sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Forsler, Ingrid
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Efficient Worker or Reflective Practitioner?: Competing Technical Rationalities of Media Software Tools2018Ingår i: Technologies of Labour and the Politics of Contradiction / [ed] Bilić, Paško; Primorac, Jaka; Valtýsson, Bjarki, Cham: Palgrave Macmillan, 2018, 1, s. 99-119Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The work of creators of digital media today is profoundly reliant on the use of specialised software. Yet, software is not merely an instrument of labour. The current hegemonies of society are incorporated in the technological design of tools, explicating what Feenberg (2009) calls technical rationality. Different production frameworks can embed distinct forms of such rationality depending on the goals of their creators. Drawing on theories of knowledge and feminist theory of technological development, Forsler and Velkova present an analysis of the production frameworks of three different manufactures of software tools for computer graphics, both industrial and user-driven. The chapter contributes with a conceptual theoretical model of how these frameworks are underpinned by different epistemological assumptions and competing visions of media practitioners.

  • 2.
    van Leeuwen, Manon
    et al.
    FUNDECYT.
    Velkova, Julia
    Morgado, Guadalupe
    FUNDECYT.
    Training for Open Source: A Need not a Luxury2008Ingår i: Collaboration and the Knowledge Economy: Issues, Applications, Case Studies / [ed] Paul Cunningham & Miriam Cunningham, Amsterdam: IOS Press, 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    van Leeuwen, Manon
    et al.
    FUNDECYT.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Özel, Bulent
    Istanbul Bilgi University.
    How to Avoid the Transformation of Barriers to OSS Adoption in Public Administration into Barriers for Regional Development2007Ingår i: Exploiting the Knowledge Economy:: Issues, Applications and Case Studies / [ed] Paul Cunningham & Miriam Cunningham, Amsterdam: IOS Press, 2007, s. 571-578Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Data that warms: Waste heat, infrastructural convergence and the computation traffic commodity2016Ingår i: Big Data and Society, ISSN 2053-9517, E-ISSN 2053-9517, Vol. 3, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the ways in which data centre operators are currently reconfiguring the systems of energy and heat supply in European capitals, replacing conventional forms of heating with data-driven heat production, and becoming important energy suppliers. Taking as an empirical object the heat generated from server halls, the article traces the expanding phenomenon of ‘waste heat recycling’ and charts the ways in which data centre operators in Stockholm and Paris direct waste heat through metropolitan district heating systems and urban homes, and valorise it. Drawing on new materialisms, infrastructure studies and classical theory of production and destruction of value in capitalism, the article outlines two modes in which this process happens, namely infrastructural convergence and decentralisation of the data centre. These modes arguably help data centre operators convert big data from a source of value online into a raw material that needs to flow in the network irrespective of meaning. In this conversion process, the article argues, a new commodity is in a process of formation, that of computation traffic. Altogether data-driven heat production is suggested to raise the importance of certain data processing nodes in Northern Europe, simultaneously intervening in the global politics of access, while neutralising external criticism towards big data by making urban life literally dependent on power from data streams.

  • 5.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Ethnography of Open Cultural Production: From Participant Observation to Multisited Participatory Communication2016Ingår i: Methodological Reflections on Researching Communication and Social Change / [ed] Wildermuth, Norbert and Ngomba, Teke (Eds), Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2016, s. 139-160Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 6.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Free Software Beyond Radical Politics: Negotiations of Creative and Craft Autonomy in Digital Visual Media Production2016Ingår i: Media and Communication, ISSN 2083-5701, E-ISSN 2183-2439, Vol. 4, nr 4, s. 43-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Free software development and the technological practices of hackers have been broadly recognised as fundamental for the formation of political cultures that foster democracy in the digital mediascape. This article explores the role of free software in the practices of digital artists, animators and technicians who work in various roles for the contempo-rary digital visual media industries. Rather than discussing it as a model of organising work, the study conceives free software as a production tool and shows how it becomes a locus of politics about finding material security in flexible capitalism. This politics is ultimately contradictory in that it extends creative and craft autonomy of digital artists but does not mobilise a critical project. Instead, it nurtures further precarious labour. Empirically, the article draws on eth-nographically collected material from the media practices of digital artists and programmers who engage with two popular free software production tools, Blender and Synfig.

  • 7.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Media Technologies in the Making: User-driven Software and Infrastructures for Computer Graphics Production2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har nya medieteknologier för kommunikationoch digitalt skapande möjliggjort för såväl professionella medieproducentersom amatörer att skapa och sprida olika typer av medieinnehåll. Samtidigt finns fler möjligheter än tidigare att bidra till utvecklingen av digitala medieteknologer, såsom programvaruverktyg och infrastrukturer för att producera och cirkulera medieinnehåll (t.ex. Coleman, 2013; Kannengießer,2016; Kubitschko, 2017; Löwgren and Reimer, 2013; Ratto, 2011; Rosneroch Fox, 2016; Toombs et al., 2014).

    Denna avhandling undersöker hur dessa ökade möjligheter för skapandet av teknologier och infrastrukturer för digital medieproduktion, i synnerhet programvara, har tagits tillvara av mediekreatörer som arbetar, eller strävar efter att arbeta, med datorgrafik. Avhandlingen fokuserar på kulturella, teknologiska och ekonomiska praktiker genom vilka frilansare, oetablerade mediekreatörer och mindre produktionsbolag skapar användardrivna programvaror. Med användardriven avser jag programvara som utvecklas av dess användare: digitalkonstnärer, amatörer och professionellaskapare av digitalt visuell media, snarare än de industriella producenter som traditionellt satt de tekniska ramarna för medieproduktion.

    Avhandlingen baseras på två empiriska fallstudier som rör skapandet av fri programvara för datoranimation. Med fri programvara avses program där användarna har frihet att använda, kopiera, distribuera, studera, ändra och förbättra programvaran (GNUProject, 2017). De huvudsakliga forskningsfrågorna är: a) hur skapare av datorgrafik utvecklar, formar och guidarde fria programvaror som utgör ett alternativ till industriella programvarorför digital animation, och b) vilken mening dessa alternativ tillskrivs när de används i medieproduktion.

    Den första fallstudien fokuserar på arbetet av Blender Institute, en oberoende animationsstudio i Amsterdam, Nederländerna. Sedan 2006 har studion arbetat med att utveckla och förbättra en populär programvara för 3D-animation, Blender. Detta har skett genom skapandet av så kallade ‘open-source animation films’, korta animerade filmer med höga produktionsvärden genom vilka programvara, filmelement och utbildning i programvaranhar delats online. Genom den här fallstudien har jag diskuterat programvaruutveckling i en kontext av delningsekonomi. Jag har visat hur strategiskt delande kan vara ett sätt att erövra en maktposition inom digitalmedieproduktion. Jag har också belyst de olika spänningar som uppstår när kulturproducenter söker förena olika perspektiv på programvaror, individuella ambitioner och existerande marknadsstrukturer.

    Den andra fallstudien fokuserar på praktikerna av Morevna project, ett kollektiv av animé-fans, geografiskt situerade i staden Gorno-Altaysk, i ryska Sibirien. Kollektivet har skapat korta datoranimerade filmer genom vilka man utforskat, lagat och distribuerat den fria programvara de använt i sina produktioner: Synfig för 2D animering. I denna fallstudie har jag argumenterat för värdet av att undersöka spänningar, misslyckanden och lagning snarare än innovationer för att förstå hur alternativa infrastrukturerför digital medieproduktion kan uppstå i kontexter starkt präglade av piratverksamhet.

    Fallstudierna presenteras och analyseras i fyra olika tidskriftsartiklar och ett bokkapitel, som alla ingår i denna avhandling. De tre första artiklarna svarar mot den första forskningsfrågan och de två sista artiklarna mot den andra. Metodologiskt utgår avhandlingen ifrån kvalitativa ansatser, såsom grounded theory och etnografi. Det empiriska materialet har samlats inmellan 2012 och 2016. Som en del av fältarbetet har jag genomfört kvalitativaintervjuer med 37 informanter. Bland dessa ingår skapare av datorgrafikoch animationer, programmerare och projektledare på Blender Institute och i Morevna.

    Teoretiskt utgår avhandlingen från ett perspektiv på medier som praktik (Couldry, 2004, 2012). Specifika praktiker som analyseras och teoretiseras i artiklarna är dekommodifiering av programvara; förankrandet av lagningav programvara i medieproduktion; samt delning online av programvara, filmer och filmmaterial; produktionsarbete; samt utbildningsmaterial.

    Praktikerna analyseras genom begreppen politics and regimes of value (Appadurai, 1986); repair och artful integrations (Jackson, 2014; Suchman,2000); och gifting (Baudrillard, 1981; Mauss, 1925/2002). Jag har också utgått från begreppet autonomi (jfr. Bourdieu, 1993) för att utforska frågan om meningsproduktion vid utveckling av användardriven fri programvaraför medieproduktion.

    Begreppen beskriver hur olika relationer upprätthålls mellan digitala artefakter, ekonomi och personer. Jag förenar dem i ett gemensamt teoretiskt ramverk genom begreppet infrastructuring (Karasti och Syrjänen, 2004) från science and technology studies. Genom detta begrepp vidgar jag perspektivet på medier som praktik med fokus på praktiker där icke-programmerare och amatörer skapar digitala infrastrukturer genom att integrera nya verktyg och teknik med socialt praktik.

    Resultaten av denna studie visar hur skapandet av fri programvara av frilansare, oetablerade mediekreatörer och mindre produktionsbolag är ett sätt att skapa infrastrukturell trygghet på en osäker arbetsmarknad. Olika former av autonomi förhandlas i relation till olika konfigurationer av infrastrukturer för teknikproduktion och distribution, till exempel infrastrukturerför piratkopiering eller för att komma runt industriellt skapade begränsningar i förändringen av programvara. I linje med Jackson (2014) betonar jag vikten av att väga upp diskursen kring ‘användarinnovation’ (von Hippel, 2005) genom att betrakta misslyckanden, förfall och haverier som en del av processen av att utveckla nya medier och ny medieteknik, och på så sätt omförhandla uppdelningen och hierarkin mellan olika medieproducenter. Programvaruförfall, dekommodifiering och åldrande kan göra programvaror till ‘residual media’ (Acland, 2007), som i sig kan fungera som en plats där mening, värde och maktförhållanden omförhandlas och skapas på nytt. Dessa omförhandlingar är inte sprungna ur snabba och spontana förändringsprocesser möjliggjorda genom nätverk av kommunikationsteknologier. Snarare karakteriseras de av långsamhet (Paper 3), strategi, dolt kapital (Paper 2), samt konstant förhandling mellan olika intressen (Paper 1, 4 och 5). Litteratur som behandlar organisationen av öppen medieproduktion baserad på allmänningar såsom fri programvara och digitala artefakter som delas online har ofta beskrivits som något som utvecklas organiskt när de frikopplats från etablerade upphovsrättsformer (t.ex. Benkler, 2006; Shirky, 2009). Denna avhandling visar dock att det krävs strategiskt och långsiktigt engagemang för att skapa och etablera en programvara, engagera grupper av användare och integrera programvaran i aktuell medieproduktion. Dessutom antas det ofta att det är hackare, programmerare eller ingenjörer som har makten att tänka ut och realisera faktiska infrastrukturer för digital medieproduktion. Denna studie visardock att mikroanställningar och retorik gör det möjligt även för användare att initiera och påverka medieteknikutvecklingen (Paper 5).

    Genom att anlägga ett perspektiv på medier som praktik och utveckla det perspektivet med begreppet infrastructuring till det jag kallar för ‘mediarelated infrastructuring practices’ har jag visat hur användardriven programvara och infrastrukturer för datografik skapas och stabiliseras genom att skapa nya och integrera existerande resurser i det digitala medielandskapet. Detta perspektiv öppnar upp möjligheter för att etablera kopplingar mellan olika delfält inom medievetenskapen som fokuserar på medieproduktion, såsom studier av industriell medieproduktion; amatördriven öppenteknikproduktion; samt studier av medieinfrastruktur. Genom infrastructuring kan man se hur medieproducenter skapar nya, förändrar och kritiserar existerande arbetsrelationer, ekonomiska relationer samt kunskapsrelationer. Dessutom kan det växande fältet av infrastrukturstudierutvecklas genom att byta fokus från studier av stora etablerade medieinfrastrukturertill processer av pågående infrastrukturformering av mindre och nya aktörer i det digitala medielandskapet.

    Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling med empiriskt material vilket skapar en större förståelse för formeringen av delar av de digitalamedieproduktionsinfrastrkturer genom en analys av skapandet av användardrivenfri programvara för digital animation. Den bidrar också teoretiskt till en utveckling av perspektivet på medier som praktik (Couldry, 2012). Metodologiskt bidrar den genom att betona värdet av platsbaserad deltagande observation och etnografi även i sammanhang av decentraliserad medieproduktionspraktik. Den bidrar även till att skapa en större förståelse för produktionen av tekniken som underbygger och möjliggör de visuella uttrycken som präglar det mesta av vårt digitala medieinnehållsutbud idag.

  • 8.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Negotiating creative autonomy: Experiences of technology in computer-based visual media production2016Ingår i: Politics, Civil Society and Participation: Media and Communications in a Transforming Environment / [ed] L. Kramp, N. Carpentier, A. Hepp, R. Kilborn, R. Kunelius, H. Nieminen, T. Olsson, P. Pruulmann-Vengerfeldt, I. Tomanić Trivundža & S. Tosoni, Bremen: edition lumière, 2016, s. 185-195Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Media production is today heavily computerised, and as a consequence of this, profoundly reliant on software. At the same time software does not represent a neutral artefact - it imposes certain affordances, logics, structures and hierarchies of knowledge onto the media making processes. This chapter explores the ways in which visual media creators negotiate the choices between multiple technological alternatives, and the ways in which these negotiations relate to the degree of creative autonomy experienced by cultural producers in their media practice. Combining perspectives from media studies of work in the cultural industries, and science and technology studies (STS), the paper suggests that choices of technology lead media producers to experience creative autonomy differently, by making them labour either within post-industrial technological frameworks that they do not have ownership or control over, or conversely, allow them greater ownership on technology and possibilities to mould their tools, bringing their practice closer to forms of pre-industrial craft production. Creative autonomy, I suggest, can therefore be negotiated by artists and media creators not only in relation to institutions of employment, or nation state politics, but also through deliberate choices of tools, the digital technical toolset that they select and embed in their practice; an approach largely inspired and practiced by some forms of hacker culture.

  • 9.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Open cultural production and the online gift economy: The case of Blender2016Ingår i: First Monday, ISSN 1396-0466, E-ISSN 1396-0466, Vol. 21, nr 10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The economies of the Internet are largely driven by sharing. Much of it is often veiled in a celebratory discourse that emphasizes how sharing artifacts online through gift exchanges removes hierarchies and creates broader access to public knowledge, such as in projects of free culture and open source software development. The article critically interrogates these assumptions and the gift economy of open cultural production more generally. Using a practice called open source animation film making, developed by Blender, an organisation at the core of the largest open source 3D computer graphics community, this paper shows that the discourse surrounding free culture online has largely misunderstood the complexity and ambiguities of the economy below the cultural politics of openness. With the help of classical theories of gift and value I discuss issues of debt, obligation, status, discipline, and social hierarchies created by exchanging online a variety of digital artifacts of different value, such as software, culture, and labor. This article shows that the wealth of open cultural production relies on combining multiple dimensions of gifting with fiscal and hidden forms of capital, producing a culture of secrecy in parallel to that of openness.

  • 10.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Repairing and developing software infrastructures: The case of Morevna Project in Russia2018Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 20, nr 6, s. 2145-2161Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses how alternative software infrastructures can emerge out offrictions, failure, and repair in the attempts of media creators to evade piracy. Usinga case from the geographical fringes of Russia called Morevna Project, and theoriesof infrastructures and repair, the article suggests how repair can lead to the slow,mundane and fragile formation of what I refer to as ‘situated’ digital infrastructures forcultural production. While pirate-based media production can push creators to searchfor and develop alternative infrastructures, the latter emerge as fragile frameworksthat are constantly threatened from collapse and suspension. The continuous work ofintegrating diverse interests across local and online media-related contexts and practicesbecomes an essential stabilising force needed to perpetuate these infrastructures andprevents them from falling back into oblivion.

  • 11.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Sharing technology and media as digital commons: sensibilities and tensions from making invisible things visible2016Ingår i: Selected Papers of AoIR 2016: The 17th Annual Conference of the Association of Internet Researchers, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the internal social structures among producers who are radically committed to openness through sharing technology and content online. It foregrounds that in these practices, openness and sharing are not only about creating open knowledge, public digital culture and technologies, but also trigger practices of self-control, discipline, and contestation over what is to be made public and how. The author argues that the ways in which these are negotiated have implications for the broader domain of cultural production online. The next two papers each look at the social structures promoted through open source practices by exploring how actors committed to them are trying to affect institutional politics.

  • 12.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Studying Emerging Data Practices: Creating a Cultural Biography of Objects Through Using the Web as an Ethnographic Resource2018Övrigt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This case presents and discusses ethnography-inspired methods for studying emerging phenomena related to big data such as the practice of data center waste heat recycling. It suggests a twofold methodology that is based on treating the contemporary Web as a multi-modal resource for creating cultural, ethnographic-like accounts of emerging data-related practices, as well as on tracing online the cultural biographies of objects. The case suggests some ways in which the Web can be used as a resource to understand data-related practices as they develop and extend in the offline world, rather than as they unfold and modify online spheres of social and cultural activity. The present methodology can be regarded as appropriate to produce knowledge for the initial stages of a potentially larger research project.

  • 13.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Thresholds for participation in open animation production: a critical explorationof some assumptions on peer-production2014Ingår i: Selected Papers of Internet Research, SPIR, ISSN 2162-3317, Vol. 15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Velkova, Julia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Workflows, labour and value in open animation production: an ethnographic study of a distributed animation training creation2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Velkova, Julia
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jakobsson, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap. Beckmans College of Design.
    At the intersection of commons and market: Negotiations of value in open-sourced cultural production2017Ingår i: International journal of cultural studies, ISSN 1367-8779, E-ISSN 1460-356X, Vol. 20, nr 1, s. 14-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the way in which producers of digital cultural commons use new production models based on openness and sharing to interact with and adapt to existing structures such as the capitalist market and the economies of public cultural funding. Through an ethnographic exploration of two cases of open-source animation film production – Gooseberry and Morevna, formed around the 3D graphics Blender and the 2D graphics Synfig communities – we explore how sharing and production of commons generates values and relationships which trigger the movement of producers, software and films between different fields of cultural production and different moral economies – those of the capitalist market, the institutions of public funding and the commons. Our theoretical approach expands the concept of ‘moral economies’ from critical political economy with ‘regimes of value’ from anthropological work on value production, which, we argue, is useful to overcome dichotomous representations of exploitation or romanticization of the commons.

  • 16.
    Velkova, Julia
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jakobsson, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Between decommodification and recommodification: negotiations of value in open-source cultural production2015Ingår i: Selected Papers from Internet Research 16: The 16th Annual Meeting of the Association of Internet Researchers, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The authors of this paper revitalize classic work on gift economies, exploring the ways in which the fiscal and moral economies are articulated together in commons-based production. Through a multi-sited ethnographic study of open source animation film-making communities tracing the movement between actors and objects across different regimes of value, the authors describe negotiated transitions from commons to commodity and back again. They argue that when engaging with producers’ own accounts of their community-based processes and the agonistic ethics holding sway there, we are better able to see the fluid dynamics of decommodification and recommodification taking place within commons production integrated into the commodity-based capitalist economic environment.

  • 17.
    Velkova, Julia
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jakobsson, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    The Production of Difference and Commensurability Between Regimes of Value in Open Source Cultural Production2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the way in which producers of digital cultural commons use new production models based on openness and sharing to interact with and adapt to existing structures such as the capitalist market and the economies of public cultural funding. By an ethnographic exploration of two cases ofopen-source animation film production - Gooseberry and Morevna formed around the 3D graphics Blender and the 2D graphics Synfig communities we explore how sharing and production of commons generate values and relationships which trigger the move of producers, software and films between different fields of cultural production and different moral economies – those of the capitalist market, the institutions of public funding and the commons. Our theoretical approach expands the concept of 'moral economies' from critical political economy with 'regimes of value' from anthropological work on value production which we argue is useful to overcome dichotomous representations of exploitation or romanticisation of the commons.

  • 18.
    Velkova, Julia
    et al.
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Algorithmic resistance: Media practices and the politics of repair2019Ingår i: Information, Communication and Society, ISSN 1369-118X, E-ISSN 1468-4462Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article constitutes a critical intervention in the current, dramatic debate on the consequences of algorithms and automation for society. While most research has focused on negative outcomes, including ethical problems of machine bias and accountability, little has been said about the possibilities of users to resist algorithmic power. The article draws on Raymond Williams’ work on media as practice to advance a framework for studying algorithms with a focus on user agency. We illustrate this framework with the example of the media activist campaign World White Web by the Swedish artist and visual designer Johanna Burai. We suggest that user agency in relation to algorithms can emerge from alternative uses of platforms, in the aftermath of algorithmic logics, and give birth to complicit forms of resistance that work through ‘repair’ politics oriented towards correcting the work of algorithms. We conclude with a discussion of the ways in which the proposed framework helps us rethink debates on algorithmic power.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2021-02-26 08:00
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf