sh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
4567 301 - 329 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Voronova, Liudmila
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Voronova, Olga
    Faculty of Journalism, Moscow State University.
    Printed media for Russophone diaspora: typological models2017Inngår i: Migration and Communication Flows: Rethinking borders, conflict and identity through the digital, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In eighty countries of the world (excluding Russia), there are produced around 3,5 thousand media in Russian language for 30 million Russian speakers (Astafyev 2012). Russophone diaspora is specific, as it has a multilayered (different waves of migration) and multiethnic character (see Pivovar 2008, 2010). The printed media of the three first waves of the Russian emigration are thoroughly studied (e.g., Bogomolov 1994, 2004; Esin 2003; Mikhalev 2009; Suomela 2014; Zhirkov 2003). There are as well several studies on the online space of the “Russian abroad” (e.g., Morgunova 2014; Reut and Teterevleva 2014). Yet, the currently existing printed Russian-language media remain somewhat of a blind spot on the map of the diaspora studies and media studies alike, despite the scale of this media segment.

    This study focuses on the printed media segment of the Russophone media abroad. The study is based on a twelve-year long monitoring of Russian-language press that consisted of a basic content analysis of 65 printed media and survey of 64 journalists working for 50 outlets. The materials were collected during the trainings for these journalists organized by the Universal Association of Russian Press (VARP) and Faculty of Journalism, Moscow State University.

    The study maps the space of the Russian-language press abroad, describes the tendencies characteristic for it, and highlights the typological models within this segment. On the one hand, the Russian-language media abroad are influenced by global processes, which lead to their commercialization, standardization, concentration and integration with non-established media online. On the other hand, these media are oriented at specific audiences, united by the language and culture. The current challenges of these media are related to the political events (such as Ukrainian conflict), as well as the broader problem of self-identification of the Russophone diaspora.

  • 302.
    Voronova, Liudmila
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Widholm, Andreas
    Department of Media Studies (IMS), Stockholm University.
    Broadcasting Against the Grain: The Contradictory Roles of RT in a Global Media Age2019Inngår i: Transnational Media: Concepts and Cases / [ed] Kern-Stone, Rebecca & Mishra, Suman, Hoboken, NJ: Wiley-Blackwell, 2019, s. 207-213Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    RT (formerly Russia Today) is a transnational television news broadcaster launched in 2005 by the Russian government. It is one of the most controversial global news actors, often associated with misinformation, propaganda and fake news. In this capacity, the channel can also be seen as an instance of an increasingly pluralized global information space where traditional legacy media meet competition by alternative news outlets. This chapter takes a broad grip on RT and delves into its roles and objectives as it has been addressed by media scholars, NGOs, other news media institutions and not least RT itself. We begin by discussing RT’s activities and competitors on the global news market, after which we discuss these activities from the perspectives of soft power, public diplomacy, propaganda and nation branding. The chapter ends with concluding remarks and suggestions for future research in this area.

  • 303.
    Voronova, Liudmila
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Yurchuk, Yuliya
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Historia.
    Challenges of ongoing conflict research: Transdisciplinary ethnography in post-2014 Ukraine2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The transdisciplinary collaborative project “Propaganda and management of information in the Ukraine-Russia conflict” that the authors are a part of, focuses on the Ukrainian media and uses ethnography as its primary methodology. We have been interviewing various actors involved in production of information flows in the post-2014 Ukraine: journalists, media and security experts, historians, PR-managers etc. What most of the informants pointed to was the recent shift in their perception of their role in the changes that the country is going through: they highlight their roles as activists and change agents in the society. Coming from different research fields (history and media and communication studies), we have been reflecting upon the tension between our striving at academic neutrality and the different disciplinary approaches, as well as unavoidable emotional involvement in the subject we scrutinize. 

    The paper is based on auto-ethnography wherein we reflect on the challenges the researchers face when conducting ethnographic research on activists and dealing with such sensitive issues as information warfare and armed conflict. This becomes especially problematic when scholars come from the countries involved in the conflict, Ukraine and Russia. How do our feelings of guilt, shame, anger, affection, attachment, love, interact with our professional goals and with our dealing with the material? How do they influence our interaction with the informants and each other? And how can we empower our informants, while remaining in the framework of academic research?

    This analysis contributes to the ethnographic studies on crisis and post-crisis societies. It continues the discussion about the role of emotions in ethnographic research, where we compare our experiences of ethical dilemmas, inspired by, e.g., Hoffmann (2007). Although this issue, in the context of Ukraine, has been partly addressed (e.g., Malyutina 2017),such an auto-ethnographic, self-reflexive work is rare in the Western scholarship that largely applies quantitative methods and focuses on the content, not people’s experiences.

  • 304.
    Voronova, Olga
    et al.
    Faculty of Journalism, Moscow State University.
    Voronova, Liudmila
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Russian-language media space: features, tendencies and typology2017Inngår i: IAMCR 2017: Diaspora and Media Working Group, Abstracts of papers presented at the annual conference of the International Association for Media and Communication Research, IAMCR Cartagena, Colombia 16-20 July 2017, 2017, artikkel-id 15625Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There are more than 30 million Russian speakers living outside of the current borders of the Russian Federation. “Russian abroad” can partly be viewed as diaspora (e.g. Cohen 1997, Hoyle 2013, Safran 1991, Sheffer 2003, Vertovec 1999) and partly as a cultural macro-social group. Its specificity is its multilayered (different waves of migration) and multiethnic character (see Pivovar 2008, 2010). “Russian abroad” consists of two groups: Russian migrants who left the country in different periods and their descendants, and Russian-speakers who found themselves abroad after the collapse of the USSR. In eighty countries of the world, there are published around 3.5 thousand media in Russian language. The printed media of the three first waves of the Russian emigration are thoroughly studied (e.g., Bogomolov 1994, 2004; Esin 2003; Mikhalev 2009; Suomela 2014; Zhirkov 2003). There are as well several studies on the online space of the “Russian abroad” (e.g., Morgunova 2014; Reut and Teterevleva 2014). Yet, the currently existing printed Russian-language media, their role, political orientation, functions, professional views of the journalists, diapason of influence, audiences - remain somewhat of a blind spot on the map of the diaspora studies and media studies alike, despite the scale of this media segment. Empirical studies of these media are challenged by the fact that not all of these media have their online versions and absence of a common catalogue (see O. Voronova 2016). The existing studies are either country-based or focus on the linguistic aspects exclusively. This study focuses on the printed media segment and suggests a typology of the Russian-language press abroad. The study is based on a twelve-year long monitoring of Russian-language press that consisted of a basic content analysis of 65 printed media and survey of 64 journalists working for 50 outlets. The materials were collected during the trainings for these journalists organized by the Universal Association of Russian Press (VARP) and Faculty of Journalism, Moscow State University. The study maps the space of the Russian-language press abroad, describes the tendencies characteristic for it, and highlights the typological models within this segment. On the one hand, the Russian-language media abroad are influenced by global processes, which lead to their commercialization, standardization, concentration and integration with non-established media online. On the other hand, these media are oriented at specific audiences, united by the Russian language, culture, traditions; for the post-Soviet countries – by the common experience of living in the same state. These media have features of both global and national media, as their audiences are influenced by at least two cultures. Being spread in the world, these media have the same language, similar functions and, often, a common agenda. The current challenges of these media are related to the political events (such as Ukrainian conflict), as well as the broader problem of self-identification of the Russian-language diaspora. The study suggests viewing the Russian-language media abroad as a cultural phenomenon that should be analyzed in dynamics and in the context of the geopolitical changes and challenges.

  • 305.
    Voronova, Olga
    et al.
    Lomonosov Moscow State University, Russia.
    Voronova, Liudmila
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Yagodin, Dmitry
    Aleksanteri Institute, University of Helsinki, Finland.
    Russophone Diasporic Journalism: Production and Producers in the Changing Communicative Landscape2019Inngår i: The SAGE Handbook of Media and Migration / [ed] Kevin Smets, Koen Leurs, Myria Georgiou, Saskia Witteborn and Radhika Gajjala, London: Sage Publications, 2019, 1, s. 258-271Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 306.
    Wiberg, Natalie
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Vi svenskar och de där flyktingarna: En kvantitativ och kvalitativ innehållsundersökning av flyktingrapporteringen före och efter det att Sverige införde gränskontroller i november 20152016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen gjordes för att ta reda på om svensk flyktingrapportering ändrades efter det att Sverige införde gränskontroller den 12 november 2015. Syftet var att se om rapporteringen ändrades när det politiska läget och opinionen ändrades, men även att generellt se hur flyktingrapporteringen ser ut. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning gjordes. I den kvantitativa undersökningen jämfördes 50 artiklar från september 2015 med 50 artiklar från januari 2015. Variablerna togs fram bland annat med hjälp av gestaltningsteorin och orientalism, som båda är delar av undersökningens teoretiska ramverk. Sedan undersöktes artiklarna kvalitativt genom en kombinerad diskurs- och framinganalys för att på ett djupare plan ta reda på hur flyktingfrågan och flyktingar beskrivs.

    Resultaten ger en indikation på att det skett en förändring mellan september 2015 och januari 2016. Flyktingarna beskrevs bland annat mer frekvent som passiva, och mer sällan som individer. Mer generellt visar resultaten att flyktingarna oftast beskrevs som en grupp utan någon identitet. Adjektiv som kan väcka identifikation användes sällan för att beskriva flyktingarna. De beskrevs istället med adjektiv som ensamkommande och asylsökande. Den mest förekommande benämningen på flyktingar var just ordet flyktingar, följt av flyktingbarn och asylsökande. Flyktingarna beskrivs ofta som passiva i artiklarna, och de citeras sällan. De som citeras mest i artiklarna är myndighetspersoner och politiker.

    Dessa resultat pekar på att svenska journalister, omedvetet eller medvetet, skapar en bild av verkligheten där orientalismens mönster av världen finns kvar. Det skapas en gräns mellan ”vi svenskar” och ”de där flyktingarna”. Denna gräns förstärktes efter gränskontrollernas införande.

  • 307.
    Widergren, Johannes
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    "Kan vi inte ha lite kultur i kulturen?": En kvalitativ intervjustudie angående kulturjournalistik i förändring2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats syftar till att beskriva och öka förståelsen för det kulturjournalistiska fältets mående. Detta utifrån och med hjälp av verksamma och tillika namnkunniga kulturjournalisters egna utsagor. På detta vis vill studien svara på huruvida kulturjournalisterna själva uttrycker att de upplever förändringar i branschen, och vad dessa i så fall skulle kunna bero på. Vidare ställer undersökningen frågan om hur kulturjournalister ser på sig själva, och vad de gör för att värna om sitt eget fält. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och kvalitativ analys av empiriskt material som inhämtats i samband med dessa intervjuer. Genom att intervjua 7 kulturjournalister har de data som ligger till grund för forskningsresultatet samlats in. Respondenternas formulerade tankar och uppfattningar angående yrkesområdet och branschen har sedan analyserats, med intention att besvara uppsatsens vetenskapliga frågeställning. Undersökningens resultat diskuteras utifrån den franske sociologen och medieteoretikern Pierre Bourdieus fältteori, samt med utgångspunkt i ibland andra John McManus tankar om journalistikens kommersialisering. Resultatet visar att faktorer såsom kommersialisering och politisering av det kulturjournalistiska fältet tillsammans med internets framväxt och expansion har förändrat de sätt på vilka respondenterna upplever kulturjournalistik. Flera av de intervjuade journalisterna uppger att de anser att kulturjournalistik i Sverige idag, av dessa anledningar, inte mår särskilt bra. Sammanfattningsvis visar den här kandidatuppsatsen att 7 välkända kulturjournalister, verksamma i Sverige, ger utryck för åsikten att politiska och kommersiella krafter påverkat och påverkar det kulturjournalistiska fältet, och att detta på många sätt är negativt.

  • 308.
    Widholm, Andreas
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Global Online News from a Russian Viewpoint: RT and the Conflict in Ukraine2016Inngår i: Media and the Ukraine Crisis: Hybrid Media Practices and Narratives of Conflict / [ed] Pantti, Mervi, New York: Peter Lang Publishing Group, 2016, s. 107-122Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter explores how the Russian global news broadcaster RT constructed the ongoing crisis in Ukraine during the summer of 2014 in light of theories of new public diplomacy and soft power. The summer of 2014 involved a number of dramatic events relating to the conflict, including the downing of the Malaysian MH17 passenger plane and a series of violent clashes between the Ukrainian army and pro-Russian separatists. During the same period, the US and EU sanctions against Russia were also intensified. This makes the period particularly interesting to examine, as it can give insights into how news from a Russian perspective is articulated during periods marked by political as well as military crises in which Russia plays a central role. Given that convergence and digitalisation have enabled new ways of producing, distributing and consuming news - as well as new ways of implementing politiical communication campaigns and public diplomacy - the analytical focus of this study is on RT’s online news service. 

  • 309.
    Widholm, Andreas
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Mindre politik och mer dramatik?: Nyheter i public service och kommersiella medieföretag 2007 och 20142016Inngår i: Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2015/2016 / [ed] Lars Truedsson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2016, s. 178-192Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I takt med att kanaler och distributionsformer konvergerar, skapas nya relationer på nyhetsmarknaden. Medierna tappar i allt högre grad sin unika specificitet, vilket gör att tidigare åtskilda medier, men också nya aktörer som Facebook och Google, kan konkurrera om annonsörerna genom nätets mer öppna strukturer. För pressen har den här utvecklingen varit dramatisk eftersom den skapat problem för de traditionella affärsmodellerna med mindre lönsamhet, redaktionella nedskärningar och en allt mer lättrörlig publik som resultat. Detta sker dessutom i en tid av ökade produktionskrav både vad gäller kvantitet och snabbhet. Mot den här bakgrunden så är den kanske mest centrala frågan just nu hur det journalistiska innehållet har påverkats, både inom public service där resurserna varit mer beständiga, och inom de kommersiella bolagen där framförallt den lokala journalistiken haft mer knappa resurser att arbeta med. I det här kapitlet studeras hur journalistikens innehåll och form förändrats mellan 2007 och 2014 med särskild betoning på just public service och kommersiella mediebolag, både på analoga och digitala plattformar.  

  • 310.
    Widholm, Andreas
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Russia Today (RT): En rysk röst i ett globalt medielandskap2016Inngår i: Ukraina och informationskriget: Journalistik mellan ideal och självcensur / [ed] Nygren, Gunnar; Hök, Jöran, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) , 2016, s. 193-221Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet diskuteras hur kriget i Ukraina och dess politiska konfliktlinjer har gestaltats i nyhetskanalen Russia Today (RT). Till skillnad från övriga medier som ingår i rapporten riktar sig inte RT primärt till en lokal eller nationell publik, och dess spridnings- område är därmed heller inte begränsat till ett givet geografiskt territorium. Istället ingår RT i den allt större grupp av tv-kanaler som riktar sig till en internationell publik och den kan därmed ses som ett uttryck för den pågående globaliseringen av såväl medielandskapet som politiken, kulturen och samhället i stort. Analysen visar bl.a. att RTs digitala nyhetsflöde i liten utsträckning inriktar sig på att klargöra skeenden genom faktiska egna observationer eller genom interaktion med primärkällor ute påfältet. Istället ägnas en mycket stor del åt att referera, förstärka, debattera och kritisera olika typer av externa mediekällor. En viktig slutsats som kan dras utifrån det analyserade materialet är att RT inte primärt inriktar sig på att forma en positiv bild av Ryssland. Störst utrymme ägnas istället åt att identifiera och kritisera brister i västvärldens politiska och mediala kulturer för att på så vis skapa grogrund för kritiska attityder. 

  • 311.
    Widholm, Andreas
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Svenskarnas konsumtion av utländska nyhetsmedier2016Inngår i: Ekvilibrium / [ed] Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid, Göteborg: SOM-institutet , 2016, s. 389-401Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har utbudet av utländska nyhetstjänster växt explo-sionsartat i takt med att både produktion och konsumtion av nyhetsinnehåll riktats mot digitala plattformar. Syftet med det här kapitlet är därför att teckna en bild av svenskarnas konsumtion av utländska nyhetsmedier. Resultaten visar att den dag-liga konsumtionen av utländska nyhetsmedier är begränsad, särskilt om man riktar uppmärksamheten mot specifika plattformar. Totalt sett konsumerar dock mer än en fjärdedel av alla svenskar någon form av utländsk journalistik minst en gång i veckan, och i synnerhet genom nyhetssajter och sociala medier. Ett tydligt resultat är också att få tycker att de utländska nyhetsmedierna håller en högre kvalitet eller är mer pålitliga än de svenska. Centrala motiv tycks istället vara att få annorlunda perspektiv och att lära sig mer om omvärlden. Detta antyder att de utländska nyhetstjänsterna tillfredsställer behov som skiljer sig från den dagliga och traditionella nyhetskonsumtionen.

  • 312.
    Widholm, Andreas
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    The sociality of public space broadcasting during media events2016Inngår i: Convergence. The International Journal of Research into New Media Technologies, ISSN 1354-8565, E-ISSN 1748-7382, Vol. 22, nr 6, s. 581-595Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the last decade, large public screens and globally organized public viewing areas (PVAs) have become increasingly significant elements of media events, expanding the possibilities for mass audiences to collectively watch events together in real time. Drawing on ethnographic fieldwork carried out in connection with the British Royal wedding (2011) and the London Olympics (2012), this article explores the ‘sociality’ of public space broadcasting, focusing on interactions and performances of identity by people gathered for collective viewing in the city centres of London, Birmingham and Manchester. The analysis shows that public space broadcasting mobilizes a variety of social identities and performances, spanning from ‘relaxed’ forms of engagement to more fannish articulations of nationality, cosmopolitan hybridity and spectacle participation. Geographical location and structural embedding strategies clearly impinge on public performances within PVAs. The article concludes that the degree of commercialization and presence of journalists and other media professionals are particularly central external drivers of performativity in connection with public consumption of media events. 

  • 313.
    Widholm, Andreas
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Tracing online news in motion: Time and duration in the study of liquid journalism2016Inngår i: Digital Journalism, ISSN 2167-0811, E-ISSN 2167-082X, Vol. 4, nr 1, s. 24-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the latest decade, news production practices have undergone dramatic changes as a consequence of journalism’s migration from offline to online platforms. While the linear news models of the past were characterized by delivery of static texts within strict deadlines, contemporary non-linear production practices are characterized by flexibility and constant delivery of “liquid” news. This article presents a method specifically designed for the study of constantly evolving news flows online. Methodologically, the approach entails new opportuni- ties to systematically scrutinize the online news process, using time, duration and positioning of published materials as central variables. Based on an illustrative analysis of the online news flow of the Swedish Public Service Radio, the article gives examples of how such analyses can provide new knowledge about the processes of digital news production. 

  • 314.
    Widholm, Andreas
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik. Stockholms universitet.
    Becker, Karin
    Stockholms universitet.
    Celebrating with the celebrities: Television in public space during two royal weddings2015Inngår i: Celebrity Studies, ISSN 1939-2397, E-ISSN 1939-2400, Vol. 6, nr 1, s. 6-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The recent emergence of an increasingly participatory media culture has opened up new ways for audiences to collectively negotiate the cultural meanings surrounding celebrities. Public screens are one such phenomenon, where people gather to witness the live broadcast of celebrity events. Taking our point of departure in two recent royal weddings in the UK and Sweden, we explore the performative displays that public viewing affords, as participants interact with the event on screen, with other participants, and with media representatives in the venue. This article provides a fresh analytical perspective on how audiences engage with royal celebrities in such mass-participatory consumption contexts, illuminating a little-studied area of celebrity culture.

  • 315.
    Wiik, Jenny
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Den journalistiska professionen i nätverkssamhället2016Inngår i: Människorna, medierna och makrnaden: Medieutredningens forskningsantologín om en demokrati i förändring, Stockholm: Wolters Kluwer, 2016, s. 262-282Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I medieutvecklingen är den journalistiska professionen central. Större delen av det medieutbud som möter oss varje dag är producerat av journalister. Men den journalistiska professionen är i gungning och utsatt för stora utmaningar: Färre journalister på redaktionerna ska producera mer innehåll för fler kanaler och plattformar. Det ska gå snabbare, samtidigt som kraven på att hantera alla olika uttrycksformer växer. Samtidigt får yrket konkurrens av alltifrån ideella gräsrotsjournalister och bloggare till växande kader av PR-konsulter och informatörer. Medieföretagen – särskilt dagspressen – kämpar med bristande finansiering (se en fördjupning i kapitlet av Ohlsson i denna bok), vilket har lett till kraftiga minskningar av personal; under tio års tid har antalet journalister på dagstidningar minskat med cirka 25 procent (Nygren och Althén, 2014). Jakten på nya inkomster ställer också journalisterna inför frågor om yrkets gränser när nya former av textreklam och ”uppdragsjournalistik” växer. Detta kapitel syftar till att i korthet summera den utveckling som journalistyrket genomgått och de möjligheter och hinder som möter journalistiken i dag. En särskilt viktig fråga är vem som är journalist i dagens nätverkssamhälle – i ett samhälle där ”medieborgarna” blir alltmer aktiva ställs nya krav på journalister att definiera sin roll. Detta är inte bara frågor som berör journalister – det handlar också om journalistikens demokratiska funktioner.

  • 316.
    Windolf, Erik
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Schjærff Engelbrecht, Nønne
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    #Danmarktoo?: En kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen om Metoo i Danmark och Sverige2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur de danska tidningarna Jyllands-Posten och Politiken samt de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har rapporterat om Metoo. Den undersökta perioden är mellan 15 oktober och 31 december 2017. Genom en kvantitativ innehållsanalys av totalt 908 artiklar, 221 danska och 687 svenska, har likheter och skillnader i bevakningen, nyhetsvärderingen, om det är män eller kvinnor som skriver och hur man hanterat namnpubliceringar i de båda länderna undersökts.

    Resultatet har analyserats utifrån teorier om nyhetsvärdering, nordiska könspolitiska modeller och teorin om konsekvensneutralitet samt social ansvarsteori.

    Resultatet visar att de svenska tidningarna har publicerat fler artiklar om Metoo än de danska.

    Ett annat resultat är att danska medier i högre grad än svenska valt att namnpublicera. De två danska tidningarna har publicerat fler artiklar om den svenska Metoo-rörelsen än vad de svenska tidningarna publicerat om rörelsen i Danmark. De som skrivit artiklar om Metoo är i högre grad kvinnor i de svenska medierna än i de danska. En annan skillnad syns bland opinionsartiklarna. Majoriteten av opinionstexterna i de båda länderna präglas av ett positivt förhållningssätt till rörelsen. På danska opinionssidor är texter som visar på en negativ inställning dock vanligare. I Sverige är en majoritet av alla texter skrivna av kvinnor, så även opinionsartiklarna. De som skrivit flest opinionsartiklar där ett negativt förhållningssätt uppvisas i de svenska dagstidningarna är kvinnor. I de undersökta danska tidningarna är antalet negativa opinionsartiklar skrivna av män fyra gånger så högt som antalet negativa opinionsartiklar skrivna av kvinnor.

    Slutsatsen är att Metoo-rörelsen fått större genomslag i de undersökta svenska medierna än i de danska.

  • 317.
    Wiorek, Daniel
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Jonsson, Oskar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Delad Opinion: En uppsats om de mest delade opinionstexterna på Facebook2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    C-uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka vilka egenskaper som utmärker de opinionsartiklar som delas mest på Facebook. Merparten av uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har analyserat åtta artiklar med hjälp av retorisk analys, nyhetsvärderingsteori samt modeller för hur en opinionstext bör utformas. Dessutom innehåller uppsatsen en kvantitativ undersökning av de artiklar som delas mest på Facebook. Där har vi bland annat undersökt var artiklarna är publicerade, vilka ämnen de handlar om och vilken genre de tillhör. I den kvalitativa undersökningen kom vi fram till att de mest delade opinionsartiklarna handlade om aktuella frågor som berör många människor. Det fanns också alltid någon aspekt eller egenskap i texten som gjorde att den utmärkte sig, såsom att skribenten var en elitperson eller skrev utifrån egen erfarenhet.  I den kvantitativa undersökningen kom vi bland annat fram till att en klar majoritet av alla artiklar som delas på Facebook är publicerade av kvällstidningar. Undersökningen visade också att den vanligaste typen av artikeln var nyhetsartiklar som utgjorde 69 % av urvalet, 23 % av urvalet var opinionsmaterial.

    Den slutsats vi drar från den kvalitativa undersökningen är att de mest delade artiklarna oftast är skrivna utifrån personlig erfarenhet. Vi tolkar det som att den personliga erfarenheten förstärker skribentens trovärdighet, ethos, och att det bidrar till att läsarna blir mer benägna att dela artikeln. De slutsatser vi drar från den kvantitativa undersökningen är att de ämnen som de mest delade artiklarna handlar om påverkas av vad som händer i omvärlden, och således ändras över tid.

    Nyckelbegrepp: delningar, retorisk analys, nyhetsvärdering, SPADER-och SAFT-modellen, opinionsartiklar, Facebook

  • 318.
    Wärmegård, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Fredagsunderhållning i i SVT 1 och P3 - public service eller inte?: En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av SVT:s Alla för en och SR:s Helgen i P32018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka underhållningsprogram som sänds på svenska public service-kanaler för att se om de lever upp till public service idealet samt vilken kvalitet denna typ av program har. Undersökningen görs på två underhållningsprogram. Ett radioprogram, Helgen i P3, och ett tv program, Alla för en. Frågeställningarna ska svara på hur väl hela Sverige är representerat i dessa program, hur många aktuella händelser som tas upp i programmen, till vilken grad programmen uppnår satta kvalitetskrav och om det man kan senågon skillnad mellan underhållningsprogrammeni radio och tv.

    Studien bygger dels på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 19 avsnitt från de två olika underhållningsprogrammen, 10 avsnitt av Alla för en och 9 program av Helgen i P3. För att komplettera resultatet från den kvantitativa undersökningen görs också en kvalitativ innehållsanalys av fyra avsnitt, två från vardera program. Resultatet diskuteras sedan utifrån McQuails och Syvertsens definitioner av public service samt ställs mot von Rimscha el als krav på public service-underhållning.

    De båda innehållsanalyserna visar att Alla fören representerar hela Sverige bättreän vad Helgen i P3görmen att Helgen i P3 är mycket bättre på att ta upp aktuella händelser. När det kom till kvaliteten av programmen var Alla för en bättre än Helgen i P3 på vissa kriterier, på andra kriterier var dettvärtom. Slog man ihop alla kriterier var programmen lika bra. Public service idealet uppehålls med dessa två program i tablån, men för attuppnåhela public service idealet behövs även andra program som bidrar med till exempel speciellt innehåll för minoriteter och spegla de delar av landet som är orepresenterade i dessa två program. En av de tydligaste punkterna som underhållningsprogram kan bli bättre på, när de har kultur som fokus, är att få in mer kultur som inte kommer från västvärlden.

  • 319.
    Zahlmann, Rahel
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Foreign Journalism in the Era of Globalization: An Ethnographic Study of Foreign Correspondents of the German Broadcasting Network ARD in Europe2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this master thesis is to figure out the role of foreign correspondents within Europe during today’s developments of globalization and digitalization, in the view of professional foreign journalists. The continent becomes closer in terms of politics, currencies and cultures, and a growing infrastructure simplifies travelling and communication. Therefore, the role and function of foreign journalists are more and more questioned. The main focus of this thesis is thereby the case of the foreign correspondence offices of the German public broadcasting network ARD. An auto-ethnographic study was used to base the analysis of this thesis on own perspectives. In a further step interviews with five foreign journalists examine the experiences of professionals in this field. The analysis is based, besides these two qualitative methods, on the theories of Siemes (2000), Cole and Hamilton (2008), and Archetti (2013).The researches’results demonstrate strong arguments for the relevance of the maintenance of foreign correspondences within Europe as the role of public broadcasters in particular is to inform, explain and classify happenings within the own country as well as in foreign areas to the audience. The nearby countries play thereby an important role due to many points of contact; for that reason professional journalists should further on hold the function to care for enlightenment.

  • 320.
    Zamayeri, Habiba
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Sáenz Badillo, Viviana
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Två sidor av krisen i Venezuela: En komparativ studie av svenska och colombianska tidningar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har rapporterats väldigt flitigt i medierna om den pågående krisen i Venezuela. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ser det ut med rapporteringen under en månads tid (februari 2019). Hitta eventuella likheter och skillnader i verklighetsbilderna och fokusen för rapporteringarna mellan Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och colombianska El Tiempo och El Espectador. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen ligger i komparativ journalistik, global journalistik och nyhetsvärdering. Undersökningen har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, för att se hur och vilka källor som tidningarna har använt och framställningen av verklighetsbilden av situationen i Venezuela. Genom denna jämförelse undersöks hur utrikesrapporteringen sett ut från två olika sidor, Sverige och Colombia.

    Att vi lever i en mer globaliserad värld syns i hur mycket de svenska tidningarna har rapporterat om Venezuelas situation. Men resultatet visar en klar skillnad mellan de svenska och de colombianska tidningarna. Dels är det närheten till Venezuela men Colombia har även blivit en viktig pusselbit i den pågående krisen, något som samtliga tidningar har rapporterat om. Därför är det föga förvånande att Colombia har rapporterat mer intensivt om krisen i Venezuela.

    Den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen visar på tendenser att tidningarna El Tiempo och El Espectador i större omfattning är mer kritiska och negativa i sin rapportering, jämfört med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

  • 321.
    Zarea-Ganji, Kayvan
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Svensén, Love
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Effekter av medieträning: En studie om medieträningens effekter på det journalistiska arbetet och yrkesrollen2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter medieträning kan ha på det journalistiska arbetet. Metoden för uppsatsen var kvalitativa personliga intervjuer. Tio stycken timmeslånga intervjuer utfördes. Urvalet baserades på tillgängliga journalister i Stockholm. Resultatet visade att journalister ser bra och dåliga effekter av medieträning.

    Vidare visade resultatet att utvecklingen inom journalistiken och politiken till en viss grad är beroende av varandra.Resultatet tolkades och diskuterades utifrån valda teoretiska utgångspunkter. De teorier som berördes var följande: politisk medialisering, medielogik och politisk logik, professionalisering och de-professionalisering och den journalistiska yrkesrollen. Resultatet visade även att journalistkåren dynamiskt anpassar sig till en alltmer professionaliserad politisk kommunikationsmodell.Slutsatsen var att det finns distinkta tecken på att medieträning har en effekt på det journalistiska arbetet.

    Journalisterna ser positiva och negativa förändringar i medielandskapet i stort och i synnerhet på grund av medieträning. Hälften av journalisterna ansåg även att medieträningen i förlängningen skulle kunna vara ett hot mot demokratin. Vidare tolkar vi att journalister anser att medieträningen av politiker påverkar det journalistiska arbetet, men att det är positiva effekter såväl som negativa effekter.

  • 322.
    Zuiderveld, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    A postcolonial analysis of the LGBT social movement and sport mega events2018Inngår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, ISSN 1652-7224, nr December 12Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 323.
    Zuiderveld, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    En dejt med kommunpolitiken2018Inngår i: Egen agenda och nya digitala berättargrepp förnyade valbevakningen: Beta Borås: delrapport 2, Göteborg: Lindholmen Science Park: Medier och Demokrati , 2018, s. 6-13Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 324.
    Zuiderveld, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Lokala nyhetsupplevelser à la Pokémons2018Inngår i: Interaktiv innovation imponerar: Beta Borås: delrapport 1, Göteborg: Lindholmen Science Park: Medier och demokrati , 2018, s. 19-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 325.
    Zuiderveld, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik. Stockholms universitet.
    Sex, Football and the Media: The case of South Africa and the World Cup 20102013Inngår i: Scandinavian Sport Studies Forum, ISSN 2000-088X, E-ISSN 2000-088X, Vol. 4, s. 25-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines how gender interplays with the news agenda during a very large scale event, in a country still undergoing political transition and where journalism plays a significant role in the nation-building process. The present study brings new knowledge to this area by examining the news agendas in South Africa on a specific gender-related issue: the rights of sex workers and trafficking victims, concerning men and children as well, but women in particular. This issue is often debated in connection with global sports events such as the World Cup. Drawing on interviews with media practitioners and on discourse analysis, the purpose of this study was to examine the news discourse on sex labour and trafficking and the connection with the 2010 FIFA World Cup. The findings suggest that the media discourse during the event was permeated with the rhetoric of nation-building. The combination of sport, media, and nationalism in a country in transition resulted in the ‘symbolic annihilation’ (Tuchman, 1978b) of a specific gender issue.

  • 326.
    Zuiderveld, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    ”Varierande, enkelt och transparent”2018Inngår i: Folkbildning och lekfullhet lockar 25-35-åringar: Beta Borås: slutrapport, Göteborg: Lindholmen Science Park , 2018, s. 26-36Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 327.
    Zuiderveld, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Women Climbing the Ladder: Experiences of Affirmative Action in South Africa2014Inngår i: Global Media Journal: African edition, ISSN 2073-2740, E-ISSN 2073-2740, Vol. 8, nr 1, s. 30-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine what effect an extensive affirmative action programme has had on a group of black women in the South African media, and how they perceive how existing power structures affect their everyday experiences within their respective media companies. The empirical base is an interview study with eight black women who hold or held top editorial positions in South Africa. Drawing on Bourdieu’s field theory, the results suggest that there is an escape from journalism as other forms of symbolic capital have not managed to outweigh the negative capital of being a black woman in South African journalism.

  • 328.
    Åker, Patrik
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Voronova, Liudmila
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Фотографический реализм» в эпоху цифровых медиа: фотожурналистика и визуальная грамотность в России и Швеции2018Inngår i: ЖУРНАЛИСТИКА В 2017 ГОДУ [Journalism in 2017]: творчество, профессия, индустрия : материалы международной научно-практической конференции москва, 5-7 февраля 2018 г.[Art, Profession, Industry: Materials Of The International Scientific-Practical Conference] / [ed] Vartanova, E.L., Zassoursky, Y.N. et al., Moscow: MediaMir, Faculty of Journalism, Moscow State University , 2018, s. 131-132Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [ru]

    С развитием цифровых технологий и онлайн-среды профессии фотожурналистов был брошен вызов. Несмотря на то, что использование любительских фотографий, монтаж и редактирование изображений появились в журналистике не сегодня, по мнению некоторых исследователей, нынешняя ситуация позволяет говорить не просто об изменениях, а о смене парадигм (Solaroli 2015). Одним из аспектов смены парадигм является распространенность гражданской фотожурналистики и моментальность распространения снимков; другим – легкость пост-продакшна, где редактирование фотографий является скорее правилом, чем исключением (Stiegler 2002, Van Dijck 2008). Более того, мы живем в эпоху, когда социальные медиа стали центральным источником новостей, что привело ко все возрастающему недоверию к фактам и элитам. Эти факторы бросают вызов профессиональному журналистскому сообществу и его методам освещения ситуации в мире, идеалам объективности и реалистичности (Mäenpää 2014). Тем не менее, среди множества голосов в цифровом медиа-ландшафте остается необходимость в профессиональном фотографе как надежном источнике интерпретации реальности (Åker 2012).

    В эпоху “пост-правды” и “альтернативных” фактов особенно важно понимать возможности и ограничения фотожурналистики в том, что касается правдивого освещения общественной ситуации. В данной презентации мы представляем исследовательский проект, целью которого является изучение изменений и вызовов профессии. Объектом исследования являются образовательные программы для будущих фотожурналистов в России и Швеции. Данные программы представляют собой пространство, в котором будущие профессиональные фотографы, преподаватели и опытные фотографы встречаются и формируют дискурсы и практики «фотографического реализма» (Schiller 1977, Barnhurst & Nerone 2000). Для их изучения мы используем теории о фотографической правдивости, культурах (фото)журналистики и визуальной грамотности (Messaris 1998, 2012). Сравнительный исследовательский проект отталкивается от предыдущих исследований, демонстрирующих, что российская и шведская журналистские культуры отличаются в подходах к объективности и реалистичности (Nygren et al 2015, Voronova 2014). Выбор данных двух контекстов может помочь в поиске как отличий, которые бросают вызов представлениям об универсальности журналистских идеалов, так и схожих характеристик.

  • 329.
    Örnebring, Henrik
    et al.
    Karlstads universitet.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistiken i ett jämförande perspektiv2019Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 25-42Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många av journalistikforskningens centrala frågor kräver ett jämförande perspektiv för att kunna beskrivas på ett meningsfullt sätt. Många påståenden om huruvida olika aspekter av journalistiken har ökat, minskat, förändrats eller varit stabila saknar given referenspunkt. Har något ökat/minskat mer än vad man kan förvänta sig? I förhållande till vad? Är den egna nationen ett undantag eller ett helt genomsnittligt exempel på internationella trender? Dessa och andra liknande frågor sysselsätter den allt mer populära komparativa (jämförande) journalistikforskningen.

    Det här kapitlet går igenom de viktigaste inriktningarna i den komparativa journalistikforskningen. I första hand handlar det om jämförelser av journalistikens ställning i olika samhällen och kulturer, om journalisters värderingar och sätt att arbeta och om hur journalistiskt innehåll kan jämföras. I praktiken har komparativ journalistikforskning kommit att bli synonymt med transnationell komparativ forskning: det som jämförs är journalistiken i olika länder eller delar av världen. Andra komparativa alternativ, till exempel att jämföra journalister med andra yrkesgrupper, har inte fått samma utrymme inom journalistikforskningen.

4567 301 - 329 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf