Globaliseringen gör att allt fler människor, särskilt ungdomar, lever i ett socialt sammanhang som sträcker sig över nationsgränserna. De växlar lätt mellan språk och miljöer. En ”tredje identitet”, mer komplex men också mer öppen växer fram.
Den här antologin belyser i en rad exempel hur globaliseringen påverkar människors identitet. Tvärtemot vad som ofta antas slätar inte globaliseringen ut skillnaderna mellan kulturer världen över. Istället uppkommer nya kulturer i mötet mellan den globala kulturindustrin och lokala kulturyttringar. Detta påverkar i sin tur människors identitet, som i allt större utsträckning blir gränsöverskridande. Det kan gälla barn, som överskrider vuxengränsen med hjälp av Internet. Det kan röra sig om gränsöverskridande nationer, som t.ex. kurder och assyrier/syrianer, och det kan handla om ungdomar som ingår i mångkulturella och ständigt växlande sammanhang i globala städer som Stockholm eller Barcelona. Slutligen kan det röra sig om sociala och politiska rörelser och nätverk, till exempel indiska och pakistanska intellektuella, västerländska sökare i Asien och tibetanska fredsaktivister.
I den här boken lyfter vi fram identitet som en positiv kraft, även om vi inte förnekar att det finns gott om destruktiva exempel på framhävandet av gruppidentiteter. Därmed handlar boken mer om möjligheter än om problem.
De flesta – men inte alla – kapitel rör identitetsskapandet hos den yngre generationen och vad som händer på ett symboliskt och kulturellt plan i ljuset av nya kommunikationsformer.
Boken rekommenderas till lärare, studerande och forskare på högskolor och universitet, som intresserar sig för globalisering, identitet, migration, etnicitet och fredsrörelser och alla dem som vill få insikt i vad som händer med vår identitet i det globaliserade samhället.
Vi lever i en tid av ökande globalisering och intensifierade kontakter över gränserna. Idag är världen sammanflätad på ett helt annat sätt än någonsin tidigare.
Här presenteras en undersökning om hur ungdomar i Sverige, Polen och Tjeckien ser på andra kulturer och folkgrupper än den egna, om deras konstruktioner av identitet, utvecklandet av kosmopolitiskt lärande och om hur deras vänner, familjer och skolor påverkar deras inställningar. Många ungdomar i Polen och Tjeckien tar upp hur de fasor som deras familjer upplevt under andra världskriget fått dem att inse hur viktigt det är att upprätthålla freden medan de svenska ungdomarnas syn påverkats av den långa perioden av fred.
Den här boken är ett resultat av ett forskningsprojekt vars syfte varit att undersöka vilken betydelse nya identitetskonstruktioner och kosmopolitiska, interkulturella lärandeprocesser har för fredliga kontra fientliga etniska relationer i det mångkulturella, globaliserade samhället.
Relatively little attention has been paid to new cosmopolitan processes in the Baltic countries and in Eastern, Central Europe, but research in this area is conducted at Södertörn University. In many post communist societies old ethnic hostilities which have been suppressed have come up to the surface. At the same time new identities are constructed due to increased transnational contacts and cosmopolitan views.
In our paper we will present some preliminary results from a recently started research project. The aim of the project is to investigate if, and in that case, how new identity constructions, cosmopolitan, intercultural learning processes and ICT contribute to peaceful or hostile ethnic relations in the multicultural, global society from the point of departure of an investigation of young peoples’ values in the Baltic region: The Czech Republic, Poland and Sweden.
"Fortfarande så vägrar jag vara någonting halvdant. Jag är hundra procent si och hundra procent så. Jag är både-och! Men alltså, man ifrågasätts hela tiden vart man än kommer. Jaha, hur skulle du definiera dig själv? Människa, för helvete!"
Så sammanfattar en ung flicka sin syn på sin identitet i den här boken. Författarna har intervjuat omkring 60 personer med rötter i nästan lika många länder. Bokens huvudtes är att ett nytt slags identitet, en "tredje identitet", håller på att få ökad betydelse. Det är en gränsöverskridande identitet, som uppkommer i mångkulturella miljöer och kännetecknas av en känsla av "både-och" snarare än "antingen-eller". I den vävs många olika trådar in – språk, religion, etnicitet, genus och andra.
Boken riktar sig till studerande och forskare och alla dem som intresserar sig för identitetsskapande i dagens mångkulturella, globala samhälle.
Katrin Goldstein-Kyaga är docent och universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon forskar om etnicitet, identitet och lärande i Europa och Asien.
María Borgström är docent och högskolelektor i pedagogik vid Södertörns högskola. Hon forskar om identitet, språk och interkulturalitet i Europa.
Med ”interkulturell blick” avses i denna antologi ett speciellt förhållningssätt. Perspektivet är gränsöverskridande och kosmopolitiskt. Det handlar om en ”inkluderande globalism”, en strävan att frigöra sig från etnocentriska synsätt för att i stället skapa en inkluderande, jämlik och demokratisk pedagogik. Det rör sig inte om någon kompenserande ”specialpedagogik för invandrare”. Snarare gäller det att med pedagogikens hjälp bidra till att göra det annorlunda normalt, till att skapa en ”diversifierad normalitet”.
Boken är indelad i två delar: Interkulturalitet och samhälle samt Interkulturalitet och lärande. De flesta bidragen har skrivits av forskare och lärare vid Södertörns högskola och är baserade på författarnas forskning om interkulturell pedagogik. Bland bidragsgivarna finns också lärare som främst skriver utifrån sina praktiska yrkeserfarenheter av pedagogik och interkulturalitet.
In the final chapter of this volume, the authors refer to the “pedagogical vantage points offered by narrative inquiry”, an apt comment that encapsulates the volume’s purpose and its spirit. As an increasing number of people throughout the world – and from a broad range of disciplines – are turning to narrative as a research methodology, this volume is timely in its focus on the learning and teaching of this approach. The contributors to the volume, all narrative scholars themselves, write about the creative and challenging pedagogical activities that they use in order to enable others to learn about and do narrative research. The volume will be of particular interest to those teaching narrative research methodologies at both undergraduate and postgraduate level in the social sciences, medical sciences and the humanities. The contributions from Hong Kong, Israel, Europe and North America, all reflect critically on the rich complexities of using and teaching narrative in those contexts and attend closely to the diverse constituencies of their learning communities.