sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 648
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Narrating protest: Silenced stories of Europe in Occupy Stockholm and Occupy Latvia2017Ingår i: Europe Faces Europe: Narratives From Its Eastern Half / [ed] Johan Fornäs, Bristol: Intellect Ltd., 2017, s. 133-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Media Use: Scandinavia and the Baltic States2017Ingår i: The International Encyclopedia of Media Effects / [ed] Patrick Rössler, Cynthia A. Hoffner, Liesbet van Zoonen, Wiley-Blackwell, 2017, s. 1182-1187Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Media and communication studies in Scandinavia and the Baltic states has a relatively short institutional history but has been flourishing, particularly since the mid-1990s. One key perspective in developing a (critical) understanding of media usage is mediatization, which is particularly rooted in the Scandinavian research tradition of media and communications but has also flourished within the Baltic states. This entry briefly presents the notion of mediatization from a Scandinavian perspective and discusses some adaptations in the Baltic states. It also reviews dominant trends and patterns in media usage in Scandinavia and the Baltic states and concludes by presenting major research hubs in the area.

  • 103.
    Fornäs, Johan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Europe Faces Europe: Narratives From Its Eastern Half2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Europe Faces Europe examines Eastern European perspectives on European identity. The contributors to this volume map narratives of Europe rooted in Eastern Europe, examining their relationship to philosophy, journalism, social movements, literary texts, visual art, and popular music. Moving the debate and research on European identity beyond the geographical power center, the essays explore how Europeanness is conceived of in the dynamic region of Eastern Europe. Offering a fresh take on European identity, Europe Faces Europe comes at an important time, when Eastern Europe and European identity are in an important and vibrant phase of transition.

  • 104.
    Frigo, Alberto
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Life-stowing from a Digital Media Perspective: Past, Present and Future2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den samtida samhälls- och forskningsdebatt, där de allt mer populära teknologierna för life-logging ofta framställs som farliga, vidgas och utvecklas i denna bok genom ett särskiljande av automatiska och manuella tekniker för life-loggning. Eftersom nya definitioner av life-loggning i stor utsträckning har exkluderat manuella tekniker och fokuserat på egenmätning som inte kräver så mycket av användaren, såsom GoogleGlass, innehåller avhandlingen också ett teoretisk utforskande av begreppet lifestowing. Genom omfattande etymologisk forskning definieras life-stowing i avhandlingen som en manuell och ansträngande praktik utförd av life-stowers, personer som vigt sina liv åt att samla och spara bitar av verkligenheten enligt fördefinierade ramar. I den historiska översikten introduceras två typer av life-stowers, den Apollonianska och den Dionysiska. Slutligen, för att förstå det framtida mottagandet av life-stowing i relation till digitala medier, presenteras författarens egna life stowingprojekt för en mindre publik.

  • 105.
    Kalinina, Ekaterina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Voronova, Liudmila
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    The Battalion: Questioning or reproducing the matrix of domination in war films?2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 106.
    Fornäs, Johan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Den kulturella tidens medialisering2017Ingår i: Tiden / [ed] Kim Salomon, Nyhamnsläge: Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen i samarbete med Makadam , 2017, s. 33-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Fornäs, Johan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    A cultural perspective on European borders2017Ingår i: Cultural Identities, National Borders / [ed] Mats Andrén, Thomas Lindkvist, Ingmar Söhrman, Katharina Vajta, Göteborg: Centrum för Europaforskning , 2017, s. 7-20Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 108.
    Stiernstedt, Fredrik
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jakobsson, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Ghettos and gated communities in the social landscape of television: Representations of class in 1982 and 20152017Ingår i: Reconsidering class: Theory, Culture and the Media in the 21st century, Brill Academic Publishers, 2017, s. 255-272Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 109.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES).
    Allt är annorlunda nu: hur ett medielandskap i förändring påverkar debattklimatet2017Ingår i: När skiftet äger rum: Vad händer när de politiska dagordningen ändras? / [ed] Kjellgren, Torsten, Stockholm: Tankesmedjan Tiden , 2017, s. 153-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Forsman, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Skolans fostran av mediemedborgaren i det 21:a århundradet: läroplaner, läromedel, lärarutbildning2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 111.
    Forsman, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    1984 according to Apple: The digital revolution – and the corporate synchronization of the media citizen in the Swedish K12 curricula2017Ingår i: The revolutionary imaginary: Visual culture in an age of political turbulence, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 112.
    Forsman, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Digital kompetens och MIK som historisk synkronisering: Progressivismen och skolans medialisering2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 113.
    Forsman, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Duckface/Stoneface: Selfie stereotypes and selfie literacy in gendered media practices in Sweden2017Ingår i: Beyond stereotypes?: Images of boys and girls, and their consequences / [ed] Dafna Lemish & Maya Götz, Gothenburg: Nordicom, 2017, s. 193-202Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes how Swedish teens use selfies for gendered self-representation in online peer-to-peer communication. The aim of the article is to critically question and add on to the extensive tradition of studies of large scale mass mediated stereotypes, by looking at how gender selfie stereotypes are produced and performed in social media through the interaction and participation of school children. The article combines constructionist perspectives on representation and gender with social semiotics. Based on empirical data from focus group interviews with student from grade 7 in four Stockholm schools (N=41) the article show that the way the selfie genre is played out and negotiated among teens is marked by gender stereotypes. These stereotypes are used to confirm a dualistic separation of sexes, the subordination of women, and a heteronormative order for sexuality, but also used for “stereotype vitalization” where prevailing gender norms are renegotiated, jested and mocked.

  • 114.
    Forsman, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Mediemedborgaren i dagens läroplaner och framtidens klassrum: Ett försök till synkronisering2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringens omvandlingar har jämförts med alfabetiseringens (Goody & Watt 1963), och skiftet mellan 1800- och 1900-talens ”nedskrivningssystem” (Kittler 2012). Konsekvenserna för skolan är i så fall betydande. Medan skolans medieekologi (Erixon 2014) traditionellt utgår från alfabetisering, boken och ”den typografiska människan” (McLuhan 1962), vistas den idag av skolan fostrade medborgaren (Dewey 1916/1999) i en online/offline värld av smarta telefoner, internet, sociala medier (Boyd 2014, Forsman 2014, Turkle 2011). Skolans uppgift att reproducera kunskaps- och värdegrunder över generationer (Bourdieu & Passeron 2008) utmanas i grunden, om elevernas färdigheter i informationssamhällets tekniker överträffar lärargenerationens (Österud 2004).

    Under de senaste 10–15 åren har skolpolitiska aktörer (kommuner, lärarfack, SKL) samverkat med kommersiella intressenter (Apple, Google, läromedelsförlag) i satsningar på IKT (informations- och kommunikationsteknologi): en läroplatta per elev (Grönlund 2013), implementering av lärplattformar, online-undervisning, molntjänster, e-läromedel, och utvecklande av ”morgondagens klassrum”. Därtill har Digitaliseringskommissioner i olika omgångar betonat vikten av en ökad digitalisering av skolan. Skolans (medie)literacitet(er) (Bagga-Gupta 2013) har även knutits till frågor om demokrati, yttrandefrihet och källkritik, under begreppet medie- och informationskunnighet (MIK); genom riktlinjer från Unesco (Wilson 2011 m.fl.) och en ”MIK-läroplan” för lärarutbildning (Carlsson 2013, 2014). En översikt (Forsman/Statens medieråd 2014) visar dock att både IKT- och MIK-området präglas av historisk omedvetenhet och brist på oberoende forskning, samt inga eller svaga strukturer för långsiktighet inom området i landets lärarutbildningar, snarare har aktörerna inom området länge varit projektfinansierade ”eldsjälar” eller externa organisationer.

    Nu börjar myndigheter som Statens medieråd och organisationer som Surfa Lugnt eller andra alltmer ta över ”MIK-området” medan ”IKT” och implementeringen av digitala och nätverksbundna undervisningsteknologier präglas av medie- och IT-företag som tillhandahåller och har inflytande över plattformar, nätverk, hårdvaror, program, lärarfortbildning, utvecklandet av pedagogiska online modeller, virtuella klassrum etc. Därmed blir kunskapsintresset inom både MIK som IKT gärna policyorienterat, presentistiskt och kortsiktigt, och mediesynen såväl deterministisk (teknik är grunden till social förändring) som instrumentell (teknik är ”i sig” neutral). Kritik har också riktats mot den ideologi som ligger bakom skolans digitaliseringen (Selwyn 2014) och även ”MIK-paradigmet” har kritiserats, för att vara nyliberalt och individualiserande (Drotner et.al. 2017, Wallis & Buckingham 2013). Annan kritik gäller avsaknaden av perspektiv på materiella och infrastrukturella dimensioner av skolans digitalisering och samhällets medialisering.

    Skola och utbildning är en mångmiljardmarknad och en samhällelig infrastruktur och sålunda högintressant för ”Info Tech Giants” som Apple, Google och andra vars affäsmodeller bygger på kapitaliseringen av kommunikativa aktiviteter, sökningar, och innehållsproduktioner som användare av plattformar och nätverk står för; vilket brukar knytas till begrepp som free labor, connectivity och plattformization (van Dijck 2013, Fuchs 2015). Hur kan och bör det offentliga skolsys§temet förhålla sig till dessa mekanismer? Är ett ökat fokus på multi-literacitet och multi-modalitet (Kress 2010) svaret? Eller kan kritisk (medie)literacitet (c.f. Kellner & Share 2007) inom ramen för en längre tradition av bildning (jfr. Livingstone et.al 2008) vara en motkraft? Kanske kan det mer instrumentella begreppet ”digital kompetens” visa vägen?

    Under 2016 gjorde Skolverket (2015:01153) tillägg i Lgr 11 för att ytterligare betona vikten av digitalisering. Häri ges begreppet ”digital kompetens” en framskjuten plats. Detta är ett begrepp som har använts länge inom OECD och EU och som har sin plats inom nyliberal styrning (governance) och educational-management. Ur ett mer kritisk och historicerande perspektiv kan ”digital kompetens” förstås som en form för temporalisering och politisk styrning i skapandet av socio-teknologiska framtidsbilder (jfr. Jasanoff 2015).

    Målet med min presentation är att med hjälp av Kosellecks (1985/2004) “historiska semantik” följa “digital kompetens” som ett led i synkroniseringen av korporativa intressen med svensk läroplan. I detta kombinerar jag medialiseringsteori (Hepp, 2012, Lundby, 2014) och läroplansteori (ex. Popkewitz, 2015) med en kritisk förståelse av digitaliseringen av utbildning och undervisning (Selwyn 2014). Jag avslutar med att fråga om det instrumentella övertagandet av utbildning kan mötas av en icke- individualiserad syn på literacitet, kommunikation och kritiskt tänkande, med rötter i Dewey och progressiv pedagogik (jfr. Gordon & Mihailidis, 2016).

  • 115.
    Nygren, Gunnar
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nord, Karolina Olga
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Färre nyhetsproducenter - men fler nyheter i nätverkens flöden2017Ingår i: Mediestudiers årsbok: tillståndet för journalistiken 2016/2017 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2017, s. 32-73Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Allt färre journalister producerar innehållet i det dagliga nyhetsflödet. De senaste två åren har redaktionerna krympt med sju procent, totalt ca 370 färre journalister producerar nyheter 2017 jämfört med 2015 på de 150 redaktioner som svarat på årets studie av de redaktionella villkoren för svensk nyhetsjournalistik.

    Men utvecklingen är ojämn. De stora regionala dagstidningarna har tappat nästan var femte journalist på två år, minus 18 procent. Storstadstidningar har lyckats behålla sina redaktioner bättre, bara en minskning med några få procent. Inom public service stärker både SVT och SR sina redaktioner med fler journalister och större resurser.

    Trots detta är det fortfarande dagspressen som har de största resurserna för nyhetsproduktion – tre av fyra journalister som arbetar med nyheter finns på kommersiella medieföretag, de allra flesta på redaktioner med sin ekonomiska tyngdpunkt i papperstidningen.

    Även om det blir färre redaktionella medarbetare, så är det fler journalister inblandade i produktionen av varje enskilt nyhetsflöde. Redaktionerna förvandlas till noder i nätverk där innehåll flödar mellan utgåvorna – inom koncernerna och från utomstående producenter som nyhetsbyråer och produktionsbolag. Genom denna nätverksproduktion kan medierna delvis kompensera de minskade resurserna. Gemensamma ”fabriker” för sidproduktion, webbdeskar och innehåll som ”recyclas” i många tidningar är några exempel.

  • 116.
    Bolin, Göran
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Generational analysis as a methodological approach to study mediatised social change2017Ingår i: Digital Technologies and Generational Identity: ICT Usage Across the Life Course / [ed] Sakari Taipale; Chris Gilleard; Terhi-Anna Wilska, Abingdon, Oxon: Routledge, 2017, s. 23-36Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction Time and again, it is said that we are living in an era of rapid technological change, or even one of increased acceleration (Rosa, 2013 [2005]). This idea of accelerating technological change, especially that involving media technologies, also serves as a basis for contemporary theories of ‘media generations’. These theories argue that in contrast to previous generations who were socialised into print media culture, those born over the past 50−60 years have seen a much more rapid transformation of technologies, impacting more strongly on the formation of generational identity. According to Gary Gumpert and Robert Cathcart, the faster pace of technological change leads to the formation of distinct media generations.

  • 117.
    Ståhlberg, Per
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Från marknadsföring till propagandakrig2017Ingår i: Ikaros, tidskrift om människan och vetenskapen, ISSN 1796-1998, Vol. 14, nr 2, s. 37-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett projekt som inleddes som en studie i nation branding i Ukraina kom efter Majdanrevolten 2013-14 att övergå i en undersökning av hur ukrainska myndigheter och medier hanterar information i konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Ryssland antas ha en mäktig propagandaapparat, men hur agerar Ukraina i informationskriget mot Ryssland?

  • 118.
    Uldam, J.
    et al.
    Roskilde University, Denmark.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Towards a framework for studying political participation in social media2017Ingår i: (Mis)Understanding Political Participation: Digital Practices, New Forms of Participation and the Renewal of Democracy / [ed] Jeffrey Wimmer, Cornelia Wallner, Rainer Winter, Karoline Oelsner, Abingdon: Routledge, 2017, s. 181-195Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Fornäs, Johan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Defending culture: conceptual foundations and contemporary debate2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 120.
    Graf, Heike
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    What Structures?: A communicative approach to ethnic diversity in German media companies2017Ingår i: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 11, nr 5, s. 544-558Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines how the topic of an ethnically diverse workforce can become an organiz- ational problem (or not) in private media companies. The study is based on interviews with Human Resources managers and persons responsible for diversity issues at these companies. This article favors a communicative approach by relating structures to agency through the concept of expectation. This is in contrast to the bulk of media research, which considers structures as something fixed and objective in determining organizational action. By exploring the expec- tations structures we can see which expectation patterns condition organizational communication. As a result, the main pattern of migrant background as adding value to the organization (or not) could be revealed as a guiding distinction in organizational communication about diverse workforces. 

  • 121.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Peter Simonson & David W. Park (eds.): The International History of Communication Study2017Ingår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 38, nr 1, s. 133-135Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 122.
    Driessens, Oliver
    et al.
    University of Cambridge, UK.
    Bolin, GöranSödertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.Hepp, AndreasUniversity of Bremen, ZeMKI, Germany.Hjarvard, StigUniversity of Copenhagen, Denmark.
    Dynamics of Mediatization: Institutional Change and Everyday Transformations in a Digital Age2017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This volume sheds light on the underlying dynamics of mediatization, disentangling the actual unfolding of mediatization processes. The wide adoption and deep embedding of digital media and technology brings new questions to mediatization studies: how can we grasp this ‘deep mediatization’? In which way should we develop existing approaches of mediatization to analyse such dynamics? What are the consequences of this for theorising and empirically studying mediatization?  By using these questions as a starting point, this book presents an innovative and original collection that is dedicated to both the underlying dynamics of mediatization and recent dynamics related to digital media.

  • 123.
    Bolin, Göran
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Hepp, Andreas
    University of Bremen, ZeMKI, Germany.
    The Complexities of Mediatization: Charting the Road Ahead2017Ingår i: Dynamics of Mediatization: Institutional Change and Everyday Transformations in a Digital Age / [ed] Driessens, Olivier; Bolin, Göran; Hjarvard, Stig; Hepp, Andreas, London: Palgrave Macmillan, 2017, s. 315-332Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 124.
    Johansson, Sofia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Vad är meningen med dem egentligen?: Celebritetskultur i vardagen2017Ingår i: Celebritetsskapande från Strindberg till Asllani / [ed] Torbjörn Forslid, Patrik Lundell, Anders Ohlson, Tobias Olsson, Lund: Lunds universitet , 2017, s. 73-92Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 125.
    Johansson, Sofia
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Werner, Ann
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Genusvetenskap.
    Åker, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Goldenzwaig, Gregory
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik. Moscow State University, Russia.
    Streaming Music: Practices, Media, Cultures2017Bok (Refereegranskat)
  • 126.
    Stiernstedt, Fredrik
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jakobsson, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Watching reality from a distance: Class, genre and reality television2017Ingår i: Media Culture and Society, ISSN 0163-4437, E-ISSN 1460-3675, Vol. 39, nr 5, s. 697-714Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The cultural significance of reality television is based on its claim to represent social reality. On the level of genre, we might argue that reality television constructs a modern day panorama of the social world and its inhabitants and that it thus makes populations appear. This article presents a class analysis of the population of reality television in which 1 year of television programming and over 1000 participants have been analysed. The purpose of this analysis is to deepen our understanding of the cultural and ideological dimensions of reality television as a genre, and to give a more detailed picture of the imaginaries of class in this form of television. The results bring new knowledge about the reality television genre and modify or revise assumptions from previous studies. Most importantly, we show that upper-class people and people belonging to the social elite are strongly over-represented in the genre and appear much more commonly in reality television than in other genres. This result opens up a re-evaluation of the cultural and ideological dimensions of the reality television genre

  • 127.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Media Technologies in the Making: User-driven Software and Infrastructures for Computer Graphics Production2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har nya medieteknologier för kommunikationoch digitalt skapande möjliggjort för såväl professionella medieproducentersom amatörer att skapa och sprida olika typer av medieinnehåll. Samtidigt finns fler möjligheter än tidigare att bidra till utvecklingen av digitala medieteknologer, såsom programvaruverktyg och infrastrukturer för att producera och cirkulera medieinnehåll (t.ex. Coleman, 2013; Kannengießer,2016; Kubitschko, 2017; Löwgren and Reimer, 2013; Ratto, 2011; Rosneroch Fox, 2016; Toombs et al., 2014).

    Denna avhandling undersöker hur dessa ökade möjligheter för skapandet av teknologier och infrastrukturer för digital medieproduktion, i synnerhet programvara, har tagits tillvara av mediekreatörer som arbetar, eller strävar efter att arbeta, med datorgrafik. Avhandlingen fokuserar på kulturella, teknologiska och ekonomiska praktiker genom vilka frilansare, oetablerade mediekreatörer och mindre produktionsbolag skapar användardrivna programvaror. Med användardriven avser jag programvara som utvecklas av dess användare: digitalkonstnärer, amatörer och professionellaskapare av digitalt visuell media, snarare än de industriella producenter som traditionellt satt de tekniska ramarna för medieproduktion.

    Avhandlingen baseras på två empiriska fallstudier som rör skapandet av fri programvara för datoranimation. Med fri programvara avses program där användarna har frihet att använda, kopiera, distribuera, studera, ändra och förbättra programvaran (GNUProject, 2017). De huvudsakliga forskningsfrågorna är: a) hur skapare av datorgrafik utvecklar, formar och guidarde fria programvaror som utgör ett alternativ till industriella programvarorför digital animation, och b) vilken mening dessa alternativ tillskrivs när de används i medieproduktion.

    Den första fallstudien fokuserar på arbetet av Blender Institute, en oberoende animationsstudio i Amsterdam, Nederländerna. Sedan 2006 har studion arbetat med att utveckla och förbättra en populär programvara för 3D-animation, Blender. Detta har skett genom skapandet av så kallade ‘open-source animation films’, korta animerade filmer med höga produktionsvärden genom vilka programvara, filmelement och utbildning i programvaranhar delats online. Genom den här fallstudien har jag diskuterat programvaruutveckling i en kontext av delningsekonomi. Jag har visat hur strategiskt delande kan vara ett sätt att erövra en maktposition inom digitalmedieproduktion. Jag har också belyst de olika spänningar som uppstår när kulturproducenter söker förena olika perspektiv på programvaror, individuella ambitioner och existerande marknadsstrukturer.

    Den andra fallstudien fokuserar på praktikerna av Morevna project, ett kollektiv av animé-fans, geografiskt situerade i staden Gorno-Altaysk, i ryska Sibirien. Kollektivet har skapat korta datoranimerade filmer genom vilka man utforskat, lagat och distribuerat den fria programvara de använt i sina produktioner: Synfig för 2D animering. I denna fallstudie har jag argumenterat för värdet av att undersöka spänningar, misslyckanden och lagning snarare än innovationer för att förstå hur alternativa infrastrukturerför digital medieproduktion kan uppstå i kontexter starkt präglade av piratverksamhet.

    Fallstudierna presenteras och analyseras i fyra olika tidskriftsartiklar och ett bokkapitel, som alla ingår i denna avhandling. De tre första artiklarna svarar mot den första forskningsfrågan och de två sista artiklarna mot den andra. Metodologiskt utgår avhandlingen ifrån kvalitativa ansatser, såsom grounded theory och etnografi. Det empiriska materialet har samlats inmellan 2012 och 2016. Som en del av fältarbetet har jag genomfört kvalitativaintervjuer med 37 informanter. Bland dessa ingår skapare av datorgrafikoch animationer, programmerare och projektledare på Blender Institute och i Morevna.

    Teoretiskt utgår avhandlingen från ett perspektiv på medier som praktik (Couldry, 2004, 2012). Specifika praktiker som analyseras och teoretiseras i artiklarna är dekommodifiering av programvara; förankrandet av lagningav programvara i medieproduktion; samt delning online av programvara, filmer och filmmaterial; produktionsarbete; samt utbildningsmaterial.

    Praktikerna analyseras genom begreppen politics and regimes of value (Appadurai, 1986); repair och artful integrations (Jackson, 2014; Suchman,2000); och gifting (Baudrillard, 1981; Mauss, 1925/2002). Jag har också utgått från begreppet autonomi (jfr. Bourdieu, 1993) för att utforska frågan om meningsproduktion vid utveckling av användardriven fri programvaraför medieproduktion.

    Begreppen beskriver hur olika relationer upprätthålls mellan digitala artefakter, ekonomi och personer. Jag förenar dem i ett gemensamt teoretiskt ramverk genom begreppet infrastructuring (Karasti och Syrjänen, 2004) från science and technology studies. Genom detta begrepp vidgar jag perspektivet på medier som praktik med fokus på praktiker där icke-programmerare och amatörer skapar digitala infrastrukturer genom att integrera nya verktyg och teknik med socialt praktik.

    Resultaten av denna studie visar hur skapandet av fri programvara av frilansare, oetablerade mediekreatörer och mindre produktionsbolag är ett sätt att skapa infrastrukturell trygghet på en osäker arbetsmarknad. Olika former av autonomi förhandlas i relation till olika konfigurationer av infrastrukturer för teknikproduktion och distribution, till exempel infrastrukturerför piratkopiering eller för att komma runt industriellt skapade begränsningar i förändringen av programvara. I linje med Jackson (2014) betonar jag vikten av att väga upp diskursen kring ‘användarinnovation’ (von Hippel, 2005) genom att betrakta misslyckanden, förfall och haverier som en del av processen av att utveckla nya medier och ny medieteknik, och på så sätt omförhandla uppdelningen och hierarkin mellan olika medieproducenter. Programvaruförfall, dekommodifiering och åldrande kan göra programvaror till ‘residual media’ (Acland, 2007), som i sig kan fungera som en plats där mening, värde och maktförhållanden omförhandlas och skapas på nytt. Dessa omförhandlingar är inte sprungna ur snabba och spontana förändringsprocesser möjliggjorda genom nätverk av kommunikationsteknologier. Snarare karakteriseras de av långsamhet (Paper 3), strategi, dolt kapital (Paper 2), samt konstant förhandling mellan olika intressen (Paper 1, 4 och 5). Litteratur som behandlar organisationen av öppen medieproduktion baserad på allmänningar såsom fri programvara och digitala artefakter som delas online har ofta beskrivits som något som utvecklas organiskt när de frikopplats från etablerade upphovsrättsformer (t.ex. Benkler, 2006; Shirky, 2009). Denna avhandling visar dock att det krävs strategiskt och långsiktigt engagemang för att skapa och etablera en programvara, engagera grupper av användare och integrera programvaran i aktuell medieproduktion. Dessutom antas det ofta att det är hackare, programmerare eller ingenjörer som har makten att tänka ut och realisera faktiska infrastrukturer för digital medieproduktion. Denna studie visardock att mikroanställningar och retorik gör det möjligt även för användare att initiera och påverka medieteknikutvecklingen (Paper 5).

    Genom att anlägga ett perspektiv på medier som praktik och utveckla det perspektivet med begreppet infrastructuring till det jag kallar för ‘mediarelated infrastructuring practices’ har jag visat hur användardriven programvara och infrastrukturer för datografik skapas och stabiliseras genom att skapa nya och integrera existerande resurser i det digitala medielandskapet. Detta perspektiv öppnar upp möjligheter för att etablera kopplingar mellan olika delfält inom medievetenskapen som fokuserar på medieproduktion, såsom studier av industriell medieproduktion; amatördriven öppenteknikproduktion; samt studier av medieinfrastruktur. Genom infrastructuring kan man se hur medieproducenter skapar nya, förändrar och kritiserar existerande arbetsrelationer, ekonomiska relationer samt kunskapsrelationer. Dessutom kan det växande fältet av infrastrukturstudierutvecklas genom att byta fokus från studier av stora etablerade medieinfrastrukturertill processer av pågående infrastrukturformering av mindre och nya aktörer i det digitala medielandskapet.

    Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling med empiriskt material vilket skapar en större förståelse för formeringen av delar av de digitalamedieproduktionsinfrastrkturer genom en analys av skapandet av användardrivenfri programvara för digital animation. Den bidrar också teoretiskt till en utveckling av perspektivet på medier som praktik (Couldry, 2012). Metodologiskt bidrar den genom att betona värdet av platsbaserad deltagande observation och etnografi även i sammanhang av decentraliserad medieproduktionspraktik. Den bidrar även till att skapa en större förståelse för produktionen av tekniken som underbygger och möjliggör de visuella uttrycken som präglar det mesta av vårt digitala medieinnehållsutbud idag.

  • 128.
    Horbyk, Roman
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Mediated Europes: Discourse and Power in Ukraine, Russia and Poland During Euromaidan2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur Europa framställs i medier under Euromajdan och den efterföljande ukrainska-ryska krisen genom att analysera empiriskt material från Ukraina, Polen och Ryssland. Materialet omfattar artiklar från nio tidningar med olika politisk och journalistisk orientering samt intervjuer med journalister, diplomater och utrikespolitiska experter. I analysen ingår även relevanta politiska dokument, historiska texter och webbkällor.

    Materialet studeras utifrån en kombination av olika teoriperspektiv: Michel Foucaults diskursiva maktteori, postkolonial teori, Jürgen Habermas offentlighetsteori, Pierre Bourdieus fältteori, Jacques Derridas ”hauntology” och Ernesto Laclaus begrepp ”empty signifier”. Analysmetoderna omfattar begreppshistoria (Reinhart Koselleck), kritisk lingvistik samt kvalitativ diskursanalys (diskurshistorisk metod inspirerad av Wienerskolan) och kvantitativ innehållsanalys (i Klaus Krippendorffs tolkning).

    Historiskt karakteriseras Europaberättelserna i de tre länderna av det starka beroendet av Västeuropa, vilket reaktivt leder till perioder då Väst förkastas. Berättelserna rör sig mellan tre huvudpoler: idealiserande beundran, materialistisk pragmatism och geopolitisk demonisering. De är inte fast knutna till ett visst land utan har i skiftande grad varit närvarande i dem alla. Dock har svagare aktörer haft en idealiserande tendens eftersom Europa uppfattas som en källa till viktiga teknologier och moderna samhällsfunktioner. Författare i alla tre länderna hade svårigheter att definiera Europas gränser och eftersom detta problem kopplades till ländernas egna nationella identifikation brukar europeiskhet konstrueras som en våg som successivt försvagas ju vidare den sprids mot öster från sitt epicentrum någonstans i Nordvästeuropa.

    Dessa berättelser har reaktiverats och vidareutvecklats under 2013–2014. I de analyserade tidningarna uppfattas Europa ofta som en kontinent (främst i Polen) eller identifieras med EU (särskilt i Ryssland och Ukraina), men det är också vanligt att använda Europa som uttryck för en uppsättning värden (mindre vanligt i Polen och mest vanligt i Ukraina). Ideologiskt fokuserar de liberala tidningarna i alla tre länderna positiva värden medan konservativa tidningar och finansblad associerar Europa med negativa vär- den. Bland de positiva värdena dominerar de humanistiska i de ukrainska tidningarna och de rationalistisk-teknokratiska i det ryska urvalet. Den ukrainska pressen har mest positiv bevakning av Europas framgångar medan den ryska pressen innehåller mest av negativ bevakning där Europa ses som fiende och förlorare. Ukrainska och ryska diskurser skiljer sig mycket åt i frågan om det egna landet bör genomföra europeiska reformer (Ukraina) eller ej (Ryssland). Den polska bevakningen polariseras mellan positiva och negativa värden.

    Under och efter Euromajdan använde ukrainska journalister det kraftfulla begreppet om värdenas Europa för att intervenera i det politiska fältet och rekontextualisera denna Europaberättelse som den officiella utrikespolitikens berättelse. Detta blev paradoxalt möjligt tack vare den svaga professionaliseringen som tillät journalisterna att tillfälligt överge sin journalistiska neutralitet. I kontrast mot Ukraina begränsade Rysslands starka objektivitetsdiskurs journalisterna i deras sociala och politiska praktik. Där var det snarare den officiella politiska diskursen som övertogs och rekontextualiserades av medierna. Polska journalister var osäkra på sitt eget inflytande och arbetade i en cirkelrörelse där diskurser från mediesfären rekontextualiserades i det politiska fältet och omvänt.

  • 129.
    Horbyk, Roman
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Narratives at war: Representations of Europe in news media of Ukraine, Russia and Poland during Euromaidan2017Ingår i: Europe Faces Europe: Narratives From Its Eastern Half / [ed] Johan Fornäs, Bristol: Intellect Ltd., 2017, s. 93-132Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 130.
    Horbyk, Roman
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Palko, O.
    University of East Anglia, Norwich, United Kingdom.
    Righting the writing. The power dynamic of Soviet Ukraine language policies and reforms in the 1920s-1930s2017Ingår i: Studi Slavistici, ISSN 1824-761X, E-ISSN 1824-7601, Vol. 14, s. 67-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Righting the Writing. The Power Dynamic of Soviet Ukraine Language Policies and Reforms in the 1920s-1930s The first post-revolutionary decades became decisive for the development of the Ukrainian language, national culture and identity. The Ukrainian language, previously subject to a number of bans, finally entered the stage of intensive status and corpus planning. Thanks to this, it became a decisive factor in the rivalry between different forms of statehood vying on the Ukrainian territory after 1917. At the same time, the status upgrade and broader public use called for the standardisation of the language. The first practical steps towards the unification of different orthographic traditions were undertaken from 1918 to 1921. The turbulence of civil war, however, determined the failure of comprehensive language reform. Calls for linguistic unification gained new force in the second half of the 1920s: with the introduction of Ukrainizacija, the local variant of the all-Union nationalities policy of korenizacija introduced in 1923, the Ukrainian language was acknowledged as the means to the republic’s Sovietisation. This was part and parcel of the Soviet "affirmative action empire" (Terry Martin) which had to contain the 1917-1921 rise of nationalism of the empire’s minorities. Locally, the elites had to negotiate their own interests and the centre’s demands. How exactly do the debates on the "correct" codification of the language and the actual steps towards different ideals reflect the changing power dynamic between the centre and the republics in the interbellum ussr This is the problem this study sets out to tackle using the example of Soviet Ukraine. The paper explores the link between language and politics in Soviet Ukraine in the 1920s and 1930s. While examining the political preconditions for the language policies in Ukraine, significant attention will also be devoted to the specifics of the 1928 spelling reform and its reception by the general public in Ukraine and abroad. In general, it is argued that in the Soviet Union language was often used as a tool of political consolidation, and the power struggle between different visions of the future of the republics can be seen in debates and reforms of language. Hence, the correlation between Soviet language policies and the subsequent Sovietisation (or Russification) is highlighted. The subsequent debates around the status of the Ukrainian language, its orthography and vocabulary exposed the unbridgeable differences between the political elites in the republic and powers in Moscow. The draft of the new orthography was thoroughly discussed by academics and linguists, representing different parts of Ukraine and the final draft was publicly discussed republic-wide. The spelling reform, adopted in 1929, can rightly be regarded as one of the greatest achievements of Ukrainizacija. This newly-acquired status was significantly challenged by the centralisation drive of the Moscow party leadership. This orthography, widely known as ’skrypnykivka’ (after the then Commissar for Education Mykola Skrypnyk) or ’Charkiv orthography’ was attacked for its attempts to dissociate the Ukrainian language from Russian and ’westernise’ the language. After 1933, the main principles of the spelling reform were labelled ’nationalistic’. The reform was quickly abandoned. Furthermore, after 1937, all the corpus planning attempts were geared towards ’purifying’ the Ukrainian language from foreign influence, when Russian equivalents and cognates were introduced or prioritised. © 2017 Author(s).

  • 131. Grant, Glen
    et al.
    Horbyk, Roman
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Podolian, Olena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    [A review of] Colby Howard & Ruslan Pukhov (eds), Brothers Armed: Military Aspects of the Crisis in Ukraine. Second Edition2017Ingår i: Europe-Asia Studies, ISSN 0966-8136, E-ISSN 1465-3427, Vol. 69, nr 10, s. 1678-1680Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Andersson Schwarz, Jonas
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Platform Logic: An Interdisciplinary Approach to the Platform-Based Economy2017Ingår i: Policy & Internet, ISSN 1944-2866, E-ISSN 1944-2866, Vol. 9, nr 4, s. 374-394Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Digital platforms are not just software-based media, they are governing systems that control, interact, and accumulate. They also solidify markets; that is, social networks of exchange that do not necessarily leave data traces, into infrastructure, that is, material arrangements of traceable activity. This article examines the forms of domination found in this digital platform model, and corrects some existing simplistic theoretical conclusions about digital platforms. It first provides a schematic overview of digital infrastructures of governance, and the attendant systemic mechanics they engender. It then argues that we need a more syncretic, interdisciplinary approach to the platform-based economy. The shifting emphases of different academic disciplines in relation to digital platforms are only partially grounded in their different normative biases; they can also be attributed to use of different disciplinary lenses. The field of information systems management and design studies is chiefly concerned with direct, technical interplatform affordances and connections, and with providing observations of certain systemic attributes of digital platforms. Critical political economy, by contrast, mainly considers the emerging transnational, geopolitical formations of platform capitalism. The interplay between these different systemic mechanics is summarized and presented here in the concept of "platform logic."

  • 133.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    ‘Our time to act has come’: desynchronization, social media time and protest movements2017Ingår i: Media Culture and Society, ISSN 0163-4437, E-ISSN 1460-3675, Vol. 39, nr 4, s. 469-486Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 134.
    Kalinina, Ekaterina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Becoming patriots in Russia: biopolitics, fashion, and nostalgia2017Ingår i: Nationalities Papers, ISSN 0090-5992, E-ISSN 1465-3923, Vol. 45, nr 1, s. 8-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article seeks to explore the common ground between biopolitics, fashion, patriotism and nostalgia. Taking off from the Foucauldian notion of biopolitics as a control apparatus exerted over a population, I provide an insight into the modern construction of the Russian nation, where personal and collective sacrifice, traditional femininity and masculinity, orthodox religion, and the Great Patriotic War become the basis for patriotism. On carefully chosen case studies, I will show how the state directly and indirectly regulates people’s lives by producing narratives, which are translated (in some cases designers act as mouthpieces for the state demographic or military politics) into fashionable discourses and, with a core of time, create specific gender norms–women are seen as fertile mothers giving birth to new soldiers, while men are shown as fighters and defenders of their nation. In the constructed discourses, conservative ideals become a ground for the creation of an idea of a nation as one biological body, where brothers and sisters are united together. In these fashionable narratives, people’s bodies become a battlefield of domestic politics. Fashion produces a narrative of a healthy nation to ensure the healthy work- and military force.

  • 135.
    Lundgren, Lars
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Evans, Christine E.
    University of Wisconsin, Milwaukee, USA.
    Producing global media memories: Media events and the power dynamics of transnational television history2017Ingår i: European Journal of Cultural Studies, ISSN 1367-5494, E-ISSN 1460-3551, Vol. 20, nr 3, s. 252-270Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The 1960s witnessed the emergence of television as a global medium. One way of demonstrating the powers and possibilities of television was the production and airing of transnational broadcast events. In order to produce these, national broadcast organizations had to engage in joint production of such events. The article examines two such events: Gagarin's return to Moscow after orbiting the earth in April 1961 and the more well-known Our World' broadcast 6 years later. At the time of their production, these broadcasts were seen as crucial moments in television history, as prototypes of what could be expected of television in the future. They also relied on extensive cooperation between broadcast organizations in socialist and Western countries, organizations that to a large extent shared the same production values but also had to negotiate competing visions of the geography of modern communications networks. The broadcasts discussed in this article thus provide the opportunity to reflect upon the shaping of television history and global media memories. Based on case studies of the planning and production of the broadcasts, the article argues that global power relations have shaped the remembered history of television and therefore must be part of our understanding of it.

  • 136.
    Kalinina, Ekaterina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Beyond nostalgia for the Soviet past: Interpreting documentaries on Russian television2017Ingår i: European Journal of Cultural Studies, ISSN 1367-5494, E-ISSN 1460-3551, Vol. 20, nr 3, s. 285-306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The proliferation and recycling of Soviet popular culture and history is a central ingredient of post-Soviet film and television production, leading to accusations that the Russian media is nurturing nostalgia. Nostalgia can hardly account for the manifold uses of the Soviet past in contemporary Russian television programming. Nevertheless, in the aftermath of the Crimean annexation, it became evident that nostalgia for a strong empire with a strong ruling hand' was part of Putin's symbolic politics for several years. Keeping these considerations in mind, this article investigates how nostalgia extends into the domain of television and becomes an element of symbolic politics, employing a case study of two documentaries produced during Putin's presidency to focus the analysis. This study also examines how contemporary Russian television uses footage and film clips from the socialist period and witness testimonies to dismantle' popular myths.

  • 137.
    Lundgren, Lars
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    (Un)Familiar Spaces of Television Production: The BBC's visit to the Soviet Union in 19562017Ingår i: Historical Journal of Film, Radio and Television, ISSN 0143-9685, E-ISSN 1465-3451, Vol. 37, nr 2, s. 315-332Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The sharing of expertise and know-how was an important practice in the early days of television production; delegations from national broadcasters visited each other to negotiate agreements concerning co-production and programme exchange. On one such occasion, in spring 1956, the BBC visited Soviet Central Television and their production facilities in Moscow, Leningrad and Kiev. Using that visit as vantage point, this article examines production values and professional ideologies in relation to the material spaces of television production. The article argues that the British delegation’s encounter with (un)familiar spaces of television production forced them to articulate their own production values in relation to material spaces. The final discussion suggests that the tensions provoked by the discrepancy between production values at Soviet Central Television and at the BBC may inform the main currents of television studies and television history. 

  • 138. Valenzuela - Fuentes, Katia
    et al.
    Polanska, Dominika
    Uppsala universitet.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES).
    The right to housing in theory and in practice: going beyond the West2017Ingår i: Interface: a journal for and about social movements, ISSN 2009-2431, Vol. 9, nr 1, s. 359-367Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last three decades processes of urban development have spread speedily across the globe, transforming hundreds of cities into primary sites for the implementation of a neoliberal agenda. As expected, this global phenomenon brings with it a number of negative consequences for the lives of disadvantaged urban residents. Privatization and commercialization of public space and housing stocks, increasing gentrification of neighbourhoods and deregulation of the housing sector are only a few examples of the adverse scenario that people from less well-off backgrounds have to face. These processes constitute capital-driven strategies that have been enforced by displacing, evicting, marginalizing and criminalizing communities who are, at the same time excluded from any participation in the decision-making process of the urban restructuring. These actions, carried out by corporations, investors and developers and closely backed up by entrepreneurial governments (Mayer, 2009) or “centaur-states” (Wacquant, 2012) are embedded in an accelerated process of accumulation by dispossession (Harvey, 2008) that has exacerbated inequality and widened the gap between the rich and the poor. The effects of this growing polarization in the distribution of power and wealth can be easilyobserved in the spatial forms of the cities, in which gated communities, glittering city centre developments and privatized areas under non-stop surveillance coexist in sharp separation with favelas, precarious and informal settlements and impoverished working class neighbourhoods (Harvey, 2012; Lipman, 2011).

  • 139.
    Velkova, Julia
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jakobsson, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Beckmans College of Design.
    At the intersection of commons and market: Negotiations of value in open-sourced cultural production2017Ingår i: International journal of cultural studies, ISSN 1367-8779, E-ISSN 1460-356X, Vol. 20, nr 1, s. 14-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the way in which producers of digital cultural commons use new production models based on openness and sharing to interact with and adapt to existing structures such as the capitalist market and the economies of public cultural funding. Through an ethnographic exploration of two cases of open-source animation film production – Gooseberry and Morevna, formed around the 3D graphics Blender and the 2D graphics Synfig communities – we explore how sharing and production of commons generates values and relationships which trigger the movement of producers, software and films between different fields of cultural production and different moral economies – those of the capitalist market, the institutions of public funding and the commons. Our theoretical approach expands the concept of ‘moral economies’ from critical political economy with ‘regimes of value’ from anthropological work on value production, which, we argue, is useful to overcome dichotomous representations of exploitation or romanticization of the commons.

  • 140.
    Stiernstedt, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Labor market policy and media work in Sweden2017Ingår i: Medijska Istrazivanja, ISSN 1330-6928, E-ISSN 1846-6605, Vol. 23, nr 2, s. 133-153Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to analyze some recent changes in labor market policy and labor law in order to show how changes in this kind of regulation have had consequences for work in the media industries. Even though a considerable amount of research has been performed on media work during the last decade, it is quite uncommon within critical media studies to relate such research to policy and regulation. The point I want to make with this article is that the increasing precariousness and de-professionalization that are occurring within media work, as documented in previous research, must be understood against a background of policy change and political decisions, rather than only being seen as an effect of economic or technological shifts within the media industry. This article hence contributes to the current knowledge of the relationship between labor market policy and the media industry in Sweden; as such, it more generally contributes to the current knowledge of such a relationship in a Nordic welfare state, with all its specifi cities and differences from other parts of Europe and the world. Nevertheless, the results and discussions in this article are related – and relevant – to more general European tendencies in the area of labor market policy as it relates to the media.

  • 141.
    Frigo, Alberto
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    As we should think?: Lifelogging as a re-emerging method2016Ingår i: Innovative Methods in Media and Communication Research / [ed] Sebastian Kubitschko; Anne Kaun, Cham: Palgrave Macmillan, 2016, s. 139-159Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Frigo provides an alternative way to look at lifelogging and goes as far as to propose it as an indispensable method for scholars to better sense and understand the complex media-generated landscape around them. The chapter provides a broader historical contextualization of lifelogging and deepens the contemporary discussion on everyday life increasingly governed by sensors and algorithms. Inviting media scholars to embrace technical complexity in an auto-ethnographic fashion, Frigo introduces a set of instructions on how to get started to lifelog as a research method. Lastly, the chapter presents Frigo’s own manual lifelogging methodology as a concrete example of information retrieval and subsequent knowledge production.

  • 142.
    Kubitschko, S.
    et al.
    University of Bremen (ZeMKI), Bremen, Germany.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    An introduction to innovative methods in media and communication research2016Ingår i: Innovative Methods in Media and Communication Research / [ed] Sebastian Kubitschko; Anne Kaun, Cham: Palgrave Macmillan, 2016, s. 1-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Kubitschko and Kaun explicate the book’s aim to actively and prolifically approach methodological challenges and opportunities by bringing together empirical research about media transformations as well as studies that do research through media. The chapter highlights that the book gathers unique insights to innovative methodological approaches in media and communication studies while embedding these in the rich history of interdisciplinary empirical research of various fields. Kubitschko and Kaun advocate an inclusive understanding of ‘innovation’ to denote the lively and productive qualities of emerging methods. Innovation here is a call for widening and rethinking research methods to further understandings of the role media technologies and infrastructures play in society. Above all, methodological innovation takes place in doing. To innovate one has to develop, apply and critically reflect on research methods.

  • 143.
    Kubitschko, S.
    et al.
    University of Bremen (ZeMKI), Bremen, Germany .
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Innovative methods in media and communication research: An outlook2016Ingår i: Innovative Methods in Media and Communication Research / [ed] Sebastian Kubitschko; Anne Kaun, Cham: Palgrave Macmillan, 2016, s. 311-320Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 144.
    Brock, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES).
    The Hyperrealities of Putin and Trump: Why it is worth paying attention to the public personas of political leaders2016Ingår i: Baltic Worlds, ISSN 2000-2955, Vol. IX, nr 4, s. 83-87Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 145.
    Brock, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES).
    Riso Enlatado, Crença Diferida. Ironia e Cinismo na Rússia e no Ocidente2016Ingår i: Imprópia, ISSN 2182-3367, nr 5, s. 15-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Bengtsson, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    The presentation of self in a virtual world: Working in Second Life2016Ingår i: Virtual Workers and the Global Labour Market / [ed] Juliet Webster and Keith Randle, London: Palgrave Macmillan, 2016, 1, s. 219-237Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    In the age of Trump, resistance movements must bring people together beyond the digital realm2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The temporality of corporate social media is based on a business model of dispossessing data. Platforms like Facebook are no substitute for the work of sustainable, long-term organizing.

  • 148.
    Ericson, Staffan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Oväder: Televisionens för- och efterhistoria2016Ingår i: Historiens hemvist III: Minne, medier och materialitet / [ed] Johan Hegardt & Trond Lundemo, Göteborg: Makadam Förlag, 2016, s. 77-106Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 149.
    Kubitschko, Sebastian
    et al.
    University of Bremen (ZeMKI), Bremen, Germany.
    Kaun, AnneSödertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Innovative Methods in Media and Communication Research2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This collection reflects the need for suitable methods to answer emerging questions that result from the ever-changing media environment. As media technologies and infrastructures become inseparably interwoven with social constellations, scholars from varying disciplines increasingly investigate their characteristics, functioning, relevance and impact - facing new methodological challenges as well as opportunities. Innovative Methods in Media and Communication Research engages with the substantial need to rethink established methods to research acute changes in the media environment. The book gathers chapters dedicated to the multifacetedness and liveliness of emerging methods - from lifelogging and ethnography to digital methods and visualization - while embedding them in the rich history of interdisciplinary empirical research. Innovation here is a call for widening and rethinking research methods to stimulate a sophisticated debate on and exploration of contemporary methodological approaches for scholars at various levels of academic life. Accompanied by introductory sections of prominent scholars, the majority of empirical studies gathered in this volume are accomplished through early-career scholars who strive to advance cutting-edge and in parts even provocative approaches for the study of media and communication. The book’s four sections on Materiality, Technology, Experience and Visualization are introduced by Saskia Sassen, Noortje Marres, Sarah Pink and Lev Manovich.

  • 150.
    Yurchuk, Yuliya
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES).
    Monuments, Collective Memory and Nation-Building2016Ingår i: Baltic Worlds In-house edition, s. 45-46Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
1234567 101 - 150 av 648
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf