Med ”interkulturell blick” avses i denna antologi ett speciellt förhållningssätt. Perspektivet är gränsöverskridande och kosmopolitiskt. Det handlar om en ”inkluderande globalism”, en strävan att frigöra sig från etnocentriska synsätt för att i stället skapa en inkluderande, jämlik och demokratisk pedagogik. Det rör sig inte om någon kompenserande ”specialpedagogik för invandrare”. Snarare gäller det att med pedagogikens hjälp bidra till att göra det annorlunda normalt, till att skapa en ”diversifierad normalitet”.
Boken är indelad i två delar: Interkulturalitet och samhälle samt Interkulturalitet och lärande. De flesta bidragen har skrivits av forskare och lärare vid Södertörns högskola och är baserade på författarnas forskning om interkulturell pedagogik. Bland bidragsgivarna finns också lärare som främst skriver utifrån sina praktiska yrkeserfarenheter av pedagogik och interkulturalitet.
Adoptionen av barn från Korea till ett 15-tal västländer har nu pågått i snart 50 år. Från Koreakrigets slut 1953 och fram till idag har 150 000 barn adopterats bort, däribland 8500 till Sverige, och fortfarande lämnar 1700 barn landet för adoption varje år. Denna omfattande migration är på många sätt unik i modern tid. Den i Norden bekanta överflyttningen av 70 000 finska barn till Sverige på 1940-talet har i absoluta tal slagits med mer än det dubbla, och faktum är att inget annat Tredje världen-land under efterkrigstiden har adopterat bort så många barn som Korea. Den koreanska utlandsadoptionen skedde länge obemärkt, men från 1980-talets slut har den utvecklats till en starkt symbol- och känsloladdad offentlig fråga. Detta är ett försök att beskriva hur adoptionsfrågan i landet växte fram och vilken betydelse den spelar i ett koreanskt sammanhang.
This is a study of popular cultural representations of international adoption and adopted Koreans in Western countries. The study is carried out from a postcolonial perspective and uses a cultural studies reading of four feature films and four popular songs as primary sources. The aim is to examine how nationalism is articulated in various ways in light of the colonial experiences in modern Korean history and recent postcolonial developments within contemporary Korean society. The principal question addressed is: What are the implications for a nation depicting itself as one extended family and which has sent away so many of its own children, and what are the reactions from a culture emphasising homogeneity when encountering and dealing with the adopted Koreans? After an introductory chapter, Chapter 2 gives the history of international adoption from Korea, and Chapter 3 is an account of the development of the adoption issue in the political discussion. Chapters 4, 5, 6 and 7 analyse the cinematic and lyrical representations of adopted Koreans in four feature films and popular songs respectively. Chapter 4 considers the gendering of the colonised nation and the maternalisation of roots, drawing on theories of nationalism as a gendered discourse. Chapter 5 examines the issue of hybridity and the relationship between Koreanness and Whiteness, which are related to the notions of third space, mimicry and passing. Linked to studies of national division, reunification and family separation, Chapter 6 looks at the adopted Koreans as symbols of a fractured and fragmented nation. Chapter 7 focuses on the emergence of a global Korean community, with regards to theories of globalisation, diasporas and transnationalism. In the concluding chapter, the study argues that the Korean adoption issue can be conceptualised as an attempt at overcoming a difficult past and imagining a common future for all ethnic Koreans at a transnational level.
Föreliggande artikel är en studie i den svenska Koreabilden sedd genom artiklarna om Korea i Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok publicerade åren 1876-1955 med den allmänna synen på Östasien, Japan och Kina som bakgrund. Syftet har varit att med inspiration från postkolonial teoribildning undersöka och beskriva den svenska bilden av Korea under aktuell tidsperiod för att identifiera de föreställningar och uppfattningar om Korea och koreaner som fortfarande än idag i hög grad präglar gemene svensk. Flera arbeten finns om den svenska bilden av Japan och Kina, däremot inget om Korea. Första delen redovisar forskning om den svenska och västerländska synen på Östasien, Japan och Kina, och innehåller också ett avsnitt om gula faran-motivet, medan andra delen undersöker den svenska bilden av Korea genom artiklarna i uppslagsverken och den tredje slutligen utgörs av en avslutande diskussion.