In the fight against the Covid-19 virus, France and Sweden stood at opposing ends along a continuum: one country went for lockdowns; the other relied on voluntary measures. Both strategies were shaped by the governing structures in each country: in France complex and fragmented organizational arrangements focusing on health security, in Sweden a single dominant agency maintaining a broad public health perspective. Using concepts from organization theory – loose versus tight coupling and exploitation versus exploration – we show how the divergent strategies evolved in both countries. While loosely coupled organizational arrangements were rapidly tightened in Sweden, the system in France went in the opposite direction becoming loosely coupled. While the Swedish case was mainly one of exploitation of existing knowledge and expertise, more unchartered territories were explored in France. While alignment across actors in Sweden took place with one dominant agency in the center, alignment in France was related to actions of neighboring countries. Evidently, there was more than one way to fight the pandemic.
In this insightful discussion of the phenomenon of standardization in organizations and society at large, the authors regard standards as a form of regulation enabling a higher degree of global order in the modern world, and argue that they represent an alternative to markets and hierarchies as a mode of social organization.
This paper employs the dramatistic metaphor of commedia dell’arte to interpret developments in a set of interlocking public administrative organizations in Sweden. More specifically, the performances given by state and municipal politicians studied in several projects of ours are analyzed, with the help of what we know of this special kind of theatre. In so doing, we relate to a long tradition within the social sciences. The symbolic acting, the public perform ances, and the ambiguous connection between ideas and realities of various sorts that are evident all made the theatre metaphor appear relevant to an analysis of politics in society at large and in organizations within it. Of the different forms of theatre, commedia dell’arte is that which seems to render itself best to the exploration and interpretation of contemporary organizations within the public sector, imprinted as they are with the stamp of modern demo cratic politics, which bespeaks force but is highly contradictory.
Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv. I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen.
Granskningar har blivit både vanligare och alltmer omdiskuterade. Många har börjat tala om förekomsten av ett granskningssamhälle. Granskningar – vare sig de kallas revision, tillsyn, kontroll, kvalitetssäkring, inspektion, utvärdering eller certifiering – har idag många förespråkare, men börjar också få sina kritiker.
Den 15 februari 2013 hölls ett vittnesseminarium med rubriken ”Staten och granskningssamhället” vid Södertörns högskola. Där fördes en livlig diskussion såväl om granskandets välsignelser som om dess avigsidor. Tre frågor stod i fokus: varför granskas det så mycket? Vad händer när man granskar? Vilka konsekvenser får det myckna granskandet?
I denna skrift publiceras utskriften av vittnesseminariet tillsammans med en inledande artikel av Bengt Jacobsson och Anders Ivarsson Westerberg som ställer frågan om det finns någon väg ut ur granskningssamhället?
Den här rapporten handlar om Regeringskansliet och dess förmåga att hantera de krav på långsiktigt, samordnat handlande som aktualiseras av den FN-policy som går under namnet Agenda 2030.
Intresset riktas mot Regeringskansliet och dess förutsättningar att bli organiserat på ett sätt som gör att den samlade expertis som finns i staten kan komma till nytta. Ambitionerna med Agenda 2030 är högt ställda, och implementeringen innebär onekligen utmaningar för den svenska staten. Genomförandet tycks förutsätta en betydande kapacitet för styrning och samordning.
Finns det några särskilda egenskaper hos det svenska Regeringskansliet som är viktiga att ha i åtanke när man diskuterar förverkligandet av Agenda 2030? Eftersträvas det en kapacitet som förmår att initiera förändring, eller en som förmår att visa att förändring redan är på gång?
"Det systematiska lärandet har aldrig riktigt fått fotfäste i staten. Politiska logiker är mestadels framåtblickande, och inriktade mot hur man genom reformer och andra åtgärder ska kunna uppnå önskvärda framtider. Trots expansionen av granskning under senare år är reflektioner kring den existerande organiseringens ändamålsenlighet en bristvara."
Bengt Jacobsson diskuterar i denna essä hur man kan förstå den styrning som förekommer i staten, hur styrningen i dagens statsförvaltning har utvecklats över tiden och hur mål och resultatstyrningen kommit att dominera i svensk statsförvaltning. Avslutningsvis ger han förslag på hur regeringen både skulle kunna stimulera myndigheternas men också sin egen förmåga att på ett systematiskt sätt lära av erfarenheter.
Bengt Jacobsson är professor i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.
Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver uppdragsutbildning och forskar om statsförvaltning samt verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.
Är medborgarna verkligen i fokus när staten organiserar sina verksamheter? Hur har nya och förändrade styrformer påverkat skolan? Hur hanterar man att den finansiella revisionen inom statsförvaltningen hämtat mycket av regler från ett näringsliv som i grunden har helt andra uppgifter än de flesta myndigheter? Här presenteras elva essäer med utgångspunkt i uppdragsutbildningen ”Förändring och styrning i staten” som Förvaltningsakademin gav för Riksrevisionen under 2013.
Analysen bygger på Stockholms stads köp av det koleldade kraftvärmevverket vid Värtan från ASEA
A comparative analysis of the impact of the European Union on central government administration: uses a transformative perspective to examine changes as countries adapt to increased EU integration.
This article perceives the present development of Nordic administrative regimes as a process of transnationalisation, comparing the central administrations of Denmark, Finland, Norway and Sweden in adapting to the European Union. Based on a survey covering all units in ministries and central agencies in these four countries, observed patterns of adaptation are being interpreted as “translation” into national contexts. The Nordic administrative regimes are, thus, robust and flexible at the same time as increased integration into Europe generates considerable variations in administrative behaviour, while administrative institutions remain largely unchanged.
Styrningen av transportpolitiken avspeglar generella trender i samhällsstyrningen. Precis som i andra delar av samhället, har idéer om konkurrens, marknader, management, renodling och samverkan väglett utvecklingen inom detta politikområde.
Tre faser kan urskiljas i styrningens historia. Först den organisering som skedde i slutet av 1980-talet – framförallt uppdelningen av SJ – där förutsättningar för konkurrens skapades. Därefter en mellanperiod där det skapades interna marknader inom Banverket och Vägverket. I en tredje fas inrättades Trafikverket som en marknadsskapande myndighet.
Introduktion till temanummer om Politikens medialisering