Barn med invandrarbakgrund placeras i särskolan oftare än svenska barn. Kommuner och myndigheter bryter mot skollagen när de placerar slarvigt utredda, icke diagnosticerade barn, i särskolan för att lösa sina resursproblem.

Based on interviews with fifteen unaccompanied minors from Afghanistan, the article explo-res how these children understand their interactions with two government agencies during the asylum process, namely, social services and legal guardians. These agencies are among the most important caring for children’s reception, welfare, and everyday life. The conceptual framework of the study includes interactions occurring in the context of asymmetric power relations between children and institutional actors, resilience, and vulnerability. In the study, the tremendous hard-ships experienced throughout their childhood as well as during flight are reported. Upon arrival in Sweden, the asylum process becomes a part of the psychological and social challenges for the children. Experiences of interactions with formally protecting contexts are mixed. However, in situations where interactions seem to undermine their interests, the children appear to function as strong actors with an ability to negotiate spaces of influence and bring about changes.

Kurdiska flyktingar i Sverige och andra delar av världen lever i ofrivillig exil. I denna exil ska flyktingarna erövra nya språk, kulturella koder, integreras och långsamt lära sig att leva som medborgare i ett nytt land. De ska även utstå fördomar, rasism och stora okunskaper om Kurdistan och landets historia samt nuvarande situationer, spridda i förskingring eller förföljda i olika delar avKurdistan.Flykten är för de allra flesta ett val man tvingas att göra, för att kunna överleva, och för en av jordens mest utsatta folkgrupper ärdetta en sanning som tyvärr alldeles för sällan har några undantag. Den som inte talar finns inte – kurdiska krigsskadade flyktingars livsberättelser är ingen vetenskaplig rapport, inte heller en skönlitterär bok, inte heller en tvärsäker partsinlaga: den är en mix av olika röster och sätt att tänka kring flyktingars situation.

Föreliggande volym är en festskrift för att hylla docenten i pedagogik, Christina Rodell Olgaç för hennes akademiska insatser inom pedagogik och romska studier genom forskning, utbildning och samverkan.

Boken har en särskild aktualitet, då romska studier vid Södertörns högskola är i färd med att utveckla en egen ämnesidentitet, vilket är unikt i Norden. Rodell Olgaç har lagt en viktig grund till denna utveckling, som även hänger intimt samman med den politiska processen att förverkliga den romska nationella minoritetens rättigheter.

De 16 medverkande skribenterna känner inte nödvändigtvis varandra, men har i någon mån alla medverkat i eller inspirerats av Christina Rodell Olgaçs verksamhet. Deras ämnesval har varit fritt. Det innebär att antologin inte har ambitionen att ge uttömmande svar på bestämda frågor. Istället blir effekten att texterna direkt och indirekt belyser varandra. Bidragen är disponerade utifrån de tre teman som antologins redaktörer uppfattat vara centrala för henne: interkulturalitet som teori och praktik, minoritetsrättigheter och romska studier. 

Medverkande skribenter:

Jan Selling (huvudredaktör), Farhad Jahanmahan Anna Lindqvist och Solvor Mjøberg Lauritzen. Medverkande skribenter; María Borgström, Angelina Dimiter-Taikon, Maria Dumitru, Katrin Goldstein-Kyaga, Farhad Jahanmahan, Angéla Kóczé, Pirjo Lahdenperä, Solvor Mjøberg, Anna Lindqvist, Anders J Persson, Andreas Pettersson, René León-Rosales, Jan Selling, Hassan Sharif, Marinka Vårstrand.