sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    A dogma of speech act theory2020Ingår i: Inquiry, ISSN 0020-174X, E-ISSN 1502-3923Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article I argue that the distinction between illocutionary and perlocutionary acts needs examination, not just in its details but in its philosophical standing. We need to consider whether the distinction is motivated by (sometimes unwittingly) assumed problematic philosophical assumptions concerning the nature of our dependence on the words of others and the rationality of speech reception. Working with an example of the act of telling, I argue against the idea that the distinction is self-evident or easy to draw. By developing an analogy with perception, I argue further that defending the distinction requires one to engage in an argumentative dialectic with powerful alternative positions. I end by suggesting that taking the challenge further would require us to look more closely at how passivity and rationality might be reconciled in the reception of speech.

  • 2.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Att upprätta mänsklighet i närvaron av våld2021Ingår i: Aspiranten och erfarenheten: polisers praktisk kunskap / [ed] Jonna Hjertström Lappalainen, Huddinge: Södertörns högskola, 2021, s. 151-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Bankdosor, skam och sms-poesi: Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bibliotekspersonal från hela landet belyser digitaliseringen utifrån sina yrkesroller. I nio essäer får vi följa deras komplexa arbete som inbegriper både känslor och värderingar. Dessutom bidrar tre forskare vid Södertörns högskola med sina perspektiv på detta samhällsfenomen.

  • 4.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Modes of a “complicated form of life”: Expression and human-animal continuity2018Ingår i: Wittgenstein and Naturalism / [ed] Kevin M. Cahill, Thomas Raleigh, New York: Routledge, 2018, s. 223-240Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    My aim in this paper is to use the later Wittgenstein to argue against what I call the continuity-view of human and animal expression. Further, I will show that skepticism about animal expression is not the only alternative to the continuity-view. The paper has three sections. In the first section, I articulate the central commitments of the continuity-view: 1) There is a significant overlap in expressive behavior between humans and animals 2) Adding new expressive repertoire to include linguistic expression does not fundamentally alter the entire spectrum of expressive behavior. In the second section, I develop some passages in Wittgenstein into an argument against those commitments. Reflections on the temporal dimension of expressions and the interplay between non-verbal and verbal expression are central to this argument. In the third and more tentative section, I turn to how to avoid skepticism about animal expression, specifically in the form of claiming that the word “expression” is ambiguous. I discuss two ways of preserving conceptual unity while avoiding the continuity-view: categorial generality (which I find in John McDowell’s view on the human-animal relation) and family resemblance (which I associate with Wittgenstein).

  • 5.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Must Expression Be Instrumental?2021Ingår i: Organon F, ISSN 1335-0668, Vol. 28, nr 2, s. 282-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article engages critically with the theory of expression proposed by Mitchell Green in his Self-Expression (2007). In this book, Green argues that expressions are signals designed to convey information about mental states. By putting pressure on one of the examples Green uses in his book, I will challenge this thesis. I will then deepen this challenge by developing a contrast between two philosophical perspectives on expression, which I name the 'instrumental' and the `descriptive'. I take Green's theory of expression to be an exemplar of the instrumental perspective. Expression, in the instrumental perspective, is a means for transmitting information about mental states from organism to organism. The descriptive perspective I articulate with the help of Maurice Merleau-Ponty and Ludwig Wittgenstein. On the descriptive view, expression is (at least a part of) an answer to the question what it is so much as to have mental states and a living body. I suggest at the end of the article that if we remain within the instrumental perspective, we will not be able to use expression to satisfactorily answer this question.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Spontaneous expression and intentional action2023Ingår i: Inquiry, ISSN 0020-174X, E-ISSN 1502-3923, Vol. 66, nr 10, s. 1841-1860Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When spontaneous expressions such as smiling or crying have been at issue in Anglophone philosophy of action, the touchstone has been Donald Davidson’s belief-desire account of action. In this essay, I take a different approach. I use Elizabeth Anscombe’s formal conception of intentional action to capture the distinction and unity between intentional action and spontaneous expression. Anscombe’s strategy is to restrict her inquiry to the class of acts to which a certain sense of the question ‘Why?’ has application. Applying Anscombe’s strategy to an area she did not consider other than by contrast, I argue that spontaneous expressions are subject to a different but intimately related why-question. Both questions elicit non-observational knowledge. But where the question posed to intentional actions opens up a means-end order (an order of practical reasoning) this is not true of the corresponding question for spontaneous expressions. Our explanations of our own spontaneous expressions have conceptual and normative dimensions, but they do not display an inferential order. Anscombe, taking a formulation from Aquinas, describes practical knowledge as the cause of what it understands. I conclude by arguing that this formulation also holds true of our understanding of our own smiles and episodes of crying. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Vad är mat och vad är annat?: Cavell, skepticism, erkännande och komedi2019Ingår i: Norsk Filosofisk Tidsskrift, ISSN 0029-1943, E-ISSN 1504-2901, Vol. 54, nr 4, s. 220-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Genom en diskussion av en sketch ur en komediföreställning kommer jag att lyfta fram humorns och komedins relation till skepticismen som tema i Stanley Cavells filosofi. I The Claim of Reason utvecklar Cavell ett samband mellan skepticism och tragedi. Kopplingen mellan komedi och skepticism förblir mer antydd, och då i termer av ett slags symmetri med tragedi. Jag menar att när vi låter humor och komedin ta plats i relation till den skeptiska problematiken så kommer en asymmetri att visa sig mellan tragedi och komedi. Detta har att göra med komedin och humorns förmåga att innefatta och erkänna den smärta som finns i det tragiska. Jag diskuterar Cavells begrepp om erkännande (acknowledgment) och hävdar att begreppet behöver modifieras när vi talar om det slags erkännande som finns i en viss typ av humor.

  • 8.
    Bäckström, Stina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Vårt behov av ambivalens: om språk och omdöme i bibliotekens arbete med digitalisering2020Ingår i: Bankdosor, skam och sms-poesi: Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering / [ed] Stina Bäckström, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2020, s. 75-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Bäckström, Stina
    Åbo Akademi University, Turku, Finland.
    What is it to Despychologize Psychology?2017Ingår i: European Journal of Philosophy, ISSN 0966-8373, E-ISSN 1468-0378, Vol. 25, nr 2, s. 358-375Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this essay, I distinguish two ways of depsychologizing psychology: 'anti-psychologism' and 'non-psychologism'. Both positions are responses to the Fregean sharp distinction between the logical and the psychological. But where anti-psychologism, which I find in John McDowell, attempts to overcome the sharp distinction by arguing that psychological states and their expressions are apt to be articulated into judgments, Stanley Cavell's non-psychologism, a powerful and neglected alternative, wants to overcome the sharp distinction by abandoning judgment as the paradigm expression of thought and communication.

  • 10.
    Bäckström, Stina
    et al.
    Åbo Akademi University, Turku, Finland.
    Gustafsson, Martin
    Åbo Akademi University, Turku, Finland.
    Skill, Drill, and Intelligent Performance: Ryle and Intellectualism2017Ingår i: Journal for the History of Analytical Philosophy, E-ISSN 2159-0303, Vol. 5, nr 5, s. 41-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Bäckström, Stina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Huitric, Miriam
    Stockholms universitet.
    Normark, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Medieteknik.
    Reflekterande texter om digitala media: Ett forskningskompendium till teaterföreställningen Spegla mig – ett drama av Rebecca Örtman, konstnärlig ledare för RATS Teater2018Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf