sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789 401 - 427 av 427
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401. Uggla, Andrzej Nils
    et al.
    Bron Jr, MichalKorek, JanuszLewandowski, JózefLundahl, Nils
    Acta Sueco-Polonica 1994Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 402. Vigsö, Orla
    Blandad kränkning2008Ingår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 2, s. 75-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 403. Vigsö, Orla
    [Recension av:] Fredrik Lindström, Världens dåligaste språk 2001Ingår i: Hermes - Journal of Language and Communication Studies, ISSN 0904-1699, E-ISSN 1903-1785, nr 27, s. 213-214Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 404. Vigsö, Orla
    [Recension av:] Jens Cramer & Erik Vive Larsen, Dansk som nabosprog: Dansk grammatik for svensktalende 2001Ingår i: Hermes - Journal of Language and Communication Studies, ISSN 0904-1699, E-ISSN 1903-1785, nr 26, s. 168-169Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 405. Vigsö, Orla
    [Recension av:] Pia Jarvad, Nye ord: Ordbog over nye ord i dansk 1955-19982001Ingår i: Hermes - Journal of Language and Communication Studies, ISSN 0904-1699, E-ISSN 1903-1785, nr 26, s. 173-175Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 406. Vigsö, Orla
    [Recension av:] Robert Zola Christensen, Dansk grammatik for svenskere2000Ingår i: Hermes - Journal of Language and Communication Studies, ISSN 0904-1699, E-ISSN 1903-1785, nr 24, s. 184-185Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 407. Vigsö, Orla
    The language of 19th century translations II: Danish2005Ingår i: The Nordic languages: an international handbook of the history of the North Germanic languages. Vol. 2. / [ed] Oskar Bandle, Berlin: de Gruyter , 2005, s. 1513-1514Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 408. Vigsö, Orla
    Vi och dom: politikens kärnfråga2006Ingår i: Dom - och vi: Humanistdag-boken nr 19 / [ed] Patrik J. Andersson, Anna Hannesdóttir, Sigrid Dentler, Lars Lilliestam, Thomas Magnusson, Barbro Ryder Liljegren, Barbro Wallgren Hemlin, Göteborg: Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet , 2006, s. 321-326Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 409.
    Vuorenpää, Sari
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Litteracitet genom interaktion2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna.

    Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar.

    I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda.

    Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop.

    Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten.

    Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter.

    På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.

  • 410.
    Wahlqvist, Niklas
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande.
    Kommunalt kvitter: En kvalitativ analys av Twitteranvändningen hos tre kommuner2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet.

    Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal.

    Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen.

    Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden.

  • 411.
    Walmstedt, Agnes
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande.
    Vilka är de egentligen?: En samtalsanalytisk studie om identiteter i Fredagspodden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intresset för podcasts har ökat stort de senaste åren och antalet podcasts ökar ständigt. Teknikens utveckling gör det allt lättare att ladda ned och prenumerera på olika program för att kunna lyssna på dem var man än befinner sig. Att allt fler väljer att lyssna på podcasts gör det intressant att undersöka hur de är språkligt uppbyggda. När man lyssnar på podcasts om livsstil och relationer kan man i högre eller lägre grad relatera till och känna igen sig i det som sägs, det kan vara möjligt att identifiera sig med den eller de som talar. Det är podcastens deltagare som bestämmer vilka identiteter som är relevanta och hur de ska förhålla sig till dem. Uppsatsens syfte är att analysera hur identiteter byggs upp i Fredagspodden och hur samtalsdeltagarna Hannah Widell och Amanda Schulman själva relevantgör och förhåller sig till dem samt hur de bekräftar dem. Uppsatsen utgår från en samtalsanalys för att kunna identifiera hur Hannah och Amanda bygger upp olika identiteter i sin podcast. En samtalsanalys gör det möjligt att identifiera och kategorisera olika topiker för att se hur de används för att skapa och relevantgöra olika identiteter.

    Podcasten som analyseras i uppsatsen är Fredagspodden, en av Sveriges största podcasts med över 250 000 nedladdningar per vecka. Fredagspodden drivs av syskonparet Hannah Widell och Amanda Schulman, grundarna till medieföretaget Perfect Day Media.

    Uppsatsens topik- och samtalsanalys visar att Hannah och Amanda skapar sina olika identiteter tillsammans. De relevantgör själva olika identiteter efter de topiker samtalet behandlar. De olika identiteterna bekräftas sedan av den som inte talar med hjälp av uppbackningar som ja och mm. Uppbackningarna fungerar som en kommunikativ strategi för att få den andra att behålla turen och därmed kunna förtydliga den aktuella identiteten.

  • 412.
    Westberg, Gustav
    Stockholms universitet.
    Det legitima moderskapets genealogi: En transtextuell diskurshistorisk analys2017Ingår i: Sakprosa, ISSN 1502-6000, E-ISSN 1891-5108, Vol. 9, nr 1, s. 1-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel syftar till att visa hur en diskurs om modern som primär förälder transformeras till en legitim och förgivettagen tankefigur under perioden 1870–2010. Med en sociosemiotisk och multimodal legitimeringsanalys (van Leeuwen, 2008) undersöks hur frågorna ”varför moderskap?” och ”varför moderskap på detta sätt?” besvaras i svenska och välspridda sakprosatexter publicerade under 1870, 1940- och 2010-talet. Inspirerad av Mackay (2015) analyseras vidare hur svaren på dessa frågor relaterar till varandra över tid och inom ett transtextuellt representationskontinuum mellan legitimering och legitimitet. Analysen visar hur kristna föreställningar legitimerar modern som primär förälder under 1870-talet, och att tankefiguren representeras som mer eller mindre legitim under 1940- och 2010-talet. Artikeln fångar samtidigt hur ett kristet tolkningssystem reproduceras som ett tyst fundament när diskursen representeras som legitim under de senare perioderna. Artikelförfattaren kritiserar avslutningsvis nutida diskurser om moderskap för att vara icke-rationella och manipulativa i habermasisk mening (Reisigl & Wodak, 2001, 2016), och resonerar kring hur kritisk diskursanalys kan tjäna som medel för att påverka diskurser i emancipatorisk riktning.

  • 413.
    Westberg, Gustav
    Stockholms universitet.
    Gudomlighet, patriotism och koloniala kunskapstraditioner: Legitimerat föräldraskap i Svenska Familj-Journalen 1870-18752013Ingår i: Svenskans beskrivning 32: Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Karlstad den 13-14 oktober 2011 / [ed] Björn Bihl, Peter Andersson, Lena Lötmarker, Karlstad: Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet , 2013, s. 346-355Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 414.
    Westberg, Gustav
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska.
    Gårdagens mamma lever i språket2018Ingår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 2, s. 16-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 415.
    Westberg, Gustav
    Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
    Legitimerade föräldraskap 1870–2010: En diskurshistorisk undersökning2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to historize discourses of parenthood by analyzing how they are negotiated and legitimized in Swedish non-literary and wide spread texts published in the 1870s, 1940s and 2010s. The analyzed corpus consists of the following: family and women’s movement magazines from the 1870s; a public counseling brochure and weekly magazines from the 1940s; blog texts; online health counseling; parent magazines; and public welfare information from the 2010s. The study moreover aims to make an inventory of which visual and lexico-grammatical resources realize legitimating strategies in the texts.

    Theoretically, the thesis draws on constructivist and feminist discourse theories and social semiotics. There is an emphasis on subject positions and power relations. The thesis investigates which parental subject positions are legitimized in the corpus, what power relations they reproduce, and furthermore how different positions are transformed as discontinuities of each other and over time.

    The results are presented in four analytical chapters. In the first of these, findings derived from the legitimation analysis of the 1870s are presented. The following two chapters present the results derived from the analysis of the 1940s and 2010s. The fourth research chapter presents an inventory of semiotic resources with the potential to realize legitimating strategies.

    One crucial discourse-historical result regards how the position of the mother as primary caretaker predominates in the research data. However, the position is mainly legitimized during the 1870s and transformed into legitimacy during the 1940s and 2010s. The analysis furthermore captures how the same position is legitimized during the 1870s with reference to a discourse concerning a divine order of things. Although this divine discourse is muted during the 1940s and 2010s, it continues to imprint the representations. Moreover, the analysis captures how discourses of legitimate parenthood constitute discourses of manhood, Swedishness, expert knowledge, responsiveness to children, consumption and risk management throughout the investigated periods, yet in discontinuous ways.

    The overall conclusion drawn is that legitimized discourses from one historical setting can constitute silent foundations for representations in later historical contexts. By unraveling history from past to present, the thesis shows how it is possible to identify presupposed lineages of today’s ideas and discourses, and thereby to deconstruct hegemonic truths and the power relations they reproduce.

  • 416.
    Westberg, Gustav
    Stockholms universitet.
    Vems svenska är normen?2017Ingår i: Klarspråk. Bulletin från Språkrådet., nr 3, s. 3-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 417.
    Westberg, Gustav
    et al.
    Stockholms universitet.
    Lim Falk, Maria
    Bråttom, men till vilket pris?2017Ingår i: Lisetten, ISSN 1101-5128, nr 1, s. 28-30Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 418.
    Westin, Daniel
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande.
    Varsågod, här är din drömman!: Bilden av ideal manlighet i Veckorevyn: en ideationell analys och kritisk diskursanalys2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka den ideala bilden av manlighet i det svenska kvinnomagasinet Veckorevyn. Vidare undersöks hur Veckorevyns egna kravställande policy överensstämmer med konstruktionen av den ideala bilden av manlighet. Det analyserade materialet innehållet tre texter från samma upplaga av Veckorevyn nummer 2, 2016. Två texter som explicit refererar till manlighet och en text som beskriver Veckorevyns egna feministiska policy. Veckorevyns feministiska policy handlar om tidningens arbete mot skeva könsroller och att förändra sexistiska attityder gentemot unga kvinnor.

    Uppsatsen bygger på ett socialkonstruktivistisk perspektiv i definitionen av genus och språk. Metoden bygger på Michael Hallidays sociala lingvistiska angreppssätt SFG, systemisk-funktionell grammatik, i analysen av textmaterialet samt Faircloughs kritiska diskursanalys.

    Resultatet av textanalysen indikerar att bilden av manlighet som presenteras i Veckorevyn är nära förknippat med stereotypa idéer av män som sexuellt självsäkra och självständiga. Det analyserade materialet innehåller en hög andel materiella och relationella processer, vilket konstruerar en konkret, fördefinierad och mindre förhandlingsbar bild gentemot läsaren. Den kritiska diskursanalysen visar en hög frekvens av olika diskurser som samexisterar i texterna kopplade till tidningens läsarideal av unga kvinnor: kommersiell/konsument-diskurser (t.ex. reklam), hälso- och förbättringsdiskurser and män-kvinno-diskurser. Alla diskurser är nära sammanlänkade med begär och konsumtion. Dessa begärs-diskurser misslyckas med att relatera till Veckorevyns egna kravställande feministiska policy. Policyn undermineras i det analyserade materialet då både män och kvinnor länkas till stereotypa drag av sexualitet och begär. Detta ligger även i linje med tidigare forskning av Anja Hirdman (2001:257). 

    Resultaten av den kritiska diskursanalysen indikerar att diskurserna av Veckorevyns egna anti-sexism- och feministiska policy kolliderar med en stereotyp kommersiell- och konsumentbaserad begärsdiskurs. Dessa resultat relaterar även till tidigare forskning av Veckorevyn av Anja Hirdman (2001). Sammantaget bidrar dessa indikationer till att ge en bild av Veckorevyns textproduktion riktat mot ett läsarideal av unga kvinnor som komplex, motsägelsefull och multidiskursiv plattform av idéer och värderingar. I likhet med Litosseliti (2006:121), kan Veckorevyns egna feministiska policy, som en del av en postfeministisk diskurs, bidra till att producera nya former av sexism med anledning av Veckorevyns motstridiga och stereotypa diskurser.

  • 419.
    Wiberg, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande.
    Vänner eller fiender?: En språkvetenskaplig studie av en idéburen organisations positionering genom pressmeddelanden2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien. Resultatet visar att Djurens Rätt använder sig av andra aktörer i flera avseenden för att positionera sig i de undersökta pressmeddelandena. Organisationen framstår exempelvis som sakliga och objektiva representanter för djuren genom att avstå från känslomässiga uttryckssätt, ibland tala om djuren i statistiska termer och även lägga fokus på opponenters handlingar istället för opponenterna i sig.

  • 420.
    Widlund, Lina
    Södertörns högskola, Institutionen för språk och kultur.
    In Search of a Man: A Comparative Analysis of the Marriage Plot in Jane Austen’s Pride and Prejudice and Helen Fielding’s Bridget Jones’s Diary2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 421.
    Wojahn, Daniel
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska.
    De personliga pronomenens makt: En studie av hur pronomen styr våra föreställningar om personer2013Ingår i: Svenskans beskrivning 32: Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Karlstad den 13-14 oktober 2011 / [ed] Björn Bihl, Peter Andersson & Lena Lötmarker, Karlstad: Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet , 2013, s. 356-367Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 422.
    Wojahn, Daniel
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.
    Språkaktivism: Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 20152015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målet med språkaktivism är att förändra samhället genom att förändra språket. Språkaktivism bedrivs ”underifrån” i syfte att utmana och på lång sikt upphäva diskriminerande samhällsstrukturer.

    I den här avhandlingen undersöks diskussioner om feministisk språkaktivism som förts i Sverige från 1960-talet till 2015. Under denna period har kvinnorörelsen, homo- och bisexuella, trans*aktivister och queera personer skapat en mängd nya ord för att ifrågasätta och förändra rådande normer kring kön och sexualitet; ombudskvinna, hen, hoan, h@n, kvinniskor, intergender, cisperson och pansexuell är bara några av dem.

    Aktivistiska språkförändringar ger upphov till re_aktioner av olika slag. Dessa är inte sällan uttryck för ett försvar av rådande sociala och samhälleliga könsnormer. När det till exempel gäller det omdiskuterade pronomenet hen så är det inte kombinationen av bokstäverna h, e och n i sig som upprör, utan det är de normkritiska intentionerna bakom bruket av ordet som skapar debatt. Att vissa grupper aktivt förändrar språket och att andra re_agerar så starkt på dessa förändringar visar att språket tillskrivs betydelse för upprätthållandet av samhälleliga normer och maktstrukturer.

    I avhandlingen analyseras, utifrån en diskursanalytisk ansats, diskussioner om feministisk språkförändring som har förts i tre kontexter: inom aktivistiska grupper, i kommentarsfält på nätet och inom den institutionaliserade språkvården. Avhandlingens centrala forskningsintresse är inriktat på relationen mellan språk och kön och relationen mellan språkförändringar och förändringar i den utomspråkliga, sociala världen och hur dessa relationer förstås i de tre kontexterna.

  • 423.
    Wojahn, Daniel
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska.
    Språkaktivism, språkvård och språksyn: Respons till Olle Josephson samt Maria Bylin, Lena Lind Palicki & Susanna Karlsson2015Ingår i: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 25, s. 194-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 424.
    Zackariasson, Maria
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Magnusson, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Känslors och värderingars betydelse i handledning av självständiga arbeten – två perspektiv2018Ingår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet: Abstrakt, 2018, s. 118-119, artikel-id 738Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En central del i det akademiska lärarskapet är att handleda studenter som befinner sig på olika nivåer i sin utbildning. Det kan handla om doktorander på forskarutbildningsnivå, men i och med att en så stor andel studenter skriver ett, eller två, självständiga arbeten under sin utbildning, handlar det oftare om handledning av studenter på grundläggande eller avancerad nivå. Det finns ett antal studier, både nationellt och internationellt, som behandlar olika aspekter av handledning av studenters uppsatser, som exempelvis handledningsprocessen, handledarstilar, och handledares erfarenheter och behov (t.ex. Augustsson & Jaldemark, 2014; Baker, Cluett, Ireland, Reading, & Rourke, 2014; Berg, 2016; Carlson, Svensson, Johannson, & Montin, 2016; Eriksson & Gustavsson, 2016; Kamler & Thomson, 2014; Scholefield & Cox, 2016; Sveen & Magnusson, 2013; Todd, Smith, & Bannister, 2006; Wiggins, Gordon-Finlayson, Becker, & Sullivan, 2016).

    En aspekt av handledningsprocessen, som dock framför allt har diskuterats inom den forskning som finns om handledning på forskarutbildningsnivå, är att känslor och känslomässiga aspekter kan spela en viktig roll i handledning och för doktoranders skrivande (Cotterall, 2013; Doloriert, Sambrook, & Stewart, 2012; Sambrook, Stewart, & Roberts, 2008). En utgångspunkt i denna forskning är som regel att handledaren och doktoranden hinner etablera känslomässiga relationer i och med att en forskarutbildning pågår under flera år, och att det kan påverka skrivprocessen. Även inom forskning om skolelevers skrivande har betydelsen av känslor och värderingar framhållits, till exempel inom det forskningsfält där olika språkliga resurser för att värdera och uttrycka känslor analyseras utifrån ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Denna forskning har till exempel visat att skolelevers texter värderas högre när språkliga resurser för att uttrycka värderingar och känslor används (Folkeryd, 2006).

    Men hur är det i handledning av studenter på grundutbildningsnivå? Vilka resurser och strategier knutna till känslor och värderingar används av studenter och handledare i handledningssamtal om självständiga arbeten? Med utgångspunkt i den befintliga forskningen är detta frågor som bör belysas närmare, och i denna presentation ämnar vi göra det ur två olika perspektiv. Det första perspektivet utgår från de bedömningsprocesser som hela tiden pågår i handledningsinteraktionen, och vi analyserar dessa utifrån begrepp som knyts till ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Det andra perspektivet utgår från hur handledare och studenter kan använda känslor och känslomässiga uttryck som en typ av handledningsstrategi. Här utgör begreppen anticipated emotions och anticipatory emotions de huvudsakliga analysredskapen (Barsics, Van der Linden, & D'Argembeau, 2016, 219).

    Vårt paper har sin grund i ett pågående, tvärvetenskapligt projekt om självständighet i högre utbildning, där handledning har en central roll (http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget? openagent&key=projekt_page_1446544810333 ). Det empiriska material presentationen bygger på, består av inspelad handledningsinteraktion, med handledare och studenter från lärarutbildning och journalistik, vid två svenska lärosäten.

     

    Referenser

    Augustsson, G., & Jaldemark, J. (2014). Online supervision: a theory of supervisors’ strategic communicative influence on student dissertations. Higher Education, 67(1), 19-33.

    Baker, M.-J., Cluett, E., Ireland, L., Reading, S., & Rourke, S. (2014). Supervising undergraduate research: A collective approach utilising groupwork and peer support. Nurse Education Today, 34(4), 637-642.

    Barsics, C., Van der Linden, M., & D'Argembeau, A. (2016). Frequency, characteristics, and perceived functions of emotional future thinking in daily life. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 69(2), 217-233.

    Berg, D. (2016). Det självständiga arbetet - en plats för emancipation eller automation. Utbildning och lärande, 10(1), 94-108.

    Carlson, V., Svensson, P., Johannson, V., & Montin, S. (2016). Handledare, vägledare eller kontrollant? Utbildning och lärande, 10(1), 20-38.

    Cotterall, S. (2013). More than just a brain: emotions and the doctoral experience. Higher Education Research and Development, 32(2), 174-187.

    Doloriert, C., Sambrook, S., & Stewart, J. (2012). Power and emotion in doctoral supervision: Implications for HRD. European Journal of Training and Development, 36(7), 732-750.

    Eriksson, A., & Gustavsson, S. (2016). Krav, uppmaningar och frågor - en autoetnografisk reflektion över handledning av självständiga arbeten. Utbildning och lärande, 10(1), 70-87.

    Folkeryd, J. W. (2006). Writing with an attitude : appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

    Kamler, B., & Thomson, P. (2014). Helping doctoral students write pedagogies for supervision. London ; New York: Routledge,.

    Martin, J. R., & White, P. R. (2003). The language of evaluation: Springer.

    Sambrook, S., Stewart, J., & Roberts, C. (2008). Doctoral supervision . . . a view from above, below and the middle! Journal of Further and Higher Education, 32(1), 71-84.

    Scholefield, D., & Cox, G. (2016). Evaluation of a model of dissertation supervision for 3rd year B.Sc. undergraduate nursing students. Nurse Education in Practice, 17, 78-85.

    Schreier, M. (2012). Qualitative Content Analysis in Practice. London & Thousand Oaks: SAGE.

    Sveen, H., & Magnusson, J. (2013). Handledningens vad, hur och varför: interaktionella mönster med fokus på röst. Högre Utbildning (2), 87-102.

    Todd, M. J., Smith, K., & Bannister, P. (2006). Supervising a social science undergraduate dissertation: staff experiences and perceptions. Teaching in Higher Education, 11(2), 161-173.

    Wiggins, S., Gordon-Finlayson, A., Becker, S., & Sullivan, C. (2016). Qualitative undergraduate project supervision in psychology: current practices and support needs of supervisors across North East England and Scotland. Qualitative Research in Psychology, 13(1), 1-19.

     

  • 425.
    Åkerström, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Translating Song Lyrics: A Study of the Translation of the Three Musicals by Benny Andersson and Björn Ulvaeus2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The primary aim of the present study is to gain an understanding of the translation process involved when translating song lyrics by investigating to what extent 10 translation features occur in a corpus of 12 song lyrics from the musicals CHESS, MAMMA MIA! and Kristina från Duvemåla. Comparing the source texts to the translated texts, taking into account: number of words, syllables vs. words, word-for-word translations, additions/omissions, metaphors, rhymes, reorganization of text, paraphrases and last if there were any untranslated English words kept in the Swedish version – led to the conclusion that the translation strategy of using paraphrases (express something written in other words) was the most common translation strategy used when translating song lyrics. In addition, translating song lyrics also requires a translator who is musical, has good association skills, a large vocabulary and is also very good at playing with words.

    Taking the findings into consideration it could be said that the word 'translation' should be avoided in reference to the act of transferring the song lyrics of a musical in one language into another language. More apt descriptive phrases for this process would probably be 'text arrangement' or 'interpretation'.

  • 426.
    Åkerström, Ylva
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    ”Här ska det stå nåt smart, typ på riktig svenska”: Om att vara flerspråkig ungdom i en mångkulturell skola i förorten2006Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This research shows and analyses how pupils in ninth grade in the nine-year compulsory school look at being multilingual, at the Swedish language and at Swedish as a second language. I also want to know if language and culture knowledge are taken care of in school as it says in official documents for the Swedish school and as it also is desired in an intercultural education. For my research I do eight interviews in a suburb school south of Stockholm.

    My work includes a limited account for the current research about being multilingual, Swedish as a second language and about the close relationship between language and culture. The applied theory is a social constructivist theory which in short can be explained like that we construct social structures that have consequences on the individual as well as on the society.

    I show in my research how the view of the world around the pupils influences their view on their languages, their school and their neighbourhood. I also draw conclusions from my interviews that language knowledge is little appreciated in school and that Swedish as a second language has a low status.

  • 427.
    Östman, Zacharias
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Hammers, Lions and Yids: Identity and Ethnicity on British Football Grounds: A Critical Discourse Analysis of the Terrace Chants of West Ham United FC, Millwall FC and Tottenham Hotspur FC2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay will show how manifestations of local identity, ethnicity and community in the terrace chants of the three football clubs West Ham United Football Club, Millwall Football Club and Tottenham Hotspurs Football Club are created. By featuring a collection of chants from each club, a connection to the clubs’ geographical areas, the home grounds and ethnic features will be described. By featuring a critical discourse analysis of the language used in the various clubs’ chants at their respective home ground, this essay will display aspects of above mentioned aspects and how these are upheld in language and interaction between people.

    Each club’s supporters acknowledge allegiance to various communities. West Ham United is traditionally a club of working class Londoners who often relate to themselves as ‘the cockney boys’, while Millwall (although being set in working class London) identifies more with the geographical area (South London) where they are situated, than with their heritage. Tottenham is one of the clubs in Britain most strongly influenced by religion, as many of the supporters are Jews.

6789 401 - 427 av 427
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf