sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistutbildning – gamla strider och nya utmaningar2019Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson, Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 73-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    När propaganda blev psykologiskt försvar2019Ingår i: Det lyckliga femtiotalet: sexualitet, politik och motstånd / [ed] Anders Burman, Bosse Holmqvist,, Stockholm: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Propaganda as marketing: Conceptual meanings of propaganda and advertisementin Sweden in the 1930s2018Ingår i: Journal of Historical Research in Marketing, ISSN 1755-750X, E-ISSN 1755-7518, Vol. 10, nr 4, s. 478-493Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This study aims to analyze the use of two concepts, propaganda and advertisement, in two areas of Swedish society during the 1930s; first, their use by the advertisement business, and second, their use by the Swedish Cooperative Union and Wholesale Society.

    Design/methodology/approach: By adopting a perspective of conceptual history, inspired by Reinhart Koselleck, the author is trying to pinpoint the meanings that were ascribed to these concepts in a 1930s context, the interdependency between these concepts and other keywords that were used in connection with them.

    Findings: The study reveals how the ambiguous and synonymous use of these concepts served different purposes in the two fields of study. In the 1930s, propaganda was a key concept of communication and was used in manifold ways for selling goods and disseminating ideas. Propaganda was used to explain the newly introduced American marketing terminology. During the 1930s, the field of advertisement was trying to change what previously had been labeled as “idea propaganda” into “advertisement.” The ambiguous use of concepts made it possible for the Swedish Cooperative Union and Wholesale Society to combine advertisement for their produced goods with disseminating ideas of the cooperative ideology. The concepts of enlightenment (upplysning) and propaganda were crucial to hold together the ideological and commercial parts of the cooperative movement.

    Originality/value: The interaction of meanings between commercial and political concepts is rarely researched in conceptual history or marketing history, which this article advocates to be an important field of study.

  • 4.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Reklam och propaganda under svenskt 1930-tal2018 (uppl. 1)Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vad var reklam?

    Under 1930-talet var reklam ett nytt modernt fenomen som det fästes visionära förhoppningar vid. Reklamen skulle tjäna samhället och bygga framtiden, menade företrädare för den framväxande näringsgren som reklam var. Reklamen skulle skapa välstånd, men också lära människor trafikvett och den användes även för att lösa samhällsproblem som trångboddhet – även politik kunde det göras reklam för.

    I denna bok undersöks reklamen som påverkansform och hur den relaterade till andra former av påverkan under 1930-talet; ett decennium under mellankrigstiden, klämt mellan depression och krigshot, men också en tid av utveckling av näringsliv och reklam. Studiens perspektiv är att nå historien om reklamens utveckling från två håll: För det första genom att empiriskt undersöka hur reklamen förstods och brukades. För det andra hur denna utveckling språkliggjordes. Här undersöks relationen mellan reklam och fyra andra kommunikativa begrepp; propaganda, upplysning, agitation och information. Undersökningen har fokuserat på tre olika aktörer; den framväxande reklambranschen, Kooperativa förbundet och det socialdemokratiska partiet.

  • 5.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Losing Control: The emergence of journalism education as an interplay of forces2017Ingår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 18, nr 4, s. 511-524Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Journalism education in Sweden emerged in the late 1950s after more than 50 years of discussions. This historical process is analyzed in this article as an interplay of forces, where different interest groups tried to shape how journalists were to be educated once the existing apprenticeship system was replaced by journalism schools. Using the work of sociologists Pierre Bourdieu and Margaret Archer, this study closely follows the struggle inside the journalistic field, and between the journalistic field and the academic field and other interest groups, about how journalists were to be trained and by whom. This study reveals how conflicts over journalism education tended to migrate; from who would run a journalism school in the postwar years to the governmental investigations of the 1960s and the prevailing internal conflict between theory and practice at the two national Journalist Institutes in the 1970s. This article discusses what is commonly understood to be the professionalization of journalism. However, from another perspective, it can also be viewed as a trade losing control over its education.

  • 6.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Educating Journalists: The Who, When, How, and Why of Early Journalism Programmes in the Nordic Countries2016Ingår i: Becoming a Journalist: Journalism Education in the Nordic Countries / [ed] Nygren, Hovden & Zilliacus-Tikkanen, Göteborg: Nordicom, 2016, s. 25-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article compares systems of journalism education in the Nordic countries, focusing on how education programmes for journalists first emerged. The theoretical perspectiveof the sociology of journalism education used by sociologist Margaret Archer, who viewsnational educational systems as always being shaped through a struggle between interest groups. The questions are when education programmes for journalists were founded, who initiated them and how the process of founding schools and programmes progressed. In addition to these questions, the article discusses the emergence of journalism educationin relation to the party press system and to the process of professionalisation. Theres pective developments of journalism education in the Nordic countries emerged in similar patterns. The apprentice system was, at first, combined with short courses arranged by press organisations, and then step-by-step replaced by journalism schools. In this process, the press organisations lost control over journalism education, even if theytried to maintain control through independent schools or through cooperation with universities. The mix of subjects in the journalist training curriculum has been discussedin all countries, centred on the balance between theoretical and vocational subjects.

  • 7.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistutbildningens historia2015Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 81-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria.
    Den'rätta' kunskapen. Journalistutbildningens dilemma2012Ingår i: Nordicom Information, ISSN 0349-5949, nr 1, s. 65-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria. Stockholms universitet.
    Att fostra journalister : Journalistutbildningens formering i Sverige 1944 -19702011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen analyserar spelet mellan olika intressen i det svenska samhället när den tidigare lärlingsvägen till journalistyrket skulle ersättas av en formaliserad journalistutbildning. I Sverige hade pressens organisationer svårt att enas om en utbildning och frågan diskuterades i över 50 år. Yrket sågs som en talang, en förmåga som vissa människor hade och det fanns ett motstånd mot en formaliserad utbildning. Den första delen av avhandlingen analyserar diskussionerna om en journalistutbildning ur en efterkrigskontext, såväl i Sverige som internationellt. Del två behandlar utredningsprocesser i Sverige när journalistutbildningens form förhandlades fram. Den tredje delen beskriver utvecklingen av och diskussionerna om de nystartade statliga journalistinstituten.

    Avhandlingen visar att utbildning av journalister ofta presenterades som en lösning på andra upplevda problem än att pressen behövde mer yrkesutbildad arbetskraft. En journalistutbildning föreslogs som en lösning på problem förknippade med kommersialisering och sensationsjournalistik, politiserad journalistik och krigspropaganda. Frågan om inflytande över opinionsbildningen i såväl Sverige som internationellt är kopplad till utbildning av journalister så till vida att utbildning sågs som en metod att påverka den ”fria” pressens funktionssätt. Av samma skäl ansågs en utbildning av journalister ibland som farlig, att journalisteleverna strömlinjeformades i en särskild utbildning efter enhetliga värderingar, vilket ansågs vara ett hot mot yttrandefriheten.

    Med hjälp av Bourdieu tolkas den problematiska relationen mellan pressens fält och det akademiska fältet över utbildningen som en strid mellan två olika kapitalformer för vilken kunskap som ska värderas – en strid som utspelades när betyg och formella examina mötte en erfarenhetsbaserad självbildande tradition. På ett högre plan formuleras striden mellan akademi och press som en kamp om ett symboliskt herravälde över vilka värden som ska gälla för sanna i det offentliga samtalet.

  • 10.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria.
    Då journalisterna tog makten2011Ingår i: Sekelslut: Idéhistoriska perspektiv på 1980- och 1990-talen / [ed] Anders Burman & Lena Lennerhed, Stockholm: Atlas Akademi , 2011, s. 175-192Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria.
    Journalistelevernas 19682011Ingår i: Praktiske grunde. Tidsskrift for kultur og samfunnsvitenskab, ISSN 1902-2271, E-ISSN 1902-2271, nr 4, s. 67-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria.
    Journalistutbildningensdilemma: Praktik eller teori2010Ingår i: Utbildningens sociala och kulturella historia / [ed] Esbjörn Larsson & Johannes Westberg, Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings och kultursociologi , 2010, s. 103-116Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 13.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria. Uppsala universitet.
    Four Theories of the Press. Boken som vägrar bli presshistoria2009Ingår i: Nordicom Information, ISSN 0349-5949, Vol. 31, nr 1-2, s. 37-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria.
    När talangen skulle utbildas: Diskussionen om journalistutbildning i andravärldskrigets skugga2008Ingår i: Ny utbildningshistorisk forskning: tio bidrag från Nationella forskarskolan i utbildningshistoria / [ed] Esbjörn Larsson, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2008, s. 121-135Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 15.
    Gardeström, Elin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Idéhistoria.
    Lars Furhoff och den liberala pressideologin2006Ingår i: Presshistorisk årsbok, ISSN 0282-020X, s. 195-206Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16. Gardeström, Elin
    "Brantingslidelsefulla agitator"2004Ingår i: Presshistorisk Årsbok, ISSN 0282-020X, nr 2004, s. 99-114Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf