Boken beskriver de shiamuslimer som finns i Sverige, deras antal, demografiska särdrag, aktiviteter och organisationer.
Björn Skogar (f. 1942) är idéhistoriker, religionsdidaktiker och luthersk teolog. I avhandlingen Viva vox och den akademiska religionen behandlade han det tidiga 1900-talets svenska teologihistoria. Detta arbete har sedan följts upp av fortsatt forskning om teologin och det teologiska språkets möjlighet att tolka livet. Skogar har sedan 1976 varit verksam som lärarutbildare. Han har haft en avgörande roll för utformandet av en religionsvetenskaplig utbildning med didaktisk inriktning samt för skapandet av ett religionsdidaktiskt forskningsnätverk i Sverige. Den genomgående teoretiska grundansatsen i Björns gärning har i första hand varit den filosofiska hermeneutiken.
Denna bok är en hyllning till Björn som vän, kollega och samtalspartner. Bidragen är skrivna av tjugosju personer som under olika perioder och i olika sammanhang haft privilegiet att få vara Björns kollegor.
Vad du nu håller i din hand är 366 sidor som alla på ett eller annat sätt syftar till att hylla vår vän och kollega Gunilla Gunner. Bokens bidrag rör sig över stora avstånd både i tid och rum, mellan olika ämnen och områden – men har det gemensamt att de behandlar framträdande kvinnor i olika religiösa sammanhang. Tanken bakom ämnesvalet är förstås att kvinnligt religiöst ledarskap är en röd tråd i Gunilla Gunners eget akademiska författarskap. Som framgår av flera av bokens bidrag har hon själv också spelat en framträdande roll både som ledargestalt och som inspirationskälla för vänner och kollegor i alla de olika sammanhang där hon rört sig.
Gunilla Gunner är docent i religionsvetenskap och har sedan 2005 varit verksam i en rad olika roller på Södertörns högskola.
Under de senaste decennierna har Sverige genomgått stora demografiska och politiska förändringar. Tillsammans har dessa inneburit att Sverige idag samtidigt är ett av Europas mest sekulariserade och mest mångreligiösa länder. Den snabba demografiska förändring Sverige har genomgått har ställt många inför nya, stora och i vissa fall skyndsamma kunskapsbehov samtidigt är forskningen om situationen delvis eftersatt. I denna rapport identifieras hur den nya situationen relaterar till det lagstadgade uppdrag som svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning har. Den forskning som gjorts inom dessa områden sammanfattas och de viktigaste forskningsbehoven identifieras.
Är svenskarna världens mest sekulariserade folk? Hur kommer det sig att många känner sig obekväma med att kalla sig kristna trots att de firar jul och är medlemmar i en kyrka? Varför finns det till och med något lite genant över innerlig kristen tro? Och varför upplever många att buddhismen känns sympatisk medan islam – trots att man vet att det är viktigt att inte generalisera – känns hotfull och främmande?
Det gudlösa folket söker svaret på dessa frågor i den svenska religionshistorien. Boken handlar om den sekulära svenska majoritetskulturen och om den historia som ligger bakom de hållningar, tankar och föreställningar om religion som finns inom denna grupp. Från reformationen på 1500-talet – via pietismen, upplysningen, teosofin och kolonialismen – till 2000-talets religionsdebatter, följs uppkomsten och utvecklingen av de idéer om religion som vanliga svenskar idag tar för givna. De historiska exposéerna förankras i vanliga svenskars berättelser insamlade genom ett hundratal intervjuer med stockholmare utförda 2009-2012. Resultatet är en berättelse om vilka vi – de sekulära svenskarna – är, varför vi tänker som vi gör och om hur vår internationellt sett unika religionssituation har uppkommit.
Boken vänder sig till en intresserad allmänhet men kommer också kunna användas som kurslitteratur för högskolor och universitet, företrädelsevis inom ämnet religionsvetenskap.
Vad är detta märkliga som jag känner igen som religion? Varför tycks det spela en så stor roll i mänsklig kultur? Och varför skrämmer och lockar det mig på samma gång?
Genom historien har religion format världsbilder, livshållningar och samhällen, gjort tillvaron svårtolkad, mångbottnad och motsägelsefull för människor, men också levande och meningsfull. Och oavsett vad vi tycker om den, visar religionen inga tecken på att försvinna. Varför är det så? Vad är det för längtan den svarar mot?
Tillvaron är full av sådant vars orsaker och verkningar vi kan överblicka och förstå. Men för många rymmer den också dimensioner som inte lika lätt låter sig fångas, sådant som bryter mot vardagens profana ordning: stämningar, känslor och upplevelser som tycks peka mot något bortom det vanliga, något förtrollat och besjälat.
I En lockton i ödemarken fortsätter David Thurfjell att utforska och upplösa gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck. Det blir en personlig berättelse som rör sig mellan olika världsdelar, tidsepoker och perspektiv, med nedslag i författarens egna erfarenheter såväl som i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner.
A Pentecostal revival is sweeping the Romani communities of Europe. The dominant religious orientation of European Roma, Pentecostalism has become one of the major factors behind Romani social development in the wake of the discrimination, marginalization, and growing anti-ziganist sentiments of the latest decades. Through this form of charismatic Protestant Christianity, Roma have overcome social problems and internal conflicts as well as battle against the hostility and exclusion of the 'macro gajo' (non-Roma) society.Based on interviews and field work, this original ethnographic study offers a unique presentation and analysis of the Pentecostal revival in one of Europe's many Romani communities - the Kaale Roma of Finland and Sweden. Through individual life stories, historical exposés, sociological interpretation, and ritual and discourse analysis, Thurfjell provides a vivid, accurate portrait of the multifaceted and complex situation of contemporary Roma.This study of the Pentecostal movement is of interest to anyone who seeks to understand the religious, historical, social and discursive processes that underlie the complex and difficult situation of European Roma today.
The text discusses romani ethnogenesis, media and Pentecostal revivalism