sh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 96
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anikina, Maria
    et al.
    Lomonosov Moscow State Univeristy.
    Dobek-Ostrowska, Boguslawa
    University of Wroclaw.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    A cross-national survey2013Inngår i: Journalists in three media systems: Polish, Russian and Swedish journalists about values and ideals, daily practice and the future / [ed] Maria Anikina, Boguslawa Dobek-Ostrowska, Gunnar Nygren, Moscow: Journalism Faculty, Lomonosov Moscow State University , 2013, s. 30-34Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2. Anikina, Maria
    et al.
    Dobek-Ostrowska, BogusławaNygren, GunnarSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalists in three media systems: Polish, Russian and Swedish journalists about values and ideals, daily practice and the future2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Appelberg, Jonas
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik. Mid Sweden University.
    Johansson, Elena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik. Moscow State University.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Baranowski, Pawel
    Wroclaw University.
    Social media in the professional work of Polish, Russian and Swedish journalists2014Inngår i: Journal of Print and Media Technology Research, ISSN 2223-8905, Vol. 3, nr 2, s. 107-118Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Professional journalistic culture is a complex of journalistic values, practices, norms and media products. On the one hand it tends to unification across the globe, but on the other hand these cultures varies according to cultural diversities.  Technological development leads to a media convergence, increasing interactivity and plenty of opportunities for individualization of media content influence audience’s demands and consequently challenge of traditional routine of journalists’ work, affect professional practices and even undermine traditional role of a journalist in society. Social media creates new conditions for both actors: readers/viewers/listeners and for media professionals who use it as a tool for media work.  Journalists in the different countries, however, use social media for professional needs not equally. This paper is discussing differences and similarities in the patterns of social media use by Polish, Russian and Swedish journalists.  The research is based on a survey of 500 journalists in each country.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Appelgren, Ester
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Hüttenrauch, Helge
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Informatik.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Data Journalism: Implications and Opportunities2012Inngår i: Digital Humanities Congress 2012, The University of Sheffield / [ed] Clare Mills, Michael Pidd and Esther Ward, Sheffield: HRI Online Publications , 2012, s. 60-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Data journalism is a form of storytelling where elements of text, interactive graphics and datasets are often combined into one interactive journalistic project or service. In addition, the general public are often encouraged to submit their own data for publication within the service. Data journalism is not a new field, but due to the expensive production process and the advanced skills needed by journalists, it is still relatively uncommon in the Swedish media landscape. This study is based on a joint research project together with SVT Pejl, the data journalism department at the Sveriges television (SVT). The main aim of this paper is to explore this emerging form of interactive journalism based on public sector data, and how the general public engages with it. This paper is based on a four-month case study in 2011 and 2012 of SVT Pejl and “Brottspejl”one of its data journalism services. An action research approach has been used, and the methods were in-depth interviews and a web-based survey.

  • 5.
    Appelgren, Ester
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Data Journalism In Sweden: Introducing new methods and genres of journalism into “old” organizations2014Inngår i: Digital Journalism, ISSN 2167-0811, E-ISSN 2167-082X, Vol. 2, nr 3, s. 394-405Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Data journalism is an evolving form of investigative journalism. In previous research andhandbooks published on this topic, this form of journalism has been called computer-assistedreporting and data-driven journalism, as well as precision, computational or database journalism.In Sweden, data journalism is still fairly uncommon. The purpose of this paper is to providean overview of the development of data journalism at seven Swedish traditional mediacompanies, using action research methods. The content of this paper is based on an onlinesurvey of journalists and in-depth interviews with editors at these participating companies. Theresults indicate that, based on how this field is currently perceived by journalists in the interviews,there is a common definition of data journalism. Furthermore, the survey shows thatthe attitudes towards data journalism during the process of introducing new methods andgenres of journalism into “old” organizations are correlated with the level of perceived experiencein data journalism working methods. The main challenges facing the working methodsof data journalism today are a shortage of time and the need for training and developingdata journalism skills.

  • 6.
    Appelgren, Ester
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    HiPPOs (Highest Paid Person’s Opinion) in the Swedish media industry on innovation: A study of news media leaders’ attitudes towards innovation2019Inngår i: Journal of Media Innovations, ISSN 1812-7592, E-ISSN 1894-5562, Vol. 5, nr 1, s. 45-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Decades of change in the media landscape and technological innovation have brought several uncertainties to media leadership. In this study, we build on the upper echelons theory to discuss the possible isomorphic behaviour of media leaders. Based on a survey of 372 Swedish media leaders, our results indicate that while innovation is considered to be a strength at media companies, innovation work may still stand in contrast to the institutional perspective. We found that Swedish media leaders perceive innovation as highly important and something they are good at. The perceived ability to work with innovation inside the organizations (rather than introducing knowledge from outside expertise) is undermined by the fact that, during the average work week, the majority of leaders set aside very little time for developing their own competences, individual talks with their employees, and time to reflect on their own work. Thus, in line with upper echelons theory, we find a paradox of trust in in-house innovative strength and, at the same time, media leaders fall back on their own experiences, limiting the inflow of new ideas into their strategic work.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (epub)
    fulltext
  • 7. Hedman, Lowe
    et al.
    Alström, Börje
    Enlund, Nils
    Hvitfelt, Håkan
    Nygren, Gunnar
    Medieutveckling: ett forskningsområde med många ingångar2005Inngår i: Nordicom Information, ISSN 0349-5949, Vol. 27, nr 4, s. 25-41Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Hovden, Jan Fredrik
    et al.
    Universitetet i Bergen, Bergen, Norge.
    Nygren, GunnarSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.Zilliacus-Tikkanen, HenrikaHelsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Becoming a journalist: journalism education in the Nordic countries2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Hovden, Jan Fredrik
    et al.
    Universitetet i Bergen, Bergen, Norge.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Zilliacus-Tikkanen, Henrika
    Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Introduction: The nordic model of journalism education2016Inngår i: Becoming a Journalist: Journalism Education in the Nordic Countries / [ed] Nygren, Hovden & Zilliacus-Tikkanen, Göteborg: Nordicom, 2016, s. 11-23Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There is a “Nordic model” of journalism education. This is partly due to great similarities in the Nordic countries and their history, which has led to similar political and media systems, systems of professional journalism and education. But it is also a result of the extensive dissemination of ideas across borders due to a tradition of close collaboration and close social ties among the Nordic journalism educators.

    Fulltekst (pdf)
    Introduction
  • 10. Hvitfelt, Håkan
    et al.
    Nygren, GunnarSödertörns högskola, Institutionen för svenska, retorik och journalistik, Journalistik.
    På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Hüttenrauch, Helge
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Informatik.
    Appelgren, Ester
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Making The Case For Data Journalism – Challenges For An Ongoing Evolution2012Inngår i: i-COME international conference on communication and media 2012: Revisiting Communication for Organisational and Social Change: Exploring the Missing Link / [ed] Che Su Mustfaffa, Hassan Abu Bakar, Mohd Bahardin Othman, Timothy Wlaters, Mohd Khairie Ahmad, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Johansson, Elena
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Russian journalists and social media: updated traditions and new challenges2014Inngår i: Central European Journal of Communication, ISSN 1899-5101, Vol. 7, nr 2, s. 273-290Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Russian journalism has certain peculiarities based on deeply rooted traditions and state of the modern media system. It has developed a double professional culture; on the one hand it has been serving the state interests and on the other hand journalism has been a mission of enligthment and education in the tradition of the “intelligentia”. New technologies drastically affect media work. Since the mid of 2000s the introduction of social media challenged journalists’ role in society as well as professional practices and norms. This paper discusses an existence of pattern of using social media by Russian journalists based on historical roots and socio-cultural and political background. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Johansson, Karl Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Malling, Milda
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Sweden: A professionally symbiotic relationship2019Inngår i: Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries / [ed] Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren, Gothenburg: Nordicom, 2019, s. 97-123Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter explores political executive-media relations in Sweden, with a particular focus on professional day-to-day relationships and habits. The analysis is mainly based on extensive interviews with journalists and government press secretaries, and it establishes the routinisation at work, as well as the professionalisation. The exchanges between journalists and their sources appear to be close but with recognition of each other’s professional roles. Media developments influence the relationship, and the downsizing of newsrooms, multi-platform production 24/7 and increased competition for unique news have made journalists more dependent on available sources. At the same time, professionalisation of government communication makes news management more efficient and has centralising effects on executive systems. Together these trends shift the balance between journalists and their political sources in favour of the latter. The presented findings have important implications for research on journalism, media and political executives.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Johansson, Karl Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Nygren, GunnarSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries2019Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This book explores the interplay between government and media drawing on unique evidence from, and in-depth analysis of, four national cases: Finland, Lithuania, Poland and Sweden. Based on the chapters dedicated to each country, five additional chapters address the following cross-national themes: government communication, social media, formality/informality in journalist-source relations, mediatisation of politics, and political communication culture.

    The book reveals what really goes on between the political executive and the media in everyday practices within these countries. First, it uncovers a process of mediated political-cultural change within media-political systems. Second, it illustrates the work- ings of prime ministerial power and communication aides at this apex of political power and the media and those who work there. Third, it examines both the struggle within governing institutions to control the flow of information and the tensions between civil servants and political aides, and takes the reader through the four media-political con- texts rooted in a deep knowledge of these relationships.

    The result is an illuminating and original analysis of politics, political communication, media and journalism, and offers greater understanding of the realities of government – and democracy – and media in practice as well as the role of media within contemporary politics.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Johansson, Karl Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Locked in a mutual dependency: Media and the political executive in close interplay2019Inngår i: Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries / [ed] Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren, Gothenburg: Nordicom, 2019, s. 247-259Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Johansson, Karl Magnus
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    The interplay of media and the political executive: Introduction and framework2019Inngår i: Close and Distant: Political Executive-Media Relations in Four Countries / [ed] Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren, Gothenburg: Nordicom, 2019, s. 9-26Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Kjeldsen, Jens
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik. Universitetet i Bergen.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Planerad och iscensatt fotojournalistik2013Inngår i: Journalistica, ISSN 1901-6220, E-ISSN 1904-7967, nr 1, s. 209-243Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I januari valåret 2010 publicerade Svenska Dagbladet en gruppbild av alla åtta partiledare. Bilden är ett exempel på planerad fotojournalistik, men också ett exempel på hur bilders betydelse kan förändras och ges nya tolkningar jämfört med den ursprungliga avsikten. Artikeln analyserar arbetsprocessen bakom bilden utifrån observationer och intervjuer, dess iscensättning och relation till bildjournalistikens normer och traditioner. Det utgår från teorier om pseudohändelser och ikoniska bilder, och analyserar fotografiets estetiska och retoriska kvalitéer. Resultatet visar att processen bakom bilden inrymmer en rad ambivalenser i bildjournalisternas självförståelse och syn på pressfotografi. Det visar också att den process som skapar ikoniska bilder är komplicerad och oförutsägbar. Mediernas representationer av politiker kan planeras, men också omtolkas i mötet med publiken.

  • 18.
    Leckner, S.
    et al.
    Malmö University.
    Tenor, Carina
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    What About the Hyperlocals?: The drivers, organization and economy of independent news media in Sweden2019Inngår i: Journalism Practice, ISSN 1751-2786, E-ISSN 1751-2794, Vol. 13, nr 1, s. 68-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Using a survey of a sample of hyperlocal actors in Sweden (N = 178), this article examines preconditions, motivations and sustainability for hyperlocal media operations, outside the traditional media chains, in order to provide a picture of their function in the current media landscape, and to further build on the understanding of the hyperlocal business model. This study extends the hyperlocal definition by including media platforms other than websites. The results show that the operations indeed aim to support and foster citizenship, strengthen democracy and mirror the local community. At the same time, as shown by other studies, the fact that they are not large-scale, highly profitable operations may challenge their sustainability. Nonetheless, most of them claim to be profitable, largely because of the print platform, and have a positive outlook on the future. Revenues from advertising and readership are currently less substantial for Web-based operations, which reinforces the need to broaden the definition of hyperlocal publishing platforms when talking about financial sustainability. Currently, hyperlocal media in Sweden, with small resources and a lower publishing frequency, cannot be viewed as a replacement of established media, but play important roles as complementary alternative voices and contribute to media plurality in the local community.

  • 19.
    Leckner, Sara
    et al.
    Malmö Högskola.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Det lokala och hyperlokala medielandskapet: nyhetspublicering utanför de etablerade medierna2016Inngår i: Mediestudiers årsbok: Tillståndet för journalistiken 2015/2016 / [ed] Lars Truedson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2016, s. 42-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns många lokala medier i Sverige, närmare 600 olika lokalmedier med ett redaktionellt innehåll om lokala händelser. Allt från stora regionala dagstidningar till små hyperlokala gratistidningar som kommer varje vecka eller mer sällan. Hälften av alla lokalmedier är gratistidningar, och ytterligare knappt hundra är lokala nyhetssajter. Det skiljer mycket i intensitet hos dessa mindre lokalmedier, några har dagliga uppdateringar medan det hos andra går betydligt längre tid mellan nyheterna och utgåvorna. Men gemensam för de nya typerna av lokalmedier är en stark vilja att göra sin bygd synlig, både för att stärka den lokala identiteten och för att visa omvärlden att man finns – i många fall en reaktion på att de gamla medier som tidigare fyllde denna roll ofta har dragit sig tillbaka och finns mer på distans.

  • 20.
    Nord, Lars
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Gamla och nya medier i samspel i de lokala valrörelserna2019Inngår i: Storm och stiltje: SOM-undersökningen 2018 / [ed] Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg och Annika Bergström, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, s. 253-267Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De lokala nyhetsmedierna är inte längre den självklara ingången till den lokala valrörelsen för alla medborgare. Sociala medier har för stora grupper av väljare tagit över som nav i informationsflödet. Redaktionernas nyhetsurval och nyhetsvärdering bygger inte på egen hand upp den lokala politiska dagordningen. Sociala nätverk och flöden spelar också roll för vilken bild av den lokala valrörelsen som först möter väljarna. Medieanvändningen kännetecknas av en ökad fragmentering, särskilt mellan olika åldersgrupper men också utifrån sociala skillnader. Lokalradio och regional-tv förmår fortfarande samla de flesta ur flera väljargrupper. Det är därför befogat att tala om en allt mer komplex lokal medieekologi som inte bara kännetecknas av ett samlat ökat medieutbud, utan också präglas av allt mer individualiserade medievanor och därmed en allt mer splittrad lokal offentlighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21. Nord, Lars
    et al.
    Nygren, Gunnar
    Lokala politiska ledare i motvind2002Inngår i: Den personliga politiken / [ed] Håkan Hvitfelt, Lauri Karvonen, Sundsvall: Demokratiinstitutet , 2002, s. 68-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22. Nord, Lars
    et al.
    Nygren, Gunnar
    Medieskugga2002Bok (Annet vitenskapelig)
  • 23. Nord, Lars
    et al.
    Nygren, Gunnar
    Präktiga massmedier: de lokala mediernas valbevakning 20062007Bok (Annet vitenskapelig)
  • 24. Nord, Lars
    et al.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Volny, Sanna
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Medierna och lokalvalen 2018: Gamla aktörer på nya digitala arenor2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De lokala valen blir allt viktigare. Allt fler väljare delar sina röster mellan olika partier samtidigt som många lokala partier tillkommit som ritar om den politiska kartan.

    Här studeras de lokala valrörelserna i fem kommuner och tre regioner. Några av de centrala frågeställningarna är:

    • Vilken betydelse har sociala medier som Facebook i jämförelse med traditionella medier? Vilken roll spelar de lokala och regionala medierna i de lokala valrörelserna?
    • Vilka skillnader finns mellan olika kommuner/landsting/regioner, mellan storstädernas förorter, medietäta regionala centra och glesbygd med och utan lokalredaktioner?
    • Hur rör sig olika typer av innehåll mellan de traditionella medierna, lokala partiorganisationer och de sociala mediernas plattformar?
    • Var hämtar medborgarna underlaget inför sina röstbeslut i de lokala valen?

    Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som koordinerats av forsknings- och innovationsprogrammet Medier och demokrati vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Projektet har genomförts vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Södertörns högskola i Huddinge.

    Fulltekst (pdf)
    Medierna och lokalvalen 2018: Gamla aktörer på nya digitala arenor
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 25.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Autonomy - a crucial element of professionalization2012Inngår i: Journalism in Russia, Poland and Sweden: traditions, cultures and research / [ed] Gunnar Nygren, Huddinge: Journalistik, Södertörns högskola , 2012, s. 73-95Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26. Nygren, Gunnar
    Belönad granskning: kommunalt grävande belönat med Guldspade 1991-20012003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Bland multireportrar och innehållsleverantörer2013Inngår i: På väg mot medievärlden 2020: Journalistik, teknik, marknad / [ed] Gunnar Nygren och Ingela Wadbring, Lund: Studentlitteratur, 2013, 5, s. 269-291Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En av 2011 års mest intensiva debatter bland journalister handlade om den egna yrkesrollen. Medieanalytikern Anders Mildner konstaterade i en essä för Simos årsbok att den traditionella journalistiska yrkesrollen befinner sig i total upplösning. Det oredigerade flödet på nätet och i sociala medier håller på att bli en jämbördig motståndare till journalisternas filter, konstaterade Mildner.

    Anders Mildner mötte motstånd, både från tidningen Journalisten och från journalistutbildare. Under våren 2011 böljade en debatt på bloggar, på Twitter och i branschmedier om frågan och positionerna blev snabbt ganska låsta. Journalistens chefredaktör Helena Giertta betonade de professionella journalisternas ansvar att söka sanningen och hålla sig till yrkets etiska regler. Journalistprofessorn Sigurd Allern betonade journalistikens roll som institution i samhället och menade att den hotas av mediernas vinstintressen. Samtidigt fanns det andra debattörer, aktiva i sociala medier och på bloggar, som understödde Mildner (von Krogh 2011).

    Diskussionen speglar den osäkerhet som finns runt journalisternas yrkesroll i ett nätverkssamhälle. Den handlade om två olika frågor som ibland blandades ihop:

    • Behövs det journalister i ett nätverkssamhälle när publiken är uppkopplad och själva kan både söka information och sprida den genom bloggar och sociala nätverk? Om journalisternas roll som förmedlare minskar – finns det då andra delar av yrkesrollen som kan växa?
    • Hur stort ekonomiskt utrymme finns det för professionella journalister i ett alltmer kommersiellt medielandskap, där medieföretagen är ekonomiskt pressade?

    Syftet med detta kapitel är att ge några olika svar på dessa frågor. Det utgår från det dagliga journalistiska arbetet och den traditionella yrkesroll som har växt fram med de moderna massmedierna, men diskuterar också hur denna yrkesroll påverkas av nätverkssamhället. Centralt är antagandet att värderingar och yrkesideologi inte är något konstant, utan något som förändras i takt med det journalistiska arbetet. Värderingar och föreställningar om journalistikens uppgifter skapas i de arbetsprocesser som dagligen definierar vad en journalist är och vad journalistik är.

  • 28.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Changing journalistic cultures2013Inngår i: Journalists in three media systems: Polish, Russian and Swedish journalists about values and ideals, daily practice and the future / [ed] Maria Anikina, Boguslawa Dobek-Ostrowska, Gunnar Nygren, Moscow: Journalism Faculty, Lomonosov Moscow State University , 2013, s. 5-11Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29. Nygren, Gunnar
    Den lokala gratispressen i Stockholms medielandskap2006Inngår i: Lokalmediestudier / [ed] Karl-Erik Gustafsson, Jönköping: Media Management and Transformation Centre, Jönköping International Business , 2006, s. 205-226Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    En komplicerad lokal medieekologi: Facebook den nya lokala offentligheten?2018Inngår i: Sprickor i fasaden: SOM-undersökningen 2017 / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet , 2018, s. 195-212Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel visar att användning av lokala medier förändras i snabb takt. Facebook har sedan 2015 gått förbi lokaltidningen som den mest använda plattformen för att hålla sig uppdaterad om vad som händer i det lokala samhället. Men de traditionella lokalmedierna – SVTs och Sveriges Radios lokala och regionala nyheter och den prenumererade lokaltidningen anses av publiken fortfarande vara viktigast. Mer lokala medier som gratistidningar och lokala nyhetssajter fyller upp där dagstidningar saknar lokalredaktioner. Resultatet blir ett komplext system där olika typer av lokala medier och plattformar kompletterar varandra, ett hybridsystem där gamla och nya lokala medier lever sida vid sida.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Fler källor - men vissa grupper saknas nästan helt2019Inngår i: Nyheter - alltmer en tolkningsfråga?: Mediestudiers innehållsanalys 2007-2018 / [ed] Michael Karlsson och Lars Truedson, Stockholm: Institutet för mediestudier , 2019, s. 72-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Amerikansk forskning om journalistik sammanfattas ibland i korta (och kanske lite cyniska) formuleringar. Som Michael Schudsons konstaterande att ”nyhetsarbete är normalt en fråga om att representanter för en byråkrati plockar upp prefabricerade nyheter från representanter för en annan byråkrati” (Schudson 1986:81). Om dagens redaktioner kan beskrivas som 82 | Gunnar Nygren Fler källor – men vissa grupper saknas nästan helt | 83 en byråkrati kan diskuteras, kanske är det snarare hårt rationaliserade nyhetsfabriker. Men prefabricerade nyheter från källorna är inte mindre viktiga, det visar analysen av de svenska nyhetskällorna 2018. Det är ingen brist på källor i svensk nyhetsjournalistik, de har till och med blivit fler trots att resurser skurits ner på redaktioner och det produceras färre nyheter. Det kan vara ett tecken på att allsidigheten blivit bättre, men det kan också vara ett tecken på att källorna blivit duktigare på att få fram sina budskap. En professionalisering av källorna som byggt upp starkare PR-funktioner i såväl kommuner och regioner som på nationell nivå (Tenor 2017, Johansson och Nygren 2019). Redaktionernas ”nyhetsnät” är tydliga i det dagliga nyhetsflödet. Starka källor inom politik och näringsliv, sport och kultur samt polis/räddningstjänst levererar den dagliga nyhetsdieten och syns ofta i artiklar och inslag. Däremot är det vissa grupper som sällan syns eller hörs i nyhetsflödet, t ex de fackliga organisationerna och de religiösa samfunden som knappt finns med. Även intresseorganisationer får mindre uppmärksamhet, medan PR och talespersoner syns nästan tre gånger så ofta som för elva år sedan. Medborgarna finns med när det handlar om livsstilsjournalistik och sociala frågor, men mindre ofta i de tunga nyheterna från politik och ekonomi. Medborgarna får vara subjekt när det handlar om livsstil – som i heminredning, matlagning och resor som är medborgarnas främsta arena.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Forskning om journalistik – med en demokratisk utgångspunkt2020Inngår i: Vad är journalistik?: En antologi av journalistiklärare på Södertörns högskola / [ed] Elin Gardeström & Hanna Sofia Rehnberg, Huddinge: Södertörns högskola, 2020, s. 41-51Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Forskning om journalistik – med en demokratisk utgångspunkt
  • 33.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Framtidens specialreporter outsourcad och sårbar?2011Inngår i: Specialreportern: framväxt, funktion, framtid / [ed] Torbjörn von Krogh, Stockholm: SIMO , 2011, s. 137-156Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34. Nygren, Gunnar
    Granskning med förhinder: lokaltidningarnas granskning i fyra kommuner2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Guest Editor's introduction2016Inngår i: Central European Journal of Communication, ISSN 1899-5101, Vol. 9, nr 2, s. 162-163Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Informationskrig – mediekontroll och journalistik2016Inngår i: Ukraina och informationskriget: Journalistik mellan ideal och självcensur / [ed] Gunnar Nygren, Jöran Hök, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) , 2016, s. 17-30Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Informationskrig – mediekontroll och journalistik
  • 37.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalism Education and the Profession: Socialisation, Traditions and Change2016Inngår i: Becoming a journalist: Journalism education inthe nordic countries / [ed] Hovden, Nygren & Zilliacus-Tikkanen, Göteborg: Nordicom, 2016, s. 73-91Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What is the role of journalism education in the socialisation of future journalists into the profession? This question is discussed in a comparative analysis of two large surveys among journalism students and journalists in Sweden, Poland and Russia in 2011–2012. In the analysis, attitudes towards professional values and integrity are compared between students and professionals. The results show clear differences: Journalists show more professional detachment and less activist ideals than do students. Journalists are also more critical towards development in the quality of journalism and press freedom compared to students. One conclusion is that important parts of socialisation into the profession are still taking place in the newsrooms. There are also important differences between the three countries in terms of traits that are transferred to the students from journalistic cultures in the three countries. An example of this includes the borders of the profession in relation to PR and commercial pressure that are weaker in Poland and Russia compared to in Sweden. The ideals of watchdog journalism are weaker among both students and professionals in Russia compared with other countries.

    Fulltekst (pdf)
    Journalism Education and the Profession
  • 38.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Journalism in Russia, Poland and Sweden: traditions, cultures and research2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en första rapport från ett forskningsprojekt som leds av professor Gunnar Nygren - Journalism in Change. Projektet studerar hur den moderna teknologin förändrar villkoren för journalistiken.

    I skriften, den första på engelska i vår skriftserie, medverkar projektdeltagare från Sverige, Polen och Ryssland: Gunnar Nygren och Jöran Hök från journalistikämnet; Maria Anikina, Moskva och Boguslawa Dobek-Ostrowska, Wroclaw.

    Fulltekst (pdf)
    Journalism in Russia, Poland and Sweden: traditions, cultures and research
  • 39.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Journalist – och sen då?: En undersökning av vilka som lämnade Journalistförbundet 2007 och varför2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rörligheten ökar på arbetsmarknaden, och det gäller också den journalistiska professionen. Ett uttryck för detta är att omsättningen på medlemmar i Journalistförbundet ökar, fler går in och fler lämnar förbundet. Men betyder detta också att den journalistiska professionen blir lösare i kanten, att journalistik blir mer av ett genomgångsyrke?

    I skriften undersöker Gunnar Nygren detta genom en enkät till före detta medlemmar i Journalistförbundet med frågor som: Varför slutar man att arbeta som journalist? Dålig lön eller är det andra skäl? De som slutar arbeta som journalister - blir de PR-makare och informatörer? Hur många av dem som går ut Journalistförbundet fortsätter att arbeta med journalistik, och vilka journalister är det som lämnar facket?

    Gunnar Nygren diskuterar också vad detta betyder för den journalistiska yrkesrollen, vad ett svagare yrkesförbund betyder för den journalistiska professionen.

    Fulltekst (pdf)
    Journalist – och sen då? En undersökning av vilka som lämnade Journalistförbundet 2007 och varför
  • 40.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistik som profession2015Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Henrik Örnebring, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 63-80Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalité och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalité och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti att det blir väl utfört.

    Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier (Engblom 2001). Men de senaste 10-15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en de-professionalisering av journalistikens i västvärlden (Nygren 2008, Waisbord 2013). I andra delar av världen där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.

    Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även tendenserna till de-professionalisering beskrivs, och frågan är vad det betyder för journalistiken och dess ställning i samhället.

     

  • 41.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistik som profession2019Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 59-72Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalitet och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalitet och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti för att det blir väl utfört.

    Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier. Men de senaste 10–15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en deprofessionalisering av journalistiken i västvärlden. I andra delar av världen, där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik, är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.

    Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även frågor som rör journalistikens gränser och tendenser till deprofessionalisering beskrivs samt vad det kan betyda för journalistiken och dess ställning i samhället.

     

  • 42.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Journalistiken i det lokala samhället2019Inngår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 283-295Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Journalistiken är till stor del lokal, den produceras på en plats för en publik som finns på samma plats. Det kan vara en storstad eller en glesbygdskommun, en stadsdel eller mindre samhällen som hålls ihop av historia och sociala band. Begreppet ”lokal” har också ofta en positiv betydelse – det som görs lokalt förutsätts vara närmare människor och mer äkta, i motsats till stordrift och massproduktion.

    Den lokala journalistiken har ofta tagits för given, den har alltid funnits där på gott och ont. Men medieutvecklingen har förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken – lokalredaktioner läggs ner, lokala medier försvinner och ersätts av lokala Facebookgrupper, kommunala sajter och andra nya medieplattformar. Denna utveckling finns i hela västvärlden, och forskningen talar till exempel i USA om ”news deserts” där det inte längre finns lokala medier som ger röst åt det lokala samhället. Utan lokala medier fungerar inte den lokala demokratin, betonar dessa forskare .

    I detta kapitel ges en översikt över svensk och internationell forskning runt lokal journalistik. Det är strukturerat utifrån fyra teman:

    -   Platsens betydelse i en digital och global värld, samt vad lokala medier betyder för lokal identitet och social sammanhållning.

    -   Lokala medieekologier – hur olika typer av lokala medier och plattformar samspelar i det lokala samhället, och vad händer när de lokala medierna tunnas ut?

    -   Den lokala journalistikens betydelse för demokratin, såväl för information som för granskning av lokala makthavare.

    -   Hyperlokala medier som en ny typ av lokalmedier som växer fram mellan den professionella journalistiken och medborgarjournalistik.

     

  • 43.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Local Media Ecologies Social media taking the lead2019Inngår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 40, nr S2, s. 51-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Legacy media and social media are intertwined in a complicated relationship in local media ecologies. The recent national Swedish SOM survey on media use shows that people use Facebook more than local newspapers (both paper and online) to stay up to date with local events. In contrast, though, users still regard legacy media like subscription newspapers and the regional public service as more important sources than social media. Local newspapers are experiencing a decline in their number of users, but new hyperlocals are showing more stable numbers. Nevertheless, newspapers produce most of the original news reporting, and the public service and hyperlocals have more complementary positions in local media ecologies. They are all meeting the audience in the expanding public sphere of Facebook.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44. Nygren, Gunnar
    Lokaljournalistiken och den lokala demokratin2004Inngår i: Medierna och demokratin / [ed] Lars Nord, Jesper Strömbäck, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 297-318Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Media development and professional autonomy2015Inngår i: Journalism in change: Professional journalistic culture in Poland, Russia and Sweden / [ed] Gunnar Nygren and Boguslawa Dobek-Ostrowska, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2015, s. 119-152Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Freedom in  daily work is important for nearly all journalists in the three countries. It is the second most important factor in choosing the place of work, according to the survey. A degree of autonomy is also an important part of self-perception of journalists in their professional roles and closely related to job satisfaction (Weaver and Willnat, 2012:534).

    But there are also clear differences between journalists in how big this perceived autonomy is in  daily work. There are different kinds of pressure from outside and inside the media company – pressure from lack of time and formats of the media, constraints within the organization, political and commercial pressure. There is also a media development challenging the professional identity of journalists;  journalistic work is undergoing fundamental changes – transitioning from a monologue to more of dialogue with the audience, with new tools and media formats introducing new kinds of expressions. Increasing commercialization and fragmentation of the media landscape are changing the foundations on which journalism rests (Deuze, 2007; Mitchelstein and Boczkowski, 2009; Singer et al., 2011).

    One may assume that all these changes influence the degree of professional autonomy for journalists. But the direction is not obvious; some changes, like  strong commercialization might put  pressure on the degree of autonomy, but others might work in another direction; for example it is possible that technological development can both increase perceived autonomy, giving journalists more tools and a stronger position, but also limit the autonomy in an increasing demand to produce more and faster.

    The purpose of this chapter is to study how perceived autonomy in  daily work is related to factors on a different level, from the individual level of journalist, the position of the journalist within the media organization and to the level of media system. This analysis is also related to media development, both technological and commercial factors. From this, perceived professional autonomy is related to different kinds of media systems with various degrees of political and commercial pressure on journalism.

    This allows one to raise three research questions:

     

    RQ1: What are the differences and similarities between the three countries and media systems when it comes to professional autonomy?

    RQ2: What are the most important factors explaining differences in perceived autonomy on three different levels – the individual, organizational and societal level?

    RQ3: How are these factors influenced by media development? What is giving stronger or weaker perceived autonomy?

  • 46.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Medieekologi - ett helhetsperspektiv på medieutveckling2016Inngår i: Människorna, medierna och marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring, Stockholm: Wolters Kluwer, 2016, s. 85-108Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47. Nygren, Gunnar
    Medier och medborgare i den digitala kommunen: en undersökning om lokal politisk kommunikation i medier och på kommunala webbplatser2001Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
    Multiskilling in the newsroom: De-skilling or re-skilling of journalistic work?2014Inngår i: The Journal of Media Innovations, ISSN 1894-5562, Vol. 1, nr 2, s. 75-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Multiskilling in a journalism context is not a case of “de-skilling” of the profession. There are problems related to the quality in newsrooms adapting multiskilling strategies, but in general multiskilling is more correctly defined as a re-skilling or an up-skilling. This is the conclusion from results of a survey of 1,500 journalists in Poland, Russia and Sweden, along with interviews with 60 journalists in these three countries. Multiskilling in journalism gives more room for creativity and more power to the individual journalist, according to those with experience of working as multi-reporters. It allows them more freedom to make their own decisions in their daily tasks, e.g., choosing subjects and stories. At the same time, from the perspective of the media company, multiskilling is a strategy to increase production in the newsrooms. But multiskilling has no direct correlation with downsized newsrooms: it is rather an industry norm for how to organize work in newsrooms of today.  Multiskilling is also changing the journalistic culture, putting more focus on production and adapting content for different channels.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för svenska, retorik och journalistik, Journalistik.
    Nyhetsfabriken: journalistiska yrkesroller i en förändrad medievärld2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Nygren, Gunnar
    Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, Journalistik.
    Passing through journalism2010Inngår i: Journalism education, training and employment / [ed] Bob Franklin, Donica Mensing, New York: Routledge , 2010, s. 207-221Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 96
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf