Den här avhandlingen undersöker hur ett antal individer som migrerade från Ryssland och Ukraina till Argentina efter Sovjetunionens fall berättar om sin erfarenhet. Det övergripande syftet är att studera hur dessa migranter navigerade i den sociala verkligheten i Argentina, särskilt vad det gäller kroppsliga, materiella och socioekonomiska positioner, såväl som hur detta påverkat deras berättade självförståelse och identifikationer. Det empiriska materialet består av etnografiska djupintervjuer och deltagande observationer gjorda i Buenos Aires mellan åren 2011 och 2014. Författaren använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av politisk diskursteori, kritiska ras- och vithetsstudier, autoetnografi och teorier om kolonialitet för att undersöka frågor om migration, mobilitet, rasialisering, klass och kön i en kontext av återetablering av ett liv i ett nytt samhälle. De som intervjuas i denna avhandling påverkades inte bara av Sovjetunionens kollaps, på så sätt att det påverkade deras förståelse av möjlig framtid samt deras retroaktiva förståelser av det förflutna, utan de påbörjade även sina nya liv i Argentina under den ekonomiska krisen som kulminerade år 2001. Centralt i avhandlingen är hur dessa dislokatoriska händelser inverkade på de intervjuades möjligheter och begränsningar för att kunna leva det liv som de hade förväntat sig, och därmed hur diskursiva strukturer påverkar subjektspositioner och identifikationer och därmed skapar specifika villkor för olika vägar för återetablering. Genom fokus på hur dessa individer berättar om sina anledningar för migrationen och om deras väg in i den argentinska arbets- och bostadsmarknaden visar författaren vilken roll argentinsk och östeuropeisk historia, såväl som 1990-talets nyliberala omstrukturering av den postsovjetiska regionen och Argentina, hade för deras självförståelse, subjektspositioner, identitet och mobilitet. Viktigt för hur de intervjuade förhandlade om olika subjektspositioner och identifikationer är intersektionella maktordningar och särskilt skapandet av ras och vithet. Författaren analyserar hur affekt och hopp spelade en roll i dessa processer och hur social deklassering artikulerades och gjordes meningsfull. Här undersöks även hur de intervjuades idéer om möjligheten att leva ett ”gott liv” var sammanflätade med förståelser av det förflutna, rasialisering, social ojämlikhet och en logik som präglades av kolonialitet.

In this text we introduce this special issue of Kulturella perspektiv that addresses the relationship between ethnography and fiction. Could ethnographic fiction serve as an alternative way to communicate research results? Can it help us to reach other audiences outside of academia? How can fantasy and fiction help us in the quest for new knowledge? These are the main questions posed and answered in this introductory article where we highlight some important contributions to this field in ethnology and anthropology. Revisiting concepts such as Clifford Geertz 'thick descriptions' and 'faction' the article suggests that ethnographic fiction is part of a tradition in ethnographic work that problematize the division between fact and fiction, reason and affect, as well as objectivity and subjectivity. Scholars that work in the ethnographic tradition has long since acknowledged researchers' interpretations and subjectivity as a part of our knowledge production. Qualitative research in general, and ethnographic research in particular, would be impossible without an active research subject that thinks, feels and engages in the field of research. The article discusses examples of ethnographic research that engages with alternative ways of writing up the results and communicating the findings. We suggest that a creative approach to writing might reach a new and larger audience and help establish the importance of ethnographic work

In this article, we analyse how the relationship between humans and other species is portrayed in contemporary films and series that have the rise and fall of civilization as their theme: Into the Wild (2007), The Revenant (2015), Into the Forest (2015) and The Walking Dead (2010-). The purpose is to understand how relationships between humans, animals and non-humans are portrayed. The films/series have been chosen on the basis of their portrayal of social downfall or social dissatisfaction and on the grounds that they are also widely recognised and popular portrayals. The analysis focuses on two male characters (The Revenant, Into the Wild) and two female characters (Into the Forest and The Walking Dead) to investigate relationships between humans and other species (animals and zombies) when it comes to survival, and how these relationships are possibly conditioned by gender. Methodologically, we approach these popular cultural depictions as ethnographers, with human meaning-making as the primary point of departure. Theoretically, we use concepts developed in the field of human-animal studies.   The analysis shows that there are differences between the representations of different species and that these representations are also conditioned by gender in the human characters. Where men are alone in their struggle against nature, women are part of social relationships where they, together with others (human and non-human), struggle to survive. The analysis further shows how animals and other species constantly condition and enable human existence. However, lacking human language, the animals – who are absolutely vital for the actions and survival of the human characters – are rendered unimportant.

The medical technology (medtech) industry in Sweden is situated within a complex innovation ecosystem, in which various stakeholders from the public, private and academic sectors need to collaborate to meet demands on effective and efficient healthcare. Demographics are changing and those in need of healthcare are not only larger in numbers than ever but they are also more knowledgeable and demanding. Increasing innovative performance is crucial in both the private and public healthcare sectors, but bold steps forward need to be taken in light of stricter rules and regulations for how healthcare stakeholders should manage both their internal processes and the ways in which they interact with other stakeholders in the larger innovation system. The traditional way in which medtech companies gain access to user needs, primarily working through a sales-purchasing relationship with the public healthcare sector, is outdated and needs to be replaced with an increasingly collaborative and cocreative model of healthcare innovation. This chapter describes experiences and lessons learned from InnoPlant, a 3-year (2008-2011) action learning project involving three companies from the Swedish medtech industry, two county/regional councils responsible for public healthcare, and four academic institutions-carried out within the framework of the Swedish Product Innovation Engineering program (PIEp). The purpose of the project was to advance the capability of stakeholders from the public, private, and academic sectors to collaborate in the cocreation of healthcare innovations. 

I den här boken medverkar lärare och forskare som på olika sätt adresserar något eller flera av orden frihet, politik och systerskap. En rad vetenskapliga essäer ger bland annat läsaren inblick i alpackors skapande av systerlig gemenskap tillsammans med människor, systerskap som politiskt begrepp, frågor om forskares ansvar, akademiskt systerskap, skrivande som feministisk gemenskap, post-migranters erfarenheter och identitetsskapande samt mycket annat. Detta är en vänbok till Beatriz Lindqvist, professor i etnologi, och texterna har därför funnit inspiration i hennes person och forskargärning.

Beatriz Lindqvist har varit en drivande person i uppbyggnaden av etnologiämnet på Södertörns högskola. Hon har även haft ett stort engagemang i lärarutbildningen, såväl genom deltagande i råd och undervisning som genom hennes förskoleinriktade forskning.

Den här rapporten är ett resultat från forskningsprojektet ”Mobiliserade byar:hur lokalsamhällen agerade under skogsbränderna 2018 och omorienterar sig mot framtiden”, finansierat av FORMAS 2020–2022, förlagt till Umeå universitet. Vi har gjort intervjuer med boende och verksamma som deltog i räddningsinsatsernaeller var aktiva på andra sätt i skogsbränderna på tre orter i regionerna Gävleborg, Dalarna och Jämtland. Förutom det har vi arrangerat offentliga berättarkvällarmed fritt deltagande, på alla orter vi undersökt, vilket har gett värdefull feedbackpå våra preliminära resultat. Projektet avslutades med en samverkanskonferensi Järvsö hösten 2022, där nya nyckelpersoner och funktioner deltog och där studiens resultat processades ytterligare. Samtliga deltagare i dessa aktiviteterhar bidragit frikostigt med sina erfarenheter och många har också haft material som de ställt till vårt förfogande. Vi vill tacka alla dessa personer för derasengagemang och tid.