This paper investigates the impact of trade openness on economic growth through a panel analysis containing a set of 61 countries over 15 years. The method we use is the fixed effect regression model in Stata, to see whether openness to trade has explanatory power over GDP per capita growth. We use secondary data taken from World bank and Worldwide Governance Indicators. The data used is a panel data containing 61 countries and the period we are studying starts at 2002 and ends in 2016, a 15 years' time interval. Our empirical results suggest that openness during these years have had a small negative impact on growth, but although this, the variable does not seem to have a statistical significance upon per capita growth within this period of time. Therefore, with reference to this study we cannot see any significance of openness upon growth.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om det finns ett lämpligare investeringsalternativ än de nuvarande investeringsalternativ som finns i det svenska premiepensionssystemet. För att genomföra detta kommer studien att framställa en portfölj av ett svenskt och ett internationellt investmentbolag med en god balans mellan risk och avkastning för en jämförelse av dagens premiepensionssystem.

Metod: Studien utgår från historisk data under tio års tid som vidare analyseras genom bland annat Pearson R modellen. Urvalet består av investmentbolag på den nordiska- samt den amerikanska marknaden. Utöver den kvantitativa studien kommer en intervju att genomföras med en respondent som är kunnig inom området om sparande och pensionsinvesteringar. Avslutningsvis presenteras studiens trovärdighet och metodkritik.

Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare teorier som är relevanta för att framställa den bäst lämpade portföljen. Markowitz moderna portföljteori ligger till grund och kompletteras av ytterligare väsentliga mått som exempelvis Sharpekvoten. Vidare tillämpas en utvecklad portföljteori av Grubel & Solnik för ett internationellt perspektiv.

Empiri: Empirin/Resultatet består av en presentation av den bearbetade datan som ligger till grund för den analys som genomförs.

Slutsats: Studien framställer en portfölj i form av Bure Equity AB och Berkshire Hathaway. I jämförelse med premiepensionens redan befintliga alternativ uppvisar studiens portfölj en avsevärt högre nominell avkastning. Konstellationen av Bure Equity AB och Berkshire Hathaway uppvisar en nominell avkastning på 19,75 % i relation till premiepensionens aktiva sparare som uppvisar en nominell avkastning på 7 %. Den passiva spararen som tilldelas AP7 Såfa uppvisar en nominell avkastning på 11 %.

The aim of this essay is to present a model for analyzing the in- terplay between voice and point of view in literary journalism/reportage. The model can be used to nuance previous researchers’ discussions about “subjective” and “objective” journalism. It also problematizes the reporter’s special role as an eyewitness by highlighting how narrative techniques can create empathy with the Other and move the reader’s gaze away from the reporter, away from the one who is witnessing. Using tools from classical narratology, I focus on the form of the texts. The tools help me investigate the narrator’s as well as the characters’ subjectivity and interpret the narra- tive’s construction as an expression of a journalistic mission. I systematize variables such as the narrator’s visibility, the relation between an experienc- ing reporter and a narrating reporter, the interplay between the experienc- ing reporter and other characters in the text, and in what way a level with a director (an implied author) can facilitate a comparison between vari- ous kinds of literary journalism. I also examine whether it might be time to abandon the theory that a first-person reportage is more subjective in general than a third-person reportage. I explore whether it is instead the narrator’s visibility that determines the position of the text on a scale be- tween “subjective” and “objective” forms. (Note: I have provided a glossary of terms at the end of the essay.)

Drawing upon the tenets of discourse narratology, this essay identifies and discusses the various narrative and rhetorical features typical of literary journalism/reportage that have evolved from the classical tradition of first-hand observation/eyewitness reporting. I give examples of narrative patterns that have influenced literary journalism throughout the 20th century and up until today, and argue that they differ from structures found in comparable ways of narrating in fiction as well as in autobiographies. I highlight four consequences of a rhetorical “position of witnessing”: a narrative perspective directed from the outside and inward, and an illusion of simultaneity of a reporter being present on the spot and seemingly witnessing and narrating at the same time. Furthermore, the essay explores how realism, in terms of mimetic (scenic) form and scrutinized details, works differently in literary journalism than in realistic fiction. In this article, I attempt to demonstrate how narratology can open new doors to our understanding how literary journalism works in its single structures and how these structures in turn affect the reader’s experience.

A reportage is the reporter's story about reality. Even though it details real events, it always presentsa personal interpretation of these events. In contrast to the news article, which primarilyinforms readers, a reportage involves a pronounced degree of personal narration. Normally it is based on the reporter's role as an eyewitness. This essay discusses how the position of the eyewitness establishes narratological structures inthe text, which seem to differ from the structures present in other kinds of non-fiction narrativestold in the first person. For instance, in reading an autobiography, a reader's empathy willbe drawn toward the main character. By contrast, a reportage will direct the reader's empathyaway from the reporter and towards the other. The narratological construction of a reportage may be studied as an interplay between threeinstances: the experiencing reporter, the narrating reporter and the director (the implied reporter).Thus, a three-part model may be utilised in order to help explain, for example, how ahomodiegetic narrator can be combined with external focalisation, and how a character otherthan the experiencing reporter can be internally focalised. It can also illuminate how the textmay employ a form of dissonance between the experiencing and the narrating reporter to serve ajournalistic purpose (displacing the perspective from person – the reporter – to subject-matter).

Aim: The aim of the study is to describe how social entrepreneurs' establishment process and then identify the challenges and factors that social entrepreneurs should take into account when establishing abroad and what resources that have been used to tackle the various challenges.

Research questions:

• How do social entrepreneurs establish operations abroad?
• What factors are important to consider for social entrepreneurs when establishing abroad?
• Witch resources can be used by social entrepreneurs to tackle the challenges that comes along when establishing abroad?

Method: This is a case study and is investigating the case with social entrepreneurs' establishment process of the non-profit organization Happier Children in Morocco. Introspective method and qualitative research strategy were used to gather the empirical material. The study is based on an inductive approach. The study's choice of respondents consists of Swedish social entrepreneurs who established an orphanage in Morocco.

Theory: The theories used in this study are Barriers during establishment abroad and Resources used during establishment abroad.

Conclusions and results: This study showed that social entrepreneurs established a business/ projects in Morocco by first having a preparatory work. The preparatory work included planning, material collection and procurement, information retrieval, administrative applications and the establishment of a new wider network. Thereafter, the social entrepreneurs established their projects in Morocco. The periods for the social entrepreneur’s establishment process of the various projects and programs varied between three months to two years. During the establishment process of Happier Children, all of the social entrepreneurs experienced various challenges. These challenges caused stress, frustration, disappointment, lack of trust and cooperation, limited information availability and constant 7 barriers. It is therefore important that social entrepreneurs when establishing abroad should take into account factors such as differences in language, culture, business ethics, administrative support, the occurrence of corruption, inadequate access to information and the importance of a broad network and social capital

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera unga kvinnors upplevelser av identitet och självuppfattning i uppväxtmiljön Tensta. Studiens fokus ligger främst på vilken betydelse uppväxtmiljön har för individens självbild och vidare undersöktes fenomenet genom semistrukturerade intervjuer. Olika teorier som tillämpats i denna studie är Goffmans teori om stigma, Link och Phelans förklaringsmodell för stigmatiseringsprocessen, Skeggs teori om kvinnan som norm samt författaren Sorbring m.fl. som förklaring på identitetsbegreppet. Med hjälp av dessa förklaringsmodeller kunde vi tolka och förstå hur unga kvinnor som är bosatta i ett stigmatiserat område som Tensta upplever sin identitet och självbild. Utifrån det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att unga kvinnor bosatta i Tensta visar sig ha en mer positiv självuppfattning fastän de utsätts för stigmatisering och diskriminering.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether the awareness of social- and environmental factors could be beneficial within M&A transactions in such that companies tend to obtain a higher success in such transactions if they are aware of these factors. The study also examines whether the actual return by the event date strikes higher for the social- and environmental aware companies than the unaware companies, where the event date is when the M&A transaction was due.

Method: The authors have chosen to use two different methods; the Event Study- and Panel Study methods. The event window consists of five days before- and five days after the due date of the M&A, which makes it a total of 11 days. The estimation window is based on the 30 days before the event window and is examined in order to obtain an expected return of which is not affected by the event. The sample is based on international, Swedish companies which has undergone a M&A with a non- Swedish company, and is connected to the UN’s initiative Global Compact.

Theory: The authors have chosen to apply the Efficient Market Hypothesis and besides that, a developed model based on a current one, the Merger Management Model. The difference between the models is that the Merger Management Model is based on tangible factors whereas the developed model, Social and Environmental Merger Management Model, is based on intangible factors. The chapter starts with the Efficient Market Hypothesis and then continues with the Merger Management Model and an explanation of the social- and environmental factors. The chapter ends with an explanation of the factors’ impact on companies and culminates onto the developed model.

Conclusion: The outcome shows that companies of which are aware of social- and environmental risks, have incentives to a higher success rate in M&A transactions than companies that are unaware of these risks. The results of the hypothesis test made in this study strengthens the conclusion since the outcome of the p-value almost reached 64 percent, which means that there most likely is a correlation between the companies’ awareness of the social- and environmental factors and their success in M&A transactions.

The role of ‘fair’ institutions in developing democratic legitimacy has received increased attention. Citizens who perceive – on basis of past experiences – that they are being treated fairly by authorities have been held to have greater trust in political institutions. However, previous studies on the relationship between procedural fairness and political trust have not paid sufficient attention to individuals with limited first-hand experiences of authorities. We examine the relationship on an authority that virtually all individuals meet early in life: the school. Using structural equation modeling on unique panel data covering 1500 Swedish adolescents (ages ranging from 13 to 17), we find a reciprocal relationship: personal encounters with school authorities shape young people’s political trust; however, the images that adolescents get of the political system (through family, peers, media and so on) have also consequences on their perceptions about the authorities they encounter in their daily lives. The analysis increases our understanding of how individuals form their political allegiances by showing that the relationship between fairness and trust is more dynamic than has previously been suggested: neither an accumulated set of experiences of authorities nor formal ties with political institutions (as voters and so on) are required for a relationship to emerge.

Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag

Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen.

Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell.

Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext.

Bakgrund​: En ökad globalisering, internationalisering och invandring runt om i världen idag har påverkat näringslivet på olika sätt. Effekterna av detta har haft en kulturell inverkan på Sveriges organisationer. År 1945 ersattes arbetskraftsinvandringen med flykting- och anhöriginvandring. Invandringen har inneburit att den kulturella och religiösa heterogeniteteni det svenska samhället har ökat jämfört med åren innan, vilket har bland annat skapat kulturella utmaningar för företagen i Sverige.

Problemdiskussion:​ Kulturell mångfald har bidragit till olikheter på arbetsplatsen som har skapat utmaningar för företagen. Olikheterna är allt ifrån sättet man tänker, hur man utför sitt jobb, språket man talar till sättet man klär sig och de symboler man bär. Det är inte alltid de kulturella värderingarna går i enlighet med företagets värderingar och normer. Frågan är hurföretagen ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem.

Forskningsfråga:​ Hur arbetar företag inom transportbranschen med kulturell mångfald och hur definierar dem utmaningarna som kommer med mångfald bland de anställda?

Syfte: ​Studien syftar till att undersöka hur företag inom persontransportsektorn arbetar med kulturell mångfald bland de anställda samt hur de hanterar utmaningarna kring den.

Metod:​ Vi har valt att använda den kvalitativa metoden för att samla information. I vår kvalitativa forskningsmetod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor med ledningen för att förstå hur de valda företagen arbetar med mångfald.

Resultat:​ De fyra företag som undersökts i studien har alla sitt sätt att arbeta med den kulturella mångfalden, men inget av företagen har i dagsläget en medveten strategi som specificerar arbetet med kulturell mångfald på en djupare nivå. Därmed hanterar företagen de utmaningar som uppkommer i samband med detta först när diskriminering eller händelser som strider mot jämställdheten uppstår

Problem: This study aims to examine the factors that influence the individual's different choice of risk level. Demographic characteristics are the underlying factors being analyzed in the study with a special emphasis on geographic factors – this in order to analyze and explain the Swedish individual’s approach to risk. Based on certified private advisers’ perspective, the study will also examine their approach to manage individuals’ risk.

Purpose: Studying the differences in risk aversion among individuals when making investment decisions, based on demographic factors and geographical areas.

Theory: The essay’s theoretical framework deals with theories covering behavioral finance, the risk appetite development in individuals at a demographic and geographic way, and an overview of previous research on the subject.

Method: We conducted a quantitative study in which 340 respondents were asked to answer a survey. We also interviewed three certified counselors from three different banks in Sweden.

Conclusions: In line with behavioral finance theory, people are not rational when making investment decisions. The study concludes that people in big cities tend to be more risk-averse than people in smaller cities. Sex is shown to be a differentiating factor with men having a higher risk-aversion than women. A higher income and level of education leads to a higher risk attitude and marital status affects the risk appetite where a married person has a higher risk appetite than a person who is single. Age and education, showed to have no relationship to the level of risk.

Growth induced export has become a major concern for policy makers to transform and upgrade the export composition to achieve economic growth objectives; in this respect, export diversification become at the heart of growth induced export narrative. Nevertheless, this study attempts to find relationship between export diversification and economic growth. To investigate this relationship, a cross-section method is used with averaged data from the period 1991 to 2009 of 41 sub Saharan Africa countries; moreover, diagnostic tests were conducted to ensure the robustness of the model. The empirical result of this study shows positive correlation between export diversification and economic growth which can be concluded that export diversification promotes economic growth.

Syfte: Studien avser att undersöka om det går att påvisa ett samband mellan goodwillnedskrivningar och företagets ekonomiska utveckling, företagsledningens incitament och företagets bolagsstyrning bland bolag i Sverige. Då den svenska bolagsstyrningsmodellen och ägarstrukturen skiljer sig från den anglosaxiska, syftar studien även till att utvärdera om utfallen i denna studie avviker från en tidigare genomförd studie i Storbritannien och om avvikelserna kan hänföras till just skillnaderna i ländernas ägarstruktur och bolagsstyrning.  

Metod: Metoden är en replikering av en tidigare studie. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, med deduktiv ansats. Studiens primära analysmodell är en Tobitregressionsanalys. Empirin är hämtad från databasen FactSet samt manuell granskning av årsredovisningar. Studien baserar sig på samtliga noterade bolag på Nasdaq Stockholm per den 1 oktober 2018 för åren 2015, 2016 och 2017. Detta resulterade i ett totalt urval om 330 bolag och 990 observationer. Efter bortfall baserat på olika förbehåll uppgick det slutliga urvalet till 408 observationer, varav 74 med och 334 utan rapporterade goodwillnedskrivningar.

Slutsatser: Studien fann inget statistiskt säkerställt samband mellan företagets ekonomiska utveckling och goodwillnedskrivningar. Däremot tyder studien på att de bolag vars bokförda värde på eget kapital överstiger dess marknadsvärde redovisar goodwillnedskrivningar i större utsträckning. Vad gäller företagsledningens incitament till att manipulera resultatet så visade studien på ett signifikant samband mellan VD-byten och goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att en nytillsatt VD använder sig av resultatmanipulering för egen vinning. Vi fann inget signifikant samband mellan företagens bolagsstyrningsmekanismer och nedskrivning av goodwill. Utfallen i den tidigare studien, som baserar sig på bolag i Storbritannien, skiljer sig markant från utfallen i vår studie. Detta skulle kunna förklaras av att ägarstrukturen och bolagsstyrningsprinciperna skiljer sig åt mellan länderna.

Bakgrund och problematisering: Kraven på CSR har ökat i både Sverige och i omvärlden. En bransch som under 2000-talet har ökat sitt engagemang i CSR-frågor är banksektorn. Banker har en stor ekonomisk betydelse för samhället, men även en stor betydelse för hållbarhet och social utveckling. Banker är aktiva i socialt ansvarstagande företag och är benägna att redovisa information om sina CSR-aktiviteter. Trots detta har banker inte haft en stor uppmärksamhet inom CSR-forskningen jämfört med andra sektorer. Likaså har få studier inom CSR varit longitudinella.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank har presenterat sina CSR-aktiviteter under perioden 2000–2010.

Frågeställning: Hur har CSR-aktiviteterna utformats inom de fyra största bankerna i Sverige mellan åren 2000–2010?

Metod: För denna undersökning har en kvalitativ innehållsanalys av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2000–2010 genomförts. I innehållsanalysen tillämpades en framväxande kodning där kategorier utformades efter en granskning av det empiriska materialet. Innehållet delades in i fyra teman; intressenter, miljö, etik och filantropi.

Resultat och slutsats: Resultaten i denna undersökning visar att bankerna har utformat CSR-aktiviteter inom liknande områden vilka är intressenter, miljö, etik och filantropi. Alla bankerna hade utökat sina ansvarsåtaganden och haft ett aktivt deltagande i CSR-frågor genom åren 2000–2010. Skillnaderna i deras CSR-arbete ligger mest på när bankerna har utvecklat sina aktiviteter, men CSR-arbetet inom storbankerna har i slutändan tenderat att likna varandra.

This is a quantitative survey of young people's news habits and trust in media. Our main points mainly concern how and how often young people consume news, and what confidence they have in different news sources. The result shows that half of the 126 respondents are consuming news every day. Social media is the respondents main source of news, and they think it's easiest to get news from there. At the same time, it appears that the surveyed people have low confidence in social media as a news source, compared to traditional media such as television, radio and newspapers, that only a few of the respondents use as main sources for news. We discuss how this outcome may affect journalism in the future, as the new generation of media- and news-consumers choose new media in front of traditional ones.

Denna studies syfte var att undersöka hur män i Sverige som fått en sen ADHD diagnos upplever sitt liv med ADHD. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av tre mäns självbiografiska böcker. Resultatet visade att ett liv med ADHD för män innebar till stor del svårigheter, vilket medförde många olika känslor. Studien visade också att ADHD diagnosen kunde underlätta situationen för männen, men att det fortfarande fanns svårigheter efter att de fått ADHD diagnosen. Studien visade även hur mycket det sociala livet och samhällets syn påverkade männens upplevelser, känslor, självkänsla och vardag. Studien visade därmed att samhällets normer och förväntningar inte är anpassade för de med ADHD. Studien visade att det därför är viktigt att utföra flera studier om hur samhället ser på funktionsvariationer, vilket leder till att man kan utveckla förebyggande arbeten. Därmed kan samhället bli mer anpassat för alla.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan aktiemarknadens fluktuationer och företag i IT-branschens val av kapitalstruktur. Även att söka en djupare förståelse genom att ta del av Chief Financial Officers (CFO) och Chief Executive Officers (CEO) perspektiv på skuldsättningsgrad, soliditet, aktiemarknadens rörelser vid kapitalplacering samt vad som påverkar ett företags värde. Detta har skett med Market timing hypotesen som teoretisk utgångspunkt. Den huvudsakliga undersökningsmetoden har bestått av en kvantitativ dataanalys i form av multipel regressionsanalys. Kvalitativa intervjuer har därefter utförts i syfte att komplettera datan och för att förtydliga hur dessa aspekter hanteras i den praktiska verkligheten. Resultaten från studien indikerar att finansieringsbeslut är högst situationsbetingade men att marknadsvärdet har en viss påverkan. Utöver detta visade sig lönsamhet och andel anläggningstillgångar i förhållande till totala tillgångar väga tungt. De respondenter som intervjuades menade även att mängden eget kapital och skuld ett företaget besitter påverkar dess värde.

Denna forskning genomfördes under höstterminen 2014 och går ut på att belysa hederskontexten samt pojkar i relation till den i Sverige. I uppsatsen studeras yrkesverksamma som arbetar i relation till hedersrelaterade frågor. Utgångspunkten för studien är pojkar som befinner sig i en hederskontext. Studiens frågeställningar är: Vad innebär att leva i en hederskontext? Hur är det att leva i en hederskontext för en kille? Vilka möjligheter har unga killar som befinner sig i en hederskontext?

Studien är kvalitativ samt etnologisk. Metoden används för att inhämta det empiriska materialet som består av intervjuer. Analysen görs med hjälp av genusbaserade teorier. Studien visar informanters erfarenheter av hedersproblematik samt vilka insatser som finns idag för utsatta ungdomar med specifik fokus på unga killar. Resultatet visar att killar är en utsatt grupp som inte uppmärksammats tidigare, i svensk forskning har det fokuserats på unga tjejer som blir utsatta för hedersproblematik. Detta har lett till att insatser som införts har riktats mot tjejer och idag finns det en begränsad hjälp för utsatta killar. 

Syfte: Riskkapital har vart av stor betydelse för högteknologiska nyföretagande dock har antalet riskkapitalbolag minskat väldigt mycket sedan IT-bubblan sprack år 2000. Huvudsyftet i uppsatsen var därför att undersöka hur IT- och kommunikationsbranschen hanterar den minskade riskkapitalmarknaden. Delsyftet i uppsatsen undersöker vilken betydelse riskkapitalbolagen har på nystartade företag inom IT- och kommunikationsbranschen. Forskningsfrågorna i uppsatsen handlar om hur nyföretagande hanterar finansieringen, hur de väljer samt söker finansiering och hur de påverkas av konkurrenter och deras riskkapitalfinansieringar.

Metod: Studien bygger på metodtriangulering med insamling av kvalitativ data genom tolv intervjuer och kvantitativ data genom årsredovisningar. 

Resultat & slutsats: Av de tolv studerade företagen har fem företag fått riskkapital. Företagen har valt olika finansieringskällor och kontrollaversionen har haft betydelse vid valet att endast använda intern finansiering. Studien har visat att även finansieringskällor kan söka efter företag att investera i. Majoriteten av företagen med riskkapital har använt sig av externa parter vid sökningen. Merparten av företag har ej märkt av konkurrenters riskkapitalinvesteringar.

Democracy promotion is a key objective in both US and EU foreign development policy. The study attempts to provide a better understanding of both actors democracy promotion in Afghanistan. The US and the EU are perceived to have different approaches regarding democracy promotion. Therefor the study examines if US used top-down and EU bottom-up approaches respective coercive and persuasive methods. Approaches used by actors are examined in the study regarding democracy promotion in the case of Afghanistan. It is a case study with qualitative text analysis and the theories used are top-down and bottom up channels of democracy, and persuasive and stick methods. The survey has looked at the both actors’ commitment in Afghanistan during period of 2001-2014. The result shows that the US and EU have more similarities than differences in the case of Afghanistan and actors have combined both top-down and bottom-approaches in promotion of democracy and focused on cooperation and partnership. 

Afghanistan a country affected by decades of war and invasions has been subject of democratization and state-building of foreign donors post-2001. Despite the efforts of international community for improvements of state institutions, the country is and has been located at the bottom corruption indexes for many years. This essay tries to understand and explain why Afghanistan has been at the bottom line of corruption despite external actor’s vast democracy aid and building of effective state institutions. The case study of Afghanistan with qualitative method and descriptive text analysis examine causes of corruption in Afghanistan. The materials consist of both statistical data in terms of surveys and scientific literature to provide explanations of corruption in Afghanistan. The analytical framework of the study is based on previous research where formal institutions with focus on political system and informal institutions with focus on clientelism, patronage and neopatrimonialism, are used to explain the empirical data. The findings are that corruption is endemic in Afghanistan, occurring at all sectors of the government and the main reason is the defective political structure along with patronage and clientelistic networks and a state that rest on neo-patrimonialism. 

Digital and mobile channels has dramatically changed the retailing environment. New technologies allow companies to integrate information between different channels, in order to create a seamless and personal shopping experience for its customers. This is termed omni-channel retail strategy. In previous research it is discussed that this is the only way for retail companies to survive in the new retail environment. Previous research has focused on customer attitudes and values ​​but not on their actual behaviour. Thus, more research is required on how customers combine different channels during their buying process and how they experience the interaction.

The purpose of the thesis is to create an understanding of how the omni-channel customer experiences its interaction with retailing channels. The goal is for companies to be able to use this study to better understand their customers experiences, and thereby improve their omni-channel strategy. In order to achieve the purpose of the study, a theoretical model, S-O-U, has been designed based on the classical Stimulus-Organism-Response model, which  often is used to describe consumer behaviour. The theoretical model has been used as a basis for the study's implementation and analysis.

The study has a qualitative research strategy, and the data has been collected through focus groups. The collected data has been analysed based on the theoretical framework of the study, and the result shows that the customer uses different channels during its buying process to maximize their exchange. Furthermore, it has been found that the customer has different needs during the phases of the buying process. At the beginning of the buying process the customer is primarily driven by utilitarian values, while at the end of the buying process it is rather driven by hedonic values. The selection of channel depends on how well the channel can meet the customer's needs. Although the customer is driven by different values during the buying process, the result has clearly shown that both utilitarian and hedonic values ​​are necessary for the customer to have a positive experience of the interaction with different channels.

Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten.

Det är inte längre enskilda företag som konkurrerar mot varandra utan snarare hela försörjningskedjor och detta påstående har varit utgångspunkten för den här studien. I takt med att handeln blir mer global, ställs företag inför utmaningar kring hur internationella relationer ska hanteras. En viktig fråga för konkurrenskraften är hur inköp ska struktureras i praktiken. Företag behöver göra en avvägning i val av försörjningsstrategi som berör frågor kring grad av samverkan och integrering till sina leverantörer.

Denna studie är ett illustrerande exempel på hur leverantörsrelationer och försörjningskedjor organiseras i praktiken. Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för hur relationer i försörjningskedjor kan utformas, där fokus ligger på informationsutbyte och integrering mellan parterna. För att empiriskt undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts hos det svenska detaljhandelsföretaget Rusta. De har fått agera som exempel för att belysa hur företag inom den handelsintensiva sektorn arbetar med frågor kring leverantörsrelationer och global försörjning.

Till studien har ett ramverk tagits fram som bygger på tidigare forskning och teorier kring transaktionskostnader, kontrakt och kontroll samt leverantörsrelationer, information och integrering. Dessa ämnen har legat till grund för datainsamlingen. Studiens empiri bygger på insamling av data via intervjuer, dokumentgranskningar och en observation.

De resultat som framkommit visar att det är många dimensioner som spelar in vid utformandet av leverantörsrelationer. Rusta har inköpskontor i Asien för att komma närmare sina leverantörer och skapa trygghet i affärsuppgörelserna. I vissa fall arbetar Rusta i närmare relation med sina leverantörer och i andra fall är handelsutbytet av mer transaktionell karaktär. Det framkommer att Rusta delar stora mängder information till sina leverantörer och att detta görs på daglig basis. Integrering framgår ske på olika sätt men något delat affärssystem mellan Rusta och deras leverantörer finns inte. Sammanfattningsvis visar studien på att ju mer komplex en produkt är, desto mer komplex blir relationen och en slutsats som dras är att det inte finns någon generell relation som passar alla affärsuppgörelser.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur latinamerikanska kvinnor som rollfigurer porträtteras inom amerikanska populärfilmer. Vi vill undersöka om det finns tydliga stereotyper i relation till rollfigurens genus, etnicitet och klass. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och begreppsliga redogörelser av ''latino'' representationer i film ämnar vi att analysera tre Hollywoodfilmer över tidsperioden 2003 till 2011. Dessa filmer är ''Chasing papi'' (2003), ''Ask the dust'' (2006) och ''Without men'' (2011). Metoden som använts för att närmare kunna genomföra analysen är kvalitativ innehållsanalys. Det centrala i en innehållsanalys är att arbeta tematiskt, vilket gjorts. Våra framtagna teman i analysavsnittet är (1) sexuell diskurs (2) rasifierad diskurs och (3) klassmärkta femininiteter. Vi har konstaterat att den kvinnliga rollfiguren stereotypiseras i relation till hennes genus, etnicitet och klass i den bemärkelsen att hon framställs som annorlunda och exotisk i kontrast till de övriga rollinnehavare i filmerna.

Bakgrund: K-regelverkets införande 2014 innebar för de flesta mindre svenska bolag en förvirring kring vilka val av redovisningsmetoder som skulle tillämpas för räkenskapsår 2014. Från detta år var det nämligen tvunget att utgå från ett K-regelverk med sina specifika regler. För fastighetsbolag som räknas som mindre bolag enligt ÅRL (SFS 1995:1554) fanns det härefter tre regelverk som de kunde utföra sin redovisning efter. I denna undersökning undersöker vi K2 och K3 regelverket. I det ena regelverket, K3, behöver en komponentindelning av byggnaden göras medan det i det andra regelverket, K2, inte är nödvändigt. Detta nya sätt att redovisa med en komponentindelning som ett val av K3 leder till skulle enligt vissa branschorganisationer leda till att K2 väljs i större utsträckning då tillämpning av K3 kräver mer administrativt arbete och därför blir mer kostsamt. Dock menar vissa forskare att en sådan förklaring inte är tillräcklig för att förklara redovisningsregelverk, speciellt inte i större organisationer. I större organisationer tenderar snarare det regelverk väljas som leder organisationen åt ett visst håll. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det främst två teorier som behandlar val av redovisningsregelverk. I denna undersökning vänder vi oss till dessa två teorier: Institutionell Teori och Positiv Accounting Theory, och frågar oss om de också kan förklara svenska fastighetsbolags val av regelverk.

Forskningsfråga: Kan fastighetsbolags val av K-regelverk förklaras genom någon av teorierna Institutionell Teori eller Positive Accounting Theory?

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om fastighetsbolags val mellan redovisningsregelverken K2 och K3 kan förklaras med hjälp av IT och PAT.

Resultat: I studiens resultat påvisas ett samband mellan kategorivariabeln Revisionsbyråer och valet av K3 samt för kategorivariabeln Storstad och valet av K3.

Segmentation has long been used by companies as the main strategy to succeed in the marketplace. This method is mainly about dividing the marketplace into smaller segments, where individuals are divided according to predefined variables. These variables are based on the solid social positions of individuals, of a modern society and have been questioned by researchers who believe that this method should be reviewed. The reason is that the modern society is considered to have been replaced by the postmodern society, which is dynamic and fragmented, in which these variables are considered irrelevant. It is from this perspective that the term "Consumer tribes" was chosen to be studied in more detail in this paper. As a starting point, Bernard Cova's theory of the social link, has been used. The purpose of the study was to find out to what extent the idea of consumer tribes are present in practice. In order to investigate this, segmentation was chosen as a point of view inthe study. To carry out the survey, a deductive research effort was adopted with a qualitative method. The data has been generated from ten qualitative semi structured interviews that have been held with people who work in the subject area. The study's results show that the majority of companies are familiar with the concept of consumer tribes. Although most companies do not use the concept in those terms, the result shows that the idea is used by the companies in other terms. However, the traditional segmentation variables are most common among the companies in the survey, although someof the postmodern reasoning can be found in the result. Furthermore, it is noted that the most common way for companies to try to position themselves in the chosen customer segments is through different types of opinion shapers.

Introduction: 1 November 2010  came the amendment about the audit requirement into force. The amendment concerned only micro-enterprises. The most common form offinancing for micro-enterprises are bank loans, therefore the banks play a major role in the business and wellness of micro-enterprises.

Purpose: Purpose of this paper is to examine if the credit assessment has been affected by the removal of the audit requirement for micro-enterprises.

Method: This study will be conducted by a qualitative study in the form of interviews. Five interviews were conducted, with four respondents from the large banks and    one respondent from Almi Företagspartner.

Conclusion: All respondents agreed that the audit is seen as a mark of quality, some lenders will continue to request it from the micro-enterprise while other lenders look at other factors such as ownership, relationship or business concept.

Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar.

Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder.

Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”.

Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.

För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning.

BACKGROUND Although the rising pandemic of obesity has received major attention in many countries, the effects of this attention on trends and the disease burden of obesity remain uncertain. METHODS We analyzed data from 68.5 million persons to assess the trends in the prevalence of overweight and obesity among children and adults between 1980 and 2015. Using the Global Burden of Disease study data and methods, we also quantified the burden of disease related to high body-mass index (BMI), according to age, sex, cause, and BMI in 195 countries between 1990 and 2015. RESULTS In 2015, a total of 107.7 million children and 603.7 million adults were obese. Since 1980, the prevalence of obesity has doubled in more than 70 countries and has continuously increased in most other countries. Although the prevalence of obesity among children has been lower than that among adults, the rate of increase in childhood obesity in many countries has been greater than the rate of increase in adult obesity. High BMI accounted for 4.0 million deaths globally, nearly 40% of which occurred in persons who were not obese. More than two thirds of deaths related to high BMI were due to cardiovascular disease. The disease burden related to high BMI has increased since 1990; however, the rate of this increase has been attenuated owing to decreases in underlying rates of death from cardiovascular disease. CONCLUSIONS The rapid increase in the prevalence and disease burden of elevated BMI highlights the need for continued focus on surveillance of BMI and identification, implementation, and evaluation of evidence-based interventions to address this problem. (Funded by the Bill and Melinda Gates Foundation.)

Globaliseringen av handeln, informationsteknikens snabba utveckling och konsumentens ökade krav har förändrat konkurrensen på modemarknaden. I samband med framväxandet av Fast Fashion-fenomenet; det snabba och dagsfärska modet, handlar en modeåterförsäljares framgång om hur snabbt denne kan möta konsumentens efterfrågan då dennes preferenser idag konstant förändras. Fenomenet har möjliggjort att det senaste modet finns tillgängligt i butik mindre än en månad efter att det vistats på internationella modevisningar. Dagens konsument ställer höga krav och därmed har inköpsfunktionens betydelse som strategiskt konkurrensmedel hos företagen ökat. För att möta detta bör fokus ligga på att bygga upp en långsiktig och effektiv relation med leverantören.

Tidigare har det undersökts översiktligt hur modeföretag arbetar till skillnad från varandra men det har inte redogjorts på djupet för hur deras inköpsarbete och strategi är utformad. Detta väckte ett intresse för hur modeåterförsäljare i praktiken anpassar sitt inköpsarbete till konkurrenssituationen och dess påverkande faktorer. Uppsatsen syftar till att identifiera en inköpsstrategi hos det svenska modeföretaget Hennes & Mauritz och de eventuella konkurrensfördelar den medför samt bakomliggande orsaker till strategins utformning. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet har en kvalitativ fallstudie utförts, enbart baserad på kritiskt granskad sekundärdata.

Utifrån studiens upptäckter sammanfattas H&M:s inköpsstrategi i en egenutformad modell där leverantören är i fokus. Företaget erhåller konkurrensfördelar genom en stark reducerad leverantörsbas kännetecknandes av nära och långsiktiga relationer med noggrant utvalda samarbetspartner. Utifrån dessa tas beslut kring outsourcing, att H&M lägger ut all sin tillverkning externt, för att skapa kostnadsbesparingar. Utmärkande för den identifierade inköpsstrategin är integrerandet av hållbarhet i alla verksamhetens delar. Yttre faktorer såsom konsumentens ständigt förändrade efterfrågan och teknologins snabba förändring påverkar vilka beslut som tas och hur de genomförs.

Sociala medier har, i takt med den digitala världens utveckling, växt enormt och är nu en väl integrerad del i vår vardag. En strategi som växt sig stark i samband med detta är marknadsförings-fenomenet influencer marketing. Där företagen använder sig av sociala medier så som Instagram, för att marknadsföra sina produkter och tjänster samt kommunicera sina varumärken utåt till konsumenterna. Makten har, i och med den digitala världens utveckling, förflyttas från företagens händer till konsumenten och även influencern. Därmed kan vi se ett syfte att undersöka just konsumentperspektivet, där ju faktiskt makten ligger.

Efter att ha granskat tidigare forskning upptäckte vi ett gap där fokus inte legat tillräckligt kring konsumentperspektivet, utan fokuserat till större del på företagsperspektivet. Denna studie syftar därmed till att undersöka konsumenternas attityder till influencer marketing. Med syftet att förstå i vilken utsträckning konsumenterna anser att de påverkas av denna typ av marknadsföring. Till hjälp har vi valt att använda oss av forskningsfrågorna gällande hur konsumenterna anser att deras köpbeteende påverkas av influencer marketing, vad konsumenterna har för inställning till influencer marketing - i termerna tillit och förtroende, samt vad som bidrar till en köpvilja hos konsumenterna. För att få ett brett perspektiv, valdes en kvantitativ forskningsmetod, där 155 enkäter delades ut online - på Facebook och LinkedIn. Utöver detta har sekundärdata använts, med stöd i tidigare forskning kring ämnet influencer marketing.

Under hela studien har två nyckelbegrepp återkommit, förtroende och tillit, som i och med denna studie har visat sig vara vitala faktorer, när det handlar om konsumenternas attityder gentemot influencer marketing. Företagen måste därmed skapa förtroende hos konsumenterna, detta genom att skapa relationer, till stor del med hjälp av influencers. Vi kan i studien se resultat på att tilliten till influencer marketing generellt är låg, men att individer ändå påverkas av denna typ av marknadsföring och därmed exempelvis väljer att handla produkter som influencers gör reklam för.

This dissertation attempts to answer the research question on whether there is a common pattern of democratic backsliding. Levitsky and Ziblatt’s theoretical model of democratic backsliding is utilized as the guiding theory. The theory suggests that Democratic Backsliding has three stages where different goals are attempted to be achieved. The goals are first to take over state institutions, thereafter to use these institutions to target political opponents and protect the government from criticism. The third stage concerns entrenching the political dominance.

The research question is answered by a systematic comparison of Hungary, Turkey and Venezuela. The results are that each case does follow the suggested path of democratic backsliding, with certain differences. More emphasis is put on the media, election monitoring, and how the institutions are controlled. The institutions are often taken control over by hijacking the nomination process, a fact overlooked by the theoretical model. These aspects are not expanded on in the theoretical model, and this dissertation suggest adding these to the model.

Syftet med att skriva denna uppsats är att ta reda på vad yoga har fått för form i Stockholm allteftersom sociala processer satt sin prägel. Vi har med blandad kvalitativ metod utfört en undersökning för att ta reda på hur centrala aktörer själva resonerar samt hur diskursen formas av aktörer. Vi har utfört intervjuer med personer som är aktiva som yogalärare alternativt utövar yoga på daglig basis. Vi har även utfört analyser av hemsidor tillhörande yogastudios som är verksamma i Stockholm. De teorier som varit centrala i arbetet är Durkheims teori om det heliga och det profana, samt hans teori om ritualen vilken utarbetats av Collins som även adderat teorin om symboler. Ytterligare teorier som varit centrala är McLeods beskrivning av den postkoloniala värld vi lever i, tillsammans med Saids teori om orientalism, exotifiering och den västerländska positionerade överlägsenheten. Slutligen har vi använt Askegaard och Eckhardts teorier om yogans skepnader. Vår studie resulterade i att vi identifierat två former yoga fått i Stockholm, ena formen är yoga som helighet utövare upplever inom sig och den andra formen är yoga som konsumtionsprodukt med exotiska inslag vilken anpassar sig efter marknaden.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen på Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. Länderna har olika bakgrund och ekonomier men var föremål för samma kris och båda tvingades ta stödlån 2010.

Den kvantitativa delen i studien genomfördes utifrån Jesper Strömbäcks gestaltningsteori för att besvara frågan om vilka problem och lösningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka aktörer förekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framställs respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hjälte och oansvarig/utan konsekvenstänk och studien genomfördes på 117 analysenheter från Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten. Därefter genomfördes en kvalitativ idé- och ideologianalys av fem artiklar för att finna värdepremisser, verklighetsomdömen och konkreta råd utifrån Herbert Tingstens ideologi- eller idésystembegrepp. Analysverktygen som användes utgick dels från Roger Fowlers lingvistiska analys och dels från George Lakoff och Mark Johnsons teorier om metaforer.

Undersökningen visar att en övervägande del av artiklarna handlade om Greklandskrisen. Den vanligaste förklaringen till krisen i Grekland är att befolkningen och politikerna har flytt från sitt ansvar. På Irland är det istället statens oansvariga politik som har lett till krisen. Det vanligaste förslaget till lösning för staternas del anges vara att lägga nationella intressen åt sidan. När det gäller aktörer och roller visade analysen att nationella banker till stor del framställdes som skurkar på Irland, medan denna roll inte på motsvarande sätt tillskrivs Greklands banker. Befolkningens roll skiljer sig också åt mellan länderna. Irländarna framställs som offer medan grekerna till stor del beskrevs som skurkar. Slutsatsen av studien är att ekonomijournalistikens förenklande grepp, i kombination med opinionsjournalistikens ställningstagande karaktär, leder till förenklade värdepremisser och bilder av verkligheten. 

Då innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel är det idag än viktigare att vara kreativ på ett effektivt sätt. Fokus från att endast effektivisera produktion har övergått till att även effektivisera produktutveckling. Svårigheten ligger i att produktutveckling består av kreativt arbete, vilket kräver variation och iteration. Därmed bör en balansgång finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsägbara kreativa arbetet.

Studien syftar till att ta reda på hur företag arbetar med effektivitetshöjande åtgärder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka på vilket sätt effektivitetsåtgärderna påverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgång mellan effektivitet och kreativitet. Detta har undersökts med hjälp av filosofin LPU, teori om kreativitet samt en av författarna framtagen syntesmodell som binder dessa samman.

Metoden för studien har utgått från sju semistrukturerade intervjuer på fem företag i Sverige inom produktutveckling. Utifrån det insamlade materialet presenteras data tillsammans med analys utefter teorin och filosofin. Analysen resulterar i att slutsatser kan dras om att LPU kan möjliggöra en balansgång mellan effektivitet och en lösningsfokuserad kreativitet, där kreativiteten främst används för att lösa befintliga problem. Däremot visar studien att LPU har svårt att ta hänsyn till den fria kreativiteten, där idégenerering står i fokus.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen.

I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå. För att få en historisk översikt och landa så nära nutid som möjligt har vi gjort nedslag i 1973, 1993 och 2013.

Resultatet av vår studie visar att det har skett en förändring i matjournalistiken. De tidigare nedslagen var det maten som stod i fokus. Men mellan 1993 och 2013 har det skett en förskjutning i fokus. Det är människorna bakom maten som får störst utrymme i artiklarna. Möjligheterna till identifikation är mycket större 2013 än var de var 1973 och 1993.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

Metoo-rörelsen rörde om i grytan på fler än ett sätt. Svenska medier rapporterade om en stor mängd utpekade personer – med varierande grad av anonymitet. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och belysa eventuella skillnader bland Sveriges fyra största tidningar (Aftonbladet, DN, Expressen och SvD) vad gäller rapporteringen kring utpekade personer i samband med metoo. Frågeställningarna behandlar både antalet namnpubliceringar och antalet så kallade ”gråzonsartiklar”, det vill säga artiklar som innehåller ledtrådar om en icke namngiven person som vi bedömer kan användas för att identifiera personen i fråga. Vårt verktyg för att testa gråzons-tesen är Google. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys där totalt 208 artiklar från ovan nämnda tidningar analyseras utifrån ett antal variabler med utgångspunkt i publicitetsreglerna 15 och 16. Urvalet är begränsat till artiklar på ämnet metoo inom tidsperioden 15 oktober – 15 december 2018. Ytterligare en avgränsning är att artiklarna ska behandla utpekade personer i en svensk kontext. I ett andra steg används en metod som utvecklats för denna studie där Google används för att testa huruvida det med hjälp av ledtrådar från artiklar går att söka sig till namn på utpekade, icke namngivna, personer. De artiklar som i den första analysen bedöms vara ”gråzonsartiklar” (111 stycken) används som underlag för denna andra analys. Resultaten pekade på att samtliga tidningar har bidragit till att utpekade personer namngivits – både med direkta namnpubliceringar och indirekt genom att publicera ledtrådar som med hjälp av Google använts för att hitta namnet på den utpekade. Expressen har, i långt högre grad än övriga tidningar, publicerat namn på utpekade.

I takt med att samhället förändras utförs standardiseringar som krävs för att utveckla landet och upprätthålla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen är en av många branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta är att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare åren. Ett steg i utvecklingen för tjänsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, som gemensamt utfärdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebär att man som auktoriserad redovisningskonsult måste följa Reko och på så sätt försäkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen. Reko förväntas ge struktur och en klar förståelse för vardera parters ansvar och uppgifter. Vårt syfte med studien är att undersöka om redovisningskonsulten genom Reko fått arbetet standardiserat för att å andra sidan undersöka om uppdragsgivarens förväntningar uppfylls. Studien har genomförts via en elektronisk enkät med 175 stycken auktoriserade redovisningskonsulter samt 33 stycken uppdragsgivare. Våra enkäter är utformade med Reko-handboken som grund varav en enkät skickats till de auktoriserade redovisningskonsulterna och en enkät till uppdragsgivarna. För att analysera vår insamlade data har vi tagit hjälp av teori och forskning inom kommunikation, organisering, standardisering samt kundtillfredsställelse och förväntan. Vi har även använt oss av Reko som praktisk referensram. Utifrån analysen har vi kunnat konstatera att arbetet med Reko har lett till en ökad intern dokumentation samt att det råder en form av standardisering. Vi kan också konstatera att samspelet mellan auktoriserad redovisningskonsult och uppdragsgivare fungerar effektivt, även om vi inte kunnat urskilja om Reko är en bidragande faktor till varken det fungerande samspelet eller standardiseringen.

Digitaliseringen har medfört att en enorm mängd kommersiella budskap når oss varje dag. Traditionella mediebyråer har därför idag svårt att hantera den snabbväxande marknaden. De måste då digitaliseras för att hänga med. Studien syftar till att skapa insikt kring hur mediebyråer upplever att digitaliseringen har förändrat möjligheten att hjälpa sina kunder att nå ut till deras tänkta målgrupp och därmed uppnå en träffsäkerhet. Utmaningen för mediebyråer är att navigera på den snabbväxande digitala marknaden och samtidigt utföra en träffsäker marknadsföring för att nå sina kunders målgrupper. Det finns allt fler kommunikationskanaler och många varumärken som slåss om samma konsumenters uppmärksamhet.

En modifierad AIDA-modell inriktad på digitaliseringen skapades och har hjälpt studien att få en mer översiktlig bild och för att förstå samspelet mellan personifiering, plattformar och word of mouth.

Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer gjordes på fem mediebyråer. Resultatet visade att digitaliseringen har hjälpt mediebyråer att nå ut till rätt målgrupp, då man inte längre behöver chansa utan vet sin målgrupp. Målgruppen kan man ta fram på plattformar via data. Genom detta har det öppnats en möjlighet att arbeta mer träffsäkert eftersom man kan göra valet att bara kommunicera med sin faktiska målgrupp. Därefter skapas reklam som konsumenter uppfattar som innehåll. När det sker kan marknadsföringen uppfattas som träffsäker, då det finns en stor chans att konsumenterna konverterar och interagerar med varumärket till skillnad från om man använt sig av en bred marknadsföringskampanj.

In the year 2005 it became mandatory for listed companies in the EU to apply IFRS in their consolidated financial statements. The purpose of IFRS is to create harmonization and to facilitate the comparison of financial statements between countries for investors. Previous studies have shown that the application of regulation has not been harmonized which prevents comparability and creates a significant barrier between companies in different countries. The issue of harmonization was found in, among other, the accounting of acquisitions. Acquisitions have increased with globalization of the financial markets and have been an important driving force in development. This increased importance of acquisitions has led to higher demands on the companies’ published financial information, which resulted in the new accounting standard IFRS 3. This study seeks to analyze how companies in the United Kingdom and Germany account for acquisitions and how they differ between them. It also seeks to compare the countries with previous research from Sweden, and investigate how the influence of supervision affects their accounting.

This study concludes that there are some differences in the accounting between the United Kingdom and Germany, but that these differences were not as great as perceived. Between Germany and Sweden there were significant differences despite the fact that they share the same historical accounting. The biggest discovery was that all countries relation between goodwill and intangible assets is becoming centralized. The supervision of companies is also a factor that seems to have a bigger impact in Sweden’s accounting than in Germany and the United Kingdom. The supervision does not explain the difference between Germanys and Swedens accounting.

The article discusses children?s thoughts about death. Research was carried out in two elementary schools in Sweden among 40 children between 6 and 9 years of age, data were collected through text reading, movie viewing and dialogues with children. The main results reveal child-specific thoughts about the end of life, i.e., ideas children construe on their own. The findings also show society- and time-specific thoughts that children take from their societal and cultural context. The article proposes an integrative approach between these two: it is only when the categories of child-specific and society- and time-specific thoughts are combined that we get a fair picture of children?s perceptions of death. The main finding is that children form ideas of their own; they are not completely under the influence of their societal and cultural context. Children take over ideas from their surrounding society but they also express ideas produced by themselves.

The purpose of the study was to study trust between Airbnb hosts and users. The complexity of the sharing economy lies in the fact that it lacks formal contracts and laws that support the private individuals included in an agreement. This type of economy is not in complete absence of laws. But laws that usually apply outside the sharing economy are not supported in this type of organizational form. Then the problem arises, when trust must be created between each other, since there are no laws to lean on disputes, fraud etc. not only that the sharing economy is characterized by uncertainty, the booking takes place digitally, which contributes with even greater uncertainty. The actors are forced to find ways to create security in the form of trust. The authors of the study have therefore investigated how Airbnbs' hosts and users create trust between each other. The study was based on a qualitative research method in the form of twelve semi-structured telephone interviews. The study's theoretical frame of reference consisted of previous research on the sharing economy, trust in the sharing economy and peer-to-peer asset sharing. The result was that respondents using the feedback system consisting of reviews and reviews and the person's profile create an idea of ​​the person and then get their own impression when they have a conversation with the person. Communication, feedback system and profile are thus the three ways that give an impression that further shapes and creates trust between users and hosts on Airbnb.

BAKGRUND:

Företag fyller en stor roll i vårt samhälle eftersom de på många sätt är en viktig beståndsdel i att driva vårt samhälle mot vidare utveckling. För vidare hållbar utveckling krävs ansvarstagande av alla inblandade parter, men hur mycket ansvar ska företagen egentligen ta? Ska de ta ansvar för aspekter som exempelvis miljö och mänskliga rättigheter? Eller ska de endast fokusera på att vara så vinstmaximerande som möjligt?

SYFTE:

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan svenska företags rapporterade hållbarhetsredovisning och deras lönsamhet.

METOD:

För att kunna svara på syftet på bästa sätt valdes en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt. Tvärsnittsdesign valdes eftersom studien skulle undersöka sambandet mellan Corporate Social Responsibility och lönsamhet under en viss tidpunkt. Variabeln CSR operationaliseras genom användning av Folksams index för ansvarsfullt företagande och lönsamhet genom en justerad formel för Tobins Q. En regressionsanalys gjordes för att kunna undersöka korrelationen mellan CSR och lönsamhet.

SLUTSATS:

Sambandet mellan CSR och lönsamhet är neutralt, det vill säga statistiskt går det inte att påvisa något signifikant samband mellan CSR och lönsamhet för de studerade företagen i denna studie.