Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning.

Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.