sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 34 av 34
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Rodell Olgac, Christina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Dimiter-Taikon, Angelina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Romsk brobyggarutbildning med inriktning mot skolan 2012-2015: Högre utbildning, social mobilitet och interkulturellt kapital2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten 2012 fick Södertörns högskola och vi författare till föreliggande studie, Christina Rodell Olgaç och Angelina DimiterTaikon, i uppdrag av Skolverket att innan årets slut utveckla och starta en tvåårig romsk brobyggarutbildning med inriktning mot skolan, en utbildning som avslutades i juni 2015. Utbildningen kom att omfatta 15 romska brobyggare tillhörande olika romska grupper. Dessa var verksamma främst inom skolan i fyra av de fem pilotkommunerna, Luleå, Linköping, Göteborg och Helsingborg, som 2012 utsågs inom ramen för den dåvarande regeringens strategi för romsk inkludering åren 2012-2032. Den femte pilotkommunen Malmö valde att inte delta i just denna utbildningssatsning. Brobyggarna anställdes av kommunerna på heltid med femtio procent av tiden avsatt för brobyggarutbildningen. Utbildningen ägde rum på Södertörns högskola under två och en halv dag i månaden under fyra terminer med 7,5 högskolepoäng per termin, sammanlagt 30 högskolepoäng, motsvarande 25 procents heltidsstudier. Det övergripande syftet med denna studie är att utifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv och ur ett lärarperspektiv beskriva och analysera erfarenheter av just denna romska brobyggarutbildning med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskola. De frågor som studien främst undersöker gäller:

    Vilka innehållsmässiga och pedagogiska överväganden har funnits bakom brobyggarutbildningen?

    Vilka svårigheter och/eller möjligheter samt konsekvenser kan en högskoleutbildning få för en romsk brobyggare?

    Vilka pedagogiska lärdomar kan vi dra av erfarenheterna från utbildningen och implikationer av dessa lärdomar?

  • 2.
    Rodell Olgac, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Snuvade på sin historia: Nationella minoriteter, lärarstudenter och smärtsamma interkulturella läroprocesser.2016Ingår i: Vem vågar vara interkulturell?: En vänbok till Pirjo Lahdenperä / [ed] Frank-Michael Kirsch, René León Rosales & Christina Rodell Olgac, Stockholm, 2016, s. 71-86Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Kirsch, Frank-Michael
    et al.
    León Rosales, RenéUppsala universitet.Rodell Olgac, ChristinaSödertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Vem vågar vara interkulturell?: En vänbok till Pirjo Lahdenperä2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Rodell Olgac, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Minorías nacionales, conciencia nacional y proceso de aprendizaje intercultural entre docentes en formación en Suecia2015Ingår i: Revista de Educación, ISSN 1853-1318, nr 8, s. 101-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    Un periodo de nacionalismo de doscientos años ha dado una imagen de Suecia como un país predominantemente homogéneo en su aspecto cultural, religioso y lingüístico. Si bien esta homogeneidad histórica se ha ido acentuando, aún persiste como un mito que puede ser de-construido. Así como otras naciones, Suecia ha tenido siempre una población diversa; desde el año 2000, Suecia ha reconocido a los samis, a los sueco-finlandeses, a los tornedalers, a los judíos y a los romaníes como las minorias oficiales del país. Este trabajo describe la manera en que un enfoque intercultural de las cinco minorías nacionales.Este trabajo describe la manera en que un enfoque intercultural de las cinco minorías nacionales, analizado en un curso de formación docente, puede desafiar los discursos hegemónicos monoculturales y monolingüísticos de la concientización nacional en la narrativa nacional que un discurso inclusivo de un credo democrático en relación a las minorías, se puede desarrollar entre los docentes.

  • 5.
    Alzhanova-Ericsson, Alla. T.
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Matematikens didaktik.
    Demetri, Mikael
    Dimiter-Taikon, Angelina
    Dimiter-Taikon, Kati
    Mashkova, Eugenia P.
    Rodell Olgac, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Multimodal matematikdidaktik bland romska elever i Sverige och Ryssland2014Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, Vol. 191, nr 41(3), s. 43-47Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Rodell Olgac, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Rätten till en dåtid, nutid och framtid för den romska minoriteten och allas vårt ansvar2014Ingår i: Möten med Dalai lama: Reflektioner om fred, medkänsla och interkulturell dialog / [ed] Katrin Goldstein-Kyaga, Stockholm: Dialogos Förlag, 2014, s. 192-207Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i Dalai lamas ord om att vi alla är förpliktigade att handla när orättvisa råder diskuteras den romska minoritetens rätt till en dåtid, nutid och framtid.

  • 7.
    Rodell Olgac, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    "Hela det romska Europa finns i Sverige, en möjlighet som vi nu försöker använda oss av": En studie om Språkrådets språkvårdande insatser och revitaliseringsarbete i romani chib 2007-2012. Slutrapport februari 20132013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas ett uppdrag angående språkvårdande insatser och revitaliseringsarbete i det nationella minoritetsspråket romani chib för Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. Här undersöks Språkrådets arbete med att sprida kunskap och goda exempel på språkvårdande insatser och revitaliseringsinsatser för romani chib bland romer dels genom det språkvårdsinsatser som skett av de två romska språkvårdarna på Språkrådet mellan juni 2007- juni 2012, dels genom de 14 romska projekt som beviljats medel genom statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken åren 2010-2011. Särskilt fokus har i rapporten lagts på goda exempel och revitaliseringsinsatser inom ramen för dessa projekt. Studien bygger på intervjuer med språkvårdarna och med främst ansvariga i projekten samt dokumentstudier.

  • 8.
    Rodell Olgac, Christina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    Dimiter-Taikon, Angelina
    "Mamma, ska jag säga att jag är rom?": En kartläggning av romska barns och eleversskolsituation i fem pilotkommuner för Skolverket2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Pedagogik.
    The Education of Roma in Sweden: an interplay between policy and practice2013Ingår i: Die Bildungssituation von Roma in Europa / [ed] Sabine Hornberg & Christian Brüggemann, Münster: Waxmann Verlag, 2013, 1, s. 197-214Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the interplay between policy and practice as concerns the education of Roma in Sweden. First, the article gives a historical background to the present situation and the recognition of Roma as a national minority in the year 2000 describing the various Romani groups that migrated to Sweden during the different historical periods. Second, it offers an overview of the social, economic, and educational situation highlighting the heterogeneity of Roma in the country. Finally, the paper presents a general overview of the educational situation of the Roma giving examples of some good practices and concluding with some remarks and future prospects.

  • 10.
    Rodell-Olgaç, Christina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Hellstén, Meeri
    Editorial: Special issue in intercultural and critical education2012Ingår i: Issues in educational research, ISSN 0313-7155, E-ISSN 1837-6290, Vol. 22, nr 1, s. iii-viiArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Romskt föreningsarbete bland barn och ungdomar: på väg mot ett organisationskapital2012Ingår i: Den interkulturella blicken i pedagogik: Inte bara goda föresatser / [ed] Katrin Goldstein-Kyaga, María Borgström & Tobias Hübinette, Huddinge: Södertörns högskola , 2012, 1, s. 135-154Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i artikeln tas i det material som insamlades för en uppföljning av 27 romska projekt som under perioden 1996-2009 beviljades medel från Allmänna arvsfonden för olika typer av insatser riktade till romska barn, ungdomar och unga vuxna.  Syftet är att identifiera de frågor som av romer själva har betraktats som angelägna att arbeta med och vidare att ur ett interkulturellt perspektiv belysa och analysera vilken utveckling som pågår mer generellt i det romska föreningslivet i Sverige idag.

  • 12.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Lärarstudenter i mötet med den romska minoriteten2011Ingår i: Tvära möten: Om utbildning och kritiskt lärande / [ed] Peter Strandbrink & Beatriz Lindqvist, Håkan Forsberg, Huddinge: Södertörns högskola , 2011, s. 97-114Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 13. Demetri, Mikael
    et al.
    Dimiter-Taikon, Angelina
    Rodell Olgac, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Romernas okända kulturarv2011Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter, ISSN 1404-6857, Vol. 38, nr 6, s. 16-20Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14. von Brömssen, Kerstin
    et al.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Intercultural education in Sweden through the lenses of the national minorities and of religious education2010Ingår i: Intercultural Education, ISSN 1467-5986, E-ISSN 1469-8439, Vol. 21, s. 121-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to discuss two perspectives in relation to intercultural education and diversity in Sweden. One of the perspectives concerns the historical and current situation of the five Swedish national minorities with a special focus on education. The second perspective is related to religious diversity and education, as connected to an increasingly democratic, plural and inclusive society. Both perspectives are highly relevant when analysing intercultural education in a specific national context. The last section highlights two main discourses which have been predominant during the last century in relation to education and diversity in Sweden.

  • 15. Demetri, Mikael
    et al.
    Dimiter-Taikon, Angelina
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Kelderashgruppens historia och kulturarv i Sverige: en intervjustudie för Delegationen för romska frågor2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Nationella minoriteter: en nordisk utblick2010Ingår i: Nasjonale minoriteter i det flerkulturelle Norge / [ed] Anne Bonnevie Lund og Bente Bolme Moen, Trondheim: Tapir akademisk forlag , 2010, s. 231-247Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 17.
    Rodell Olgaç, Christina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Demetri, Mikael
    Dimiter-Taikon, Angelina
    Nya perspektiv på romska barns skolgång2010Ingår i: Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar / [ed] Pirjo Lahdenperä och Hans Lorentz, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1. uppl., s. 133-155Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar: en väg till självorganisering. En uppföljning av Allmänna arvsfondens 27 romska projekt åren 1996-20092009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie är en uppföljning för Allmänna arvsfonden som omfattar 27 romska projekt som under perioden 1996–2009 beviljats medel från Arvsfonden för olika typer av insatser riktade till romer, särskilt barn, ungdomar och unga vuxna. Den sammanlagda summan för de aktuella projekten utgörs av 14 789 000 kronor. Av de 27 projekten har 13 projekt pågått under ett år, 6 projekt under två år och 8 projekt under tre år. Urvalet av projekten har gjorts av Arvsfonden. Projekttiden sträcker sig mellan 1 och 3 år och av projekten var fem fortfarande pågående ärenden vid uppföljningens inledning i november 2008. Fokus i uppföljningen har främst inriktats på lärandeprocesser och utveckling.Inledningsvis ges en kort bakgrund om den romska minoritetens historiska och nutida situation mot vilken de här aktuella projekten bör betraktas. Den romska minoritetens 500-åriga historia i Sverige präglas av fördomar, diskriminering och rasism. Dessa antiziganistiska tendenser är något som förekommer än i dag och påverkar romska barn och ungdomars situation, exempelvis i skolan, även om förändringar också pågår.Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts bland annat av Bourdieus kapitalbegrepp (Bourdieu, 1997), där organisationskapital (Broady, 2000) spelar en betydelsefull roll i svenska sammanhang. Vidare har teorier om socialisation, språk och lärande, och variationer av dessa begrepp i ett interkulturellt och romskt perspektiv, varit viktiga analysverktyg i studien. Denna har genomförts med hjälp av kvalitativ metod och då genom dokumentstudier, intervjuer, deltagande observationer och informella samtal. Uppföljningen innehåller vidare två fördjupade exempel, där det ena rör två kaaleromska projekt och det andra nio projekt som initierats av en och samma projektledare. Under uppföljningens gång identifierades centrala områden som projekten haft verksamhet kring. Av dessa återkommer fyra i cirka hälften av projekten. Dessa fyra områden rör kulturell och språklig revitalisering, skol- och utbildningsfrågor, drog- och brottsprevention samt slutligen allmän samhällsinformation till romer. En viktig utgångspunkt i verksamheterna har varit att de ofta byggt på traditionellt romska mönster för socialisation och lärande inom familjen i vid bemärkelse samt generationsöverbryggande aktiviteter. Mycket kraft i projekten har också lagts på att informera majoritetssamhället om minoritetens historia och aktuella situation.Erkännandet av romer som en av Sveriges fem nationella minoriteter år 2000 har inneburit en ökad revitalisering och ett stort engagemang inom minoriteten, särskilt när det gäller de romska barnens och ungdomarnas framtid och delaktighet i samhället. Arvsfondsprojekten har varit ett viktigt bidrag i denna revitaliseringsprocess och i erövrandet av det organisationskapital som föreningsarbete innebär, något som har stor betydelse i det svenska samhället. Förutom det ökade organisationskapitalet, den ökade kulturella och språkliga revitaliseringen inom minoriteten samt informationsarbetet om den romska minoriteten i majoritetssamhället har projekten vidare gett ökade kunskaper om andra romska grupper, det omgivande samhället och om datorer och internet. Revitaliseringen har också sannolikt bidragit till en stärkt identitet bland de barn och ungdomar som deltagit i projekten. Genom projekten har också en romsk förskola startats, fler romska ungdomar vågar åka kommunalt och några av ungdomarna har sannolikt överlevt genom det drog- och brottsförebyggande arbete som en del av projekten inriktat sig på.

  • 19. Demetri, Mikael
    et al.
    Dimiter-Taikon, Angelina
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Romsk kultur på schemat2007Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter, ISSN 1404-6857, nr 3, s. 21-24Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Alla romska barn känner sig ännu inte helt hemma i majoritetssamhällets skola med sitt starka fokus på individen. För dem är Roma kulturklass en fristad där de känner sig accepterade och inte ifrågasatta som minoritet.

  • 20.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Stava rätt-programmen, dom begriper ju sig på oss!2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Pedagogik. Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS).
    Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola: från hot till möjlighet2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Pedagogik.
    Föräldrasamarbete, tvåspråkighet och kulturell revitalisering i Roma Kulturklass: slutrapport2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie har arbetet i Roma Kulturklass på Nytorpsskolan, Enskede-Årsta stadsdel i Stockholm, följts och utvärderats från början av vårterminen 2005 till och med vårterminen 2006 genom deltagandeobservationer i klassen, intervjuer och samtal med lärare och elever. Klassen som är en F – 9 klass har funnits sedan början av 1990-talet och har under olika perioder haft mellan 15 – ca 30 romska elever. Många av eleverna har kommit från andra skolor, där de tidigare ofta misslyckats med sin skolgång. Fokus för utvärderingen har varit samarbetet mellan lärarna och de romska hemmen kring barnens skolgång, arbetet med elevernas tvåspråkiga utveckling och litteracitet i klassen samt vilka konsekvenser erkännandet av romer som en av Sveriges fem historiska nationella minoriteter har inneburit för arbetet där. Inledningsvis kontextualiseras klassen genom en kort redogörelse för den romska historien, språksituationen, antiziganismens orsaker samt skol- och utbildningssituationen för romer både på europeisk och på nationell nivå. För analysen har teorier kring socialisation, språk och lärande i ett interkulturellt perspektiv använts. Dessa teorier visar hur variationer när det gäller språksocialisation,litteracitet och social bakgrund ofta påverkar elevers skolframgång.I studien konstateras att arbetet i Roma Kulturklass är mycket sammansatt och komplext, där många parallella läroprocesser pågår. Påtagligt är hur positiv åldersblandningen är för elevernas socialisation och lärande samt hur arbetet bygger på dessa mönster som är väl bekanta för såväl föräldrar som elever. Det goda samarbetet med föräldrarna har avgörande betydelse för verksamheten. I klassen pågår också ett mycket intressant litteracitetsarbete. Där tas traditionella berättartraditioner till vara tillsammans med ett arbete kring de olika varieteterna av språket romani chib, som används för att överbrygga mellan elevernas, föräldrarnas och minoritetens muntliga kunskapstradition och litteratur till mer skriftspråkligt fokus. Detta i sin tur utvecklar ett metalingvistiskt tänkande hos eleverna i klassen som också bidrar till elevernas tvåspråkiga utveckling. Arbetet i klassen präglas även av en kulturell revitalisering där det hos lärare, elever och föräldrar finns ett levande intresse för nya forskningsrön särskilt när det gäller den romska historien, romani chib (romanés) och tvåspråkig undervisning. Man följer med stort engagemang forskningen på området med exempelvis nära kontakt med lingvister i Österrike. I klassen intar lärarna också på ett självklart sätt ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet. Sammanfattningsvis konstateras i utvärderingen att det arbete som pågår i Roma Kulturklass på många sätt är unikt och banbrytande, när det gäller romska elevers skolgång och att det är önskvärt att verksamheten får fortsatt stöd samt att erfarenheterna kan komma andra till del.

  • 23.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Pedagogik.
    Romska barn kan visst!2006Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter, ISSN 1404-6857, nr 4, s. 39-42Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Allt fler romer uppfattar skolan som en möjlighet och inte som ett hot mot den egna kulturen. Att bli erkända som nationell minoritet har underlättat. Inflytande, interkulturell pedagogik och en ny syn på den svenska historien är nästa steg.

  • 24. Obondo, Margaret
    et al.
    Rodell Olgaç, Christina
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Pedagogik.
    Robleh, Salada
    Broar mellan kulturer: somaliska barns språksocialisation i hem och förskola i Sverige2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 25. Rodell Olgaç, Christina
    ROMA GYEREKEK AZ ÉSZAKI ORSZÁGOKBAN2002Ingår i: Család, gyermek, ifjúság, ISSN 1216-8416, nr 2, s. 75-79Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 26. Rodell Olgaç, Christina
    En utvärdering av Nacka språkprojekt2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27. Rodell Olgaç, Christina
    Några somaliska pedagogers röster om socialisation och lärande i diasporan2001Ingår i: Utbildning i det mångkulturella samhället. Vol. 2, Vetenskap i en mångkulturell och postkolonial värld: frågor och utmaningar / [ed] Gunlög Bredänge, Christer Hedin, Kerstin Holm, Mekonnen Tesfahuney, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Univ. , 2001, s. 125-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28. Rodell Olgaç, Christina
    Socialisation, language and learning in a Somali diasporic community in Rinkeby2001Ingår i: Africa & Asia, ISSN 1650-2019, nr 1, s. 69-78Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Rodell Olgac, Christina
    Lärarhögskolan, Stockholm.
    Socialisation och lärande i diasporan: några somaliska pedagogers röster2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30. Rodell Olgac, Christina
    Interkulturella arbetssätt i en förberedelseklass: att lära av sina romska och somaliska elever1999Ingår i: Tvåspråkiga barn och skolframgång: mångfalden som resurs / [ed] Monica Axelsson, Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut , 1999, s. 61-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Bohman, Margaretha
    et al.
    Lärarhögskolan Stockholm.
    Rodell Olgac, Christina
    Liv och lärande i förberedelseklass1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32. Rodell Olgac, Christina
    "Vi är rädda att förlora våra barn": romska barn i Norden och Barnkonventionen1998Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33. Rodell Olgac, Christina
    "We are afraid of losing our children": Roma children in the Nordic countries and the UN Convention on the rights of the child1998Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34. Rodell Olgac, Christina
    Förberedelseklassen: en rehabiliterande interkulturell pedagogik1995Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 34 av 34
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf