sh.sePublications
Change search
Refine search result
2345 201 - 220 of 220
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Tulviste, Tiia
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Swedish language. University of Tartu, Tartu, Estoni.
    Sociocultural variation in mothers' control over children's behavior2004In: ETHOS: Journal of the Society for Psychological Anthropology, ISSN 0091-2131, E-ISSN 1548-1352, Vol. 32, no 1, p. 34-50Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Prior findings of strict control of middle-class Estonian mothers have not been consistent with middle-class parent-child interaction patterns reported in other studies. The current study sought to find out to what degree the tendency to be more controlling toward children can be explained by the Estonian mothers' own experience of growing up in a totalitarian society. With this aim, measures of maternal controlling attitudes and actual verbal control of children were employed in a second country with a similar history of Soviet occupation-Latvia-and compared with previous data on Estonian, Finnish, and Swedish mono- and bicultural mothers. The questionnaire data revealed that Estonian (including Swedish-Estonian) and Latvian mothers placed higher emphasis on controlling children than did Finnish and Swedish mothers. At the same time, in their real-life interactions, only Estonian mothers living in Estonia exhibited a highly directive conversational style. Finally, the discussion focuses on possible reasons for cultural variability in maternal controlling attitudes and actual control of children.

  • 202.
    Tulviste, Tiia
    et al.
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Swedish language. University of Tartu, Tartu, Estonia.
    Mizera, Luule
    De Geer, Boel
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Swedish language.
    Expressing communicative intents in Estonian, Finnish and Swedish mother-adolescent interactions2004In: Journal of Child Language, ISSN 0305-0009, E-ISSN 1469-7602, Vol. 31, no 4, p. 801-819Article in journal (Refereed)
  • 203.
    Tulviste, Tiia
    et al.
    Södertörn University College, School of Discourse Studies, Swedish language.
    Mizera, Luule
    De Geer, Boel
    Södertörn University College, School of Discourse Studies, Swedish language.
    Teenagers' contribution to family mealtime conversations in Estonia, Sweden and the USA2006In: Advances in Psychology Research: Vol. 45 / [ed] Alexandra Columbus, New York: Nova Science Publisher , 2006, p. 159-180Chapter in book (Other academic)
  • 204.
    Tulviste, Tiia
    et al.
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Swedish language. University of Tartu, Estonia.
    Mizera, Luule
    Södertörn University.
    De Geer, Boel
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Swedish language.
    Tryggvason, Marja
    Södertörn University.
    Child-rearing goals of estonian, finnish, and swedish mothers2007In: Scandinavian Journal of Psychology, ISSN 0036-5564, E-ISSN 1467-9450, Vol. 48, no 6, p. 487-497Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the present study, the child-rearing goals of mothers of 4- to 6-year-old children from Estonia, Finland, and Sweden were compared. The developed Child-Rearing Goals Questionnaire consisted of three different tasks: open-ended questions, item rating, and item ranking. All mothers were similar in valuing highly self-maximization, but differed in emphasis on traditional child-rearing goals (e.g., conformity, obedience, politeness, being hard-working, etc.). The Swedish mothers tended to stress the characteristics connected with self-maximization as well as self-confidence and children's happiness, but did not value the traditional child-rearing goals. The Estonian mothers attached a great significance both to the traditional characteristics and to self-maximization. The Finnish mothers also stressed both traditional and non-traditional values, but to a lesser extent than the Estonians. The Swedish and Finnish mothers' child-rearing goals were relatively homogeneous. In contrast, the Estonian mothers were generally less focused on any specific goal. Mothers with a lower level of education stressed traditional goals more than mothers with a higher level of education. The results are discussed in the light of the possible effect different cultural contexts have on maternal child-rearing goals: bringing up children in stable welfare societies (such as Sweden and Finland) in contrast to a rapidly changing society (such as Estonia).

  • 205.
    Tunebing, Christel
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Skoldemokratins motsättningar ur deliberativa perspektiv: en studie baserad på intervjuer av sju rektorer för gymnasieskolan2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.

    Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra.

    Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer.

    Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.

  • 206.
    Tunebing, Christel Titti
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    ”Hon är ju din slav för tillfället”: det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever under två klassråd i årskurs 92006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys.

    Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar. Den här undersökningen innefattar ett deliberativt ideal som baseras på en retorisk förhandlingsmodell med vars hjälp ordförandens ledarstil bestäms som demokratisk, abdikerad eller auktoritär. Klassrådet ska ledas av en elev som är ordförande, övriga elever i klassen ska vara deltagare och läraren ska medverka. Detta kan skapa spänningar mellan lärarens traditionella auktoritära makt och eleverna.

    Studien driver hypoteserna: 1) Ordförandens ledarstil påverkar klassklimatet 2) Lärarens roll påverkas av ordförandens ledarstil. Analysresultaten indikerar att hypoteserna stämmer och att klassråden bedrivs ojämlikt där arbetsformerna inte är demokratiska. Lärarens kommunikativa beteende är också annorlunda och verkar forma sig efter hur ordföranden bedriver sitt ledarskap. Slutsatsen visar att klassråden inte kan betecknas som deliberativa då ena ordföranden har en abdikerad ledarstil och den andra ordföranden har en auktoritär ledarstil. Det kommunikativa maktspelet påverkas dels direkt av ordförandens ledarstil och dels av lärarens auktoritet.

  • 207.
    Tykesson Bergman, Ingela
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Swedish language.
    Butikssamtal från 40-tal till 90-tal2006In: Företagsminnen, ISSN 1101-7473, no 2, p. 24-27Article in journal (Other academic)
  • 208.
    Törning, Ulrica
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Sexualbrottslingen - monster eller människa?2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lås in pedofilerna och kasta bort nyckeln. Tvångskastrera våldtäktsmännen. Samhällets dom mot sexualbrottslingarna är hård och vägen tillbaka för många omöjlig.

    Möt sexualbrottslingen och de som arbetar med män vars handlingar väcker avsky.

  • 209.
    Ullholm, Anders
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Rhetoric.
    Unprincipled Critical Thinking2008In: Understanding argumentation: work in progress / [ed] Frans H. van Eemeren, David Cratis Williams, Igor Z. Zagar, Amsterdam: Sic Sat - Rozenberg , 2008, p. 137-144Conference paper (Other academic)
  • 210.
    Vedin, Elisabeth
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Kampen om skadeståndet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
  • 211.
    Wahlström, Agneta
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Nya regler delar Hästsverige: artikelserie om Djurskyddsmyndighetens hästhållningsregler2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Djurskyddsmyndighetens regler för hästhållning har skapat oenighet bland hästhållare. Vissa anser att regler behövs eftersom det finns människor som behandlar sina hästar illa. Andra menar att reglerna skapar problem för ridskolor.

  • 212.
    Wallsten, Eva
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Tjurfäktningen lever vidare2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
  • 213.
    Wedby, Martin
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    En retorisk undersökning om topiklärans potential: Tänkande mönster eller mönstertänkande2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.

    Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte. Även kognitiv psykologi och sociokulturella inriktningar är intresserade av hur vi tar in och tolkar information för att skapa vår verklighet och lära oss nya saker.

    Det övergripande syftet med essän är att undersöka topikläran i relation till doxa och diskurser för att se om ett topiskt tänkesätt kan skapa tankemönster som påverkar perspektiven för individer och kulturer. För att nå mitt mål kommer jag att undersöka och diskutera begreppen tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer. Jag vill även undersöka om topiklärans idéer om perspektivbyte kan appliceras på många områden utanför den rent klassiska retoriska arenan.

    Jag har i min undersökning funnit flera begrepp vars innebörd kan tänkas överensstämma med topiklärans teorier och begrepp. Exempel på detta är begrepp som; tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer osv. Dessa begrepp beskrivs både inom kognitiv psykologi och av sociokulturella företrädare. Alla dessa begrepp sägs förklara former av tankesystem eller koder som styr vårt tänkande och därmed vårt handlande. De finns både hos individer, grupper eller samhällen. Därför finner jag det intressant att diskutera dem i relation till topiken och dess mönster.

  • 214.
    Westberg, Anna
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    När livets ramar sätts ur spel: En artikelserie om organdonation2007Student thesis
  • 215.
    Westerholm, Joel
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Counter-strike – den nya sporten2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vad är grejen med dataspel? Det är en fritidssyssla, något som unga killar sysslar med istället för att vara ute i friska luften skulle nog många svara. Det stämmer för en hel del men det har också börjat växa upp en tävlingskultur med proffs, sponsorer och internationella tävlingar. Det kallas för e-sport och är på stark frammarsch, och idag kan ungdomarna som sitter kvar hemma ses som e-sportens amatörer.

  • 216.
    Widlund, Lina
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Kvinnor, idrott och jämställdhet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
  • 217.
    Wiechel, Matilda
    et al.
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Hasslund, Elina
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Second Life- en förlängning av verkligheten2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vad är Second Life? En värld på Internet som fungerar likt ett socialt nätverk men till skillnad från andra virtuella världar är det inte ett spel. Det är en förlängning av verkligheten. Man vinner ingenting i Second Life, förutom nya bekantskaper och fascinerande upplevelser i en vacker tredimensionell miljö. Den uppdaterade versionen av Internet har suddat ut gränserna mellan användare och producent. Second Life är ett resultat av samspelet mellan virtuell värld och verklighet. Den virtuella världens genombrott på webben är här.

  • 218.
    Wilkens, Johanna
    Södertörn University College, School of Discourse Studies.
    Gymnasieskola i förändring: ett artikelserie om gymnasiepolitik2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem.

  • 219.
    Wolrath Söderberg, Maria
    Södertörn University, School of Discourse Studies, Rhetoric.
    Topical Learning2008In: Understanding Argumentation: Work in Progress / [ed] Frans H van Eemeren, David Cratis Williams, Igor Z. Zagar, Amsterdam: Sic Sat - Rozenberg , 2008, 1, p. 127-136Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    One of the most neglected rhetorical treasures is inventio and particularly the notion of topoi.  In my opinion, these powerful devices and concepts can make a valuable contribution to current pedagogy. In education and research, invention is considered as the art of creating and finding material for speeches. The concept of topos is often presented as a more or less general question helping us find relevant arguments. But inventio and the teaching of topos can have a far wider function and significance. By reducing inventio to a phase in the production of a speech, we risk ignoring the pedagogical potential of topoi as a repertoire of cognitive, epistemological and critical tools.

     

    The purpose of this article is to outline two theoretical approaches for future research. One starting point is a topical theory of learning and the other is a topical epistemology. First, I believe that the notion of topos can contribute to our understanding of the learning process. Within the theory of topoi, an embryo to a theory of learning can be found, uniting a social-constructive understanding with a cognitive comprehension, bridging the alleged gap between imagination and rationality, and containing the essential requirements for deliberative pedagogy. Secondly, my view is that a topical perspective about learning has epistemological or rather “doxological” (Rosengren 2002) implications. Therefore, I would like to connect a topical concept of learning to a perspectivist view of knowledge. As an important benefit, this could help us cope with diversity and plurality.

  • 220.
    Wolrath Söderberg, Maria
    Södertörn University College, School of Discourse Studies, Rhetoric.
    Topical Learning2008In: Understanding argumentation: work in progress / [ed] Frans H. van Eemeren, David Cratis Williams, Igor Z. Zagar, Amsterdam: Sic Sat - Rozenberg , 2008, p. 127-136Conference paper (Other academic)
2345 201 - 220 of 220
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf