Since Georg Lukács and Karl Korsch in the 1920s, Hegelian Marxism has played a prominent role as a radical intellectual tradition in modern political theory. This anthology investigates how these Hegelian Marxists, in different historical, political and intellectual contexts during the last century, have employed Hegel’s philosophy with the aim of developing and renewing Marxist theory.

Besides Lukács and Korsch the volume includes articles dealing with the thoughts of Herbert Marcuse, Theodor W. Adorno, Walter Benjamin, Evald Ilyenkov, Lucio Colletti and Slavoj Žižek. The overall purpose is to investigate if, and the degree to which, these thinkers could be interpreted as Hegelian Marxists, and how they use the Hegelian philosophy to better understand their own current society as well as situate themselves in relation to orthodox forms of Marxism. Taken together, the articles can hopefully contribute to an intensification of discussions about the critical and self-criticalphilosophy of Marxism today.

Hannah Arendt (1906−1975) framstår som en av det förra seklets mest egensinniga och inspirerande tänkare. Till hennes mer betydande bidrag till den politiska teorin hör hennes analys av totalitarismens ursprung och hennes kritik av en intellektuell tradition som varit ointresserad av att på allvar reflektera över politiska händelser och de-ras ofta oförutsedda filosofiska och mänskliga betydelse. Om det finns en övergripande problematik som utmärker hennes tänkande handlar den om att återvinna och ge utrymme åt en erfarenhet av politik som hotar att uppslukas av den moderna statens ekonomiska och sociala orga-nisering av samhället. Ett annat återkommande tema är den spänningsfyllda relationen mellan politik och filosofi, mellan handlande och tänkande. De bidrag som samlats i den här boken kretsar på olika sätt kring Arendts syn på tänkandet, handlandet och det politiska. Hennes politiska ideal fungerar som en tanke-väckande motbild till dagens utslätade politiska debatt. Och det är kanske just därför som det är så stimulerande att läsa denna fria tänkare; Selbstdenker som det heter på tyska. Som läsare bjuds man in till att själv tänka vidare utifrån det Arendt tänkt.

När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och mätbara resultat. Det innebär en utmaning för de gamla bildningsidealen som handlar om att växa som människa, om att utvecklas som medborgare, om akademisk frihet och ett nära samband mellan forskning och utbildning. En central fråga är hur bildning och kritiskt tänkande kan återradikaliseras och vidareutvecklas. I denna antologi finns många uppslag, reflektioner och resonemang om hur detta låter sig göras.

Flera av bokens artiklar tar sig an frågan om hur bildning och utbildning kan kombineras och hur bildande undervisning kan utformas i praktiken. Här finns också fördjupande bidrag om själva bildningsbegreppet, om olika bildningstraditioner liksom exempel på hur en människas bildningsgång rent konkret kan se ut.

Medverkande författare är Helen Avery, Henrik Bohlin, Inga Bostad, Anders Burman, Karin Grönvall, Bernt Gustavsson, John Hasselberg, Jan Hjalmarsson, Sven-Eric Liedman, Petra Lundberg Bouquelon, Lars Løvlie, Gorana Ognjenovic, Per Svensson, Erik Tängerstad, Monne Wihlborg och Pelle Åberg.

Amerikanen John Dewey är inte bara en betydelsefull filosof, utan framför allt är han en av det senaste århundradets allra mest inflytelserika pedagogiska tänkare. Även om hans omfattande författarskap inbegriper studier inom praktiskt taget samtliga filosofiska subdiscipliner var det inom det pedagogiska fältet han gjorde sina mest epokgörande insatser.

Denna antologi består av elva artiklar som ur olika idéhistoriska, filosofiska och pedagogiska perspektiv behandlar Deweys idéer om demokrati, utbildning och tänkande. Sammantaget vittnar bidragen om både djupet och bredden i Deweys tänkande, liksom om hans stora aktualitet för dagens svenska utbildningsväsende. Han är en tänkare som fortfarande provocerar och utmanar.

Medverkande författare är Ingrid Carlgren, Tomas Englund, Erik Hjulström, Anne-Marie Körling, Jonna Hjertström Lappalainen, Niclas Månsson, Eva Schwarz, Carl Anders Säfström, Ninni Wahlström, David Östlund, Leif Östman samt bokens redaktör Anders Burman.