Vad är journalistik?

När medielandskapet dominerades av tidningar, nationell tv och radio var de flesta överens om svaret på den frågan. Idag finns inte längre något självklart svar. I denna antologi försöker vi ringa in vad journalistik är i dagens förändrade medielandskap. Vi tittar såväl bakåt mot yrkets historia som framåt mot den okända framtiden. Vissa grundelement är konstanta: Journalistik är ett praktiskt hantverk och samtidigt en verksamhet som kräver reflektion. Journalistik är berättelser om verkligheten i ord, ljud och bild. Journalistik är etik och research – och dessutom ett forskningsområde. Journalistik är också passion. På andra punkter råder större osäkerhet: Vad händer när gränserna luckras upp mellan journalistik och andra former av kommunikation? Vad kommer att krävas av framtidens journalister? Även dessa frågor tar vi oss an i boken.

De flesta av oss skribenter är verksamma som journalistiklärare på Södertörns högskola, där vi ständigt diskuterar och funderar över hur vi ska utbilda morgondagens journalister. Antologin är riktad till dig som vill bli journalist eller till dig som har intresse för journalistik och dess förändringar.

This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in media work. We unwrap and explore what happens when ideas about “newsworthiness” enter the practice of public sector communication. What becomes news, and how? What kinds of content are favored, how are stories told, and what voices are heard? The ideas of newsworthiness in a public sector context are here conceptualized as a logic of appropriateness that governs civil servants’ media work. We base our analysis on a three-year case study of a Swedish county council’s digital news channel, VGRfokus. The analysis focuses on how ideas of newsworthiness are constructed and mirrored in and through the content of VGRfokus, as well as how they are reflected and acted upon by communications professionals working at the news channel. We suggest that ideas of newsworthiness may function as a governing principle and tone down or even hide conflicts and tensions between key values of bureaucracy and market, otherwise often manifested in public sector communication.

The purpose of this article is to shed light on a new phenomenon in the media landscape, namely public organisations taking on the role of news producers. The analysis focuses on the digital news site VGRfokus, which is run by the Swedish county council Region Vastra Gotaland (VGR). The articulated goal of VGRfocus is to fill a perceived news gap in the county. Using previous literature on hyperlocal media as a lens for the analysis, we discuss how a regional news outlet produced by a public organisation can be characterised and understood. Based on our case study, we show that, while VGRfokus partly resembles other newcomers, it also has features that make it a very special news producer. This distinctiveness relates in particular to the fact that VGRfokus is part of a large, public organisation and holds ambitions to promote the work of the county council and represent its geographical area. This places issues concerning trustworthiness and credibility at the centre of the discussion and raises questions about democratic implications.

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) är idag en av de mest livaktiga teoribildningarna inom tillämpad språkvetenskap i Norden. Denna volym, där sex språkforskare medverkar med var sitt bidrag, är ett led i det pågående arbetet med en systemisk-funktionell beskrivning av de nordiska språken.

Volymen innehåller både allmän teoriutveckling och empiriska analyser. Bland annat föreslås en modell som visar hur det är möjligt att analysera texters deltagande i praktiker och aktiviteter. Det ges också konkreta exempel på hur registeranalys kan användas inom språkundervisning och skrivkurser. Även en multimodal analys av bloggar finns bland volymens artiklar.

Text, kontext och betydelse bygger på den Sjunde nordiska SFL-workshoppen, som hölls 2011 vid Södertörns högskola.

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) är idag en av de mest livaktiga teoribildningarna inom tillämpad språkvetenskap i Norden. Denna volym, där sex språkforskare medverkar med var sitt bidrag, är ett led i det pågående arbetet med en systemisk-funktionell beskrivning av de nordiska språken.

Volymen innehåller både allmän teoriutveckling och empiriska analyser. Bland annat föreslås en modell som visar hur det är möjligt att analysera texters deltagande i praktiker och aktiviteter. Det ges också konkreta exempel på hur registeranalys kan användas inom språkundervisning och skrivkurser. Även en multimodal analys av bloggar finns bland volymens artiklar.

Text, kontext och betydelse bygger på den Sjunde nordiska SFL-workshoppen, som hölls 2011 vid Södertörns högskola.

Svensk forskning om språk i arbetslivet intresserar sig alltmer för vård och omsorg. Delvis hänger detta samman med en förändrad arbetssituation för de vårdanställda, som medfört ökande krav på kommunikation i arbetet. Personalen förväntas bland annat kunna dokumentera sina insatser, bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt och informera olika målgrupper om svåra eller känsliga ämnen. Texterna i denna volym handlar om fleraolika yrkesgrupper inom vården: om läkare, barnmorskor, sjuksköterskor verksamma vid sjukvårdsrådgivningen, undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen samt telefonoperatörer som tar emot färdtjänstbeställningar. Detta speglar hur vårdsektorn ser ut idag: många olika kompetenser behöver samverka och kommunicera, samtidigt som de språkliga utmaningar som möter de vårdanställda blir alltmer komplicerade och krävande. Patienten sätts också i ökande grad i centrum, vilket gör att kommunikation som arbetsredskap är något som behöver medvetandegöras.

Bokens författare är verksamma som språkforskare och intresserade av olika aspekter av språk och kommunikation i vården. I sina bidrag analyserar de normer som styr hur språket används i samtal och texter, liksom hur språket bygger upp och fungerar i olika kontexter. Författarna intresserar sig också för hur språkvetenskapens analysområde gränsar till och överlappar andra vetenskaper, som vårdvetenskap och samhällsvetenskap. Här framtonar ett mångvetenskapligt fält där delvis nya metoder kan behöva utvecklas. Denna utveckling är ett genomgående tema för samtliga bidrag i den här boken.    

In this paper, we conduct a critical discourse analytical study of asylum interviews in order to contribute to knowledge and awareness of (a) how asymmetrical power relations are discursively (re)produced as well as manoeuvred and negotiated during the interaction and (b) what this means in terms of positioning of the participants. Focusing on a number of metacommunicative sequences characterised by a notably high degree of interpersonal complexity, we examine how participants are positioned and how positioning is discursively realised. We draw on eight observed and recorded asylum interviews conducted in Sweden 2018–2021. Metacommunicative positioning is analysed mainly with a focus on speech functions and modality. We show that metacommunication is used by all participants largely as a means of constructing an asylum narrative within the framework of an institutional discourse. The participants can position each other in (dis)advantageous ways in their attempts to deny, or sometimes claim, responsibility for miscommunication. The applicants generally obey the metacommunicative instructions given by other, more powerful participants. However, we also show an example of an applicant who makes resistance to the institutional discourse. Furthermore, all participants use metacommunication as a tool to guide each other in the conversation, thereby positioning themselves as responsible for the co-construction of the asylum narrative. Finally, we underline the benefits of conducting critical discourse analysis in the study of asylum interviews, although such studies can barely change the fact that the asylum determination process is unequal and asymmetrical in its core.

This paper tells the story of obstacles and challenges to fieldwork in a research project exploring migrants’ narratives in the asylum process in Sweden, where, rather than facilitating data collection, the Swedish Migration Authority appeared to create barriers. This had implications both for the project and for individual case workers and interpreters; in the praxis of informed consent, our own strict interpretation became an unnecessary drawback; and in our attempt to overcome the obstacles, we actively involved the national press. The discussion is framed within an overall concern for the role of research in society, and its benefits and risks in relatively closed sectors, raising issues of personal privacy, security and trust.

Syftet med texten är att visa på hur hjälterollen konstrueras grammatiskt och textstrukturellt i två berättelser som samlats in inom ramen för ett kommunalt storytellingprojekt. På ett mer generellt plan är syftet att ringa in ett antal grammatiska och textstrukturella strategier som kan användas för att lyfta fram en karaktär i berättelse.

Analysen tar sin utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik i kombination med Greimas aktantmodell (1966) och en modell över berättelsers struktur, som bland annat bygger på Labov & Waletzky (1966).

Texten ingår i en antologi med exempel på olika typer av textanalyser med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik (SFG).

I denna rapport undersöks en specifik aspekt av myndigheters visuella kommunikation, närmare bestämt en viss typ av foton. Det rör sig om estetiskt tilltalande genrebilder av människor som befinner sig i ospecifika miljöer eller i miljöer som inte direkt har med myndighetens kärnverksamhet att göra. Jag argumenterar i rapporten för att dessa foton framför allt fyller en emotiv funktion och signalerar specifika värden som myndigheten uppenbarligen vill förknippas med. Syftet med rapporten är både att dekonstruera denna visuella praktik och att diskutera vad det innebär att avbildade människor används som bärare av specifika värden i strategisk myndighetskommunikation: Vad betyder det för bilden av myndigheten, hur positioneras medborgarna som kommunikationen riktas till och vilka relationer konstrueras mellan myndighet och medborgare?

To stand out as modern is an ambition shared by many Swedish public authorities. In the Swedish Transport Administration modernity is a core value, and the word modern is used frequently in the Administration’s strategic as well as informal organizational communication. The aim of this study is to complement earlier studies of strategic documents codifying organizational core values in the Swedish public sector, by focusing on co-workers’ sense-making in relation to buzzwords. This study is at the same time a discourse-analytical and social-semiotic concept analysis, focusing on the concept modern in a specific organizational context. The research questions are: How (in terms of use of communicative strategies) do co-workers in the Transport Administration make sense of the word modern? What content do they ascribe to the word, and what image of the authority does this create? To answer these questions discussions with three focus groups were arranged, transcribed and analyzed. The results show that the co-workers used both semiotic and material resources to make sense of the word modern. Some of the communicative strategies used were metaphors, direct quotations, comparisons, contrasts, legitimations and definitions. Furthermore, in the focus groups meaning was created interdiscursively and in an interplay between different contexts, resulting in the Swedish Transport Administration appearing as an organization trapped between partially conflicting discourses. In other words, the Swedish Transport Administration stands out as a public authority which partially tries to emulate a company.

Artiklen "Inte klart vad som är lätt" ingår tillsammans med ytterligare tre texter i ett reportage som syftar till att reda ut begreppen kring klarspråk och lättläst. Ingressen lyder: "Hur ska man skriva för personer med lässvårigheter? Det finns många råd. Men ingen vet egentligen, för det saknas forskning på området."

De sociala medierna har förändrat spelplanen för företag som använder berättelser för att stärka sitt varumärke. Numera är företagens berättelser inte längre monologiska, utan berättandet har blivit en gemensam aktivitet. Dagens strategiska berättelser skapas i hög grad i samspel mellan företag, konsumenter och traditionella medier. De digitala arenorna innebär dessutom ökade möjligheter att på ett enkelt sätt skapa interaktion kring berättelserna. Företagen har gått i bräschen, men på senare år har även offentliga organisationer börjat nosa på det digitala berättandet.

The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of the study is to analyse how storytelling is used and handled by organizations to reach comprehensive organizational goals. Within the all-embracing cultural context of modern Western society, here discussed through the concept of the new economy, strategic storytelling is explored in four areas: organizational discourses of strategic storytelling, narrativity as a resource to create and express values connected to the organization, storytelling as a practice of recontextualization and storytelling as an interactive tool. The data consists mainly of strategic stories but also of interviews, observations and documents collected from four Swedish organizations: two companies, a municipality and a congregation of the Church of Sweden. Applying a narratological, social semiotic and dialogical perspective the study investigates how narrativity is used by organizations as a resource to create identification and relations with and among stakeholders.

The analyses in the study indicate that meaning is created in different layers. The structural resources of stories are used in various combinations to make organizations appear in specific ways in different situations. Furthermore, the picture of the organization is shaped not only by the stories themselves but also by the very fact that the organization is using storytelling. The potential of recontextualization that is characteristic of narratives is shown to be essential in offering possibilities of identification and a sense of community through storytelling. Furthermore, the fact that a story is told by an individual is shown to play a crucial role in creating a personalized picture of the organization.

In strategic storytelling the interpersonal function seems to dominate over the ideational. This is a major finding of the analysis. More specifically, ideation is used as a tool to create interpersonal relations. The study also indicates that strategic storytelling comes with different possibilities and complications depending on what kind of organization is using it. Moreover, it is proposed that narrative as a form of communication fits perfectly within the broader cultural context of the new economy, characterized by commercialization, informalization, individualization and management practices founded on the strategic use of values.

Vad är det som gör att medierna älskar att rapportera om Pisa? Och vad får det för konsekvenser? [ingress]

This paper focuses on how media representations of the OECD’s Program for the International Student Assessment (Pisa) are realised linguistically, at the intersection of the audit society and the media, and what functions Pisa thereby fulfils. The relevance of the investigation is that earlier research has shown that both Pisa and mass media are used as tools by different actors in attempts to influence policymaking in the editorial sector.

Linguistic discourse analysis is used to examine articles published in two Swedish newspapers and one Swedish-language newspaper in Finland during the time span of one year. The results show how Pisa is used on one hand to augment the authority of writers in various ways and on the other hand as evidence of factual judgments, with different degrees of truth and knowledge claims. One conclusion is that newspaper readers need extensive previous knowledge of Pisa in order to be able to independently interpret the statements made in the newspaper articles.

Within linguistic research, claims of truth and knowledge have traditionally been discussed and analysed in terms of modality, for example with a focus on modal auxiliary verbs. This article contributes to identifying other linguistic resources that can be used to express and analyse such claims.

PISA-chock, PISA-kris, Pisa-effekt. En typ av ord som blivit så etablerade i medierna att vi knappt höjer på ögonbrynen längre. Möjligen är detta anledning nog att skärskåda dem?

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, som står bakom den internationella elevstudien PISA, är beroende av medierna för att nå ut med sitt budskap. Samtidigt är medierna beroende av PISA som nyhetskälla. Och på en mer grundläggande nivå är både OECD och medierna beroende av språket.

I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt?

Många har saker att säga om Trafikverket, men vad säger trafikverkarna själva? I denna rapport kommer myndighetens chefer och medarbetare till tals.

De berättar om stolthet, kompetens och engagemang, men också om en brist på helhetssyn och om upplevelsen av att det inte är tillräckligt högt i tak i organisationen. De resonerar om den balansgång som följer av att vara en myndighet och att samtidigt likna ett företag, och om dragkampen mellan det ”det hårda” och ”det mjuka”.

Genom en väv av röster, sammanställda och tolkade med hjälp av narratologi och teori om organisationskultur, skapas en övergripande berättelse om Trafikverket i ett tidigt skede i den unga myndighetens historia.

The Swedish Transport Administration – a modern developer of society or a talkative Swedish man? A comparative analysis of the corporate identity and the media image in terms of representatives State authorities are increasingly concerned with brand image construction and organizational identity work. In this paper the media images of the Swedish Transport Administration in four newspapers is compared with the authority’s corporate identity, i.e. the image promoted by the authority in and through its own channels. The results show that the characteristic representative of the Swedish Transport Administration in the press is a male person with a distinctive Swedish name. This is inconsistent with the authority’s self-presentation, where the Transport Administration is constructed as a modern “developer of society” characterized by diversity and equality. This analysis results in two arguments, one suggesting that the discrepancy between the media image and the corporate identity could have a negative impact on the authority’s credibility, and the other one suggesting that state authorities would be expected to actively promote equality and diversity by a conscious selection of spokesperson.

This chapter focuses on discursive struggles in the media landscape as it is being radically reorganized. We explore the narrative of a newcomer challenging the traditional narrative about journalism – what we here understand as the master narrative – that carries the idea that news production is a practise reserved exclusively for journalists. We build our analysis on a case study of VGRfokus, a digital communication channel launched in November 2017 by the Region Västra Götaland, a county council on the west coast of Sweden. The launching of VGRfokus was met by critical reactions among journalists in legacy media. At stake, as it appeared, was the role and content of journalism per se. Our analysis, based on one article published in VGRfokus and subsequent articles published in legacy media, shows that a counter-narrative must not emerge in opposition with another narrative; rather it could be positioned as a counter-narrative in a defensive act performed by those representing and guarding the master narrative. Furthermore, our analysis suggests that the tissue of narratives surrounding a professional institution increases in complexity in times characterized by a weakened master narrative, since the struggle itself tends to make the narratives more polemic.

Vilka hinder, möjligheter och förbättringspotentialer finns när det gäller tolkning i asylprocessen? I denna artikel delar berörda personer med sig av sina erfarenheter. Framför allt kommer asylsökande och offentliga biträden till tals, men även Migrationsverkets handläggare. Artikeln bygger på en intervjustudie.

Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier för att göra ett så bra arbete som möjligt? I denna artikel delar sex erfarna rättstolkar med sig av sina erfarenheter. Artikeln bygger på en intervjustudie. 

I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med sam­talsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till proto­kollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Under­sök­ningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och for­mar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.

Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtag­nings­­mönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.

Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.

The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect the content of an asylum narrative, based on which a decision concerning the asylum claimant's right to receive protection eventually is taken. The lion's share of studies on interpreter-mediated asylum interviews to date focus on risks involved with assigning non-professionals to perform the interpreting. This study draws specifically on a 3.5 min-long sequence taken from an asylum interview involving a professional interpreter, working between Russian and Swedish, and the corresponding paragraph of the Swedish-language written minutes, produced in parallel by the caseworker at a Migration Agency office. The study demonstrates something that hasn't been highlighted much in the literature on asylum interviews, namely the mutual impact of the interpreter-mediated communicative format-the specific turn taking order and the restricted linguistic transparency-and the parallel record keeping; the intricate passage from two spoken languages to an asylum narrative in the form of a text written in one of these languages.

Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. När tolkningen inte fungerar är det djupt problematiskt. Det drabbas inte minst den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen.

Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.

Den mynnar ut i ett antal övergripande slutsatser och rekommendationer, varav den viktigaste är att det finns ett akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen.