar i området och urbaniseringsprocesser. Medlemskapet i EU har medfört utökade möjligheter för finansiering av naturskydd och landsbygdsutveckling. Samtidigt har medlemskapet för dessa länder lett till ökade förväntningar på politiskt deltagande och nya utmaningar vad gäller transparens i beslutsfattande och inkluderande beslutsprocesser. Vidare har informella beslutsvägar i lokalt beslutsfattande och lågt förtroende för statliga myndigheter lett till ytterligare utmaningar i deltagandeprocesser. Möjligheter för lokala aktörer att kunna kommunicera och påverka beslut på högre nivåer har förblivit begränsade och är ännu inte tydligt institutionaliserade, samtidigt som det moderna, interaktiva beslutsfattandet på flera nivåer indirekt formar lokala processer genom att definiera legala och politiska ramverk inom vilka förvaltningsbeslut fattas.

  • 465.
    Yakusheva, Natalya
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    The implementation deficit in the European Union: insights from Natura 2000 policy in the Carpathian countries2014Ingår i: Local Responses to Global Challenges: Proceedings of Forum Carpaticum 2014 / [ed] Ivan Kruhlov & Bohdan Prots, Lviv: Ukrayinskyy Bestseler , 2014, s. 23-30Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 466.
    Yakusheva, Natalya
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Wildlife conservation policy and practice in Central Asia2017Ingår i: Unasylva, ISSN 0041-6436, Vol. 68, nr 249, s. 45-52Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 467.
    Yu, Shi-Yong
    et al.
    Lund University.
    Andrén, Elinor
    Uppsala University.
    Barnekow, Lena
    Lund University.
    Berglund, Björn E
    Lund University.
    Sandgren, Per
    Lund University.
    Holocene palaeoecology and shoreline displacement on the Biskopsmåla Peninsula, southeastern Sweden2003Ingår i: Boreas, ISSN 0300-9483, E-ISSN 1502-3885, Vol. 32, s. 578-589Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    High-resolution palaeoecological proxies of pollen, macrofossils and diatoms from an isolation lake provide a long-term record of the Holocene landscape history and shoreline displacement on the Biskopsmala Peninsula in central Blekinge, SE Sweden. During the Preboreal/Boreal transition, the peninsula was sparsely vegetated by woodlands, along with lateglacial dwarf shrub/steppe communities. The lake basin was isolated from the shallow Yoldia Sea during this time. The regional climate improved from 10 700 cal. BP, evident as progressive expansion of Pinus -dominated mixed forest with deciduous trees. The lake basin was probably connected with the Ancylus Lake during the period 10 700-10 100 cal. BP. Subsequently the basin became isolated again, corresponding to the Early Littorina Sea phase. Replacement of freshwater diatoms by those with brackish-water affinity at 8100 cal. BP indicates the initial transgression of the Littorina Sea in this basin. But not until 7500 cal. BP were brackish conditions fully established. Peaks of brackish-marine diatoms and dinoflagellates during 7500-7000 cal. BP indicate increased saltwater inflow to the Baltic Sea in response to global meltwater pulse 3. However, interactive changes in seagrass and stonewort macrofossil concentrations suggest that three minor transgressions during 5900-5300, 5000-4700 and 4400-4000 cal. BP occurred locally, associated with centennial-scale variations in regional wind pattern or coastal storminess. By 3000 cal. BP, the lake basin was finally isolated from the Baltic, and thereafter the landscape on the peninsula became gradually more influenced by human activities.

  • 468.
    Yu, Shi-Yong
    et al.
    Lund University.
    Berglund, Björn E
    Lund University.
    Andrén, Elinor
    Uppsala University.
    Sandgren, Per
    Lund University.
    Mid-Holocene Baltic Sea transgression along the coast of Blekinge, SE Sweden ancient lagoons correlated with beach ridges2004Ingår i: GFF, ISSN 1103-5897, E-ISSN 2000-0863, Vol. 126, s. 257-272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The mid-Holocene Littorina transgression in southern Scandinavia is well documented. Multiple-stratigraphic sequences in ancient Littorina lagoons in the coastal area of Blekinge, SE Sweden reveal a maximum relative sea level of 7-8 m above present sea level between 8000-6000 cal. BP. Evidence for at least two transgression waves is found within this period. In this study these are documented in one modern lake and correlated with an ancient beach-lagoon stratigraphy. Furthermore, two younger transgressions are documented at one site, altogether establishing a firm transgression chronology for the time span 8000-4000 cal. BP (sea level 5-8 m a.s.l.) as a basis for understanding the dynamics of Baltic sea-level changes. Neolithic cultural layers are correlated to regression periods, indicating more favorable conditions for beach settlement between stormy transgression periods.

  • 469.
    Zaucha, J.
    et al.
    Maritime Institute in Gdansk, Poland.
    Gilek, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hassler, Björn
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Luttmann, A.
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde, Germany.
    Morf, A.
    d Swedish Institute for the Marine Environment, Sweden.
    Saunders, Fred
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Piwowarczyk, J.
    Institute of Oceanology of the Polish Academy of Sciences, Poland.
    Gee, K.
    f Helmholtz-Zentrum Geesthacht Zentrum für Material-und Küstenforschung GmbH, Germany.
    Turski, J.
    Maritime Institute in Gdansk, Poland.
    BONUS Policy Brief: Challenges and Possibilities for MSP integration in the Baltic Sea2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 470.
    Zavatti, Francesco
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Historia.
    From the Hope of Engineering Nature to the Fear of Environmental Destruction: Imagining the Oresund Bridge (1950s-1990s)2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper aims at presenting some aspects of the approach to natural environment in Sweden and Denmark in the second half of the twentieth century. It does so by analysing the hopes and fears generated by several societal actors when imagining the building of an engineering megastructure: the Oresund bridge, a project aimed at uniting the shores of the two states on the Oresund Straight. The bridge was built in the year 2000, but it has been imagined and planned since the nineteenth century by those who hoped to shorten the distance between Sweden and the continent and to produce major freedom of mobility of persons and goods across the Sound. Until the late 1960s, domesticating and exploiting the natural environment in order to favour the societal exigencies was still considered unproblematic. Only since the late 1960s the paradigm of engineering shifted from an anthropocentric perspective to a more sceptic view over the overexploitation of nature. Engineering the Oresund with tons of concrete and metal structures in order to favour car traffic was no more considered as a human victory upon the tyranny of nature, but as an irresponsible act. Concerns over the project were raised by scientists of the most diverse disciplines and by the local communities, which started the first “green wave” in the early seventies, soon followed by the bourgeois parties. The environmental concerns grew since the 1980s into a more general critique of liberalism, of capitalism and of the European Community, making of the Oresund bridge an ambivalent symbol to whom environmentalists reacted in different ways.

  • 471. Zillén, Lovisa
    et al.
    Conley, Daniel J.
    Andrén, Thomas
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper.
    Björck, Svante
    Past occurrences of hypoxia in the Baltic Sea and the role of climate variability, environmental change and human impact2008Ingår i: Earth-Science Reviews, ISSN 0012-8252, E-ISSN 1872-6828, Vol. 91, s. 77-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The hypoxic zone in the Baltic Sea has increased in area about four times since 1960 and widespread oxygen deficiency has severely reduced macro benthic communities below the halocline in the Baltic Proper and the Gulf of Finland, which in turn has affected food chain dynamics, fish habitats and fisheries in the entire Baltic Sea. The cause of increased hypoxia is believed to be enhanced eutrophication through increased anthropogenic input of nutrients, such as nitrogen and phosphorus. However, the spatial variability of hypoxia on long time-scales is poorly known: and so are the driving mechanisms. We review the occurrence of hypoxia in modern time (last c. 50ᅵyears), modern historical time (AD 1950-1800) and during the more distant past (the last c. 10ᅵ000ᅵyears) and explore the role of climate variability, environmental change and human impact. We present a compilation of proxy records of hypoxia (laminated sediments) based on long sediment cores from the Baltic Sea. The cumulated results show that the deeper depressions of the Baltic Sea have experienced intermittent hypoxia during most of the Holocene and that regular laminations started to form c. 8500-7800ᅵcal. yr BP ago, in association with the formation of a permanent halocline at the transition between the Early Littorina Sea and the Littorina Sea s. str. Laminated sediments were deposited during three main periods (i.e. between c. 8000-4000, 2000-800ᅵcal. yr BP and subsequent to AD 1800) which overlap the Holocene Thermal Maximum (c. 9000-5000ᅵcal. yr BP), the Medieval Warm Period (c. AD 750-1200) and the modern historical period (AD 1800 to present) and coincide with intervals of high surface salinity (at least during the Littorina s. str.) and high total organic carbon content. This study implies that there may be a correlation between climate variability in the past and the state of the marine environment, where milder and dryer periods with less freshwater run-off correspond to increased salinities and higher accumulation of organic carbon resulting in amplified hypoxia and enlarged distribution of laminated sediments. We suggest that hydrology changes in the drainage area on long time-scales have, as well as the inflow of saltier North Sea waters, controlled the deep oxic conditions in the Baltic Sea and that such changes have followed the general Holocene climate development in Northwest Europe. Increased hypoxia during the Medieval Warm Period also correlates with large-scale changes in land use that occurred in much of the Baltic Sea watershed during the early-medieval expansion. We suggest that hypoxia during this period in the Baltic Sea was not only caused by climate, but increased human impact was most likely an additional trigger. Large areas of the Baltic Sea have experienced intermittent hypoxic from at least AD 1900 with laminated sediments present in the Gotland Basin in the Baltic Proper since then and up to present time. This period coincides with the industrial revolution in Northwestern Europe which started around AD 1850, when population grew, cutting of drainage ditches intensified, and agricultural and forest industry expanded extensively.

  • 472.
    Zurek, Karolina
    Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES).
    Regulating Food Trade in the Enlarged European Union2013Ingår i: Balancing between Trade and Risk: Integrating Legal and Social Science Perspectives / [ed] Marjolein B. A. van Asselt, Esther Versluis, Ellen Vos, London: Routledge, 2013, s. 15-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 473.
    Öberg, Martina
    Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper.
    Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    De dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinent

    som mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorer

    som mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,

    ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivande

    faktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterar

    även hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andra

    angreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andra

    länder utifrån följande frågeställningar:

    1. Kan man äga vatten?

    2. Vad innebär hållbarhet i relation till dricksvatten? Och är vattenexport en hållbar

    lösning på dricksvattenproblem?

    3. Hur ser Sveriges möjligheter ut att exportera vatten till andra länder och var skulle ett

    sådant uttag ske?

    För att få svar på detta har Sveriges sötvattenstillgångar till stor del kartlagts och vad som

    gäller kring dessa beträffande ägande, lagar, regler och uttag. För att ge en bild av hur

    Sveriges tillgångar av dricksvatten ser ut består undersökningen dels i sekundär och primär

    data. Primärdata har bestått av intervjuer med sju respondenter som på olika sätt anses som

    insatta i ämnet. Intervjufrågorna har berört ägande av vatten, prissättning, lagar och teknik,

    men även mer direkta frågor om Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten och vad det

    skulle kunna ge för olika för och nackdelar.

    Sekundärdata består i framförallt rapporter från Naturvårdsverket, som beskriver Sveriges

    ytvatten tillgångar och SGUs rapport om Sveriges grundvatten. Dessa har legat som underlag

    för att kartlägga uttag som sker och vilken typ av påverkan på sötvattnet som sker och var.

    I slutdiskussionen sammanfattas fakta och teori med författarens egna reflektioner.

    Slutresultatet blev att man inte kan äga vatten, men man kan nyttja det på olika sätt med vissa

    begräsningar. Hållbarhet visade sig vara ett osäkert begrepp i förhållande till dricksvatten

    eftersom att förenligheten mellan ekonomi, sociala aspekter och miljö ofta brister i samband

    med dricksvatten. Dricksvatten innehåller därför ett stort mått av osäkerhet. På grund av detta

    ansåg majoriteten av respondenterna att dricksvattenexport är en ganska kortsiktig lösning

    som inte är hållbar i längden, även om det fanns röster som såg dricksvatten som något

    positivt. Om Sverige kan exportera dricksvatten till andra länder är fortfarande oklart då

    intervjupersonernas svar skiljer sig från varandra, dessutom är ägandet av en vara en

    förutsättning för att kunna exportera den, och i Sverige äger ingen vattnet, enligt de flesta

    respondenterna.

    Sveriges styrka vid en export är enligt majoriteten av respondenterna våra goda resurser av

    sötvatten, även om några såg brister även här. Svagheten är enligt majoriteten avståndet

    mellan Sverige och marknaden, vilket i sin tur främst ha visat sig vara fysiskt avstånd, men

    även emotionell avstånd i form av förbindelser och säkerhetsfrågor. Om Sverige skulle

    exportera dricksvatten är enligt undersökningen det bästa alternativet de nordligaste delarna

    av landet. Dels på grund av att tillgången enligt intervjupersonerna är som störst här, och dels

    för att rapporter från Naturvårdsverket och SGU visar att uttag, mänsklig påverkan och

    befolkningsökningen förväntas vara som lägst här.

  • 474.
    Öhlund, Erika
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Björklund, J.
    Örebro University.
    Managing conflicting goals in pig farming: farmers’ strategies and perspectives on sustainable pig farming in Sweden2017Ingår i: International Journal of Agricultural Sustainability, ISSN 1473-5903, E-ISSN 1747-762X, Vol. 5, nr 6, s. 693-707Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Industrial meat production has several negative environmental effects. Governments’ agricultural policies aim for cost efficiency combined with high environmental and animal welfare, which puts farmers in a difficult situation trying to navigate between sometimes contradictory requirements. This paper studies how Swedish pig farmers resolve or cope with conflicting goals in pig farming. We have analysed the regulations governing EU and Swedish pig farming. We have also interviewed five Swedish pig farmers about their views of the different goals of pig farming and strategies for resolving conflicts between the goals of low environmental impact, high animal welfare and enough profitability to continue farming. The greatest divide was between the conventional farmers, who emphasized natural resource efficiency, and the organic farmers who stressed animal welfare, multifunctionality and ecosystem service delivery. We suggest four strategies to contribute to resolving some of the conflicting goals: improve communication about different types of pig farming; use public procurement as a driver towards more sustainable pork production; work towards improving the Common Agricultural Policy, perhaps by implementing payments for ecosystem services or multifunctionality; and finally, decrease the total production of pork to lower the emissions per land unit.

  • 475.
    Öhlund, Erika
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Zurek, Karolina
    Stockholm University / Swedish Institute for European Policy Studies.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Towards Sustainable Agriculture?: The EU framework and local adaptation in Sweden and Poland2015Ingår i: Environmental Policy and Governance, ISSN 1756-932X, E-ISSN 1756-9338, Vol. 25, nr 4, s. 270-287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Agricultural systems can be seen as nested social-ecological systems. European Union (EU) Member States vary considerably in terms of their agricultural, socio-economic and environmental circumstances. Yet, as participants in the common agricultural market, they are subject to a uniform Common Agricultural Policy (CAP). An important question is whether there is enough room for flexibility to sustain diverse agricultural systems and facilitate national targeting of sustainability-promoting measures. This article analyses the institutional arrangements concerning cross-scale interactions and interdependencies at national and regional (EU) levels, focusing on how Poland and Sweden implement CAP funds in relation to sustainable agriculture, in particular the agri-environmental schemes, for the period 2007-2013. What room is there in practice for accommodating national differences and sustainability priorities offered by the EU agricultural policy, and how are the existing opportunities used by the two countries? It is shown that agri-environmental funds are too small to prevent transition towards large-scale farming in new Member States and CAP does not effectively promote transformation towards sustainable practices in the EU.

  • 476.
    Östlund, Simon
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik.
    Många bäckar små, blir det bättre då?: En studie om den småskaliga vattenkraftens för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag står vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Vattenkraften är en förnybar energikälla som kan producera el med låga utsläpp av växthusgaser. Sverige har en lång tradition av att utnyttja vattnet som energikälla och har det senaste århundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag står vattenkraften för nästan hälften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften påverka den biologiska mångfalden och vattendragen negativt. Av ungefär 2100 kraftverk står de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltså ett stort antal småskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att påverka vattendragen negativt. Syftet med den här studien var att undersöka om elproduktionen från småskalig vattenkraft är försvarbar sett till dess miljöpåverkan. Studien använde en kvalitativ metod baserad på semi-strukturerade intervjuer med följande intressenter inom småskalig vattenkraft: Svensk Energi, Svensk Vattenkraftförening, Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna samt Älvräddarna.

    Resultaten visade att småskalig vattenkraft är en billig och etablerad energikälla, den kan bidra med kulturella värden, den är lokalt producerad och konsumerad som kan ge en ökad stabilitet till elnätet samt minska distributionsförluster. Nackdelarna visar att småskalig vattenkraft saknar några av de viktigaste funktionerna som storskalig vattenkraft kan bidra med: reglering av elnätet samt möjlighet att lagra vatten som kan användas vid behov. Vidare kan småskalig vattenkraft anses ha en stor negativ påverkan på vattendragen och den biologiska mångfalden. Potentialen för småskalig vattenkraft kan också anses vara lägre än för övrig förnybar energi samtidigt som utvecklingen går långsammare. Lagstiftning, tillstånd och elcertifikatsystemet har även identifierats som faktorer som inte hjälper situationen för miljön i vattendragen.

    Behoven av att producera förnybar el från småskalig vattenkraft kan anses vara lägre än behovet av att värna om vattendragen och den biologiska mångfalden för att nå Sveriges miljökvalitetsmål och EU:s vattendirektiv. Det finns utrymme för att minska elproduktionen från småskalig vattenkraft och ändå nå miljöpolitiska mål om förnybar energi och vattenmiljö. Slutsatsen är att elproduktionen från småskalig vattenkraft inte är försvarbar sett till dess miljöpåverkan och att man bör undersöka möjligheten att ta bort de allra minsta kraftverken med störst miljöpåverkan. Det har också framkommit att det saknas ordentliga styrmedel för att främja biologisk mångfald och vattenmiljöer samt att synen på småskalig vattenkraft som miljövänlig bör ifrågasättas.

78910 451 - 476 av 476
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf