sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 70
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jämte, Jan
    et al.
    Örebro universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Brottsförebyggande åtgärder mot radikala vänsterrörelser: effekter och erfarenheter2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare år har lokala myndigheter utvecklat brottsförebyggande åtgärder för att motverka politiskt motiverad våldsanvändning och ”våldsbejakande extremism”. I detta projekt undersöks hur lärare, socialarbetare och poliser på lokal nivå tolkar och utför sitt uppdrag inom det specifika arbetet mot ”vänsterextremism” samt hur vänsterradikala aktivister uppfattar och påverkas av dessa åtgärder.

  • 2.
    Wahlström, Mattias
    et al.
    University of Gothenburg.
    Peterson, Abby
    University of Gothenburg.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. University of Gothenburg.
    "Conscience Adherents" Revisited: Non-Lgbt Pride Parade Participants2018Ingår i: Mobilization, ISSN 1086-671X, E-ISSN 1938-1514, Vol. 23, nr 1, s. 83-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Foundation stones in the resource mobilization theory of social movements are the notions of "conscience adherents" and "conscience constituents," first introduced by McCarthy and Zald in 1977. In this article, we revisit the concept of conscience adherent, by applying it to individuals and groups that are direct supporters of an LGBT movement, but who do not stand to directly benefit from the success should the movement accomplish its goals. Using quantitative data collected during Pride parades in Stockholm, Haarlem, London, and Warsaw, we analyze the group of participants who reported that they were lesbian, gay, bisexual, or transgender and compare them to heterosexual and gender-conforming participants, identifying factors that explain why people in the latter category participate in Pride parades. We argue that experiences of discrimination, knowing people from the beneficiary group, and/or subscribing to general principles of justice, contribute to conscience adherent participation. Furthermore, based on interviews with Pride parade organizers, we argue that mobilizations based on a more inclusive political strategy will attract more non-LGBT participants.

  • 3.
    Scaramuzzino, Roberto
    et al.
    Lund University.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Europeanization of Swedish civil society: Motives, activities, and perceived consequences2018Ingår i: Europeanization in Sweden: opportunities and challenges for civil society / [ed] Anna Meeuwisse & Roberto Scaramuzzino, Oxford: Berghahn Books, 2018, s. 75-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Scaramuzzino, Roberto
    et al.
    Lund Univeristy.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Factors Explaining Swedish Civil Society Organizations’ Europeanization2018Ingår i: Europeanization in Sweden: opportunities and challenges for civil society / [ed] Anna Meeuwisse & Roberto Scaramuzzino, Oxford: Berghahn Books, 2018, s. 108-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Wennerhag, Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Lindgren, Johan
    Från sammanhållning till solidaritet2018Ingår i: Fronesis, ISSN 1404-2614, nr 58-59, s. 8-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Både vetenskapliga teorier om hur samhället hålls samman och politiska förslag syftande till att öka sammanhållningen kretsar ofta kring begreppet solidaritet. Vad innebär samhällssolidaritet i en tid präglad avojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism? Vilka former tar sig solidariteten inom välfärdsstaten – och vilka är vi egentligen solidariska med?

  • 6.
    Wennerhag, Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Elgenius, Gabriella
    Göteborgs universitet.
    Förändring och kontinuitet i det svenska politiska landskapet: Politisk-sociologiska perspektiv inför valet 20182018Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 55, nr 2-3, s. 121-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Change and continuity in the political landscape. Politico-sociological perspectives on the general election in Sweden 2018

    The political landscape in Sweden has undergone considerable changes in recent decades. The number of political parties in the Swedish parliament has increased from five to eight, and the socio-economic issues of the traditional political right–left scale has been challenged by socio-cultural issues relating to lifestyle and identity. Notably, the radical right has had significant electoral success in Sweden based on an ethno-nationalist and anti-immigrant rhetoric. The corporatist model has increasingly been challenged by new forms of political authority, participation and representation. Yet, new political actors such as social movements and civil society actors, think tanks and policy professionals, are becoming increasingly engaged in the political processes. Moreover, traditionally marginalised groups including the young, women and individuals of migrant background are represented to a higher degree in political bodies than before. In this article, we introduce the articles of Sociologisk Forskning’s special issue on the Swedish political landscape and give an overview of the main developments of politics and society in the country.

  • 7.
    Johansson, Håkan
    et al.
    Lund University.
    Scaramuzzino, Roberto
    Lund University.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Multilevel Strategies for Political Influence: How and Why Do Domestic Civil Society Organisations Seek Political Influence at National and EU Levels?2018Ingår i: Journal of Contemporary European Research, ISSN 1815-347X, E-ISSN 1815-347X, Vol. 14, nr 2, s. 68-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article addresses domestic civil society organisations (CSOs) and their multilevel strategies for gaining political influence in the European Union. Drawing on a theoretical framework identifying different ‘routes’ that CSOs can take in a multilevel system of EU governance, this article analyses which routes or combination of routes CSOs take and investigates what organisational factors can explain similarities and differences among domestic CSOs’ multilevel strategies for political influence. Factors like type of organisation, organisational resources, level of activity and perceived relevance of national and EU political levels are combined. The article shows that CSOs tend to choose a combination of routes and that most of them also participate at the national level when trying to influence EU policy. The article furthermore finds that domestic CSOs seek to influence EU policies above all when they organise around issues that face potential conflicts between national and EU policies, illustrating the analytical significance of how CSOs perceive different political levels.

  • 8.
    Peterson, A.
    et al.
    University of Gothenburg.
    Wahlström, M.
    University of Gothenburg.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. University of Gothenburg.
    ‘Normalized’ Pride?: Pride parade participants in six European countries2018Ingår i: Sexualities, ISSN 1363-4607, E-ISSN 1461-7382, Vol. 21, nr 7, s. 1146-1169Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on quantitative survey data collected during Pride parades in six European countries – the Czech Republic, Great Britain, Italy, the Netherlands, Sweden, and Switzerland – we analyse who participates in Pride parades. Engaging with the so-called protest normalization thesis we ask: are Pride parade participants, aside from sexual orientation, representative of the wider populace? In none of the countries could we find indications that Pride participants mirror the general populations. The parades remain dominated by well-educated, middle strata youth, rich in political resources. However, we find variation between countries, which we link to differences in elite and public support for LGBT rights. © 2017, The Author(s) 2017.

  • 9.
    Peterson, Abby
    et al.
    University of Gothenburg.
    Wahlström, Mattias
    University of Gothenburg.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Pride Parades and LGBT Movements: Political Participation in an International Comparative Perspective2018 (uppl. 1)Bok (Refereegranskat)
  • 10. Lindgren, Johan
    et al.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Solidaritet under nya förutsättningar: Introduktion till Stjernø, Brunkhorst och Karagiannis2018Ingår i: Fronesis, ISSN 1404-2614, nr 58-59, s. 46-50Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta avsnitt vill vi kasta ljus över de intellektuella och politiska sammanhang som format solidaritetsbegreppet och lyfta fram några samhällsteoretiska diskussioner om solidaritetens förändrade förutsättningar. Avsnittets tre texter belyser hur solidaritetsbegreppet växt fram och diskuterar dess relevans för förståelsen av vår egen tids dominerande utvecklingstendenser och motsättningar.

  • 11.
    Elgenius, Gabriella
    et al.
    University of Gothenburg.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    The changing political landscape of Sweden: Political cleavages, actors and processes2018Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 55, nr 2-3, s. 139-154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The political landscape in Sweden has undergone considerable changes in recent decades The number of political parties in the Swedish parliament has increased from five to eight, and the socio-economic issues of the traditional political right–left scale has been challenged by socio-cultural issues relating to lifestyle and identity. Notably, the notion of Swedish exceptionalism and the particularities of its welfare state is lingering despite findings pointing in the opposite direction e.g. with the increased electoral support for the radical right, and its ethno-nationalist and anti-immigrant rhetoric. The corporatist model has been challenged by new forms of political authority, participation and representation. New political actors, such as social movements and civil society actors, think tanks and policy professionals, are becoming increasingly engaged in political processes. The long-term trend suggests that traditionally marginalised groups, such as the young, women and groups of migrant background, are represented in decision-making forums to a higher degree than before. Yet, current conditions need further analysis. In this article, we provide a background to Sociologisk Forskning’s special issue on the political landscape of the parliamentary election in 2018.

  • 12.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Patterns of protest participation are changing2017Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 54, nr 4, s. 347-351Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    since the late 1960s, participation in political protests has become more common in sweden. Today, a large majority of swedes have at one point joined a demonstration or would be willing to join a demonstration, and around six percent of the population participates in a demonstra- tion at least once a year. This article uses survey data to discuss the changing protest patterns in relation to the country’s traditional corporatist political culture, with a focus on which groups participate in contemporary political protests. 

  • 13.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. Göteborgs universitet.
    Pride anländer till Sverige: En resa i två etapper2017Ingår i: Civilsamhället i det transnationella rummet / [ed] Filip Wijkström, Marta Reuter & Abbas Emami, Stockholm: European Civil Society Press , 2017, s. 35-61Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Prideparader hålls i dag på mer än 900 platser världen över varje år. Pride är – precis som arbetarrörelsens förstamajtåg – ett exempel på transnationell spridning av en manifestation för att påverka politik och samhälle. Initialt till minne av ett upplopp i New York i slutet av 1960-talet har denna parad blivit en årligen återkommande händelse på den globala HBTQ-kartan. Manifestationen används i dag inte bara för att påverka politik utan också för att stärka den egna gruppens sammanhållning. I kapitlet beskrivs paradens resa till Sverige. Trots en allt starkare och mer standardiserad transnationell praktik har den svenska scenen även fortsatt haft tydliga lokala inslag.

  • 14.
    Wennerhag, Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Fröhlich, ChristianHigher School of Economics, Moscow, Russia.Piotrowski, GrzegorzSödertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES). European Solidarity Centre, Gdansk, Poland.
    Radical left movements in Europe2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When the Iron Curtain lifted in 1989, it was seen by some as proof of the final demise of the ideas and aspirations of the radical left. Not many years passed, however, before the critique of capitalism and social inequalities were once again the main protest themes of social movements. This book provides an account of radical left movements in today’s Europe and how they are trying to accomplish social and political change.

    The book’s international group of leading experts provide detailed analysis on social movement organizations, activist groups, and networks that are rooted in the left-wing ideologies of anarchism, Marxism, socialism, and communism in both newly democratized post-communist and longstanding liberal-democratic polities. Through a range of case studies, the authors explore how radical left movements are influenced by their situated political and social contexts, and how contemporary radical left activism differs from both new and old social movements on one hand, and the activities of radical left parliamentary parties on the other. Ultimately, this volume investigates what it means to be ‘radical left’ in current day liberal-democratic and capi- talist societies after the fall of European state socialism.

    This is valuable reading for students and researchers interested in European politics, contemporary social movements and political sociology.

  • 15.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Radical left movements in Europe: An introduction2017Ingår i: Radical Left Movements in Europe / [ed] Magnus Wennerhag; Christian Fröhlich; Grzegorz Piotrowski, Abingdon, Oxon: Routledge, 2017, s. 1-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Sociala rörelser, protester och politiskt våld – en forskningsöversikt2017Ingår i: Våldsbejakande extremism: en forskarantologi / [ed] Christofer Edling och Amir Rostami, Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, s. 291-322Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den samtida forskningen om sociala rörelser erbjuder en rad insikter om politiskt motiverat våld: varför det uppkommer, vad som gör att våldsanvändning kan eskalera, men även vad som bidrar till att grupper inom en rörelse undviker eller slutar att använda våld. När man inom forskningen om sociala rörelser talar om radikalisering avser man vanligen de processer som leder till att grupper av aktivister inom en rörelse börjar använda våld eller trappar upp sitt användande av våld.

    Inom andra forskningsfält brukar radikalisering ofta relateras till sociala bakgrundsfaktorer, individuella omständigheter eller personlighetsdrag, vilka antas bidra till att enskilda individer börjar använda politiskt motiverat våld eller ansluter sig till grupper där våld används. En sådan förståelse av radikalisering har inte sällan legat till grund för myndighetsåtgärder för att förebygga eller bekämpa politiskt motiverad våldsbrottslighet.

    Utgångspunkten inom forskningen om sociala rörelser är i stället att de flesta individer som utför politiskt motiverade våldshandlingar redan är en del av en social rörelse. Det blir därmed relevant att undersöka de sociala processer inom en rörelse som kan leda till att vissa grupper inom en rörelse använder våld, samt hur dessa processer påverkas av interaktion med aktörer utanför rörelsen. Detta innebär också att forskningen inom detta fält mer sällan intresserar sig för de enskilda utövare av politiskt våld som agerar på egen hand och inte är knutna till en rörelse.

    Samtidigt har forskningen om sociala rörelser länge undersökt vilka individer som ansluter sig till rörelser och varför de gör det. I vissa studier har det även undersökts vilka individuella omständigheter som påverkar att rörelseaktivister börjar använda olagliga eller våldsamma metoder. Därmed kan den empiriska forskningen inom detta fält kasta nytt ljus över den förståelse av radikalisering som dominerat annan forskning och myndighetsåtgärder.

    I detta kapitel ges inledningsvis en övergripande bild av forskningsfältets framväxt och huvudsakliga kunskapsintressen. Därefter introduceras hur man inom detta fält har betraktat och undersökt fenomenet politiskt våld. Detta följs av en översikt över de faktorer som forskningen kunnat visa är betydelsefulla för att individer ansluter sig till sociala rörelser, samt för att vissa rörelseaktivister börjar använda våldsamma metoder. Därefter diskuteras forskningen om radikaliseringsprocesser, vilket här förstås som när grupper inom en social rörelse börjar använda politiskt motiverat våld. I fokus står de mekanismer på gruppnivå som vanligen är centrala för att grupper inom en social rörelse radikaliseras, något som även möjliggör insikter om hur dessa processer kan avbrytas. 

  • 17.
    Scaramuzzino, Roberto
    et al.
    Lunds universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. Göteborgs universitet.
    Vägen till Europa: Det svenska civilsamhället och EU2017Ingår i: Civilsamhället i det transnationella rummet / [ed] Filip Wijkström, Marta Reuter & Abbas Emami, Stockholm: European Civil Society Press , 2017, s. 151-183Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    EU är en allt viktigare del av det transnationella rum som både påverkar civilsamhällets villkor och erbjuder dess organisationer nya möjligheter till inflytande, samverkan och finansiering. Allt fler frågor hanteras på europeiska arenor med konsekvenser även för organisationslivet. Kapitlet bygger på analysen av en enkätundersökning som besvarats av organisationer i det svenska civilsamhället. Fokus ligger på den europeiska nivåns betydelse, på relationen mellan dessa organisationer och EU, och en intressant bild framträder. Ett fåtal organisationer nyttjar de ”vägar till EU” som internationell forskning har identifierat, medan de flesta uppvisar ett märkbart ointresse för EU som plattform för samarbeten och politisk påverkan.

  • 18.
    Sörbom, Adrienne
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Begreppet extremism - en kritisk introduktion2016Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, nr 5, s. 15-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Termen ”extremism” har blivit vanligare inom både svensk offentlig debatt och myndighetsprosa. I sådana sammanhang är det dock sällan klart exakt vad som avses med denna term. Inte heller inom samhällsvetenskapen är begreppet extre­ mism oomstritt och inom olika forskningsfält används begreppet på olika sätt. Syftet med Adrienne Sörbom och Magnus Wennerhags artikel är att belysa extremismbegrep­ pets uppkomst och förändrade betydelse under moderniteten, samt att diskutera några av de problem som begreppet är behäftat med. Med hjälp av bland annat vetenskaps­ sociologen Thomas F. Gieryns begrepp ”gränsdragningsarbete” (boundary-work) visar Sörbom och Wennerhag hur begreppet extremism används i fältet mellan vetenskap, politik och samhällsdebatt. Författarnas huvudsakliga poäng är att begreppets utgångs­ punkt i en tydligt normativ föreställning om politiska avvikelser gör det mindre använd­ bart i vetenskapliga sammanhang, eftersom det enbart tar dessa avvikelser för givna och inte erbjuder några förklaringar om varför de uppkommer eller vilken roll de spelar i moderna samhällen. 

  • 19. Wahlström, Mattias
    et al.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Methods for studying May Day demonstrators: Sampling, estimating non-response bias and pooling data with general population surveys2016Ingår i: The Ritual of May Day in Western Europe: Past, Present and Future / [ed] Abby Peterson & Herbert Reiter, Abingdon, Oxon: Routledge, 2016, s. 262-278Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter concerns some methodological aspects of protest surveys and data analysis. We start by providing an overview of the demonstrations we surveyed, describe the protest survey sampling method and proceed to an analysis of non-response bias. Thereafter we discuss how we combine the data from different demonstrations into averages, and we also discuss some of the more technical aspects of coding.

  • 20.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Who takes part in May Day marches?2016Ingår i: The Ritual of May Day in Western Europe: Past, Present and Future / [ed] Abby Peterson & Herbert Reiter, Abingdon, Oxon: Routledge, 2016, s. 187-216Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter I examine which socio-demographic groups take part in contemporary May Day demonstrations in Western Europe. In particular I focus on social class, but also on other relevant social categories such as gender, age and ethnicity and whether they vary between specific types of demonstrations and between the countries in our sample. Firstly, the chapter discusses the socio-demographic profiles of those taking part in such annual events. Are May Day participants more or less representative of the wider population? Do they differ from participants in other types of demonstrations? Secondly, I interrogate the composition and role of social class in May Day marches, both with regard to the individuals’ objective positions in the labour market and their subjective class identifications, and analyse the factors that shape May Day marchers’ class identity. Thirdly, I analyse which social and political characteristics most strongly influence individuals’ decisions to join a May Day parade. This chapter’s analysis is based on the survey data for individual demonstrators collected within the international research programme Caught in the Act of Protest: Contextualising Contestation (CCC). In this chapter I analyse the participants in fifteen May Day demonstrations in six Western European countries surveyed during the period 2010–2012 (cf. chapter 7). In order to determine whether participants in May Day demonstrations differ from participants in other types of street protests and marches, I also compare them with data from a sample of 23 additional demonstrations surveyed within the CCC project. In order to compare the social composition of the surveyed May Day demonstrations with the general population, I also use data from the European Social Survey and the Swedish SOM Institute’s national survey.

  • 21.
    Piotrowski, Grzegorz
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Always against the state?: An analysis of Polish and Swedish radical left-libertarian activists’ interaction with institutionalized politics2015Ingår i: PArticipation and COnflict, ISSN 1972-7623, E-ISSN 2035-6609, Vol. 8, nr 3, s. 845-875Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Radical left-libertarian movements are often regarded as primarily seeking ways to accom-plish social and political change outside the framework of institutionalized politics. Previous research, however, has paid little or no attention to the question of these activists’ actual interactions with institu-tionalized politics, nor has it addressed the ways these interactions could be understood in relation to their overall strategies and ideology. This article therefore explores whether, and to what extent, such interaction actually occurs and analyzes the meanings and motives radical left-libertarian activists – from anarchist, autonomist, and anarcho-syndicalist groups – attribute to various types of political actions, ranging from voting and lobbying to protests and direct action. We furthermore compare activists in Po-land and Sweden, in order to scrutinize whether cross-country differences in “political opportunities” affects the activists’ political strategies and ideas about how social and political change can best be ac-complished. Contrary to popular beliefs and many activists’ own self-declarations, our analysis shows that radical left-libertarian groups do in fact try to achieve political change by interacting with institution-alized politics. While radical left-libertarian activists do in most cases prefer “direct action”, this article explores how a more complex relationship to institutionalized politics allows them to accomplish real and immediate changes at the grassroots level.

  • 22.
    Scaramuzzino, Roberto
    et al.
    Lunds universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Civil Society Organizations Going European?: The Europeanization of Swedish CSOs2015Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 5, nr 2, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores factors that influence Swedish civil society organizations’ (CSOs) degree of activity at different geographical and administrative levels and, in particular, how they are affected by processes of Europeanization in the social welfare policy area. The present study is based on a national survey and includes approximately 1,600 Swedish CSOs. Despite the often claimed mismatch between the Swedish welfare model and European Union (EU) level social policy measures, EU membership has opened a new level of opportunities for activities for Swedish CSOs. The results show that Swedish CSOs are mostly active at the local level and very seldom at the European level. The strongest factor contributing to Swedish CSOs’ degree of activity at the European level is the perceived relevance of this level. Furthermore, resources have a great impact. CSOs that can claim strong representativeness and that have access to employed staff are more likely to be Europeanized.

  • 23.
    Hylmö, Anders
    et al.
    Lunds universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Does class matter in anti-austerity protests?: Social class, attitudes towards inequality, and political trust in European demonstrations in a time of economic crisis2015Ingår i: Austerity and Protest: Popular Contention in Times of Economic Crisis / [ed] Marco Giugni & Maria T. Grasso, Farnham: Ashgate, 2015, s. 83-107Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, we compare the class composition of four types of anti-austerity demonstrations—Occupy/Indignados, trade union, May Day and other anti-austerity protests—with “new social movement” demonstrations. This allow us to, firstly, scrutinize whether contemporary anti-austerity protests attract more participants from the lower classes—in particular the working class—than from the upper strata. Since austerity policies tend to affect the general population differently, and in particular worsen the social conditions for the lower classes, it is interesting to see whether these policies mobilize the groups that are primarily affected by them. In this comparison, we explore and analyze survey data from 75 demonstrations collected within the research program “Caught in the Act of Protest: Contextualizing Contestation” (CCC). Secondly, we use the same data to examine the impact of social class on political attitudes among protesters, focusing issues that have been at the forefront during the last few years’ wave of protest: deepening social inequality, welfare privatization, and distrust in political elites. This analysis allow us to scrutinize to which degree the “framing” of the protests possibly contributes to the demonstrators’ attitudes towards austerity measures, economic inequality and their governments—or if the attitudes of the protesters are best explained by their individual social class, or even the national context in which the demonstration takes place.Social class is measured in two different ways. First, with the recently developed occupation-based Oesch class scheme, in which class is conceptualized as the individual’s “objective” position in the labor market. Secondly, we focus individuals’ self-categorizations of which class they belong to, i.e. their class identity, which can be seen as the “subjective” side of class. Our analysis also show the different merits of these two conceptualizations of class for analyzing political protests.

  • 24.
    Wahlström, Mattias
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. Göteborgs universitet.
    Alone in the crowd: Lone protesters in Western European demonstrations2014Ingår i: International Sociology, ISSN 0268-5809, E-ISSN 1461-7242, Vol. 29, nr 6, s. 565-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While corroborating the fact that the majority of protesters attend demonstrations together with friends, family and/or fellow members of their organizations, this article shows that protesting alone remains an option for many people – under the right circumstances. Through multilevel analysis of survey data from participants in 69 demonstrations in eight Western European countries, the authors study lone protesters in different types of demonstrations. On the individual level, they show that protesting alone is closely linked to relative detachment from interpersonal mobilizing networks, as well as to short decision times. The authors also develop demonstration-level explanations for why lone protesters are more common in some demonstrations than in others. Precipitating events and inclusive social movement communities increase the proportion of lone demonstrators, which is also higher in static rallies than in moving demonstrations. These factors arguably make personal networks less crucial for protest mobilization.

  • 25.
    Ekman, Joakim
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES).
    Sörbom, Adrienne
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Thörn, Håkan
    Göteborgs universitet.
    Wahlström, Mattias
    Göteborgs universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Förslag mot extremism hotar demokratisk grund2014Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 5 apri, s. 6-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26. Lindgren, Johan
    et al.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. Göteborgs universitet / Lunds universitet.
    Vår tids globala aktivister2014Ingår i: Det hållbara samhället: kan det byggas underifrån? / [ed] Mats Friberg, Stockholm: Liber, 2014, s. 288-304Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Sörbom, Adrienne
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    A Matter of ‘Extremism’?: Ideas about democracy and political change within Anarchist and Autonomist activists in Sweden2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to identify the relationship towards democracy amongst anarchist and autonomist movement activists. Using the case of activists in Sweden, we scrutinize the relationship to the idea and practice of democracy found in contemporary radical left. How is democracy framed in groups such as these? By so doing we wish to add to and develop the research field on left movements and parties that sometimes are labeled “extreme”. We believe that the “extremism” concept is troublesome in several ways, mainly since it is an ‘asymmetrical concept’ in Koselleck’s sense. In spite of this acknowledgement, we will tentatively use it, in order to mirror and thereby capture how “democracy”, as an idea and practice, is framed by anarchist and autonomous activists.

     

    In the paper we compare the notion of extremism with the ideas of autonomous and anarchist activist activists in Sweden. The five common elements attributed to the concept of extremism could not be found in the interviews. To the contrary, using the concept in order to find extremism showed a pattern of values usually attributed to the concept of ”deliberative democracy”.

     

  • 28.
    Wennerhag, Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Piotrowski, Grzegorz
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Challenging Consensus in Civil Society: Anarchist activists in Poland and in Sweden2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Wahlström, Mattias
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. Göteborgs universitet.
    Rootes, Christopher
    University of Kent.
    Framing “The Climate Issue”: Patterns of Participation and Prognostic Frames among Climate Summit Protesters2013Ingår i: Global Environmental Politics, ISSN 1526-3800, E-ISSN 1536-0091, Vol. 13, nr 4, s. 101-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Did the protests surrounding recent climate summits mark the emergence of a climate justice movement? We analyze responses to surveys of three large demonstrations in Copenhagen, Brussels, and London, organized in connection with the 2009 UN Climate Change Conference (COP-15) to determine who demonstrated, and how and why the collective action frames employed by demonstrators varied. The demonstrations were products of the mobilization of broad coalitions of groups, and we find significant variation in demonstrators' prognostic framings—the ways in which they formulated solutions to climate problems. Most notably, there was a tension between system-critical framings and those oriented around individual action. A large proportion of demonstrators expressed affinity with the global justice movement (GJM), but we find little evidence of an emerging “climate justice” frame among rank-and-file protesters. Individual variations in framing reflect differences between the mobilization contexts of the three demonstrations, the perspectives and values of individual participants, and the extent of their identification with the GJM.

  • 30. Sörbom, Adrienne
    et al.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Individualization, Life Politics, and the Reformulation of Social Critique: an Analysis of the Global Justice Movement2013Ingår i: Critical Sociology, ISSN 0896-9205, E-ISSN 1569-1632, Vol. 39, nr 3, s. 453-478Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Taking the contemporary political activism of ‘the Global Justice Movement’ as an illustrative case, this article scrutinizes some influential theoretical ideas about the consequences of ‘individualization’ for collective political action. Quite often, this process is seen as implying a new politics of individual life style – ‘life politics’ – which is associated with new social movements and claimed to have gained importance since the 1960s, on the expense of the collective ‘emancipatory politics’ being associated with ‘old social movements’ such as the Labor Movement. In the light of the article’s empirical findings, this alleged division between life politics and emancipatory politics is questioned, and it is argued that these two kinds of politics should be understood as intertwined practices. The article’s theoretically grounded analysis is based on quantitative data from a survey of participants at the fifth European Social Forum. These data are interpreted and further explored using qualitative interviews with activists.

  • 31.
    Hellström, Anders
    et al.
    Malmö högskola.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    National Myth-Making and Populist Mobilization in Scandinavia2013Ingår i: Partecipazione e conflitto, ISSN 1972-7623, Vol. 6, nr 3, s. 30-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyses if and how the Sweden Democrats (the SD), the Danish People’s Party (the DPP) and the Progress Party (the PP) in Norway use myths of national exclusiveness and myths about the common people to radicalize popularly held sentiments to attract votes and gain political credibility in political space. The specific contribution is that we consider national myths to be a relevant political opportunity structure in the political competition of the votes. We conclude that both the SD and the DPP make use of national myths to gain credibility in the political space, in order to sustain populist mobilization in these countries. However, this is not the case with the PP in Norway. One possible explanation is that already before the PP emerged, other political parties in Norway, such as the Centre Party, occupied the niche of national myths in the electoral market.

  • 32.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Partipolitiskt engagemang, demonstrationsdeltagande och internetaktivism i Skåne2013Ingår i: Vanor och attityder i förändring: samhälle, opinion och medier i Skåne / [ed] Jonas Ohlsson & Annika Bergström, Göteborg: SOM-institutet , 2013, s. 105-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi. Göteborgs universitet.
    Demonstrerandets normalisering?2012Ingår i: I framtidens skugga: fyrtiotvå kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2011 / [ed] Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström, Göteborg: SOM-institutet , 2012, s. 79-94Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Peterson, Abby
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Wahlström, Mattias
    Göteborgs universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Göteborgs universitet.
    Christancho, Camilo
    Autonomous University of Barcelona, Spain.
    Sabucedo, Jose-Manuel
    University of Santiago De Compostela, Spain.
    May Day demonstrations in five European countries2012Ingår i: Mobilization, ISSN 1086-671X, E-ISSN 1938-1514, Vol. 17, nr 3, s. 281-300Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we argue that there is an element of rituality in all political demonstrations. This rituality can be either primarily oriented toward the past and designed to consolidate the configuration of political power-hence official-or oriented towards the future and focused on challenging existing power structures-hence oppositional. We apply this conceptual framework in a comparison of May Day demonstrations in Belgium, Switzerland, Spain, Sweden, and the United Kingdom in 2010. The demonstrations display significant differences in terms of officiality and oppositionality. Our study provides strong evidence that these differences cannot be explained solely-if at all-by stable elements of the national political opportunity structures. Instead, differences in degrees of oppositionality and officiality among May Day demonstrations should be primarily understood in terms of cultural traditions in combination with volatile factors such as the political orientation of the incumbent government and the level of grievances.

  • 35.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Occupy Wall Street2012Ingår i: Nationalencyklopedin. 36, 2011, Malmö: Nationalencykolpedin , 2012, s. 208-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Peterson, Abby
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Wahlström, Mattias
    Göteborgs universitet.
    Wennerhag, Magnus
    Göteborgs universitet.
    Swedish trade unionism: A renewed social movement?2012Ingår i: Economic and Industrial Democracy, ISSN 0143-831X, E-ISSN 1461-7099, Vol. 33, nr 4, s. 621-647Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Claims as to the emergence of a new phase of unionism - social movement unionism - returning to its original 'counter-cultural roots', are closely allied with the claims as to a 'new labour internationalism' that is a significant break from the influential postwar trend of nation-statist unionism. This article interrogates these two popular paradigms from the perspective of the Swedish labour movement. The analysis is based on qualitative interviews with union officials, as well as quantitative analysis of union homepage content and responses to surveys among May Day demonstrators. The general conclusion as regards social movement unionism in Sweden is that the major unions, although increasingly interested in cooperation with social movement organizations, are still far from changing the repertoire of action that has been predominant in the postwar period. International solidarity - among both union officials and grassroots activists - is strongly ambivalent, and attitudes to international support oscillate between charity and self-interest.

  • 37.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Den globala rättviserörelsen är inte död2011Ingår i: Göteborgs fria tidning, ISSN 1651-1190, nr 11 juniArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Göteborgshändelserna2011Ingår i: Nationalencyklopedin, Vol. OnlineArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Another Modernity is Possible?: The Global Justice Movement and the Transformations of Politics2010Ingår i: Distinktion Scandinavian Journal of Social Theory, ISSN 1600-910X, E-ISSN 2159-9149, Vol. 11, nr 2, s. 25-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using and expanding upon the conception of ‘successive modernities’ that has recently been developed within social theory, this article offers an interpretation of the political aims, ideas, and practices of the ‘global justice movement’ and argues that this contemporary social movement is best understood as an expression of the tensions characterizing the prevailing configuration of Western modernity in our own time. Social movements have often simultaneously challenged, changed, and sustained the institutions, norms, and habits of modern societies. Placing the global justice movement in this historical context, the author elaborates how the notion of the creative capacities of social movements has hitherto been discussed in several major theories about social movements and modernity. The article argues that the movements mobilized since the 1990s in response to issues related to globalization should neither be seen as revolts against the demise of ‘organized modernity’, nor as heralding a new type of Western modernity. Instead, the critique and political claims of the global justice movement are, according to the author, better interpreted as expressing a will to realize a ‘third modernity’ in an alternative way that stresses the values of participatory democracy, democratization of international economic institutions, and the strengthening of social equality on a global level. Thus, the movement should foremost be seen as articulating a crisis in the forms of politics and democracy during our present epoch of modernity.

  • 40.
    Wennerhag, Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Gustavsson, Klas
    Solidaritet och gemenskap under nya förutsättningar2010Ingår i: Fronesis, ISSN 1404-2614, nr 32-33, s. 25-35Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Bråk – men ingen repris av Båstad -682009Ingår i: Aftonbladet, ISSN 1103-9000, nr 8 marsArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    En värld där makten inte går i arv: den är möjlig2009Ingår i: Aftonbladet, ISSN 1103-9000, nr 1 februariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Hotet mot Amazonas på World Social Forum2009Ingår i: Aftonbladet, ISSN 1103-9000, nr 30 januariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Utvecklingens föregångare2009Ingår i: Camino: Inspiration för smartare livsstil, ISSN 1654-2282, nr 11, s. 70-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    De sociala forumens historia2008Ingår i: Stockholms fria tidning, ISSN 1650-4674, nr 28 juniArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Enfrågerörelser eller morgondagens sakpolitik?2008Ingår i: Tvärdrag : en tidning för debatt och kritik / utgiven av Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, ISSN 0281-2657, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 47. Wennerhag, Magnus
    Global rörelse: Den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48. Wennerhag, Magnus
    Globalrörelsens politik2008Ingår i: Arena, ISSN 1652-0556, nr 2, s. 52-55Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49. Sörbom, Adrienne
    et al.
    Wennerhag, Magnus
    Jag och resten av världen2008Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, nr 1, s. 3-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Wennerhag, Magnus
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    The Spatial Transformations of Grassroots Activism2008Ingår i: Global Cities / [ed] Ana Betancour, Stockholm: Arkitekturmuseet , 2008, s. 49-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
12 1 - 50 av 70
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf