In this paper, we conduct a critical discourse analytical study of asylum interviews in order to contribute to knowledge and awareness of (a) how asymmetrical power relations are discursively (re)produced as well as manoeuvred and negotiated during the interaction and (b) what this means in terms of positioning of the participants. Focusing on a number of metacommunicative sequences characterised by a notably high degree of interpersonal complexity, we examine how participants are positioned and how positioning is discursively realised. We draw on eight observed and recorded asylum interviews conducted in Sweden 2018–2021. Metacommunicative positioning is analysed mainly with a focus on speech functions and modality. We show that metacommunication is used by all participants largely as a means of constructing an asylum narrative within the framework of an institutional discourse. The participants can position each other in (dis)advantageous ways in their attempts to deny, or sometimes claim, responsibility for miscommunication. The applicants generally obey the metacommunicative instructions given by other, more powerful participants. However, we also show an example of an applicant who makes resistance to the institutional discourse. Furthermore, all participants use metacommunication as a tool to guide each other in the conversation, thereby positioning themselves as responsible for the co-construction of the asylum narrative. Finally, we underline the benefits of conducting critical discourse analysis in the study of asylum interviews, although such studies can barely change the fact that the asylum determination process is unequal and asymmetrical in its core.

This paper tells the story of obstacles and challenges to fieldwork in a research project exploring migrants’ narratives in the asylum process in Sweden, where, rather than facilitating data collection, the Swedish Migration Authority appeared to create barriers. This had implications both for the project and for individual case workers and interpreters; in the praxis of informed consent, our own strict interpretation became an unnecessary drawback; and in our attempt to overcome the obstacles, we actively involved the national press. The discussion is framed within an overall concern for the role of research in society, and its benefits and risks in relatively closed sectors, raising issues of personal privacy, security and trust.

Vilka hinder, möjligheter och förbättringspotentialer finns när det gäller tolkning i asylprocessen? I denna artikel delar berörda personer med sig av sina erfarenheter. Framför allt kommer asylsökande och offentliga biträden till tals, men även Migrationsverkets handläggare. Artikeln bygger på en intervjustudie.

Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier för att göra ett så bra arbete som möjligt? I denna artikel delar sex erfarna rättstolkar med sig av sina erfarenheter. Artikeln bygger på en intervjustudie. 

I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med sam­talsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till proto­kollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Under­sök­ningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och for­mar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.

Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtag­nings­­mönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.

Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.

The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect the content of an asylum narrative, based on which a decision concerning the asylum claimant's right to receive protection eventually is taken. The lion's share of studies on interpreter-mediated asylum interviews to date focus on risks involved with assigning non-professionals to perform the interpreting. This study draws specifically on a 3.5 min-long sequence taken from an asylum interview involving a professional interpreter, working between Russian and Swedish, and the corresponding paragraph of the Swedish-language written minutes, produced in parallel by the caseworker at a Migration Agency office. The study demonstrates something that hasn't been highlighted much in the literature on asylum interviews, namely the mutual impact of the interpreter-mediated communicative format-the specific turn taking order and the restricted linguistic transparency-and the parallel record keeping; the intricate passage from two spoken languages to an asylum narrative in the form of a text written in one of these languages.

Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. När tolkningen inte fungerar är det djupt problematiskt. Det drabbas inte minst den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen.

Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.

Den mynnar ut i ett antal övergripande slutsatser och rekommendationer, varav den viktigaste är att det finns ett akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen.