Vi lever i en tid av ökande globalisering och intensifierade kontakter över gränserna. Idag är världen sammanflätad på ett helt annat sätt än någonsin tidigare.

Här presenteras en undersökning om hur ungdomar i Sverige, Polen och Tjeckien ser på andra kulturer och folkgrupper än den egna, om deras konstruktioner av identitet, utvecklandet av kosmopolitiskt lärande och om hur deras vänner, familjer och skolor påverkar deras inställningar. Många ungdomar i Polen och Tjeckien tar upp hur de fasor som deras familjer upplevt under andra världskriget fått dem att inse hur viktigt det är att upprätthålla freden medan de svenska ungdomarnas syn påverkats av den långa perioden av fred.

Den här boken är ett resultat av ett forskningsprojekt vars syfte varit att undersöka vilken betydelse nya identitetskonstruktioner och kosmopolitiska, interkulturella lärandeprocesser har för fredliga kontra fientliga etniska relationer i det mångkulturella, globaliserade samhället.

I denna bok undersöker lärare vid Södertörns högskola tradition och praxis inom undervisningen i tio ämnen: arkeologi, filosofi, företagsekonomi, genusvetenskap, geografi, historia, idéhistoria, journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap samt musikutbildning. Vissa av bidragsgivarna har valt att göra en bred översikt av det egna ämnets pedagogiska utveckling medan andra har fördjupat sig i ett visst problem. Några har intervjuat sina kolleger, andra redogör för pedagogiska utvecklingsprojekt och åter andra tar avstamp i egna reflektioner och tidigare litteratur på området. Gemensamt är att samtliga utgår från ett historiskt perspektiv och att tyngdpunkten ligger på didaktiska frågor om den konkreta undervisningens innehåll och utformning.

Sammantaget ger de tolv bidragen en fördjupad förståelse av varför högskolepedagogiken idag ser ut som den gör samtidigt som det öppnar upp för alternativa pedagogiska förhållningssätt och praktiker. Genom att studera det som har varit får vi perspektiv på det som är och i bästa fall också redskap för att tänka nya tankar om hur det skulle kunna vara i stället.

Relatively little attention has been paid to new cosmopolitan processes in the Baltic countries and in Eastern, Central Europe, but research in this area is conducted at Södertörn University. In many post communist societies old ethnic hostilities which have been suppressed have come up to the surface. At the same time new identities are constructed due to increased transnational contacts and cosmopolitan views.

In our paper we will present some preliminary results from a recently started research project. The aim of the project is to investigate if, and in that case, how new identity constructions, cosmopolitan, intercultural learning processes and ICT contribute to peaceful or hostile ethnic relations in the multicultural, global society from the point of departure of an investigation of young peoples’ values in the Baltic region: The Czech Republic, Poland and Sweden.

Forskningsresultat har tveklöst tillskrivit media en viktig plats i samhället. Utifrån detta hardet problematiserats både i olika forskningsprojekt och i den allmänna debatten betydelsen avmassmedias innebörd för individens lärande. Som en konsekvens av detta har det från olikahåll i samhällets framhållits behovet av att skolan bidrar till att barn utvecklar en kritiskattityd gentemot budskapen från dessa medier.I denna artikel diskuteras medierna som socialt fenomen och kulturellt arv och (det)presenteras resultat från olika forsknings- och utvecklingsprojekt som författaren har bedrivitmed syfte att studera och belysa skolans mediepedagogiska arbete utifrån olika aktörersperspektiv (lärarutbildning, skolan, lärare, elever, etc.). Grundläggande begrepp somutvecklas i texten är interkulturalitet, kommunikation, bild, verklighet och kritiskmediealfabetisering samt mediepedagogik.

After a brief review of the origins of research on Media Pedagogy, the author reflects on the meaning of the mass media in the learning process and their role in a society with vast access to information, in a period in which the latest technologies of information and communication (TIC) pose new challenges for research. The new cultures of communication provide new knowledge to society both in reference to technical and cultural aspects. Access to nove ltechniques, knowledge and competences constitutes a civil right, since it allows individuals to participate actively in the process of social development. The current paper discusses the responsibility the Educational System bears in the incorporation of media education and pedagogy, both in Teacher Education Programs and the Educational System in general. Innovations in the field of communications entail transformations in the role of the school and the responsibilityof incorporating technical and cultural contents essential to face these changes. This work interrelates the concepts of learning and teaching, critical media literacy, digital competence and intercultural pedagogy to results of studies on the introduction of media pedagogy in the classroom.