sh.sePublications
Change search
Refine search result
34567 251 - 300 of 331
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Nord, Karolina Olga
    Södertörn University, School of Culture and Education, Media and Communication Studies.
    Svenska nyhetsredaktioner 2019: Krympande redaktioner och läsardata i centrum2019In: Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2018/2019 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för Mediestudier , 2019, p. 22-57Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efter flera år med stora nedskärningar har utvecklingen planat ut. Antalet journalister på de svenska nyhetsredaktionerna har bara minskat drygt fyra procent sedan 2017. I ett längre perspektiv har redaktionerna bantats mer – sedan 2013 har dagstidningarnas redaktioner krympt 24 procent, medan redaktionerna inom public service har behållit sin styrka. Men det blir allt svårare att definiera vad som är en redaktion. Inom de stora koncernerna produceras innehåll i ett växande samarbete mellan olika redaktioner, en nätverksbaserad produktion där innehåll används i många olika tidningar och program. Samtidigt står publiken i fokus – nya metoder för publikanalys utvecklas i koncernerna. Även om de redaktionella resurserna är mer stabila, så syns orosmoln inför framtiden. Annonsintäkterna 22 | Gunnar Nygren och Karolina Olga Nord Krympande redaktioner – nätverksproduktion och läsardata i centrum | 23 dyker snabbt under hösten 2019. Ägarkoncentrationen har fortsatt och många mindre lokala tidningar och nyhetssajter har lagts ner plus landets största gratistidning Metro. Redaktionscheferna befarar fortsatta minskningar av antalet journalister inför 2020–2021.

  • 252.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Schjærff Engelbrecht, Nønne
    Södertörn University, School of Social Sciences.
    Vita fläckar och medieskuggor - stora skillnader i mediernas kommunbevakning2018In: Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2017/2018 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för Mediestudier , 2018, p. 22-53Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De lokala mediernas kommunbevakning lever – men den är ojämnt fördelad. I högbevakade kommuner kan medborgarna ta del av 50-60 nyheter varje vecka som berör den lokala politiken och kommunens verksamhet. I lågbevakade kommuner stannar det på 5-10 nyheter varje vecka, varav många notiser och insändare.

    Kommunbevakningen har vissa gemensamma drag i alla typer av kommuner: de dominerande källorna är kommunpolitiker och tjänstemän, den vanligaste typen av konflikter handlar om missnöjda medborgare mot kommunen. Kritik mot kommunen finns mest i opinionsmaterial, två av tre nyhetsartiklar är positiva gentemot kommunen. Men det finns också skillnader i bevakningen mellan hög- och lågbevakade kommuner. Siffrorna tyder på att det är en ”snällare” bevakning i lågbevakade kommuner – färre konflikter, mindre kritik mot kommunen och mer positiva nyheter.

    Finns det då ”vita fläckar” i kommunbevakningen, delar av landet som inte bevakas alls av några lokala eller regionala nyhetsmedier? Det korta svaret är nej. Ingen av de 17 kommunerna saknade helt mediebevakning under den aktuella veckan. Men studien visar också att det finns mycket stora skillnader både i omfång på bevakningen och hur bevakningen ser ut. Medieskuggorna ligger tunga över landsbygdskommuner utan lokalredaktioner och storstädernas förorter som ofta har en gratistidning som enda nyhetskälla.

  • 253.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Stigbrand, Karin
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    The Formation of a Professional Identity: Journalism students in different media systems2014In: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 15, no 6, p. 841-858Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Journalism education plays an important role in the formation of a professional identity. With the results from a survey to 527 journalism students in five countries (Poland, Russia, Sweden, Estonia and Finland) similarities and differences are analysed – motives to become a journalist, competences and character traits, ideals and values and relations to other professional areas as PR and politics. The main question is whether there is a process of homogenization among future journalists as a result of globalization, or whether there still are clear differences connected to history, politics and different media systems.  The results shows that it is not possible to talk about one similar professional identity, but rather hybrid forms of professional identities that combine some universal journalistic values with cultural heritage and social/political conditions of the different countries.

  • 254.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Tenor, Carina
    Karlstads universitet.
    Vita fläckar och svarta hål i det lokala medielandskapet2019In: På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar / [ed] Gunnar Nygren och Ingela Wadbring, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, p. 211-232Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medierna har en viktig roll i demokratin, enligt de medieutredningar som lagts fram sedan 1970-talet. Medier ska ge medborgarna information, de ska ge utrymme för samhällsdebatt och fungera som oberoende granskare av makthavare. Detta gäller inte minst de lokala medierna, och när dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsatte en ny medieutredning 2015 var försvagningen av de lokala medierna en viktig del av bakgrunden.

    Några av medieutredningens förslag blev verklighet i riksdagens beslut 2018 om en ny mediepolitik, till exempel att fler lokala medier ska kunna få statligt utvecklingsstöd och att medieföretag ska få stöd för att förbättra lokaljournalistiken i svagt bevakade kommuner. Men om detta kommer att kunna vända utvecklingen är ännu osäkert. Även om människors intresse för lokala nyheter finns kvar, så är de ekonomiska förutsättningarna för lokala medier osäkra:

    • Dagstidningarnas pappersupplagor fortsätter sjunka, och det är svårt att öka andelen betalande läsare på webb och mobil. Annonsintäkterna minskar och går än mer till de digitala giganterna Google och Facebook.
    • Public service (SVT och Sveriges radio P4) är ekonomiskt mer stabila. Men de är beroende av politiska beslut, och det finns en osäkerhet inför framtiden med en växande kritik från både kommersiella medieföretag och från högerkrafter i politiken.
    • Hyperlokala medier fortsätter att växa fram, men hållbarheten är osäker både ekonomiskt och professionellt. Många startar och många lägger ner.

     

    Kommer det att finnas lokala journalister kvar 2030? Ja, människor kommer fortfarande vilja ha lokala nyheter och åtminstone en del kommer att vara villiga att betala för dem.  Men det kommer troligen finnas färre professionella lokaljournalister – och fler amatörer eller halvprofessionella lokalreportrar som vill berätta om det lokala, som vill stärka den lokala identiteten och göra något ”för bygden”.

    Jokern i varje framtidsspaning är sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Andelen som använder Facebook för att få nyheter minskar i USA och ökar inte längre i de flesta västeuropeiska länder. Troligen kommer det att växa fram nya plattformar som vi idag inte känner till, och mycket pekar på att de lokala aktörerna själva blir mer aktiva i sin digitala kommunikation, såväl kommunen och polisen som politiska partier. Det innebär att allt mer lokal information kommer också att vara partisk, det vill säga komma från parterna själva, vare sig det är nätverk, organisationer, kommuner eller politiker – information som kanske ofta presenteras i en journalistisk form.

    Men hur går det då med den oberoende och granskande lokaljournalistiken? Det som kommer att avgöra detta är i vilken mån läsarna och lyssnarna är villiga att betala för den lokala journalistiken, antingen via prenumerationer eller via skatten till public service.

     

  • 255.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Wadbring, Ingela
    Mittuniversitetet.
    Förändring och tröghet: framtidsspaningens svåra konst2019In: På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar / [ed] Gunnar Nygren och Ingela Wadbring, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, p. 11-27Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    På samma sätt som det inte är möjligt att säga något om klimatförändringar på grundval av vädret enskilda år, är det heller inte möjligt att säga så mycket om medieutvecklingen utifrån förändringar mellan två år. Det är nödvändigt att anlägga ett mycket längre tidsperspektiv, och det är också viktigt att studera de faktorer i omvärlden som påverkar medierna. Enskilda företagsledningar har ingen möjlighet att styra den övergripande medieutvecklingen, men däremot kan de reagera och möta den på den på olika sätt. För att få förståelse för medieutvecklingen behövs både stadiga backspeglar och god omvärldskunskap, parallellt med ett visionärt och framåtblickande prognosticerande.

    Precis vid sekelskiftet, år 2000, gavs boken På väg mot medievärlden 2020 ut för första gången. Den var en fortsättning av en seminarieserie vid JMK på Stockholms universitet, och blev en lärobok för studenter på universiteten. Boken kommer nu 2019 i sin sjätte och helt omarbetade upplaga. I boken medverkar 17 medieforskare från de flesta universitet med medieforskning, och de skriver om allt från teknikutveckling, sociala medier och läsardata till etik och relationen mellan journalistik och politik.

    År 2000 var framtidstron stark och år 2020 låg behagligt långt bort. Nu är vi nästan framme vid 2020, och siktet är därför istället inställt på 2030. Men hur gick det med alla de förhoppningar och farhågor som forskarna diskuterade i den första antologin? Och vad vågar vi tro om 2030?

  • 256.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Wadbring, IngelaMittuniversitetet.
    På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar2019Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av hela samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medieformer glidit samman samtidigt som publikerna nischats och kunnat bli medskapare av innehåll. Digitaliseringen har lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annonspengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte hos de journalistiska medierna. Internet har inte blivit den demokratiska plattform som många hoppades på innan sekelskiftet, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Samtidigt har människor fått plattformar att uttrycka sig på som alls inte fanns för 20 år sedan. De unga som vuxit upp i den digitala världen har ett annat förhållningssätt till medievärlden än de som vuxit upp i den gamla analoga världen.

    Förändringen leder till utmaningar för journalistiken – ekonomiska och tekniska, sociala och demokratiska utmaningar. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar medieforskare från olika ämnesområden och lärosäten hur dessa utmaningar kan se ut, och vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.

  • 257.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Wadbring, Ingela
    Mittuniversitetet, Sundsvall.
    Tretton år senare2013In: På väg mot medievärlden 2020: Journalistik, teknik, marknad / [ed] Gunnar Nygren och Ingela Wadbring, Lund: Studentlitteratur, 2013, 5, p. 13-25Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den första upplagan av På väg mot medievärlden 2020 är daterad i februari år 2000. Millennieskiftet hade just firats med champagne och fyrverkerier och datorsystemen hade klarat den befarade millenniebuggen. Framtidstron var stor och år 2020 låg behagligt långt bort.

    När denna femte upplaga av samma bok går i tryck har två tredjedelar av tiden gått. Omläsningar av framtidsscenarier är förvisso oftast roligare att läsa för andra än för de som skrivit dem, eftersom spådomar om framtiden ofta tenderar att präglas mer av samtidens trender än av framtiden i sig – och den framtid man siat om infinner sig sällan. Det är helt enkelt svårt att förutsäga framtiden. Men ändå, hur gick det med alla de förhoppningar och farhågor som forskarna diskuterade i en seminarieserie i slutet av 1990-talet, och som resulterade i en antologi med titeln På väg mot medievärlden 2020?

  • 258.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Widholm, Andreas
    Stockholm University.
    Changing Norms Concerning Verification2018In: Trust in Media and Journalism: Empirical Perspectives on Ethics, Norms, Impacts and Populism in Europe / [ed] Otto, Kim; Köhler, Andreas, Wiesbaden: Springer, 2018, p. 39-59Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Over the past decade, journalism has undergone dramatic changes as a result of digitalization and multi-platform news production. Online, news is no longer a static product, but a flow of liquid news packages under constant alteration. This chapter discusses how the digital news environment has influenced attitudes towards verification among journalists in Poland, Russia and Sweden. The analysis builds on a survey to 1500 journalists in these countries. Results show a strong support for verification in general, but the new liquid news environment has also created softer attitudes towards verification. Between 30–40 per cent of the journalists believe that the audience has lower demands on news published online. As many hold the view that verification of facts can be done during rather than before publication. The analysis also reveals important differences between organizational cultures and between countries. Broadcast journalists keep their old values of verification to a larger extent, and newspaper journalists seem to accept a higher amount of inaccuracy in online news. Journalists in Poland and Russia have softer attitudes towards verification than journalists in Sweden, reflecting a journalistic culture oriented towards opinions, in contrast to the Anglo-Saxon fact-oriented tradition that characterizes Swedish journalism.

  • 259.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Örnebring, Henrik
    Karlstads universitet.
    Journalistiken i ett jämförande perspektiv2015In: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, p. 23-40Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Många av journalistikforskningens centrala frågor kräver ett jämförande perspektiv för att kunna beskrivas på ett meningsfullt sätt. Dagens svenska larmrapporter om tidningsdöd och neddragningar på redaktioner beskriver ändå ett medielandskap som med nordamerikanska mått mätt är idylliskt: i USA är nyhetsorganisationernas ekonomiska kris väsentligt mer akut och långtgående än här. Vi vet att digitalisering och annan teknologisk förändring förändrar nyhetsmediernas villkor och det journalistiska arbetet, men ser det likadant ut överallt?

    Journalistikens eventuella bidrag till demokratin kan bara förstås utifrån den typ av samhälle som journalistiken verkar inom. Många pratar om en gradvis ”amerikanisering” av journalistiken i många länder, men nyare forskning visar att inte ens amerikansk journalistik nödvändigtvis är särskilt ”amerikaniserad” längre med starkt åsiktspräglade kanaler som FOX News som bryter med den traditionella objektiviteten.  Många påståenden om huruvida olika aspekter av journalistiken har ökat, minskat, förändrats eller varit stabila saknar given referenspunkt. Har något ökat/minskat mer än vad man kan förvänta sig? I förhållande till vad? Är den egna nationen ett undantag eller ett helt genomsnittligt exempel på internationella trender? Dessa och andra, liknande frågor sysselsätter den allt mer populära komparativa (jämförande) journalistikforskningen.

    Det här kapitlet går igenom de viktigaste inriktningarna i den komparativa journalistikforskningen. I första hand handlar det om jämförelser av journalistikens ställning i olika samhällen och olika kulturer, om journalisters värderingar och sätt att arbeta och om hur journalistiskt innehåll kan jämföras. I praktiken har komparativ journalistikforskning kommit att bli synonymt med transnationell komparativ forskning, d v s det som jämförs är journalistiken i olika länder eller delar av världen. Andra komparativa alternativ inte alls fått samma utrymme inom journalistikforskningen; man kunde t ex tänka sig att det också vore högintressant att jämföra journalister med andra yrkesgrupper (till exempel med avseende på teknikanvändning och föreställningar om yrkesroller). Men detta har alltså gjorts i relativt liten utsträckning.

    Journalistikforskningen har länge varit dominerad av forskning från USA och Västeuropa. Denna forskning utgår från journalistiken i dessa delar av världen, och beskriver journalistens roll i dessa samhällen. Men dessa resultat kan inte generaliseras till alla länder och alla mediesystem – journalistiken ser olika ut i olika delar av världen. Detta har varit en viktig drivkraft bakom den växande komparativa forskningen; att bredda synen på journalistikens roll genom att jämföra journalistik i olika mediesystem (se t ex Curran & Park 2001).  Man måste utgå från olika länders olika grundförutsättningar – historia och kulturella traditioner, teknisk och ekonomiska faktorer och typ av samhällssystem. Det handlar också om att ifrågasätta vad som är centrum och periferi i journalistikforskningen, då många forskningsresultat baserade på studier i USA och Storbritannien tämligen oreflekterat används som måttstock för journalistikens utveckling globalt (se texterna i Hallin & Mancini 2012 för en kritik av detta fenomen).

     

  • 260.
    Pakdemir, Helin
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Fakhari, Viola
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Flyktingsituationen ur tre perspektiv: En kvalitativ studie om nyhetsrapporteringen i Sverige, Frankrike och Turkiet under flyktingsituationen 20152017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats redovisar en kvalitativ kritisk textanalys av nyhetsrapporteringen i Sverige, Frankrike och Turkiet kring flyktingsituationen år 2015 med fokus på ländernas största dagstidningar: Dagens Nyheter, Le Monde och Hürriyet. Studiens material bygger på sammanlagt tolv artiklar, fyra från varje dagstidning, hämtat från DN, Le Monde och Hürriyet som är publicerade under november månad år 2015 – tidsperioden då ämnet var högst aktuellt.

    Det teoretiska ramverket i uppsatsen bygger på Jesper Strömbäcks forskning om nyhetsfaktorer och Hallin och Mancinis tre modeller inom medieforskning som är den demokratiskt-korporativistiska modellen, den liberala modellen och den polariserade pluralismen: tre mediepolitiska system.

    Genom att besvara våra frågeställningar ämnar vi att undersöka om tidningarnas rapportering skiljer sig, hur flyktingarna framställs i texterna, vilka som får komma till tals och om man kan se skillnader mellan ländernas medier under angivna perioden som kan bero på deras mediesystem.

    Studien visar att alla artiklar har sitt nyhetsvärde i samma rötter – nämligen elitcentrering, kontinuitet och närhet. Stark politisk parallellitet är en faktor som alla tre länder har gemensamt. Däremot kan rapporteringen tyda på att de tillhör olika mediesystem, Sverige med informativ och objektiv journalistik i jämförelse med Turkiet och Frankrike som är politiskt centrerade med inslag av åsiktsbevakande journalistik. Slutligen är det politiska aktörer som får komma till tals och inte flyktingarna. 

  • 261.
    Pettersson, Nichlas
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Från två sidor av den journalistiska muren: En kvalitativ studie av journalister och native-producenters syn på native advertising2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en kandidatuppsats i journalistik som har för avsikt att undersöka journalisters och native-producenters syn på native advertising. Native advertising är reklam som efterliknar det redaktionella materialet för att smälta in på plattformen. Frågeställningarna är följande: 

    Vad är bra respektive dålig native advertising enligt respondenterna? Hur påverkar native advertsing muren mellan den redaktionella och den kommersiella sidan? Hur ser framtiden ut för native advertising enligt respondenterna? 

    Syftet med studien är att undersöka hur inställningen till native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter för att på det sättet bidra med en ny infallsvinkel till diskussionerna om annonsformen. Förhoppningen är att det tack vare denna studie i framtiden blir enklare att jämföra den redaktionella och den kommersiella sidans syn på annonsformen. 

    Metoden som använts i uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer. Fyra journalister och fyra native-producenter har intervjuats. 

    Resultatet visar att synen på native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter, men inte lika mycket som jag förväntat mig. Det finns emellertid en mer positiv syn på annonsformen hos native-producenterna än hos journalisterna. Både journalisterna och native-producenterna menar att native advertising kan vara en inkomstkälla och bidra med meningsskapande kommunikation om det används på rätt sätt, men kan också vara förödande för mediebranschen om annonserna inte är tydligt märkta vilket skadar både mediernas och annonsörernas förtroende. Native advertising ses heller inte som en räddning för mediernas ekonomi. 

  • 262.
    Poort, Marije
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Constructive Journalism: An answer to the negativity of the news?: A focus group study on the view on and the effects of constructive journalism in a European setting2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    News journalism often focuses on the negative (McIntyre & Gyldensted, 2017). This negativity can lead to citizens stop reading the news or becoming less engaged with the problems journalists report about. Following previous research conducted by McIntyre & Sobel (2017) and McIntyre & Gyldensted (2017), I investigated if constructive journalism can be an answer to this problem. In order to find an answer to this question an exploratory study was conducted through four focus groups all existing out of students in the age of 19-26 studying in Sweden at the moment of this study. Two news articles that reported on the current problem of climate change were discussed. My aim was to find out what this particular groups’ view was on news journalism in general and on constructive journalism in particular and if they felt more motivated to do something about climate change after reading the constructive news article. I conducted a qualitative content analysis of the transcripts of the focus groups to come to the findings. The results show that the participants prefer reading the article based on the principles of constructive journalism and that they want to do more about climate change after reading it. They feel that a negative article makes more impact though and therefore could be better for creating awareness for the problem. One important finding of this study is the fact that the participants do not see it solely as the responsibility of the journalists that readers come in contact with negative news so much.

  • 263.
    Rehnberg, Hanna Sofia
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    PISA-press: Svenska och finländska mediekonstruktioner av ”världens största elevstudie”2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    PISA-chock, PISA-kris, Pisa-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knappt höjer på ögonbrynen längre. Möjligen är detta anledning nog att skärskåda dem?

    Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, som står bakom den internationella elevstudien PISA, är beroende av medierna för att nå ut med sitt budskap. Samtidigt är medierna beroende av PISA som nyhetskälla. Och på en mer grundläggande nivå är både OECD och medierna beroende av språket.

    I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt?

  • 264.
    Rehnberg, Hanna Sofia
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Trafikverket – en modern samhällsutvecklare eller en talför svensk man: Myndighetsrepresentanter i media. En komparativ analys av mediebild och självpresentation.2019In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, no 2, p. 207-240Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    The Swedish Transport Administration – a modern developer of society or a talkative Swedish man? A comparative analysis of the corporate identity and the media image in terms of representatives State authorities are increasingly concerned with brand image construction and organizational identity work. In this paper the media images of the Swedish Transport Administration in four newspapers is compared with the authority’s corporate identity, i.e. the image promoted by the authority in and through its own channels. The results show that the characteristic representative of the Swedish Transport Administration in the press is a male person with a distinctive Swedish name. This is inconsistent with the authority’s self-presentation, where the Transport Administration is constructed as a modern “developer of society” characterized by diversity and equality. This analysis results in two arguments, one suggesting that the discrepancy between the media image and the corporate identity could have a negative impact on the authority’s credibility, and the other one suggesting that state authorities would be expected to actively promote equality and diversity by a conscious selection of spokesperson.

  • 265.
    Riegert, Kristina
    et al.
    Stockholm University.
    Roosvall, Anna
    Stockholm University.
    Widholm, Andreas
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    The Political in Cultural Journalism: Fragmented interpretative communities in the digital age2015In: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 9, no 6, p. 773-790Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores how nine Swedish cultural editors and managers in mainstream media institutions define cultural journalism and its political dimensions during times of increased digitization and media convergence. Swedish cultural journalism is aesthetic and political critique applied to subject areas (music, literature, etc.) and contemporary societal and ethical issues. Drawing on Zelizer we ask whether there is a common interpretive community of cultural journalists in different media regarding: (1) how they define their scope, (2) how they understand “the political” in cultural journalism and its implications for democracy, and (3) how they view media convergence and digitalization. We find that although editors/managers from different media share a basic understanding of cultural journalism as an alternative perspective to news, “the political” in cultural journalism is approached differently in the press and the public service broadcast media. Furthermore, due in part to structural conditions, they also see the effects of digitization differently, forming sub-communities on two counts. This study thus contributes new knowledge to a field previously focused almost exclusively on newspapers.

  • 266.
    Roosvall, Anna
    et al.
    Stockholm University.
    Widholm, Andreas
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Journalistik om kultur2016In: Journalistik i förändring: Om Mediestudiers innehållsanalys 2007 och 2014 / [ed] Trudedson, Lars, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2016, p. 95-108Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet fokuserar på förändringar i kultur- bevakningen i svenska medier med utgångspunkt i två nedslagsår: 2007 och 2014. Kultur, liksom kulturjournalistik, är komplexa fenomen att studera eftersom båda definierats och praktiseras på mycket olika sätt inom olika medieinstitutioner under olika historiska perioder. I den här studien inriktar vi oss på kultur som journalistiskt tema, d.v.s. kulturens roll i journalistiken i mer generell bemärkelse. På så vis begränsar vi oss inte till material som producerats av svenska kulturredaktioner, även om en betydande del av vårt material kan betraktas som kulturjournalistik.

  • 267.
    Roosvall, Anna
    et al.
    Stockholms universitet.
    Widholm, Andreas
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Riegert, Kristina
    Stockholms universitet.
    Kulturjournalistik2015In: Handbok i journalistikforskning / [ed] Karlsson, Michael; Strömbäck, Jesper, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, p. 263-282Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel går vi igenom forskning på kulturjournalistikens område; undersökningar av kulturjournalistiken i stort såväl som studier av enskilda delområden som musikkritik och konstrecensioner. Vi börjar med en genomgång av teoribildningar på området, med särskilt fokus på fältteori, teorier om (de)professionalisering, offentlighetsteori och globaliseringsteori. Vi fortsätter sedan med en redogörelse för den inter- nationella forskningen, med fokus på europa och de övriga nordiska länderna där flest studier genomförts, och landar i en diskussion av forskningen om svensk kulturjournalistik. Majoriteten av studierna är som vi kommer att visa koncentrerade kring tidningsjournalistik. Med utgångspunkt i detta och med hänsyn till senare tids allmänna utveckling inom journalistiken belyser vi slutligen behovet av forskning som tar avstamp i multimediala sammanhang. 

  • 268.
    Rosenberg, Filippa
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Strandberg, Ellen
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Den mediala våldtäkten: Kvällspressens rapportering om sexbrott under sommaren 20162017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kvällspressens rapportering om sexbrott reproducerar stereotypa könsroller. Det är också att granska hur genusmedveten kvällstidningsjournalistiken är. Då medier besitter en maktposition och har inverkan på människor är det relevant att kritiskt undersöka hur könsrollerna gestaltas och genom det främja både demokrati och den feministiska forskningen.

    Uppsatsens teoretiska ramverk består av Yvonne Hirdmans genusteori samt gestaltningsteori som den förklaras av Jesper Strömbäck och Robert Entman. Vidare förklaras nyhetsvärdering och nyhetsurval som ett komplement till förståelse om vad som blir nyheter.

    Undersökningen har begränsats till två kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, då de är de två största rikstäckande kvällstidningarna i Sverige. I uppsatsen representerar dessa två tidningar kvällspressen överlag. Den tidsperiod som har undersökts är 1 juni 2016 till 31 augusti 2016.

    Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har utformats och variabler har arbetats fram för att besvara studiens frågeställningar. Variablerna är baserade på tidigare forskning inom fältet för brottsjournalistik. Artiklarna som har undersökts faller inom bestämda urvalskriterier.

    Resultaten visar att artiklar om sexbrott får lite utrymme jämfört med den totala rapporteringen, trots att ämnen som berör brott och sex ofta prioriteras på kvällstidningsredaktioner. Vidare visar resultaten att offret i de flesta fall är en kvinna och att männen vanligtvis är förövare, och att offret – kvinnan, är den som får störst utrymme och främst får komma till tals. Detta bidrar till att kvinnor får uttala sig mer i sexbrottsrapporteringen, vilket genererar i att sexbrott ses som ett kvinnoproblem.

    Etnicitet var främst förekommande i beskrivningen av förövaren och gör att hen porträtteras som en stereotyp förövare, i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är dock att kvällspressen i vissa aspekter bedriver en någorlunda genusmedveten journalistik, vilket sett till tidigare forskning är en förbättring. Samtidigt måste varje enskild journalist ta ansvar för att inte reproducera en stereotyp bild av sexbrott.

  • 269.
    Roth, Sabine
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Väli-Tainio, Sanne
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Jämställdhet mellan kvinnor och män i SVT och YLE: En komparativ studie av svenska och finska tv-nyheter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to analyze how the gender equality gets represented in swedish and finnish public service television. To discover this we have done a quantitative and a qualitative analysis of news reports from SVT and YLE. Our research questions were about how many men and women are shown in the news reports, how they are portrayed and if there are “male” and “female” news topics. In our analysis we have used gender theory, agenda setting theory and framing theory. We found out that there are more men than women shown in both SVT and YLE and that there were tendencies of “male” and “female” news topics. There were also more women in YLE than SVT. We’ve come to the conclusion that it’s still not equal.

  • 270.
    Runsten, Viktor
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Sirén, Bille
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    (O)jämställd rapportering i allmänhetens tjänst?: En kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen i SVT:s Sportspegeln och Yles Sportrutan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa genus i sportrapportering i public service-medier i Sverige och Finland. Huvudspåret i undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s och Yles huvudsportsändningar. Sändningarna analyseras utifrån frågeställningar som hur mycket utrymme totalt som ges åt herr- respektive damidrott och hur högt de olika könens idrott och de olika grenarna prioriteras. Vårt teoretiska ramverk utgörs av genusteori, dagordningsteori och teorier om kommersialisering. Innehållsanalysen kompletteras med kvalitativa intervjuer med centrala personer som ansvarar för innehållet i programmen.

    Underlaget för den kvantitativa innehållsanalysen är sammanlagt 74 avsnitt av SVT:s program Sportspegeln och Yles program Sportrutan, vilket ger totalt 1072 analysenheter. Vi undersöker avsnitten med fokus på idrottarnas kön, längden på inslag, typ av sport med mera.

    Undersökningen visar att SVT har en högre andel kvinnor i sin sportrapportering än Yle, men att båda bolagen prioriterar herridrott betydligt högre än damidrott. Intervjuerna visar att SVT:s redaktion har ett tydligt fokus på genustänk, medan Yle saknar en liknande jämställdhetsplan. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att kvinnor är underrepresenterade i sportrapporteringen och att SVT har en mer jämställd rapportering tack vare en medveten strategi.

  • 271.
    Rämä, Hanna-Mari
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    “Busted!” “...And He's Got a Helluva Explanation for Why”: The Language Use in U.S. Based Online Celebrity Journalism2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 272.
    Serander, Emy
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Vem är experten?: En kvalitativ studie i tre steg av hur två svenska tidningar använder sig av expertis och andra källor i artiklar om hedersrelaterat våld2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This Master Thesis investigates how the Swedish Newspapers Expressen and DN are using sources and expertise in their portrayal of honour related violence. Which sources are they using, and in which way are these sources being used? 40 articles written between January 1 2017 – March 31 2018 have been chosen for a qualitative analysis step one. In the second step 10 articles have been chosen for a deeper analysis. In the third step three journalists have been interviewed about the articles they have been written in the subject honour-related violence. The method frame analysis have been used. The results of the qualitative analysis shows for example that it is many of the articles that have a strong dramaturgy, and that the use of emotive words are different in various type of articles. The study also shows that the use of sources and expertise are different in DN than in Expressen, and that the use of sources and expertis are remarkable different from other kinds of articles in journalism.

  • 273.
    Silwing, Kristoffer
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    "Ta en osthyvel och dra av bit efter bit av hjärnan": Ett dagordningsteoretiskt perspektiv på debatten om legalisering och avkriminalisering av cannabis i svensk press 2000-20152015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker genom en kvantitativ innehållsanalys av material från åren 2000-2015 eventuella förändringar bland nyhetstexter som förekommit i svensk press då cannabislegalisering tas upp på nyhetsplats.

    Uppsatsen undersöker vilka källor som kommer till tals i de texter som analyserats. Uppsatsen undersöker även förekomst av argument och företeelser som går att koppla till debatten och diskussionen kring avkriminalisering och legalisering av cannabis.

    Undersökningens resultat tolkas för att försöka utröna eventuell förändring över tid, och analyseras ur ett dagordningsteoretiskt synsätt. Över tid så har fler aspekter av legaliseringsfrågan än tidigare tagits upp i rapporteringen på nyhetsplats, och bland dessa har den största ökningen skett sett till att använda cannabis som läkemedel. En annan variabel som ökat under perioden för undersökningen är vetenskaplig argumentation. Förekomst av terment ”knark” i samband med rapporteringen har avtagit under undersökningsperioden, på samma sätt somuttryck för ett enhetligt perspektiv på narkotika har.

    Politiker är den källan som vanligast förekommer i rapporteringen, och politik är den vanligaste anledningen till rapporteringen kring cannabislegalisering i Sverige under de åren som undersökningen spänner över.

  • 274.
    Simander, Cecilia
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Agelou, Elisabet
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Från frigörelse till folkfest: En kritisk diskursanalys av Prideparaden i Svenska Dagbladet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Prideparaden är kulmen för det som kallas Stockholms Pridefestival. Det är ett årligt evenemang och lockar många människor för att både delta och åskåda. Paraden är unik på så sätt att den har ett politiskt syfte som når ut genom glädje och festligheter. Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera hur Prideparaden har gestaltats i Svenska Dagbladets nyhetsrapportering mellan åren 1979-2018, men också hur diskursen haft en påverkan på gestaltningens förändring. Frågeställningarna behandlar vilka skillnader och likheter det finns gällande vilka ämnen som betonas och vilka aktörer som omtalas i artiklarna, samt vilken förändring vi kan se i rapporteringens gestaltning över tid rörande Prideparaden i relation till diskursen. Metoden som används är en kritisk diskursanalys, där totalt 14 artiklar analyseras. Urvalet är begränsat till artiklar som enbart rör paraden. Därefter görs en komparativ analys av resultatet. Studiens resultat visar att det finns skillnader i vilka ämnen som betonas samt vilka aktörer som får komma till tals. Gällande diskursens påverkan på framförallt rapporteringen besvaras detta genom en diskussion då det inte går att dra några generella slutsatser kring resultatet. 

  • 275.
    Sinclair, Sophia
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Strömberg, Magdalena
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Motorbåten och Finlandsfärjan: En komparativ analys av nyhetsurvalet hos 24Uppsala och Upsala Nya Tidning samt hur det påverkats av respektive organisations ekonomiska affärsmodell.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att undersöka nyhetsurvalet på nyhetsmedierna 24Uppsala och Upsala Nya Tidning för att se hur de skiljer sig åt samt om dessa skillnader går att koppla till respektive tidnings ekonomiska affärsmodell. Teorier kring affärsmodeller, journalistisk logik kontra marknadslogik samt kommersiella nyhetsvärderingskriterier lade basen till denna studie. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersökte vi hur nyhetsurvalet såg ut tidningarna emellan i fråga om antal artiklar, ämnesval, textlängd, områdesbevakning, bilder samt hur många och vilka intervjupersoner som citerades i artiklarna. Sedan utfördes fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med journalister från respektive tidning.

    Resultatet visade på skillnader i både nyhetsurvalet och de uttalade målsättningarna på respektive nyhetssajt, samt att ambitionerna för tidningarna inte alltid syntes i nyhetsproduktionen. Utifrån resultatet och med det teoretiska ramverket som grund kunde vi dra slutsatserna att deras ekonomiska affärsmodeller påverkar respektive tidnings nyhetsurval och att deras läsare erbjuds olika typer av nyheter.

  • 276.
    Smed, Akvelina
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    The role of the female Balinese journalist: A qualitative field study covering the complex role of women journalists in the Balinese society2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Hindu island of Bali is a patriarchal society and the Balinese people’s everyday tasks are woven together with their many cultural and religious rituals and actions. Bali is one of the most famous and most visited islands of the wide spread island nation of Indonesia. Here, the concept of cultural tourism is established – a concept which regards the rich Balinese culture as a tourist draw, something that motivates the Balinese people to safeguard their regional identity and culture. These strives although tends to collide with the strives towards a more gender equal society. This study investigates the role of the Balinese female journalist – both within the newsrooms and in the society in general. It is based mainly upon in-depth interviews with women journalists in Bali. The theoretical framework orbits around a gendered approach to the theory of Journalism Culture, which combines concepts such as doxa and social fields to explain the dynamic and dichotomizations within the professional field. Masculine domination theories are also used. The results of this study reveal a complex situation where the female journalists perform a challenging balance act in order to perform their very best both at work, at home and in the society.

  • 277.
    Sorensen, Lone
    et al.
    University of Huddersfield, Huddersfield, UK.
    Ford, Heather
    University of New South Wales, Sydney, Australia.
    Al-saqaf, Walid
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Bosch, Tanja
    University of Cape Town, Cape Town, South Africa.
    Dialogue of the Deaf: Listening on Twitter and Democratic Responsiveness during the 2015 South African State of the Nation Address2019In: Media, Communication and the Struggle for Democratic Change: Case Studies on Contested Transitions / [ed] Katrin Voltmer, Christian Christensen, Nicole Stremlau, Irene Neverla, Barbara Thomass, Nebojša Vladisavljević, Herman Wasserman, Cham: Springer Publishing Company, 2019, p. 229-254Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter investigates the use of social media as a channel of communication between citizens and government. It draws on the concept of ‘listening’ in democratic communication (Couldry, N., Why Voice Matters: Culture and Politics After Neoliberalism. Los Angeles, CA: Sage, 2010; Dobson, A., Listening for Democracy: Recognition, Representation, Reconciliation. Oxford: Oxford University Press, 2014). In the run-up to the 2015 State of the Nation Address, the South African presidency conducted a listening exercise on Twitter, which failed on all counts. Combining quantitative and qualitative analyses of Twitter conversations, the chapter evaluates the quality of listening and identifies the reasons for the collapse of the conversation. The findings suggest that while poorly performed listening campaigns can result in spiralling frustration among citizens, social media platforms like Twitter can also provide opportunities for governments to listen in a manner that serves a more positive relationship with citizens.

  • 278.
    Stigbrand, Karin
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Nygren, Gunnar
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Professional Identity in Changing Media Landscapes: Journalism Education in Sweden, Russia, Poland, Estonia and Finland2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Journalism programmes are popular; they are growing in number the world over despite an often insecure labour market. What do journalism students expect? How do they see their future as journalists? What kind of training is offered by the Academy?

    This report presents journalism education in five universities, in the Baltic Sea Region, from different perspectives: the teachers and the students’ goals in relation to wishes and needs of the sector and common challenges in changing media landscapes.

    The comparative project was financed by the Foundation of Baltic and Eastern European Studies in Sweden.

    Interviews with teachers, as well as the student survey, were made possible thanks to the collaboration with Maria Lukina, Moscow State University; Dominika Rafalska, University of Warsaw; Halliki Harro Loit, University of Tartu and Raimo Salokangas, University of Jyväskylä.

  • 279.
    Sundberg, Mimmi
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Vem är avsändaren?: En kvalitativ studie om hur gymnasieelever granskar nyheter på Facebook2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som syfte att undersöka ungdomars syn på källkritik, förmåga till källkritik och praktiskt användande av källkritik, på Facebook. Att vara källkritisk har alltid varit viktigt – men det är än viktigare idag. I samband med att internet lanserades blev en enorm mängd information tillgänglig, och sociala medier har senare gjort det möjligt för alla att vara publicister. Sociala medier har också gjort det möjligt för material att få stor spridning, snabbt. I centrum av den nya digitala eran står dagens ungdomar. De är uppvuxna i den nya digitala världen, och kan därför antas vara experter på att hantera den. Det gör dem till en särskilt intressant grupp att undersöka i detta avseende. För att uppfylla syftet har fokusgruppsintervjuer använts som metod. 13 ungdomar som gick tredje året på gymnasiet deltog i studien. Gatekeepingteorin har använts som teoretisk utgångspunkt för att ta sig an detta analytiskt.

    Resultatet visar att ungdomarna till viss del är källkritiska, men att det samtidigt finns många tillfällen då källkritiken glöms bort eller läggs åt sidan. Resultatet visar också att det enligt ungdomarna finns tillfällen då det inte är lika viktigt att vara källkritisk.

  • 280.
    Sánchez Mata, María Gema
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Ethics within Journalistic Cultures in Spain and Sweden: A study on text and images from mainstream media online digital editions2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The topic of men’s violence against women has become visible in the recent years in the Western world, thanks to Social Media Network campaigns and digital news articles reporting these cases. The factors which affect or delimit journalist’s writings from different countries and their way of ‘doing’ journalism, might rely on the journalistic ethical boundaries within the journalistic cultures journalists inhabit.

    I explore and compare in this thesis the performative ethical action of journalists emerging from their writings and between the journalistic cultures of Spain and Sweden. Eighteen articles are analysed in a comparative and cross-national manner (Esser et al. 2012; Hanitzsch et al. 2011; Weaver 1998) helped by the Three Dimensional Critical Discourse Analysis model (Fairclough 1992/3; 1995)  and Semiotics (Wang 2014; Barthes 1957, 1963, 1964). ‘Diffraction’ (Barad 2007; Haraway 1997, 2004) is employed  as complementary perspective to reflect critically on differences, revealing where and how these materialize in regard to ethics within journalistic cultures.   

    The study  finds and concludes  that the performative ethical action of the journalist differs in regard to crime-news reported in each country. Detailed information of the parties involved in sexual violence is written in Spanish news-articles more often than in those from Sweden. The approach to these crimes seem to be framed by the journalistic ethical boundaries, journalistic cultures and personal ethical choices existing in both countries. These ethical ideas manifest by actions  -the published journalistic text - are relative and contextual. The cases told are part of the social realities of both countries, but are being experienced and performed (in writing) in a different manner also in terms of journalistic dimensions.

    The information presented to the news consumer in both written and visual form, differ or it is very similar between these countries, depending if it comes from mainstream ‘quality’ or ‘tabloid’ media outlets, but neutral images to illustrate the news-articles are the shown by both. Whereas the selected Spanish medias could be framed under a professional and relative ethical approach, the Swedish would fall under the category of professional and idealistic ethics. The similarities are that journalists from both countries keep-on informing on cases of men’s violence against women within the limits of  journalistic ethics and seem to be important key-actors producing information, culture and journalistic culture they inhabit while disseminating these stories. 

  • 281.
    Söderberg, Adam
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    "Po-tay-to Po-tah-to": En studie om skillnader och likheter mellan Sveriges Radios program Så funkar det och Naturmorgon samt deras angränsande poddar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Poddar är idag en självklar del av Sveriges Radio. Deras program går att ladda ner och lyssna på i efterhand och i dagsläget finns ett antal poddar som är exklusivt producerade för Sveriges Radio. Denna studie har haft som syfte att undersöka vad som särskiljer programmen Så funkar det och Naturmorgon som sänds i reguljär radio jämfört med deras angränsande poddversioner, Så funkar dets inför- och efterpoddar och podden Livet enligt Naturmorgon. Genom att utgå ifrån teorierna medielogik och dialogism samt använda metoderna segmentering och samtalsanalys har dessa program och poddar analyserats. Studiens forskningsfrågor har fokuserat på att ta reda på vilket innehåll som finns och vad dess tidsfördelning är, hur lyssnare inkluderas i samtalet som förs och vad som kännetecknar programledarnas framtoning.

    Slutsatserna som presenteras i denna uppsats är att poddarna har ett friare upplägg; de följer inte samma strukturer och format som programmen i reguljär radio. Till exempel saknar de ofta återkommande inslag vilket är något som kännetecknar programmen i reguljär radio. I poddarna tar programledarna mer plats, samtalen är mer personliga medan lyssnarna hörs mindre och tilltalas färre gånger. Poddarna innebär ofta en fördjupning i ett specifikt ämne och lyssnaren måste aktivt välja att ta till sig innehållet i poddarna vilket, i jämförelse med programmen i reguljär radio, kräver tydligare interaktion från lyssnarens sida för att denne ska inkluderas.

  • 282.
    Tanha, Sophie
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Vem slår på djungeltrumman?: En studie om vilka som syns i public service-mediers artiklar om Järvaområdet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vilka syns i public services artiklar om en av Sveriges mest (ö)kända förorter? Hur skildras de, och har detta något att göra med hur invandrare behandlats utifrån ett postkolonialt perspektiv? Genom att göra en kvantitativ innehållsanalys och sedan en framinganalys på sju utvalda artiklar från de första 15 veckorna år 2017 ska denna studie ta reda på vem som får uttala sig om det omdiskuterade Järvaområdet. Resultatet av innehållsanalysen blev tre diagram som visar hur vita myndighetsmän och politiker dominerar i samtalen kring Järva.

     

    Textanalysen visar att rättsväsendet ofta målas upp som en viktig del för att åtgärda problemen i området. Artiklarna nämner problem i områden generellt, men utan en närmare definition för vilka problem som syftas på eller vilka som drabbas utav dem. Lösningen enligt framingmetodens uppdelning av artikeln är alltid fler poliser eller bättre resurser för rättsväsendet. Även om ord som kan ge läsaren postkoloniala kopplingar inte används av artikelns skribent i brödtexten kan de förekomma i citat som skribenten valt att lyfta fram. Eftersom framingteorin menar att artikeln målar upp en ram för mottagaren att ta del av innebär även ordval som citeras från någon annan som en stor del av hur mottagaren uppfattar artikeln.

     

    Slutsatsen är därför att SVT och SR som redaktioner inte medvetet tycks reproducera postkoloniala bilder av förorten, men att detta ändå blir effekten av en ojämn representation där vita män får tala för den socioekonomiskt svaga invandraren som något som ska lösas eller åtgärdas. Effekten av detta kan bli att läsaren ser på dessa personer som problem i samhället, vilket kan öka stigmatiseringen kring förorter som de i Järvaområdet. 

  • 283.
    Temo, Sumbu
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Broadcasting Peace In CôTe D’Ivoire: What Happens After Democracy?: A case study of Côte d’Ivoire’s UN radio- ONUCI FM2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This research will analyze the radio station ONUCI FM, UN’s peace radio in Côte d’Ivoire. The central focus is on journalists’ perception of their role as professional advocacy for peace and democracy. Personal interviews with five ONUCI FM-journalists provide the primary source of qualitative source. In light of the Security Council’s decision to end UN’s peacekeeping mission in Côte d’Ivoire in 2017 followed an uncertainty of ONUCI FM’s future before it was decided that the station would continue to broadcast under the Felix Houphouët-Boigny foundation. This research attempts to elucidate the consequences in similar previous cases. This research shows that the UN often lacks a long-term plan of how to handle their stations when their mission ends, thereby creating an indisputable journalistic vacuum where they previously operated. This research shows that few UN radios are capable of surviving without donations but that leaving abruptly may cause harm to the achieved peace. With the intention to provide a solution to the vacuum created after the UN this research explores the possibilities of citizen journalists filling the void after the organization’s withdrawal. This research argues that Citizen Journalism is a suitable substitute to Peace Journalism when UN radio stations stop broadcasting. Applied theories are Peace Journalism, Journalism ethics and Citizen Journalism. All theories are applicable in the analysis of journalists as nation builders, government partners, and agents of empowerment and also as watchdogs. In conclusion, the purpose of this research is to understand the journalist's own experience of working at ONUCI FM and to analyze if a radio station such as ONUCI FM, when no longer supported by the UN, can benefit of Citizen Journalism.

  • 284.
    Tenor, Carina
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Hyperlocal News And Media Accountability2018In: Digital Journalism, ISSN 2167-0811, E-ISSN 2167-082X, Vol. 6, no 8, p. 1064-1077Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigates how hyperlocal entrepreneurs interpret and undertake the role of accountable journalism, but it still acknowledges the many roles hyperlocal news may hold in a local community. The analysis is built on the approaches within this group toward (1) business and (2) journalism. The findings suggest that the focus of (A) nonprofit/nonprofessional could be to mirror community events, often as a “positive” counter-image. Within (B) nonprofit/professional, interrogative reporting could be viewed as a contribution to the common good. Niches of news alerts and partnership content are found within (C) for-profit/nonprofessional, while a full news standard is the (struggling) ambition within (D) for-profit/professional. The argument can be made that a deeper understanding of how media accountability can be addressed and/or promoted in this diverse sector of scarce resources is a vital question for policymakers, educational institutions and the public–as well as for the future of local journalism.

  • 285.
    Tenor, Carina
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Logic of an Effectuating Hyperlocal Entrepreneurial processes and passions of online news start-ups2019In: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 40, no S2, p. 129-143Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines motivations, rewards and strategies in hyperlocal news entrepreneurship. The material is an interview study with eight entrepreneurs who independently own and manage hyperlocal news sites in Sweden. The conclusion is that the means of the hyperlocal entrepreneur both motivate and create an obstacle for growth. The findings of struggling business models, self-exploitation and civic motivations correspond with previous research in different countries, but alternative perspectives are suggested drawing from theories of entrepreneurial passion and processes. Civic motivations can be viewed as part of entrepreneurial passion, and the precarious nature as a low-risk effectuation process. The effectuator explores possible outcomes of given means and builds the business by controlling the affordable loss rather than calculating the possible return. Along with the obvious difficulty in finding a profitable business model when operating in a very small market, this implies a new perspective on failure and success in hyperlocal entrepreneurship, but also underlines that any measures of support for the sector need to be easily accessible for the individual entrepreneur.

  • 286.
    Tenor, Carina
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Nygren, Gunnar
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Local Public Communication Filling the Gap for a Vanishing Local Media. A Dilemma for Democracy in Sweden2017In: Voice of the Locality: Local Media And Local Audience / [ed] Waschková Císařová, Lenka, Brno: Masaryk University Press , 2017, p. 215-237Chapter in book (Other academic)
  • 287.
    Tingskog, Hedda
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Journalistik som visar vägen: En studie om åsikter i nyhetsrapporteringen och dess påverkansmöjligheter på publiken2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study’s aim is to make visible journalistic power to form, strengthen and effect readers’ opinions. Within a Swedish journalistic discourse, this study examines how opinions take form in the news report, with what methods journalists legitimises or questions opinions and how social issues are being defined and portrayed as means to target the self-image of journalists as impartial and independent.

    This study applies theories of mediatisation, the mediated construction of reality, agenda setting, perception of public opinions, influence and the sources and media portrayal. I focus on the case of the refugee migration to Europe in the fall of 2015. The study analyzes daily, local and evening press such as Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Göteborgs-posten, Expressen and Aftonbladet, during the period of january 1st 2015 to december 31st 2016.

    The results show the power of journalists to affect the audience’s view on refugees as well as migration and their stand towards it. Further, the study presents journalistic methods to legitimise or question opinions in the news report, as well as the importence of sources when defining and portraying social issues. Furthermore, the study shows the level of the news as well as policial residence of the media to be of greater importance for this than the media form itself.

  • 288.
    Tingstedt, Albin
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Gradholt, Christian
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    THAT'S THE WAY IT IS: En undersökning av faktagranskningsprojektet faktiskt.se2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker kvantitativt och kvalitativt faktiskt.se, det första svenska exemplet på det sedan länge internationellt etablerade konceptet faktagranskning. Faktiskt.se har varit ett samarbete mellan fem medieorganisationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och KIT, där man på en gemensam hemsida publicerat sina individuellt utförda faktagranskningar. Den kvantitativa undersökningen av innehållet visar att man främst har faktagranskat politikers påståenden om ekonomi och välfärd, att väsentliga skillnader mellan de faktagranskande redaktionerna föreligger, ofta gällande vilka källor som används och hur, och att de flesta påståenden som har faktagranskats har fastslagits vara ”Helt fel”, då man överlag har haft en benägenhet att faktagranska sådant som man redan innan betraktar som osannolikt.

    Den kvalitativa undersökningen visar att man i stor utsträckning inte håller sig till den gemensamma metod som fastställts för faktagranskning inom ramen för faktiskt.se, trots en tydlig metodbeskrivning. Detta visar sig i flexibilitet kring kraven på påståenden som lyfts till faktagranskning, till exempel att det inte får vara normativt eller en spådom. Man redovisar inte alltid kontakt med den som står bakom påståendet som granskas, och trots att kontexten kring ett påstående ska tas i beaktande vid faktagranskning, enligt metodbeskrivningen, görs detta med godtycklighet.

    Den kvalitativa undersökningen visar också att påståenden som fastställs vara ”sanna” ofta kan vara sådana som ligger i linje med vad en etablerad källa uttrycker. Det som fastställs vara ”fel” kan vara sådant som avsändaren av ett påstående inte menat men som den faktagranskande reportern har tolkat in.

    I analysen resoneras kring resultaten främst utifrån Michael Schudsons Discovering the News (1978). Analysen visar att faktagranskning kan sägas utgöra en vetenskaplig journalistisk metod som kombinerar element från den journalistiska faktacentreringen, den naiva empirismen, som rådde inom journalistiken vid förra sekelskiftet, med element från den tidiga objektiviteten på 1920- och 1930-talen.

  • 289.
    Tomasdotter, Moa
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Schöldsten Hjertberg, Lova
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    ”Vi väljer ut saker vi tycker läsarna har nytta utav”: – En undersökning av textreklam i Aftonbladets bilagor2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I följande C-uppsats undersöker vi fenomenet textreklam och hur det uppenbarar sig i Aftonbladets bilagor. Tyngdpunkten ligger på att undersöka textreklam med Aftonbladets bilagor som fallstudie. Samtliga bilagor vi valt att undersöka ligger som digitalt format på Aftonbladets webb aftonbladet.se. De bilagor vi undersöker är Härligt Hemma, Teknik, Resa och Motor.

    I vår uppsats har vi använt oss utav tre metoder för att på ett så pass grundligt sätt som möjligt undersöka textreklam. Vi har börjat med att genomföra en kvantitativ innehållsanalys där vi, på Aftonbladets webb, undersöker förekomsten av tendenser till textreklam i de ovan nämnda bilagorna. Vi undersökte 131 artiklar som låg under våra valda bilagor på Aftonbladets webb. Vi valde sedan att genomföra en enkätundersökning bland en blandad, men relevant, undersökningsgrupp där 41 personer som läser Aftonbladet och dess bilagor fick svara på frågor om textreklam i bilagorna och om journalister. För att fördjupa och sätta enkäten i perspektiv valde vi att intervjua två journalister från Aftonbladet samt en jurist från Journalistförbundet. Alla tre insatta och väl bekanta med fenomenet textreklam.

    Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk som innefattar teori om objektivitet, gestaltning och professionalisering samt de-professionalisering.

    Sammanfattningsvis kommer vår undersökning visa att det finns hög tendens till textreklam i Aftonbladets bilagor men att det i mångt och mycket är en tolkningsfråga. Våra intervjupersoner anser inte namngivna produkter eller företag vara textreklam så länge det sker på redaktionella premisser. De menar även att företag inte har någon talan i hur de väljer att skriva om deras produkter samt att det inte ses som textreklam om det gynnar läsaren. Vår enkätundersökning visar att läsare är skeptiska till hur objektiv bilagejournalistik egentligen är och frågar sig om det handlar om ett genuint informerande eller om journalister får betalt för att skriva om produkter och företag.

  • 290.
    Trang, Heidi
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Högbom, Sara
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Offret och hjälten: En kvantitativ innehållsanalys av mediebilden av personer med autism och aspergers syndrom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka om personer inom autismspektrumet gestaltas på olika stereotypa sätt i svensk media, samt om det finns någon tydlig skillnad i public services och kvällspress sätt att representera personer inom autismspektrumet. Uppsatsen syftar även till att undersöka i vilken utsträckning personer med diagnoserna autism och aspergers själva får uttala sig i nyhetssammanhang i ämnen som rör autismspektrumet. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi studerat 200 artiklar från åren 2015, 2016 och 2017 från massmedierna Expressen, Aftonbladet, SVT samt SR.

     

    Studien utgår från två teoretiska ramverk. Dels kulturteoretikern Stuart Halls representationsteori som förklarar hur språk och kulturella “överenskommelser” ger mening till personer, händelser och objekt, vilket resulterar i hur vi ser vår omvärld. Dels medieforskaren Karin Ljuslinders beskrivning av olika stereotypa roller som media ofta tillskriver personer med funktionsvariationer, vilket bidrar till allmänna föreställningar om hur dessa individer är som människor.

     

    Resultaten visar att ungefär 50% av personer inom autismspektrumet gestaltas som “offer” i svensk media. I över 50% får andra källor, än personer inom autismspektrumet själva, komma till tals, det rör exempelvis myndigheter och organisationer. Kvällspress tenderar att använda sig av den stereotypa rollen “hjälten” i sportsammanhang i högre utsträckning än public service, i övrigt är skillnaden mellan de två inte särskilt utmärkande.

     

    Slutsatsen från studien är att personer inom autismspektrumet själva får uttala sig i 28% av fallen. Offerrollen är den vanligaste gestaltningen av dessa personer, och syns ofta i negativt vinklade nyheter. Negativt vinklade nyheter lockar till läsning, varför dessa nyheter premieras i nyhetsvärderingen. Att “hjälterollen” är vanligare i kvällspress kan bero på att kvällspress har ett kommersiellt drivande syfte och värderar elitpersoner och “nöjesnyheter” högre än vad public service gör.

  • 291.
    Törnqvist, Matilda
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Sahl, Viktoria
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    De lämnade oss för IS: En narrativ analys av Dokument inifrån och Kalla fakta där IS, IS-anhängare och deras anhöriga skildras2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen besvarar främst hur IS, IS-anhängare samt deras anhöriga skildras i

    dokumentärerna “Mitt barn är en IS-soldat” av Kalla fakta och “Ensamma mot IS” av

    Dokument inifrån. Studien tittar också närmare på hur dokumentärerna förhåller sig till public

    service-uppdraget och kommersialiseringen. För att besvara frågeställningarna har narrativ

    metod, bildanalys och en filmanalytisk segmentering använts. Teorierna som ramar in

    uppsatsen är den narrativa teorin, sociosemiotiken samt public service-teorin. Med hjälp av

    tidigare forskning tillämpas även ett genus- och vi-och-dem-perspektiv.

    Studiens resultat visar att Kalla fakta (TV4) har mer drag av kommersialiseringen än

    Dokument inifrån (SVT) och båda förhåller sig väl till public service-uppdraget. Vad gäller

    skildringen av Islamiska staten, IS, använder Kalla fakta våldsammare bilder än Dokument

    inifrån. De anhöriga har fått olika utrymme i dokumentärerna. I Dokument inifrån får tittaren

    komma närmare föräldrarna vilket skapar en större förståelse för deras situation till skillnad

    från Kalla fakta där man får ta del av flera föräldrars berättelser på en mer övergripande nivå.

    I båda dokumentärerna får IS-anhängarna framträda med en bakgrund till varför de

    radikaliserades men ingen ses som ett direkt offer.

    Dokumentärerna har olika genre och format. Därav skildras de tre parterna olika, men trots

    detta, förmedlar både Dokument inifrån och Kalla fakta relevant information till publiken.

  • 292.
    Volny, Sanna
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Datajournalistik – ideal och verklighet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Datajournalistik är ett växande område inom journalistiken. Det handlar både om hur man använder datorn för research och analys av stora datamängder och om hur detta kan visualiseras i till exempel interaktiv grafik och nya typer av tjänster.

    I denna studie görs den första större innehållsanalysen av svensk datajournalistik, av var den återfinns, vad den berättar om och hur den presenteras. I studien finns också en översikt över den växande internationella forskningen kring datajournalistik. Studien är gjord av Sanna Volny, lärare i journalistik vid Södertörns högskola och ansvarig för den fristående kurs i datajournalistik som getts sedan 2015.

  • 293.
    Volny, Sanna
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Datajournalistik: ideal och verklighet: En kvantitativ studie av svensk datajournalistik i förhållande till olika journalistiska och tekniska ideal2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Intresset för datajournalistik har ökat både på redaktionerna och inom forskningen det senaste decenniet i takt med att tillgången på data har ökat och därmed behovet av att kunna hitta nyheter och berätta med hjälp av data.

    De flesta tidigare studier om datajournalistik har utgjorts av intervjuer med verksamma datajournalister och bland annat undersökt olika ideal. Men det finns få kvantitativa studier av vad datajournalisterna faktiskt gör, och av svensk datajournalistik.

    Den här uppsatsen syftar till att med innehållsanalytiska metoder beskriva och analysera datajournalistik som publicerats i svenska medier de senaste fem åren, och som journalister själva lyfter fram som exempel på datajournalistik.

    Urvalet är 91 datajournalistiska projekt som lämnats in som bidrag till NODA (Nordic Data Journalism Awards) eller som publicerats i Facebookgruppen Datajournalistik mellan 2013 och 2017.

    Ur en genomgång av tidigare forskning om datajournalistik har fyra olika ideal identifierats: ett undersökande, ett vetenskapligt, ett entreprenöriellt och ett från hackerkulturen, vilka utgör grunden för en analysmodell. Dessutom undersöks vilka producenterna är, vilka ämnen som är vanligast, vilka metoder och datakällor som används och hur publiken inbjuds att ta del av data och att vara delaktiga utifrån teorier om interaktivitet.

    Resultatet visar att datajournalistiken i denna undersökning ofta bygger på unika data, det vill säga självständig research, och att det undersökande idealet är relativt starkt. Trots att datajournalistik sägs präglas av hackerkulturens ideal om samarbete och deltagande är det ofta få producenter och yrkesroller bakom varje publicering och publiken bjuds sällan in att delta i processen.

  • 294.
    Voronova, Liudmila
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Agonism or antagonism? Divide in the Ukrainian media community in the times of crisis2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Ukrainian media community since 2013 is undergoing a painful process of continuously adjusting to and counteracting the circumstances of conflict, with external and internal propaganda, economic pressure being a consequence of the more general crisis, and guidelines coming from the state institutions, such as the Ministry of Information Policy (MIP) (e.g. Bolin, Jordan & Ståhlberg 2016, Pantti 2016, Nygren & Hök 2016). Nygren et al. (2016), based on content analysis and interviews with journalists, conclude that one of the main challenges for the Ukrainian journalists today is a conflict between the ideal of neutrality in coverage and favoring of “patriotic journalism” in practice. According to Ukrainian scholars, there are today three groups of journalists: patriotism-charged, who give up standards for the sake of fighting propaganda; supporters of universal standards; and a mixed group (Dutsyk 2017). 

    In order to highlight the role of professional journalism organizations in this divide, this paper focuses on a specific case: project “Two countries – one profession” initiated and supported by the OSCE Representative on Freedom of the Media. Being based on the dialogue between Ukrainian and Russian professional journalism organizations around professional standards and safety of journalists, the project is perceived as contradictory and provocative by a part of the Ukrainian media community who suggest that it is “non-patriotic” and “anti-Ukrainian”. 

    The paper is based on analysis of observations of meetings between the National Union of Journalists of Ukraine and the Russian Union of Journalists, interviews with representatives of these and other media organizations and experts in Ukraine, focus groups with the journalists involved in the project, and negative and positive reactions to this project by the Ukrainian media community. It uses Hanitzsch’s model of deconstruction of journalism culture (Hanitzsch 2007, Nygren et al 2016) and Mouffe’s (2013, p.7) conceptualization of agonistic vs. antagonistic struggle.

  • 295.
    Voronova, Liudmila
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Conflict as a point of no return: Immigrant and internally displaced journalists in Ukraine2019In: European Journal of Cultural Studies, ISSN 1367-5494, E-ISSN 1460-3551Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Ukrainian Euromaidan protests in 2013, alongside the Brexit vote and the so-called ‘refugee crisis’, have strongly changed the imaginary of Europe. Apart from ideological shifts and geopolitical changes, the situation in Ukraine has led to a geographic relocation and displacement of media producers and audiences alike. Yet, in the Ukrainian context and beyond, little is known about dislocated journalists in conflict situations. This article addresses the specific experiences of immigrant and internally displaced journalists, their imagined audiences and the overarching construction of post-revolutionary Ukraine as an imagined community. The argument draws empirically from the dislocatory experiences and relocatory trajectories of two groups: immigrant journalists, who moved to Ukraine from Russia, and journalists who migrated internally – to Kyiv and other government-controlled Ukrainian regions from Crimea and non-government-controlled areas of Donbas. For immigrant and internally displaced journalists, the search for new identities and positions is strongly related to their imagination of the audiences. The journalists notice a simultaneous fragmentation and unification of the audiences driven by both top-down and down-up intentions of post-revolutionary nation building. They hope to contribute to turning the fragmented communities into a media nation that will perceive them as ‘us’.

  • 296.
    Voronova, Liudmila
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Crisis and journalism culture transformation: The case of Ukraine2017In: Nordmedia conference 2017: 23rd Nordic Conference on Media and Communication Research Tampere, 17–19 August 2017, Abstracts, Division 2, Journalism, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Journalism culture is described by scholars as “one of the resources journalists draw upon to coordinate their activities as reporters, photographers, and editors” (Zelizer 2005, p. 204). Importantly, journalism cultures should be analyzed not only in connection to the contexts, but also in and as processes (Voronova 2014, p. 221). While most journalism cultures in the world face similar challenges, such as commercialization and digitalization, some of them are challenged by more radical challenges, such as war conflicts. Ukrainian journalism culture since 2013 is undergoing a painful process of continuously adjusting to and counteracting the circumstances of conflict, with external and internal propaganda (e.g. coming from the so-called “people’s republics” of Donetsk and Luhansk), economic pressure being a consequence of the more general crisis, and guidelines coming from the state institutions, such as the Ministry of Information Policy (MIP) (e.g. Bolin, Jordan & Ståhlberg 2016, Pantti 2016, Nygren & Hök 2016). 

    Nygren et al. (2016), based on content analysis and interviews with journalists, conclude that one of the main challenges for the Ukrainian journalists today is a conflict between the ideal of neutrality in coverage and favoring of “patriotic journalism” in practice. This paper takes this discussion further and suggests to look at how the professional journalism organizations in Ukraine reflect upon this conflict, which journalists themselves define as a split between journalists and “Glory-to-Ukraine-journalists” (Sklyarevskaya 2016, October 20th). How does the participation of Ukrainian journalism organizations in the discussion of objectivity vs. patriotism look like on different levels – international, regional, national and local? Is there a possibility to retain a national culture of journalism in the situation of crisis, or does it inevitably end up in splitting to many journalism cultures that have their own rules, beliefs and ideals? 

    Using Hanitzsch’s model of deconstruction of journalism culture (Hanitzsch 2007, Nygren et al 2016), and focusing specifically on the dimension of epistemological beliefs, this paper analyzes a specific case: project ”Two countries – one profession” initiated and supported by the OSCE Representative on Freedom of the Media. The project consists of regular round tables where senior representatives from Ukrainian and Russian professional journalism organizations meet to discuss ways to improve professional standards and safety of journalists, as well as collaborative projects between young journalists from the two countries. The project is perceived as contradictory and provocative by a part of the Ukrainian media community (e.g. Rudenko 2016, December 15th). The paper is based on analysis of observations of meetings between the National Union of 

    Journalists of Ukraine and the Russian Union of Journalists, interviews with representatives of these and other media organizations and experts in Ukraine, focus groups with the young journalists involved in the project, and negative and positive reactions to this project by the Ukrainian media community.

  • 297.
    Voronova, Liudmila
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Gender politics of the ‘war of narratives’: Russian TV-news in the times of conflict in Ukraine2017In: Catalan Journal of Communication & Cultural Studies, ISSN 1757-1898, Vol. 9, no 2, p. 217-235Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on the gender politics of the news broadcast on the Russian state-controlled TV channels – Channel One (Pervyj kanal), Russia-1 (Rossiya-1), Russia-24 (Rossiya-24), NTV and RT (formerly Russia Today) – from January to September 2015, a period when the TV news closely followed the conflict in Ukraine and the growing tensions between Russia and Europe. The study shows that the news on the state-controlled TV channels interpret the state politics in only one possible way – ascribing the most traditional and essentialist characteristics to the country, prioritizing male actors and military activities and suggesting no alternatives to ‘(re)masculinization’ of the image of Russia in the situation of the conflict on the territory of another state, despite the alleged disengagement of the country in it. The article concludes that the state-controlled TV channels use essentialist gendering as a part of nation-branding and nation-building strategies, with an aim to construct the gendered and intersectionalized ideology of the ‘Russian world’ that would target both internal and external audiences and go beyond the borders of the Russian Federation.

  • 298.
    Voronova, Liudmila
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Local, national, transnational: shifting audiences in Ukraine2017In: IAMCR 2017: Post-Socialist, Post-Authoritarian Working Group, Abstracts of papers presented at the annual conference of the International Association for Media and Communication Research, IAMCR, Cartagena, Colombia 16-20 July 2017, 2017, article id 14730Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Since 2013, scholars have been discussing events happening in Ukraine from the perspective of the “war of narratives” (Khaldarova and Pantti 2016). In this war, information has become one of the main weapons (Hoskins and O’Loughlin 2010), and fight for the publics has crossed the borders of the ordinary economic and political struggles. Previous research has mainly focused on the attempts of the Russian mainstream state-controlled media and other actors (e.g. trolls on social media) to influence the Russian-speaking audiences in Ukraine, Russia and elsewhere by spreading pro-Kremlin propaganda (see Pantti 2016). Less attention has been given to the Ukrainian media community and the internal processes in it in the period of crisis (Bolin, Jordan & Ståhlberg 2016). Being a part of the research project ”From nation branding to information war”, this paper focuses on the visions of the publics by the Ukrainian media community today. How do representatives of the media community imagine and perceive their audiences? What are the changes that have occurred along with the territorial changes – loss of Crimea to Russia and establishment of selfproclaimed ”people’s republics” in the East of the country? And which language do media producers choose today to speak to their audiences? Through the prism of “imagined audiences” (e.g. Litt and Hargitai 2016, boyd 2008) and “imagined communities” (Anderson 2006), this paper discusses several aspects of the changes in the visions of the audiences by the Ukrainian media community. First, it focuses on the visions of the audiences by the journalists who due to the crisis had to move geographically and, thus, work for a different audience today. As such, it takes up the cases of journalists who moved from Crimea and the socalled LPR and DPR to Kyiv or other Ukrainian regions. Another case is journalists from Russia who moved to Ukraine for ideological reasons. Second, the paper discusses the reactions of the media community to the need for reaching out to the audiences in Crimea and so-called DPR/LPR, the technological and ideological challenges of this communication. Third, it focuses on a serious challenge and change concerning the language, in which the audiences are addressed. Due to new legislative proposals and, according to some media experts, economic reasons, Ukrainian language is becoming more and more dominant both in broadcast and printed media. Yet, simultaneously Ukraine is one of successful producers of transnational entertainment products in Russian language (e.g. popular travel show “Oryol i Reshka” by TeenSpirit Production which is broadcast in Ukraine, Russia and Kazakhstan).

  • 299.
    Voronova, Liudmila
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Russian Journalists Moving to Ukraine: Russophone Journalism Culture, ‘Imagined Communities’ and Challenges of Adjusting2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Since 2013, scholars have been discussing events happening in Ukraine from the perspective of the “war of narratives” (Khaldarova and Pantti 2016). In this war, information has become one of the main weapons (Hoskins and O’Loughlin 2010), and fight for the publics has crossed the borders of the ordinary economic and political struggles. Previous research has mainly focused on the attempts of the Russian mainstream state-controlled media to influence the Russian-speaking audiences in Ukraine, Russia and elsewhere by spreading pro-Kremlin propaganda (see Pantti 2016). Less attention has been given to the Ukrainian media community and the internal processes in it in the period of crisis (Bolin, Jordan & Ståhlberg 2016). Being a part of the research project ”From nation branding to information war”, this paper focuses on a very particular group of the representatives of the Ukrainian media community – Russian journalists who moved to Ukraine and work for Ukrainian audiences. This paper applies the theoretical prism of “imagined audiences” (e.g. Litt and Hargitai 2016, boyd 2008) and “imagined communities” (Anderson 2006). The analysis is based on semi-structured interviews with seven journalists conducted in 2017. What are the motivations behind their choice of the new geographic location and place of work? What are the challenges that they face adjusting to the new journalism culture and how do they see their role in the “war of narratives”? How do they imagine and perceive their audiences? And how do they relate to the language issue, as Ukrainian language is becoming more and more dominant both in broadcast and printed media?

  • 300.
    Voronova, Liudmila
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Интерсекциональный подход в журналистике и научных исследованиях [Intersectional approach in journalism and research]: Рефлексия о многообразии [Reflection on diversity]2016In: Гендер и СМИ [Gender and Media] / [ed] Olga Smirnova, Moscow: Faculty of Journalism Lomonosov Moscow State University , 2016, p. 197-222Chapter in book (Refereed)
34567 251 - 300 of 331
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf