sh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
234567 201 - 250 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Molin, Ellinor
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Petersson, Sandra
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Supervalåret i Europa 2017: En kvalitativ undersökning om rapporteringen kring europeiska val i svensk morgon- och kvällspress.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2017 har benämnts som ett supervalår i Europa där många europeiska länder har gått till val. Den här uppsatsen handlar om hur utvalda europeiska val har gestaltats och hur nyhetsvärderingsprocessen har gått till på redaktionerna i svenska morgon- och kvällstidningar i samband med supervalåret. Valen som har undersökts i den här uppsatsen är det tyska, franska, brittiska, isländska, kosovanska och albanska som alla har haft nationella val år 2017.

     

    Uppsatsens syfte har varit att jämföra den svenska mediebevakningen av nationella europeiska val med utrikesredaktörers uppfattningar kring denna bevakning. I uppsatsen har kvalitativ innehållsanalys och intervjuer använts för införskaffandet av material. Teoretiskt ramverk har varit gestaltningsteori och grindvaktsterori.

     

    Resultatet visar att länder som är med i Europeiska unionen får större plats i svenska medier än länder som inte är medlemmar. Det bekräftar både innehållsanalys och intervjuer. Vi kan se att stora länder som ligger närmare Sverige på flera plan får mer uppmärksamhet i tidningarna. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har större påverkan på Sverige än Island, Kosovo och Albanien. Slutsatsen är att närhetsprincipen socialt, ekonomisk, kulturellt och politiskt har spelat en betydande och påtaglig roll för hur svenska medier har rapporterat om europeiska val under supervalåret. 

  • 202.
    Moussa Espinola, Gabriella
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    “It’s like we’ve always been walking behind men”: A qualitative study on how machismo and the Me Too- and feminist movements in Chile affect female broadcast journalists and their professional roles2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Chile is one of the many countries in Latin America affected by machismo (Torres et al 2002, p. 163-164). In the year of 2017 the Me Too-movement sparked a fire in Chilean media and the feminist movement grew bigger and stronger. These movements affected many institutions, organizations and industries. The journalism industry being one of them. The purpose of this study is to investigate how female journalists in Chile perceive themselves, these movements and their journalistic roles in the context of a country affected by machismo and movements trying to fight it. To investigate these themes a qualitative approach has been used by conducting semi-structured interviews with eight female Chilean journalists that are currently working or have worked in broadcasting. The theoretical background of this study is based on the Hierarchy of Influences model by Pamela J. Shoemaker and Stephen D. Reese (2016), which has been combined with the concept of journalistic role perceptions by Thomas Hanitzsch and Tim P. Vos (2018).

    The results indicated that the majority of the women interviewed had positive opinions towards the Me Too- and feminist movements in Chile, and that these movements have also had a positive impact on Chilean society and the journalism industry. And so the effects have also been visible in the women's private and professional lives. Even though machismo and harmful patriarchal norms have been and is a part of their lives, the social structures have not gotten in the way of them feeling strong, fighting for their rights, and other women's rights in the industry. Machismo and the movements have all played important parts in how these women have taken on their journalistic roles.

  • 203.
    Nasiri, Shervin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Opinionsmätningar i svenska medier: En kvantitativ studie av fyra svenska tidningars publicering av opinionsmätningar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker i vilken utsträckning fyra utvalda medier följer riktlinjer för publicering av opinionsmätningar som de internationella branschorganisationerna World Association for Public Opinion Research (WAPOR) och The European Society for Opinion and Marketing Research (ESOMAR) gemensamt tagit fram. Riktlinjerna som undersöks i studien handlar om opinionsmätningens metod och den nödvändiga informationen som bör tillgängliggöras i samband med publiceringen av opinionsmätningar. Dvs. den statistiska basinformationen som är nödvändig för läsarna att ta del av för att kunna göra en bedömning av mätningens trovärdighet. 

     Med hjälp av en kvantitativ metod har artiklar med koppling till opinionsmätningar som publicerats av Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens nyheter, i oktober 2017, granskats.  

    De teorier som främst berörs i uppsatsen är objektivitetsteorin och gestaltningsteorin. Resultatet visar att samtliga tidningar har stora brister i att följa organisationernas rekommendationer för publicering av opinionsmätningar. 

  • 204.
    Nikolaidou, Zoe
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska.
    Rehnberg, Hanna Sofia
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Wadensjö, Cecilia
    Negotiating access with public authorities in research on asylum2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper tells the story of obstacles and challenges to fieldwork in a research project exploring migrants’ narratives in the asylum process in Sweden, where, rather than facilitating data collection, the Swedish Migration Authority appeared to create barriers. This had implications both for the project and for individual case workers and interpreters; in the praxis of informed consent, our own strict interpretation became an unnecessary drawback; and in our attempt to overcome the obstacles, we actively involved the national press. The discussion is framed within an overall concern for the role of research in society, and its benefits and risks in relatively closed sectors, raising issues of personal privacy, security and trust.

  • 205.
    Nilsson, Marika
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Almadeh, Rima
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Putinregimen har redan vunnit valet: En kvantitativ och kvalitativ studie om svenska medieföretags gestaltning av Ryssland och det ryska valet 20182018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur svenska medieföretag porträtterar Ryssland och det ryska valet 2018. Metodologiskt är det här både en kvantitativ och kvalitativ studie, som genomförts med insamling av hårddata samt en massmedieretorisk textanalys. För att besvara våra frågeställningar har materialet analyserats utifrån de teoretiska ramverken gestaltningsteorin, orientalism och mediekonstruktion. Medieföretagen vi undersöker är Aftonbladet, Dagens Nyheter, TT Nyhetsbyrån samt Sveriges Radio. Resultatet indikerar på att svenska media gestaltar Ryssland och det ryska valet negativt. Sveriges Radio skiljde sig från de andra företagen då de flesta av deras artiklar hade en neutral framtoning. Gestaltningen skapar en stereotyp bild, främst av Putinregimen, men även Ryssland och det ryska folket.

  • 206.
    Nord, Lars
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Gamla och nya medier i samspel i de lokala valrörelserna2019Inngår i: Storm och stiltje: SOM-undersökningen 2018 / [ed] Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg och Annika Bergström, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, s. 253-267Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De lokala nyhetsmedierna är inte längre den självklara ingången till den lokala valrörelsen för alla medborgare. Sociala medier har för stora grupper av väljare tagit över som nav i informationsflödet. Redaktionernas nyhetsurval och nyhetsvärdering bygger inte på egen hand upp den lokala politiska dagordningen. Sociala nätverk och flöden spelar också roll för vilken bild av den lokala valrörelsen som först möter väljarna. Medieanvändningen kännetecknas av en ökad fragmentering, särskilt mellan olika åldersgrupper men också utifrån sociala skillnader. Lokalradio och regional-tv förmår fortfarande samla de flesta ur flera väljargrupper. Det är därför befogat att tala om en allt mer komplex lokal medieekologi som inte bara kännetecknas av ett samlat ökat medieutbud, utan också präglas av allt mer individualiserade medievanor och därmed en allt mer splittrad lokal offentlighet.

  • 207. Nord, Lars
    et al.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Volny, Sanna
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Medierna och lokalvalen 2018: Gamla aktörer på nya digitala arenor2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De lokala valen blir allt viktigare. Allt fler väljare delar sina röster mellan olika partier samtidigt som många lokala partier tillkommit som ritar om den politiska kartan.

    Här studeras de lokala valrörelserna i fem kommuner och tre regioner. Några av de centrala frågeställningarna är:

    • Vilken betydelse har sociala medier som Facebook i jämförelse med traditionella medier? Vilken roll spelar de lokala och regionala medierna i de lokala valrörelserna?
    • Vilka skillnader finns mellan olika kommuner/landsting/regioner, mellan storstädernas förorter, medietäta regionala centra och glesbygd med och utan lokalredaktioner?
    • Hur rör sig olika typer av innehåll mellan de traditionella medierna, lokala partiorganisationer och de sociala mediernas plattformar?
    • Var hämtar medborgarna underlaget inför sina röstbeslut i de lokala valen?

    Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som koordinerats av forsknings- och innovationsprogrammet Medier och demokrati vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Projektet har genomförts vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Södertörns högskola i Huddinge.

  • 208.
    Nordlund, Felicia
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Kramsjö, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Upp till kamp på Facebook!: En komparativ studie om nedläggningen av Sollefteå BB i lokala medier och på Facebook2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Forskning har visat att traditionella lokala medier fortsatt är viktiga informationskanaler för svenskarna. Samtidigt använder 41 procent av befolkningen sig av Facebook minst tre dagar i veckan som ett sätt att hålla sig uppdaterade på sitt lokala samhälle. Syftet med den här studien är att närmare undersöka hur informationsförmedlingen skiljer sig åt beroende på vilket medium som konsumeras, för att bidra till en djupare förståelse för dagens förändrade mediekonsumtion, där sociala medier spelar en allt viktigare roll. Dessutom ämnar studien söka svar på vilket syfte Facebookgruppen Sollefteå & Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus kan fylla för de människor som är aktiva i den.

    Studien har avgränsats till rapporteringen kring nedläggningen av BB i Sollefteå den 31 januari 2017. Engagemanget kring nedläggningen har varit stort både i de traditionella medierna på lokal och nationell nivå och i de sociala medierna. I studien har artiklar från Sollefteås två lokaltidningar Tidningen Ångermanland och Nordsverige analyserats tillsammans med inlägg från Facebookgruppen Sollefteå & Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus. Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ analys av innehållet i de olika medierna. Resultatet har sedan kompletterats med en kvalitativ analys i syfte att exemplifiera resultatet i den kvantitativa studien samt intervjuer med ansvariga aktörer på de olika plattformarna för att närmare förstå de strategier och attityder som legat till grund för resultatet.

    Studien visar att både tidningarna och Facebookgruppen är tydligt vinklade i sin publicering. I båda fallen är det åsikter och personer som är emot nedläggningen som får synas och höras i en klar majoritet av fallen. Avsaknaden av granskning och fördjupad analys i tidningarna i kombination med deras avsikt att ta ställning i konflikten har gjort att de närmat sig det mer beskrivande och känslomässiga innehållet i Facebookgruppen. Sett till just den här konflikten är det inga stora skillnader mellan Facebook och tidningarna, snarare ser man en rundgång mellan dem, då inläggen på Facebook ofta innehåller länkar till artiklar i tidningarna och tidningarna lyfter medlemmar i gruppen i sitt innehåll. De stora skillnaderna har istället synts när man tittat på aktiviteten runt inläggen i gruppen. Genom välanvända kommentarsfält har en interaktion och en sammanhållning mellan Facebookgruppens medlemmar skapats, som4tidningarna inte lyckats tillgodose. Däremot saknas systematisk reglering och kontroll av inläggen vilket gör att det inte kan bemötas på samma sätt som ett professionellt medium där källkritik och pressetiska regler filtrerar innehållet. Denna studie har bekräftat tidigare forskning som visat att Facebook gagnar polariseringen av åsikter och avskärmar användaren från oliktänkande. I Facebookgruppen vi har undersökt handlar innehållet nästan uteslutande om att bekräfta och stärka det gemensamma engagemanget snarare än att debattera det.

  • 209.
    Norgren, Amanda
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Larsson, Ebba
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Vem är kritiker i dag?: En jämförande studie av litteraturrecensioner i dagspress och på internet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur amatörkritik på internet och sociala medier skiljer sig från kritik i traditionella medier av professionella kritiker. I vår undersökning har vi specifikt fokuserat på litteraturkritik. Vi har valt ut två böcker ur skilda genrer, en roman och en deckare, som under hösten 2018 varit bland de mest sålda böckerna i Sverige. Vi ville jämföra böcker som prioriterades av recensenter i dagspressen och var av stort allmänintresse. Vi har totalt analyserat 16 recensioner, 8 av varje verk, på Instagram, Goodreads, bokbloggar och i dagspress.

    Med hjälp av Bourdieus fältteori har vi studerat litteraturkritiken som en pågående maktstrid där definitionen om vad som är god litteratur står på spel. Uppsatsens metod är en egenkomponerad diskursanalys med textanalytiska inslag. Vi fann att Berglez diskursanalytiska modell befann sig på ett alltför övergripande och ideologiskt plan. Vi ville undersöka recensionernas byggstenar och valde därför att kombinera dessa metoder.

    Analysen visar att amatörkritiken skiljer sig markant från den professionella kritiken. Dock är amatörkritiken mer heterogen än den professionella kritiken; det finns ett spektrum av olika slags recensenter som utfärdar kritik som hobbyverksamhet. Vårt resultat visar att amatörkritiker tar intryck från professionella kritikerna. Amatörerna ger uttryck för en subjektivt förankrad litteratursyn som skiljer sig från de professionella kritikerna som är mer kritiska och nyanserade i sina omdömen. De professionella kritikerna har ett mer medvetet och distanserat förhållningssätt till verk och författare. Amatörer som kan komma att utmana de professionella kritikerna har i vår undersökning visat sig vara de på Instagram. De skulle kunna klassas som semi-professionella, eller Pro-Ams, en ny sorts kritiker som ägnar sig åt en aktivitet med en amatörs kärlek men med ett proffs standard. Utifrån Bourdieus fältteori kan de recensenterna sägas utgöra ett heterodoxt uppror mot den rådande doxan på det litterära fältet.

  • 210.
    Norgren, Emmy
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nizovska, Jennette
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Mördarnas privatliv: En kvalitativ studie av hur privatliv i Knutbyfallet och Arbogafallet har framställts i Aftonbladet och Expressen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med denna kandidatuppsats är att studera två stycken brottslingar och deras två medbrottslingars privatliv i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Syftet är att se om det är någon skillnad hur tidningarna skriver om deras privatliv, baserat påderas kön, etnicitet eller ålder bland annat. Målet är att se om det finns skillnader i hur kvällspressen skriver om de två fallen Knutbyfallet och Arbogafallet. Relevanta teorier för vår studie är intersektionalitetsteorier och begrepp om skillnaden mellan privat och offentligt (den medifierade offentligheten). Vi har även haft med de pressetiska publicitetsreglerna i åtanke som ett syfte till varför denna uppsats är relevant att läsa. Tidsaspekten som vi har undersökt är 2004 och 2016 och landet vår undersökning grundar sig i är Sverige, då tidningarna är svenska. Vi har valt en kvinnlig mördare, en manlig mördare, en kvinnlig medbrottsling och en manlig medbrottsling till vår analys. Metoden som vi har använt är kvalitativ innehållsanalys i kritisk diskursanalys på makro, mikro och lexikal nivå. Resultaten från metoden visade att det finns en skillnad i hur tidningarna skriver om brottslingarnas privatliv, som bland annat grundar sig i vilket kön eller vilken etnicitet brottslingen har. Den kvinnliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån hennes ekonomiska-och bostadssituation. Den manliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån sitt sexliv och sina religiösa aspekter. Den kvinnliga mördaren är i artiklarna framställd och porträtterad utifrån sitt utseende, kroppsspråk och sexliv. Hur den manliga mördarens privatliv framställs och porträtteras i artiklarna uteblir eftersom det finns bristfällig rapportering om hans privatliv.

  • 211.
    Norström, Jonathan
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    The framing of immigration by Swedish newspapers in 2009, 2015 and 20162017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En debatt har förts om hur svenska journalister har hanterat invandringsämnet i sin rapportering. Vissa anser att medierna har varit partiska och ignorerat samhälleliga problem som kan kopplas till invandringen. Vissa menar också att en förändring har skett sedan flyktingkrisen under hösten 2015. Nu tycks det som att journalisterna har blivit mer kritiska i sin rapportering om invandring. Syftet med den här uppsatsen är att testa om dessa uppfattningar stämmer. En innehållsanalys av artiklar från tre dagstidningar – Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten – genomfördes med utgångspunkt i gestaltningsteorin, för att ta reda på hur medierna har gestaltat invandring och invandrare. 450 artiklar från tre år analyserades. Den första frågeställningen är hur invandringen gestaltades 2009 jämfört med 2015. 2010 var året då det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Den andra frågeställningen är hur gestaltningen såg ut 2015 jämfört med 2016, före och efter flyktingkrisen. Den tredje frågeställningen är hur ofta etniska och kulturella konflikter, samt svenska värderingar och normer, togs upp under de tre åren. Studien visar att invandrare oftast gestaltades som offer eller hjältar, både 2009 och 2015, och att offergestaltningen ökade mest mellan åren. Jämförelsen mellan 2015 och 2016 visar en avsevärd ökning av att invandrare gestaltades som hot. Svaret på den tredje frågeställningen är att etniska och kulturella konflikter togs upp mer sällan 2015 och 2016 jämfört med 2009. Dock syns en tydlig ökning av nämnanden av svenska värderingar och normer mellan 2015 och 2016.

  • 212.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Bland multireportrar och innehållsleverantörer2013Inngår i: På väg mot medievärlden 2020: Journalistik, teknik, marknad / [ed] Gunnar Nygren och Ingela Wadbring, Lund: Studentlitteratur, 2013, 5, s. 269-291Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En av 2011 års mest intensiva debatter bland journalister handlade om den egna yrkesrollen. Medieanalytikern Anders Mildner konstaterade i en essä för Simos årsbok att den traditionella journalistiska yrkesrollen befinner sig i total upplösning. Det oredigerade flödet på nätet och i sociala medier håller på att bli en jämbördig motståndare till journalisternas filter, konstaterade Mildner.

    Anders Mildner mötte motstånd, både från tidningen Journalisten och från journalistutbildare. Under våren 2011 böljade en debatt på bloggar, på Twitter och i branschmedier om frågan och positionerna blev snabbt ganska låsta. Journalistens chefredaktör Helena Giertta betonade de professionella journalisternas ansvar att söka sanningen och hålla sig till yrkets etiska regler. Journalistprofessorn Sigurd Allern betonade journalistikens roll som institution i samhället och menade att den hotas av mediernas vinstintressen. Samtidigt fanns det andra debattörer, aktiva i sociala medier och på bloggar, som understödde Mildner (von Krogh 2011).

    Diskussionen speglar den osäkerhet som finns runt journalisternas yrkesroll i ett nätverkssamhälle. Den handlade om två olika frågor som ibland blandades ihop:

    • Behövs det journalister i ett nätverkssamhälle när publiken är uppkopplad och själva kan både söka information och sprida den genom bloggar och sociala nätverk? Om journalisternas roll som förmedlare minskar – finns det då andra delar av yrkesrollen som kan växa?
    • Hur stort ekonomiskt utrymme finns det för professionella journalister i ett alltmer kommersiellt medielandskap, där medieföretagen är ekonomiskt pressade?

    Syftet med detta kapitel är att ge några olika svar på dessa frågor. Det utgår från det dagliga journalistiska arbetet och den traditionella yrkesroll som har växt fram med de moderna massmedierna, men diskuterar också hur denna yrkesroll påverkas av nätverkssamhället. Centralt är antagandet att värderingar och yrkesideologi inte är något konstant, utan något som förändras i takt med det journalistiska arbetet. Värderingar och föreställningar om journalistikens uppgifter skapas i de arbetsprocesser som dagligen definierar vad en journalist är och vad journalistik är.

  • 213.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Changing journalistic cultures2013Inngår i: Journalists in three media systems: Polish, Russian and Swedish journalists about values and ideals, daily practice and the future / [ed] Maria Anikina, Boguslawa Dobek-Ostrowska, Gunnar Nygren, Moscow: Journalism Faculty, Lomonosov Moscow State University , 2013, s. 5-11Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 214.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    En komplicerad lokal medieekologi: Facebook den nya lokala offentligheten?2018Inngår i: Sprickor i fasaden: SOM-undersökningen 2017 / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet , 2018, s. 195-212Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel visar att användning av lokala medier förändras i snabb takt. Facebook har sedan 2015 gått förbi lokaltidningen som den mest använda plattformen för att hålla sig uppdaterad om vad som händer i det lokala samhället. Men de traditionella lokalmedierna – SVTs och Sveriges Radios lokala och regionala nyheter och den prenumererade lokaltidningen anses av publiken fortfarande vara viktigast. Mer lokala medier som gratistidningar och lokala nyhetssajter fyller upp där dagstidningar saknar lokalredaktioner. Resultatet blir ett komplext system där olika typer av lokala medier och plattformar kompletterar varandra, ett hybridsystem där gamla och nya lokala medier lever sida vid sida.

  • 215.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Fler källor - men vissa grupper saknas nästan helt2019Inngår i: Nyheter - alltmer en tolkningsfråga?: Mediestudiers innehållsanalys 2007-2018 / [ed] Michael Karlsson och Lars Truedson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2019, s. 72-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Amerikansk forskning om journalistik sammanfattas ibland i korta (och kanske lite cyniska) formuleringar. Som Michael Schudsons konstaterande att ”nyhetsarbete är normalt en fråga om att representanter för en byråkrati plockar upp prefabricerade nyheter från representanter för en annan byråkrati” (Schudson 1986:81). Om dagens redaktioner kan beskrivas som 82 | Gunnar Nygren Fler källor – men vissa grupper saknas nästan helt | 83 en byråkrati kan diskuteras, kanske är det snarare hårt rationaliserade nyhetsfabriker. Men prefabricerade nyheter från källorna är inte mindre viktiga, det visar analysen av de svenska nyhetskällorna 2018. Det är ingen brist på källor i svensk nyhetsjournalistik, de har till och med blivit fler trots att resurser skurits ner på redaktioner och det produceras färre nyheter. Det kan vara ett tecken på att allsidigheten blivit bättre, men det kan också vara ett tecken på att källorna blivit duktigare på att få fram sina budskap. En professionalisering av källorna som byggt upp starkare PR-funktioner i såväl kommuner och regioner som på nationell nivå (Tenor 2017, Johansson och Nygren 2019). Redaktionernas ”nyhetsnät” är tydliga i det dagliga nyhetsflödet. Starka källor inom politik och näringsliv, sport och kultur samt polis/räddningstjänst levererar den dagliga nyhetsdieten och syns ofta i artiklar och inslag. Däremot är det vissa grupper som sällan syns eller hörs i nyhetsflödet, t ex de fackliga organisationerna och de religiösa samfunden som knappt finns med. Även intresseorganisationer får mindre uppmärksamhet, medan PR och talespersoner syns nästan tre gånger så ofta som för elva år sedan. Medborgarna finns med när det handlar om livsstilsjournalistik och sociala frågor, men mindre ofta i de tunga nyheterna från politik och ekonomi. Medborgarna får vara subjekt när det handlar om livsstil – som i heminredning, matlagning och resor som är medborgarnas främsta arena.

  • 216.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Guest Editor's introduction2016Inngår i: Central European Journal of Communication, ISSN 1899-5101, Vol. 9, nr 2, s. 162-163Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 217.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Informationskrig – mediekontroll och journalistik2016Inngår i: Ukraina och informationskriget: Journalistik mellan ideal och självcensur / [ed] Gunnar Nygren, Jöran Hök, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) , 2016, s. 17-30Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 218.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalism Education and the Profession: Socialisation, Traditions and Change2016Inngår i: Becoming a journalist: Journalism education inthe nordic countries / [ed] Hovden, Nygren & Zilliacus-Tikkanen, Göteborg: Nordicom, 2016, s. 73-91Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What is the role of journalism education in the socialisation of future journalists into the profession? This question is discussed in a comparative analysis of two large surveys among journalism students and journalists in Sweden, Poland and Russia in 2011–2012. In the analysis, attitudes towards professional values and integrity are compared between students and professionals. The results show clear differences: Journalists show more professional detachment and less activist ideals than do students. Journalists are also more critical towards development in the quality of journalism and press freedom compared to students. One conclusion is that important parts of socialisation into the profession are still taking place in the newsrooms. There are also important differences between the three countries in terms of traits that are transferred to the students from journalistic cultures in the three countries. An example of this includes the borders of the profession in relation to PR and commercial pressure that are weaker in Poland and Russia compared to in Sweden. The ideals of watchdog journalism are weaker among both students and professionals in Russia compared with other countries.

  • 219.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistik som profession2015Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Henrik Örnebring, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 63-80Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalité och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalité och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti att det blir väl utfört.

    Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier (Engblom 2001). Men de senaste 10-15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en de-professionalisering av journalistikens i västvärlden (Nygren 2008, Waisbord 2013). I andra delar av världen där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.

    Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även tendenserna till de-professionalisering beskrivs, och frågan är vad det betyder för journalistiken och dess ställning i samhället.

     

  • 220.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistik som profession2019Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 59-72Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalitet och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalitet och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti för att det blir väl utfört.

    Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier. Men de senaste 10–15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en deprofessionalisering av journalistiken i västvärlden. I andra delar av världen, där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik, är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.

    Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även frågor som rör journalistikens gränser och tendenser till deprofessionalisering beskrivs samt vad det kan betyda för journalistiken och dess ställning i samhället.

     

  • 221.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistiken i det lokala samhället2019Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 283-295Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Journalistiken är till stor del lokal, den produceras på en plats för en publik som finns på samma plats. Det kan vara en storstad eller en glesbygdskommun, en stadsdel eller mindre samhällen som hålls ihop av historia och sociala band. Begreppet ”lokal” har också ofta en positiv betydelse – det som görs lokalt förutsätts vara närmare människor och mer äkta, i motsats till stordrift och massproduktion.

    Den lokala journalistiken har ofta tagits för given, den har alltid funnits där på gott och ont. Men medieutvecklingen har förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken – lokalredaktioner läggs ner, lokala medier försvinner och ersätts av lokala Facebookgrupper, kommunala sajter och andra nya medieplattformar. Denna utveckling finns i hela västvärlden, och forskningen talar till exempel i USA om ”news deserts” där det inte längre finns lokala medier som ger röst åt det lokala samhället. Utan lokala medier fungerar inte den lokala demokratin, betonar dessa forskare .

    I detta kapitel ges en översikt över svensk och internationell forskning runt lokal journalistik. Det är strukturerat utifrån fyra teman:

    -   Platsens betydelse i en digital och global värld, samt vad lokala medier betyder för lokal identitet och social sammanhållning.

    -   Lokala medieekologier – hur olika typer av lokala medier och plattformar samspelar i det lokala samhället, och vad händer när de lokala medierna tunnas ut?

    -   Den lokala journalistikens betydelse för demokratin, såväl för information som för granskning av lokala makthavare.

    -   Hyperlokala medier som en ny typ av lokalmedier som växer fram mellan den professionella journalistiken och medborgarjournalistik.

     

  • 222.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Local Media Ecologies Social media taking the lead2019Inngår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 40, nr S2, s. 51-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Legacy media and social media are intertwined in a complicated relationship in local media ecologies. The recent national Swedish SOM survey on media use shows that people use Facebook more than local newspapers (both paper and online) to stay up to date with local events. In contrast, though, users still regard legacy media like subscription newspapers and the regional public service as more important sources than social media. Local newspapers are experiencing a decline in their number of users, but new hyperlocals are showing more stable numbers. Nevertheless, newspapers produce most of the original news reporting, and the public service and hyperlocals have more complementary positions in local media ecologies. They are all meeting the audience in the expanding public sphere of Facebook.

  • 223.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Media development and professional autonomy2015Inngår i: Journalism in change: Professional journalistic culture in Poland, Russia and Sweden / [ed] Gunnar Nygren and Boguslawa Dobek-Ostrowska, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2015, s. 119-152Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Freedom in  daily work is important for nearly all journalists in the three countries. It is the second most important factor in choosing the place of work, according to the survey. A degree of autonomy is also an important part of self-perception of journalists in their professional roles and closely related to job satisfaction (Weaver and Willnat, 2012:534).

    But there are also clear differences between journalists in how big this perceived autonomy is in  daily work. There are different kinds of pressure from outside and inside the media company – pressure from lack of time and formats of the media, constraints within the organization, political and commercial pressure. There is also a media development challenging the professional identity of journalists;  journalistic work is undergoing fundamental changes – transitioning from a monologue to more of dialogue with the audience, with new tools and media formats introducing new kinds of expressions. Increasing commercialization and fragmentation of the media landscape are changing the foundations on which journalism rests (Deuze, 2007; Mitchelstein and Boczkowski, 2009; Singer et al., 2011).

    One may assume that all these changes influence the degree of professional autonomy for journalists. But the direction is not obvious; some changes, like  strong commercialization might put  pressure on the degree of autonomy, but others might work in another direction; for example it is possible that technological development can both increase perceived autonomy, giving journalists more tools and a stronger position, but also limit the autonomy in an increasing demand to produce more and faster.

    The purpose of this chapter is to study how perceived autonomy in  daily work is related to factors on a different level, from the individual level of journalist, the position of the journalist within the media organization and to the level of media system. This analysis is also related to media development, both technological and commercial factors. From this, perceived professional autonomy is related to different kinds of media systems with various degrees of political and commercial pressure on journalism.

    This allows one to raise three research questions:

     

    RQ1: What are the differences and similarities between the three countries and media systems when it comes to professional autonomy?

    RQ2: What are the most important factors explaining differences in perceived autonomy on three different levels – the individual, organizational and societal level?

    RQ3: How are these factors influenced by media development? What is giving stronger or weaker perceived autonomy?

  • 224.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Medieekologi - ett helhetsperspektiv på medieutveckling2016Inngår i: Människorna, medierna och marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring, Stockholm: Wolters Kluwer, 2016, s. 85-108Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 225.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Multiskilling in the newsroom: De-skilling or re-skilling of journalistic work?2014Inngår i: The Journal of Media Innovations, ISSN 1894-5562, Vol. 1, nr 2, s. 75-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Multiskilling in a journalism context is not a case of “de-skilling” of the profession. There are problems related to the quality in newsrooms adapting multiskilling strategies, but in general multiskilling is more correctly defined as a re-skilling or an up-skilling. This is the conclusion from results of a survey of 1,500 journalists in Poland, Russia and Sweden, along with interviews with 60 journalists in these three countries. Multiskilling in journalism gives more room for creativity and more power to the individual journalist, according to those with experience of working as multi-reporters. It allows them more freedom to make their own decisions in their daily tasks, e.g., choosing subjects and stories. At the same time, from the perspective of the media company, multiskilling is a strategy to increase production in the newsrooms. But multiskilling has no direct correlation with downsized newsrooms: it is rather an industry norm for how to organize work in newsrooms of today.  Multiskilling is also changing the journalistic culture, putting more focus on production and adapting content for different channels.

  • 226.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Professionalization and autonomy2013Inngår i: Journalists in three media systems: Polish, Russian and Swedish journalists about values and ideals, daily practice and the future / [ed] Maria Anikina, Boguslawa Dobek-Ostrowska, Gunnar Nygren, Moscow: Journalism Faculty, Lomonosov Moscow State University , 2013, s. 12-29Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 227.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Professionalization, media development and comparative journalism studies2015Inngår i: Journalism in change: Professional journalistic culture in Poland, Russia and Sweden / [ed] Gunnar Nygren and Boguslawa Dobek-Ostrowska, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2015, s. 19-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The concept of  ongoing professionalization has been a key area in journalism studies for many years (Zelizer, 2004; Schudson, 2003; Waisbord, 2013). Journalism has been described as gaining influence within the media system, mainly in relation to political power and state. With common standards and professional institutions, journalism has grown stronger in modern society. But is this still the case in an emerging interactive network society? Is the development the same in different media systems – is it possible to still have a process of professionalization in some parts of the world, and the reverse process in other parts of the world; a de-professionalization? Is professionalization the same in different media systems?

    This theoretical introduction gives some background to these questions covered in the project “Journalism in Change”. It gives different perspectives from research in four areas:

    -  Professions and professional logic, based on sociological research on professions.

    -  Ideals and standards as described in comparative journalism research.

    -  Professional autonomy and pressure from the political and economic spheres.

    -  Professionalization and media development, professional control and open participation.

     

    In the title, the object of study is labelled as “professional journalistic cultures” in Poland, Russia and Sweden. We know from cultural studies that cultures are not fixed, but remain in a constant flux and develop under influences from outside – from other cultures and areas. In journalism this becomes clear in the study of the history of journalism; for example in Sweden journalism has developed since the 18th century under French, German, British and American influence (Gustafsson and Rydén, 2010). The question is not if but how  journalistic cultures are changing; if globalization brings a more homogeneous journalistic culture, or if the development rather can be labelled as a hybridization where some element of global values and standards in journalism are adapted to national journalistic cultures (Hallin and Mancini, 2012:286).

    “Culture” is one of the key notions in this project, and the other is “professional”. To be a professional demands some kind of control over your own work, to have some kind of autonomy to follow the standards and values of the profession. Research in professions emphasize this autonomy as a question of power, about creating institutions making it possible for the members of the profession “to make a living while controlling their own work” (Freidson, 2001:17). Research has described a professionalization of journalism during the 20th century, but the question is how this is influenced by media development. Digital technology and commercialization are global trends, but how does this influence nationally rooted professional cultures? Are the consequences for professional autonomy the same in different kinds of media systems?

    For example: in Western countries, some researchers describe a de-professionalization of journalism: more unclear borders around the profession, harder economic conditions for traditional media and professional control questioned by an interactive network society (Nygren, 2008b:168, Örnebring, 2010b:568, Waisbord, 2013:60). But at the same time, journalists and media in many developing countries struggle for more professional control in relation to authoritarian regimes and also use new kinds of media platforms to achieve this. In countries with authoritarian regimes, professionalization can still be a strategy towards a greater degree of press freedom (Harro-Loit et al., 2012:153).

    In the project “Journalism in Change” we use theories on professionalization and comparative journalism research to analyze how  professional cultures are influenced by media development. Our basic assumption is that the changes are not the same in countries as different as Poland, Russia and Sweden. But it is also likely to find similarities – and these might bring  journalistic cultures closer to each other.

    In the  end there is also the underlying question about  media content; how are standards and practices among journalists influencing  journalistic content, which is so important for all citizens to construct their picture of the world? This project does not include analyses of media content, but the basic assumption is that journalists´ belief about standards and values and their professional practice also influence the results in newspapers, broadcasts on TV and radio and in online news sites.

    That is why professional journalistic cultures are not only a question for journalists, but for society as a whole.

  • 228.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Sverige: Geopolitik och en mänsklig vinkel2016Inngår i: Ukraina och informationskriget: Journalistik mellan ideal och självcensur / [ed] Gunnar Nygren, Jöran Hök, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) , 2016, s. 161-189Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 229.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Vilseledning och förfalskning – desinformation som vapen2016Inngår i: Ukraina och informationskriget: Journalistik mellan ideal och självcensur / [ed] Gunnar Nygren, Jöran Hök, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) , 2016, s. 223-240Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 230.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Althén, Kajsa
    Landsbygd i medieskugga: nedmonteringen av den lokala journalistiken och bilden av landsbygden i Dagens Nyheter2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 231.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Appelberg, Jonas
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik. Mid Sweden University.
    Swedish journalists - a profession in decline?2013Inngår i: Journalists in three media systems: Polish, Russian and Swedish journalists about values and ideals, daily practice and the future / [ed] Maria Anikina, Boguslawa Dobek-Ostrowska, Gunnar Nygren, Moscow: Journalism Faculty, Lomonosov Moscow State University , 2013, s. 115-164Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 232.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Appelgren, Ester
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Data journalism in Sweden: introducing new methods and genres of journalism into “old” organizations2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Data journalism is an evolving form of investigative journalism. In previous research and handbooks published on this topic, this form of journalism has been called computer assisted reporting and data-driven journalism, as well as precision, computational or database journalism.

    In Sweden, this form of journalism is still fairly uncommon. Since 2011, researchers at Södertorn University have been working together with data journalists at SVT (Swedish public service television) to develop knowledge about methods and challenges. In November 2012, the project group was expanded to include five daily newspapers, Aftonbladet (national tabloid), Svenska Dagbladet (national morning paper), Norrköpings Tidningar (regional publishing house), Helsingborgs Dagblad (regional morning paper) and Mittmedia (regional publishing company), the Swedish public service radio as well as the software company, SAS. The expanded project will end in 2014.

    The purpose of this paper is to provide an overview of the development of data journalism at these media companies, using action research methods. The content of this paper is based on an online survey of journalists working at the participating media companies and in-depth interviews with editors at these companies. The results indicate that, based on how this field is currently perceived by the journalists in the survey, there is a common definition of data journalism. Furthermore, the attitudes towards data journalism during the process of introducing new methods and genres of journalism into “old” organizations are correlated to the level of perceived experience in data journalism working methods. The main challenges facing the working methods of data journalism today are a shortage of time and the need for training and developing data journalism skills.

  • 233.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Appelgren, Ester
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Färre journalister som producerar mer för fler kanaler2015Inngår i: Mediestudiers årsbok - tillståndet för journalistiken 2014/2015 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2015, s. 67-94Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det blir färre journalister på de svenska nyhetsredaktionerna. De två senaste åren har fem procent av journalistjobben försvunnit.

    Men det är tydliga skillnader mellan olika typer av medier: På dagstidningar har antalet journalister minskat med 13 procent, medan redaktionerna inom public service är stabila. På gratistidningar och prenumererade endagarstidningar har redaktionerna däremot blivit större. Det visar enkäten Svenska nyhetsredaktioner som gjordes i augusti-september 2015 vid Södertörns högskola. Enkäten gick ut till 236 redaktioner i alla typer av nyhetsmedier. Svar inkom från 143 redaktioner, en svarsfrekvens på 59 procent. Bortfallet är relativt jämnt fördelat, förutom gratistidningar som är underrepresenterade och att TV4 saknas i enkäten[1].

    Medieföretag är kunskapsföretag. Det innebär att deras främsta tillgång är de resurser och kompetenser som finns hos de anställda, hos de journalister som producerar innehållet. När resurser och kompetens förändras och skärs ner, så påverkar det också mediernas möjligheter att uppfylla sitt samhällsuppdrag när det gäller information och granskning. Redaktionell kompetens och journalisternas arbetsvillkor är därför inte någon intern fråga för mediebranschen, det handlar om vilken typ av journalistik som medierna har möjlighet att producera. Med detta perspektiv är redaktionella resurser och kompetenser i grunden en demokratifråga, till exempel att det finns nyhetsmedier som informerar och granskar i hela landet (Strömbäck 2009).

    Enkäten kretsat kring tre områden:

    • Redaktionernas resurser och sammansättning.

    • Redaktionernas organisation och arbete på olika plattformar.

    • Redaktionernas kompetens både när det gäller bevakade ämnesområden och behov av fortbildning.

    Svaren redovisas inte för enskilda medieföretag, utan för grupper av företag.  Ett antal stora medieföretag har valt att inte svara på enkäten 2015, bland dem t ex Expressen, Sydsvenska Dagbladet/HD, TT och TV4 med hänvisning till att det efterfrågas interna uppgifter. I några av dessa fall används offentliga uppgifter ur årsredovisningar och branschpress för att beskriva utvecklingen av resurser och kompetens.

  • 234.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Appelgren, Ester
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistik hittar nya vägar till användarna2014Inngår i: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 / [ed] Ulla Carlsson, Göteborg: Nordicom, 2014, 1, s. 165-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 235.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Dobek-Ostrowska, B.
    University of Wroclaw, Poland.
    Anikina, M.
    Lomonosov Moscow State University, Russian Federation.
    Professional autonomy: Challenges and opportunities in Poland, Russia and Sweden2015Inngår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 36, nr 2, s. 79-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Degree of autonomy is one of the key dimensions of professionalization in journalism. However, the strive for autonomy looks different in different media systems, where pressure on autonomy can come from both political and commercial powers, outside and within the media. Media development also changes the conditions for professional autonomy for journalists, in both a positive and a negative sense. In the comparative research project “Journalism in change”, the journalistic cultures in Russia, Poland and Sweden are studied. In a survey involving 1500 journalists from the three countries, journalists report on their perceived autonomy in their daily work and in relation to different actors inside and outside the media. The survey covers how the work has been changed by media developments, and how these changes have affected journalists’perceived autonomy. The results show similarities in the strive for autonomy, but also clear differences in how autonomy is perceived by journalists in the three countries.

  • 236.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Dobek-Ostrowska, Boguslawa
    University of Wroclaw, Poland.
    Introduction: Journalism, professionalization and juournalistic culture as a matter of research2015Inngår i: Journalism in change: Professional journalistic culture in Poland, Russia and Sweden / [ed] Gunnar Nygren and Boguslawa Dobek-Ostrowska, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2015, s. 9-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 237.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Dobek-Ostrowska, BoguslawaUniversity of Wroclaw, Poland.
    Journalism in change: Professional journalistic culture in Poland, Russia and Sweden2015Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A transnational research project: “Journalism in Change: Professional journalistic culture in Poland, Russia, and Sweden”

     

    The purpose of the project “Journalism in Change” is to identify common parts of a transnational journalistic culture and common changes in journalism in general in different media systems, as well as the differences among the three selected countries. It is also possible to relate the results to national differences in history and culture, to analyze the relationship between globalization and national differences.

    The research design can be described as a “most-different” selection of cases. The project includes three countries representing different media systems, of different historical and political backgrounds and different sizes – Sweden, Russia and Poland, situated on the Baltic Sea. All of them have had  relationships in the past. They were intense between Poland and Sweden in the times of the 16th and 18th centuries, and between Sweden and Russia from the 12th to 19th century, and Poland and Russia have had a very deep relationship from medieval times until today. The communist period (1945-1989) was significant for Polish and Russian journalism and professional cultures. Despite a common geographical location and history, the three states are different in many aspects: journalistic culture  being influenced by different external factors, such as a democratic tradition (or lack of this experience), religion, education systems, economic development, and access to  new technologies of communication. In  fact, “Journalism in Change” is the first comparative project covering journalistic culture in these three countries.

    We were aware of these differences from the beginning, , but we also wanted to look at whether there are any similarities. With the study design it has become possible to analyze what changes in journalism in different types of society have in common, and what kind of differences come from the characteristics of each society.

     

    Who  takes part in the project and why?

     

    Journalism has experienced deep changes in recent  decades. For this reason, it seemed interesting to verify this general opinion in the case of only a few countries using  empirical research. The points of departure for this book are based on two variables – technical and economic; it was our  goal to observe how these two types of changes are influencing different media systems. The research project “Journalism in Change – professional journalistic cultures in Poland, Russia and Sweden” was conducted in the period  2011-2014. The project assumes a multidisciplinary approach, with researchers in journalism, media sociology, and political science. Researchers from Södertörn University (Sweden), Moscow State University (Russia) and University of Wrocław (Poland) worked together in the project to produce this final monograph. Two additional reports were published at the earlier stages of the project (Nygren et al., 2012; Anikina et al., 2013). Dissemination activities also include a number of articles published in scientific journals (Anikina, Dobek-Ostrowska and Nygren, 2013; Dobek- Ostrowska, Barczyszyn and Michel, 2013; Dobek-Ostrowska, Barczyszyn, Michel and Baranowski, 2013; Johansson, 2013, 2014; Johansson and Nygren, 2014; Nygren, 2012c).

     

    Hypotheses

     

    We formulated the two groups of hypotheses (see more 2.2.1.), which are important from the comparative perspective. The first group is linked with similarities/differences among journalistic cultures in three countries:

     

    H1: There is an increasing similarity in journalistic cultures in different media systems; market influence and liberal ideals are more common in pushing journalism in the direction of a commercialized Western model.

    H2: The similarities between journalistic cultures are mostly superficial, nationally rooted traditions of history and culture still deeply influence journalistic cultures and preserve differences between them.

     

    The liberal ideals in journalism are getting stronger with market liberalism; a global media culture is emerging (Hallin and Mancini, 2004). This hypothesis can be defined as a homogenization of journalism in different media systems under the influence of technological and economic development, and the counterhypothesis can be the opposite that the similarities are mostly superficial:

     

    H3: Media development makes the profession weaker as a collective, the borders of journalism are more diffuse and professional autonomy weaker. Journalism, both as media content and as a profession, will be more difficult to perceive, because it will be different from that which we knew during the 20th century.

    H4: Media development can strengthen the position of the individual journalist, giving him/her new possibilities both in research and in publishing. This can give journalists a new kind of autonomy.

     

    Other research shows that social institutions like journalism are  hesitant to abandon their  conventions even in the “age of the net” when communication patterns in  society are changed (O’Sullivan and Heionen, 2008). A professional culture is sluggish, and moves only slowly in spite of changes in the surroundings – technical, economic and political. Journalists are often seen as conservative, and research shows that fast changes also promote a reaction of defense of old values (Witschge and Nygren, 2009). This can also be defined as hybridization, when hybrid systems emerge, melting together elements from the global development and national history and traditions (Hallin and Mancini, 2012).

     

    Research questions

     

    The hypotheses presented below provoke a long list of research questions, which are presented by the authors in each chapter. The research questions are linked with an area of analysis, but in general, three fundamental questions were addressed:

     

    RQ1: What are the differences and similarities among  journalists in Poland, Russia and Sweden when it comes to the basic dimensions (age, sex, education and professional training, membership of  professional associations), working conditions, professional autonomy of the individual, organizational and societal level, ideals, standards and values of research’s participants, their relationship with politics and politicians, their attitudes towards commercialization, the new technologies used in  journalistic practice?

    RQ2: What are the most important factors explaining the differences observed between media systems?

    RQ3: How are the factors mentioned in RQ1 influenced by media development in the three countries?

     

    Methods

     

    The researchers from the three countries participated in the research workshops and in accomplishing the research. Three methods were used:

     

    Survey/quantitative data analysis: A total 1500 respondents – a sample of 500 journalists from each country - Poland, Russia and Sweden, participated in the survey (see more 2.2.3.).

    Interview/qualitative data analysis: 60 in-depth interviews were conducted with a broad selection of 20 journalists in each country (see more 2.2.4).

    The survey and the interviews have covered several areas:

    Who are the journalists? – age, gender and social position, income, and education.

    The daily work – employment and conditions, perceived autonomy and influence.

    Professional identity and relation to politics, commercialism and media owners.

    Attitudes towards technology, interactivity and change in work. Social media use and multiskilling.

    Professional roles in society, quality and press freedom.

    Quantitative and qualitative comparative analysis: Surveys and interviews which were conducted in the three countries allowed  us to use the received results for analyzing data sets by listing and counting all the combinations of variables observed in the data set. We compared the unique combination of values of its independent and dependent variables. We compared the data as numbers, percentages, standard deviation, means, factor analysis, and Pearson correlation.

    The project has not studied journalism performance and media content. It has focused on the journalists, on how they think about their role in society and in  media companies, about their daily work and their reflections on change. For example,  journalists gave opinions on the quality of journalism, answering the question of whether it could be said to decrease, or not. There are no empirical data to support these opinions, no content analyses. The results are only the opinions of the journalists.

    But in a comparative perspective, this still can bring new knowledge. It is possible to compare different generations, journalists in different kinds of media and in different media systems. What the journalists say has  relevance, as long as we believe there is a connection between what you think and how  you act.

     

    Monograph “Journalism in Change”

     

    This book is designed as a series of comparative chapters in different areas. Each author is responsible for the chapter, but the results have been discussed in the group and were carefully evaluated.

    In Chapter One Gunnar Nygren gives a theoretical background to comparative journalism studies. The study covers theories on professions, autonomy, as well as research on how current media developments influence journalism.

    In Chapter Two, background information on media systems in three selected countries is provided by Gunnar Nygren, Bogusława Dobek-Ostrowska, and Elena Johansson. The manuscript also contains a description of methods in the survey and the interviews and how the results have been analyzed.

    In   Chapter Three Michał Głowacki makes attempts to answer the question “Who is a journalist today?” He puts the emphasis on selected dimensions of comparative studies of journalism: demographic traits and facts on education, conditions of employment and the role professional associations.

    In   Chapter Four  Jöran Hök analyzes  daily work practices, working conditions, multiskilling and other dimensions of daily work.

    In Chapter Five Gunnar Nygren focuses on the perceived autonomy among journalists and the degree of freedom within given frames in the three countries, as well as on political and commercial pressure on journalists in their daily work.

    In Chapter Six Maria Anikina analyzes ideals and values, professional ethics and attitudes towards society. Also verification and other key values are analyzed in relation to media developments.

    In Chapter Seven Bogusława Dobek-Ostrowska analyzes the relationship between journalism and politics, both the political preferences of journalists and how politics interferes in news processes.

    In Chapter Eight Bogusława Dobek-Ostrowska analyzes the relationship between journalism and commercialization. This includes foreign ownership and also external economic pressure.

    In   Chapter Nine Elena Johansson analyzes how journalists relate to social media, how they use social media and for  what purposes.

    In   Chapter Ten Gunnar Nygren and Bogusława Dobek-Ostrowska summarize the analysis, and relate the results to other comparative research in journalism. They discuss the questions of homogenization of journalism globally, or if  development is more likely to be described as hybridization of journalism with new forms of media systems emerging.

     

  • 238.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Dobek-Ostrowska, Boguslawa
    University of Wroclaw, Poland.
    Journalistic cultures between national traditions and global trends2015Inngår i: Journalism in change: Professional journalistic cultures in Poland, Russia and Sweden / [ed] Gunnar Nygren and Boguslawa Dobek-Ostrowska, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2015, s. 259-278Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    To be a journalist in Poland, Russia and Sweden means - in many ways - to be a part of the same community: the most important ideals are the same, the daily work is performed with similar tools, formats and expressions are similar. On the surface there are many similarities, but still there are important differences when it comes to the conditions for  professionals. The frames in the daily work  describing the boundaries for each journalist are different – commercial and political limitations for what is possible in journalistic practice. There are commercial pressures from owners and advertisers and political influence on media companies and newsrooms on journalists to adapt in their daily work. Additionally, what is more important, these limitations differ between the three countries and among different types of media.

    These are some of the results presented in previous chapters in this anthology. The point of departure for the project has been the rapid changes in media technology, society (changes in users’ behaviour) in combination with crisis for business models and increasing market influence in the media sector. The question is how these changes influence professional journalistic cultures in different media systems. Poland, Russia and Sweden represent different traditions in journalism, and the position of media in relation to political power and society differs as well. We knew from the beginning that there were differences – but is it also possible to identify similarities between journalistic cultures in the era of globalization of professional cultures (Waisbord, 2013)?

    The project has researched the changes in journalism from the perspective of representatives of this profession. With a survey to a representative sample of 500 journalists in each country, opinions and experiences were  studied. In 20 in-depth interviews in each country journalists were asked to give more detailed answers going beyond the questions in the survey. All the empirical work was accomplished by national teams in 2012, and the results were analyzed and presented at international and national conferences in 2013-2014 (see Chapter 2).

    The results of the project have been presented in thematic chapters. In this final conclusion we summarize and present answers for the following research questions:

     

    -      How is technological and economic development influencing professional journalistic cultures in the three countries?

    -      Do the changing practices influence journalists’ perception of routines and values?

    -      What are the consequences for professional autonomy – in daily work and in relation to other social fields such as politics and the economy?

    -      Is media development making journalism more similar in spite of differences in traditions and media systems? Is there a homogenization of journalism or is it more correct to label it hybridization?

    -      Is the status of journalism as a social field changing; is there a de-professionalization as a result of media development?

  • 239.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Dobek-Ostrowska, Boguslawa
    University of Wroclaw.
    Anikina, Maria
    Lomonosov Moscow State Univeristy.
    Towards new questions2013Inngår i: Journalists in three media systems: Polish, Russian and Swedish journalists about values and ideals, daily practice and the future / [ed] Maria Anikina, Boguslawa Dobek-Ostrowska, Gunnar Nygren, Moscow: Journalism Faculty, Lomonosov Moscow State University , 2013, s. 165-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 240.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Dobek-Ostrowska, Boguslawa
    University of Wroclaw, Poland.
    Johansson, Elena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Professional journalistic cultures: Design and methods in the research2015Inngår i: Journalism in change: Professional journalistic cultures in Poland, Russia and Sweden / [ed] Gunnar Nygren and Boguslawa Dobek-Ostrowska, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2015, s. 41-62Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The object of this study is professional cultures among journalists in three countries. The first question in the process is to decide who is a journalist – and the answer is not evident. Deuze (2007:141) describes contemporary journalism as only one kind of work in the broad media sector – an industry with unclear borders between different parts and media workers going in and out of different professional roles. He calls them “portfolio workers” going between assignment and professional roles, which become liquid. Other research describes journalism as a profession passing through on the way to other  better paid jobs (Nygren, 2011:219; Pasti et al., 2012:280).

    In this study, journalists are defined as people professionally producing content based on facts (not fiction or entertainment) for what  we traditionally label as “mass media”, in contemporary debate also called “legacy media”: newspapers and magazines, TV and radio channels, online and digital formats connected to the traditional media industry. Also the growing number of “content producers” outside  media companies is included; freelancers  and those employed in production companies. This classic definition of a journalist has problems, for example the borders towards public relations, content marketing and towards entertainment in feature journalism. It also means that independent bloggers and people producing all kind of content produced for  social media platforms are not included in the definition, even if this content has journalistic qualities and sometimes also can generate incomes making it professional in some sense.

    It is likely that the definition of “journalists” is going to change, professional borders are not fixed forever and media development changes the industry quickly (Anderson et al., 2013). But still this old definition has relevance in relation to the content for daily media consumption. This old definition also makes it possible to connect to earlier research on journalists and their professional cultures in the coming analysis.

    In this chapter we give the reasons behind the choice of Poland, Russia and Sweden, and some background on professional journalism in these three countries. We also describe the design of the project and the research questions to be answered. The methods in accomplishing the survey and interviews are described in detail.

  • 241.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Glowacki, M.
    University of Warsaw, Warsaw, Poland.
    Hök, Jöran
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Kiria, I.
    Higher School of Economics, Moscow, Russia.
    Orlova, D.
    School of Journalism, Kyiv-Mohyla Academy, Ukraine.
    Taradai, D.
    School of Journalism, Kyiv-Mohyla Academy, Ukraine.
    Journalism in the Crossfire: Media coverage of the war in Ukraine in 20142018Inngår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 19, nr 7, s. 1059-1078Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    War reporting has mostly been analyzed as a struggle between political and military control over information and journalistic professionalism. An analysis of reporting in mainstream media from the conflict in eastern Ukraine in 2014 shows that many other aspects must also be considered. In a comparative study, mainstream media coverage in four countries, Ukraine, Russia, Poland, and Sweden, was analyzed and interviews were held with journalists in the media included in the content analysis. Findings revealed significant variations in the framing of the conflict, portrayal of actors involved, and word choice across national settings. Interviews with journalists also highlighted crucial differences in approaches and perceptions. Results show that the specific journalistic culture in each country, self-censorship, and the degree of activist approach among journalists similarly play an important role in war reporting. Researchers from all four countries participated in the project.

  • 242.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Hök, JöranSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Ukraina och informationskriget: Journalistik mellan ideal och självcensur2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har beskrivits som ett ”informationskrig”. Annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina sommaren 2014 var högst påtagliga händelser, men beskrivningen av vad som egentligen hände skiljer sig beroende på vilken sida som stå bakom berättelsen. Är de ryska rebellerna ”terrorister” eller en ”folkmilis” som bara försvarar ryssar? Var det en rysk invasion eller bara humanitärt och frivilligt stöd till befolkningen i Donetsk och Luhansk? Vem sköt ned det malaysiska passagerarplanet MH17?

    I denna rapport analyserar medieforskare i fyra länder hur konflikten beskrivs i ledande medier. Forskarna kommer från både Ukraina och Ryssland, men också från två grannländer som berörs indirekt – Polen och Sverige. I resultatet av detta samarbete framträder mediebilder som till stor del sluter upp bakom de politiska/militära eliterna och lämnar dem som vill kunna se flera perspektiv i sticket. Konflikten pågår också i medierna med ett ständigt flöde av desinformation och propaganda.

    Författarna som har varit med och bidragit till denna boken är:

    Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola

    Jöran Hök, lektor i journalistik vid Södertörns högskola

    Andreas Widholm, lektor i journalistik vid Södertörns högskola

    Ilja Kiria, professor i journalistik vid Higher School of Economics i Moskva

    Anna Shpyntova, journalistikforskare vid Higher School of Economics i Moskva

    Daria Taradai, PhD vid Kyiv-Mohyla akademin, School of journalism i Kiev

    Dariya Orlova, PhD vid Kyiv-Mohyla akademin, School of journalism i Kiev

    Michal Glowacki, PhD vid University of Warzaw

    Roza Smolak, doktorand vid University of Wroclaw

  • 243.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Hök, Jöran
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Vänner och fiender i mediebilder av Ukrainakriget2016Inngår i: Ukraina och informationskriget: Journalistik mellan ideal och självcensur / [ed] Gunnar Nygren, Jöran Hök, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) , 2016, s. 243-267Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 244.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Leckner, Sara
    Malmö högskola.
    Facebook och hyperlokalt i de lokala mediernas ekosystem2016Inngår i: Ekvilibrium: SOM-undersökningen 2015 / [ed] Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson, Maria Solevid, Göteborg: Göteborgs universitet, 2016, s. 329-348Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De lokala tidningarna har varit ryggraden i det svenska mediesystemet. Men de senaste tio åren har lokaltidningar minskat bevakningen och stängt lokalredaktioner, samtidigt som medborgarna i ökande grad håller sig orienterade om det lokala  samhället på andra sätt än genom traditionella lokalmedier. Frågan är hur detta syns i människors medievanor och i synen på lokala medier? SOM-undersökningen 2015 visar att de traditionella medierna fortfarande är viktigast för människor, men gratistidningar, lokala nyhetssajter och Facebook har många användare. Framför allt går det en skiljelinje mellan de som är över och under 50 år. Även andra nätbaserade medier anses viktiga, t ex tidningarnas nyhetssajter, fristående lokala nyhetssajter och kommunens hemsida. Men trots utveckling av interaktivitet är det fortfarande mycket få som bidrar med innehåll, speciellt till traditionella lokalmedier. Nya typer av lokala medier har alltså ännu inte ersatt de gamla, men fyller en allt större roll i människors vardag.

  • 245.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Leckner, Sara
    Tenor, Carina
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Hyperlocals and Legacy Media: Media Ecologies in Transition2018Inngår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 39, nr 1, s. 33-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Declining legacy media seriously affects local journalism in Sweden. Since 2004, nearly every second local office for local newspapers has been closed, and local coverage is diminishing. In a parallel development, new types of hyperlocal media are growing, according to a national mapping of local media ecologies. The study presented here is based on two surveys: one of local municipalities and one of independent hyperlocals. The key question is: are hyperlocals filling the gap? In many cases, the motivation behind new hyperlocal media has been discontent with declining media coverage from legacy media. In general, however, the pattern is more complicated; most hyperlocals grow in places where legacy media is also present. The main conclusion is that hyperlocals are only partly filling the gaps from declining legacy media, while parts of Sweden are becoming “news deserts.” Another important result is that hyperlocals are developing both in print and online, often in combination, to create a sustainable business model. 

  • 246.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Lindblom, Terje
    Mittuniversitetet.
    Bland multireportrar och innehållsleverantörer2019Inngår i: På väg mot medievärlden 2030: Journalistikens villkor och utmaningar, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 121-143Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rosalinda är Mittmedias mest produktiva medarbetare. På ett år skrev hon 41 000 artiklar om lokalsport, resultat för fotbollen, ishockey och innebandy i de lägre divisionerna. För sportreportrarna på de 28 tidningarna inom Mittmedia innebar det att de kunde ägna mer tid åt mer kvalitativ sportjournalistik än pliktrapportering, i alla fall enligt Rosalindas skapare inom företaget United Robots. En liknande textrobot har också gått in i Mittmedias bevakning av fastighetsmarknaden, och skriver 480 artiklar i veckan om fastighetsförsäljningar med automatiskt genererade bilder från Google Streetview – ett innehåll som har dragit in hundratals nya prenumeranter.

    Textrobotar som Rosalinda är ett exempel på hur den tekniska utvecklingen påverkar det journalistiska arbetet. Kommer det att behövas journalister i framtiden, eller kommer Rosalindas efterföljare att ta över ännu mer av journalistiken? Vilken roll kommer journalister av kött och blod ha i framtidens medieföretag, hur kan journalistiken ha glädje av den tekniska utvecklingen och skapa en journalistik som engagerar publiken och som ger något mer än publiken får i det dagliga Facebookflödet?

    Det är några frågor i detta kapitel om de journalistiska yrkesrollerna nu och i framtiden. Kapitlet utgår från det dagliga journalistiska arbetet och den traditionella yrkesroll som har växt fram med de moderna massmedierna, men diskuterar också hur denna yrkesroll påverkas av nätverkssamhället. Centralt är antagandet att värderingar och yrkesideal inte är något konstant, utan något som förändras i takt med det journalistiska arbetet och i växelverkan med den publik som möter journalistiken. Med andra ord, journalistikens och journalisters yrkesroll påverkas av de dagliga föränderliga arbetsprocesserna som utförs på medieföretagen. Men samtidigt är normer och ideal kring vad en journalists arbetsuppgift ska vara och vad journalistik är, något som är trögrörligt och förändras relativt långsamt. 

  • 247.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Niemikari, Risto
    Tampere University, Finland.
    Media logics as parts of the political toolkit: A critical discussion on theories of mediatisation of politics2019Inngår i: Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries / [ed] Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren, Gothenburg: Nordicom, 2019, s. 197-220Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In research on mediatisation, the political system is often described as a victim of media logics. According to this theory, the logics of politics are overruled by media logics, and the political institutions become dependent on the media. This chapter questions this dichotomy between the two logics and asks to what extent media logics are used by political actors to achieve political goals. Based on the results from interviews in four countries, the relationship between politics and the media is discussed from both perspectives. The chapter also discusses different logics and functions of the media and describes a complex picture of interdependency and mutual interests. It concludes that new types of political instrumentalisation of the media are developed in the close relationship between the news media and their sources in government.

  • 248.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nord, Karolina Olga
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Färre nyhetsproducenter - men fler nyheter i nätverkens flöden2017Inngår i: Mediestudiers årsbok: tillståndet för journalistiken 2016/2017 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2017, s. 32-73Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Allt färre journalister producerar innehållet i det dagliga nyhetsflödet. De senaste två åren har redaktionerna krympt med sju procent, totalt ca 370 färre journalister producerar nyheter 2017 jämfört med 2015 på de 150 redaktioner som svarat på årets studie av de redaktionella villkoren för svensk nyhetsjournalistik.

    Men utvecklingen är ojämn. De stora regionala dagstidningarna har tappat nästan var femte journalist på två år, minus 18 procent. Storstadstidningar har lyckats behålla sina redaktioner bättre, bara en minskning med några få procent. Inom public service stärker både SVT och SR sina redaktioner med fler journalister och större resurser.

    Trots detta är det fortfarande dagspressen som har de största resurserna för nyhetsproduktion – tre av fyra journalister som arbetar med nyheter finns på kommersiella medieföretag, de allra flesta på redaktioner med sin ekonomiska tyngdpunkt i papperstidningen.

    Även om det blir färre redaktionella medarbetare, så är det fler journalister inblandade i produktionen av varje enskilt nyhetsflöde. Redaktionerna förvandlas till noder i nätverk där innehåll flödar mellan utgåvorna – inom koncernerna och från utomstående producenter som nyhetsbyråer och produktionsbolag. Genom denna nätverksproduktion kan medierna delvis kompensera de minskade resurserna. Gemensamma ”fabriker” för sidproduktion, webbdeskar och innehåll som ”recyclas” i många tidningar är några exempel.

  • 249.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nord, Karolina Olga
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Svenska nyhetsredaktioner 2019: Krympande redaktioner och läsardata i centrum2019Inngår i: Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2018/2019 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för Mediestudier , 2019, s. 22-57Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Efter flera år med stora nedskärningar har utvecklingen planat ut. Antalet journalister på de svenska nyhetsredaktionerna har bara minskat drygt fyra procent sedan 2017. I ett längre perspektiv har redaktionerna bantats mer – sedan 2013 har dagstidningarnas redaktioner krympt 24 procent, medan redaktionerna inom public service har behållit sin styrka. Men det blir allt svårare att definiera vad som är en redaktion. Inom de stora koncernerna produceras innehåll i ett växande samarbete mellan olika redaktioner, en nätverksbaserad produktion där innehåll används i många olika tidningar och program. Samtidigt står publiken i fokus – nya metoder för publikanalys utvecklas i koncernerna. Även om de redaktionella resurserna är mer stabila, så syns orosmoln inför framtiden. Annonsintäkterna 22 | Gunnar Nygren och Karolina Olga Nord Krympande redaktioner – nätverksproduktion och läsardata i centrum | 23 dyker snabbt under hösten 2019. Ägarkoncentrationen har fortsatt och många mindre lokala tidningar och nyhetssajter har lagts ner plus landets största gratistidning Metro. Redaktionscheferna befarar fortsatta minskningar av antalet journalister inför 2020–2021.

  • 250.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Schjærff Engelbrecht, Nønne
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper.
    Vita fläckar och medieskuggor - stora skillnader i mediernas kommunbevakning2018Inngår i: Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2017/2018 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för Mediestudier , 2018, s. 22-53Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De lokala mediernas kommunbevakning lever – men den är ojämnt fördelad. I högbevakade kommuner kan medborgarna ta del av 50-60 nyheter varje vecka som berör den lokala politiken och kommunens verksamhet. I lågbevakade kommuner stannar det på 5-10 nyheter varje vecka, varav många notiser och insändare.

    Kommunbevakningen har vissa gemensamma drag i alla typer av kommuner: de dominerande källorna är kommunpolitiker och tjänstemän, den vanligaste typen av konflikter handlar om missnöjda medborgare mot kommunen. Kritik mot kommunen finns mest i opinionsmaterial, två av tre nyhetsartiklar är positiva gentemot kommunen. Men det finns också skillnader i bevakningen mellan hög- och lågbevakade kommuner. Siffrorna tyder på att det är en ”snällare” bevakning i lågbevakade kommuner – färre konflikter, mindre kritik mot kommunen och mer positiva nyheter.

    Finns det då ”vita fläckar” i kommunbevakningen, delar av landet som inte bevakas alls av några lokala eller regionala nyhetsmedier? Det korta svaret är nej. Ingen av de 17 kommunerna saknade helt mediebevakning under den aktuella veckan. Men studien visar också att det finns mycket stora skillnader både i omfång på bevakningen och hur bevakningen ser ut. Medieskuggorna ligger tunga över landsbygdskommuner utan lokalredaktioner och storstädernas förorter som ofta har en gratistidning som enda nyhetskälla.

234567 201 - 250 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf