Digital platforms are a primary means of communication in society. Public libraries play an empowering role in these processes, strengthening citizens’ digital competences. This raises questions about what democratic processes the digital technology is made to enable. The study investigates how a Swedish Digital Library (DL) is envisioned and organised within a national digitalisation strategy. Qualitative methods are used, and a theoretical democracy framework is developed and used together with the concepts of education and Bildung in the analysis. Four empirical themes are identified. The analysis centres on tensions related to horizontality and hierarchy, and Bildung and sociality. The DL vision is dominated by a hierarchical and instrumental educational vision that connects to representative democracy. A subordinated social and pedagogical vision of inner motivational drives and partial forms of sharing, connected to deliberative and semi-participatory democracy forms, exists, mostly in the form of some cherry-picked Web 2.0 discourses.

Arbetsplatsbiblioteken ingår i en historisk bibliotekstradition och syftar i grunden tillatt ge människor i arbete möjlighet att läsa och folkbildas på fritiden. Sedan 1980-talet har arbetsplatsbiblioteken minskat i omfattning. ”Arbete och fritid pågår” är enrapport som utforskar fenomenet arbetsplatsbibliotek. Vilken relevans har de idagoch i framtiden för bibliotekens uppdrag? Vilken betydelse kan de ha för regionalaoch kommunala intressen som tillväxt, välfärd, kultur och hälsa?

Ett centralt ställningstagande i rapporten är att relatera frågan om arbetsplatsbibliotektill utvecklingen inom arbete, arbetskompetenser och arbetsliv. Digitaliseringenoch det ökande behovet av bibliotekens kompetens inom medie- och informationskunnighet (MIK) är här kritiska faktorer.

Det har sagts att konsumtion och bokläsning är jämförbara (De Certeau 1988/1984), men bokläsningen har en särpräglad och grundläggande roll i konsumtionshistorien. Boken är den första massproducerade varan (McLuhan 1962) och med utbredningen av läskunnigheten blev läsning antingen en bild- ningsväg eller en fruktad farsot (Littau 2006). Oavsett vilket tycks skönlitteraturen lockat läsarna till konsumtionsdrömmar (jfr. Ahlberger & Lundkvist 2007). Utvecklingen på 1900-talets bokmarknad kritiserades av Habermas (1962), eftersom kommersiella bokklubbar och pocketböcker trängde undan de kulturesonerande läsesalongerna och gav upphov till en oreflekterad, icke-kumulativ kulturkonsumtion. Ändå tycks pocketbokens uppsving sedan 1990-talet ha gett upphov till en ny våg av läsekultur, där varje medlem i en bokcirkel kan köpa sig ett eget exemplar. Bokcirkeln blir därför en viktig kraft på den litterära pocketbokmarknaden. Inom bokcirklarna skapas inte bara en gemensam gruppgemenskap, utan de många olika läsningarna av ett och samma verk möjliggör en dynamisk, rik och mångfacetterad konsumtion och läsaridentitet. 

In contemporary society, book readers are increasingly being valued as consumers. Literacy and reading are often subjected to an economic logic and seen as constituting economic operations in themselves. The overall research objective is to explore whether and to what extent book reading as consumption practice belongs with traditional understandings of economy and culture, consumption and value. This entails studies on different levels: theoretical, methodological and meta-theoretical. The main thesis is that we need to envision another mode of economy related to books and reading, captured in the concept of “bookonomy”.

The methodological problems connected to the empirical study of consumption practice can be dealt with constructively if we engage consumers in complementary experimental activities. Visual sessions can contribute directly by: 1.) contextualizing practices in everyday life; 2.) exhibiting visible, material aspects, etc.; 3) uncovering invisible aspects such as the art and logic of practice. Using an abductive approach to science and several types of qualitative data, the study puts consumption practice in a new light.

Several logics of book reading are uncovered: distributive, encompassing, additive, geometric, accounting, erosive, and depository. These logics of practice are better understood as consummation, rather than consumption. The meta-theoretical study suggested that unlike economic theory that teaches the allocation of scarce resources to meet infinite needs, bookonomy denotes an underlying pattern of complementary logics that gather together and distribute surplus, both historically and as driver into industrial mass production and post-scarcity. Where economic theory distinguishes between value-in-use (utility), value-in-exchange (value) and value-in-money (price), bookonomic value is an epiphenomenal type of value that simultaneously draws on, takes hold of, and deals out surplus. It is a surplus-to-surplus value-in-store, with a distributive logic at heart.

Bara knappt fyra av tio skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är ett brott mot skollagen och ett hot mot demokratin, skriver Pamela Schultz Nybacka, universitetslektor som arbetar med Bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola.

Nordic crime novels have become a phenomenon on the global book market, famous for painting a dark picture of previously idealized societies. The success of Nordic Noir belongs specifically with its reception in Germany, which holds a longstanding interest in all things Northern or Scandinavian. Nordic crime novels are translated and packaged in ways to render them with a specific Northern ambiance: snowy, solitary and sinister. Brands then belong with paratext, such as backside texts and cover images that construct a given text. The main argument is that brands like Nordic Noir resonate culture and thrive on the paratextual threshold. This chapter combines interviews with literary agents, an editor and German-language readers with illustrative examples of paratextual elements of Nordic Noir and especially Schwedenkrimi. Firstly, the German market was already primed by interest in Noir and regional identity before the emergence of Nordic Noir, creating a backdrop for its reception. For readers Nordic Noir connects outer and inner landscapes, creating a more nuanced understanding that even “normal” people can become criminal. To conclude, the case of crime novels and Nordic Noir highlight how paratext can bring out symbolic qualities of a text in a way that resonates and reverberate a brand, and especially across cultural borders.

Svensk biblioteksförening stod inte bakom kraven på stärkt lagstiftning kring kulturen som publicerades i veckan. Ett upprörande beslut, menar Pamela Schultz Nybacka, samordnare för bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola. Hon anser istället att svagheter i existerande lagstiftning borde motivera föreningen att stödja kraven.

Denna studie handlar om människor, böcker och läsning i Sverige efter införandet av sexprocents mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, etc., från den 1 januari 2002. Studien ingåri ett pågående avhandlingsprojekt vid Företagsekonomiska institutionen, StockholmsUniversitet. Resultaten rapporteras även till Bokpriskommissionen, som är en samarbetspartkring forskningsprojektet.

En specifik fråga som undersöks är huruvida momssänkningen har lett till någon förändringi människors beteende och attityder gentemot bokinköp och läsande. Ett övergripande syfteär att söka förstå och beskriva relationen mellan människor, böcker och läsande samt vilkenslags ekonomi denna relation grundar sig på. Redan vid startpunkten för denna studie stod det klart att försäljningen av böcker hade ökat markant under det första året, mellan 15–20%. Utgångspunkten för undersökningen blev då: Vilka människor har köpt och eventuellt lästflera böcker? Vart har alla dessa böcker tagit vägen?

En annan viktig utgångspunkt för studien är att den kompletterar befintlig statistik inomområdet kring böcker och läsvanor. Detta har främst inneburit valet av en kvalitativ metod.Undersökningen syftar till att skapa förståelse för ett skeende, snarare än att producerauniversella slutsatser. Det empiriska materialet består av flera delar och fyller olika delsyften:

• Brevsvar på Nordiska museets frågelista Nm 228 från årsskiftet 1999/2000 Avsikten ärdels att skapa en bild av människors bokinköp och läsande innan momssänkningen,dels att utforska steget från läskunnighet till att börja läsa böcker

.• Intervjuer, såväl enskilda som i grupp. Ett utmärkande drag för merparten avgruppintervjuerna är att deltagarna redan känner varandra. Avsikten med detta ärframför allt att få fatt på en social dynamik kring böcker och läsning. Urvalet avdeltagare har huvudsakligen skett utifrån deras relation till boken och läsande.

• Måleriövningar är en metod av mer experimentell karaktär och har använts för attskapa en rikare kunskap på området kring böcker och läsande. Deltagarnas muntligaberättelser ackompanjerar bilderna.

• Studentprojekt, som i sin tur bygger på studenternas egna intervjuer med människorsom läser sällan böcker.

Ett centralt antagande för studien är att böcker utgör en särskild form av vara. Liksom andrakonst- och kulturprodukter fungerar upplevelsen av böcker enligt ett slags ackumuleringenslogik, dvs. vad mer man läst, desto mer vill man läsa. Detta till skillnad från andra produkter, som verkar enligt en konkurrenslogik, där en produkt mer eller mindre slår ut behovet av en annan, eller mättnadslogik, där marginalnyttan är i avtagande.

Boken särskiljer sig dock från andra konst- och kulturprodukter genom att boken kräver läskunnighet. De flesta vuxna människor i Sverige idag är läskunniga, även de som sällan eller aldrig läser böcker. I studien beaktas således skillnaden mellan att bli läskunnig samt att bli en läsare, vilket definieras som en person som självmant införlivar böcker och läsande i sitt liv. Vanligaste sättet att skapa läsvanor är genom en gradvis tillägnelse, men det förekommer även att människor blir läsare från ett ögonblick från ett annat. Detta kan ske även i vuxen ålder. Det finns de som börjar läsa böcker för att det är möjligt och det finns de som avstår för att de inte längre måste. Det är dock svårt att veta vad som avses med begreppet ”att läsa en bok”, då några tycks mena att det utesluter vissa böcker, dvs. nischade böcker och handböcker. 

I föreliggande studie betraktas läsandet inte enbart som en enskild handling utförd i tystnad och ensamhet, utan hänsyn tas även till det sociala sammanhanget eller läsandet som en social praktik. Utgångspunkten är att varje intervjuad person har relationer och ingår i särskilda sociala sammanhang, som i sin tur är delaktiga i att skapa formerna för bokinköp och läsbeteende. Likaså tar undersökningen hänsyn till olika former för att tillägna sig litteratur, såsom att lyssna på ljudböcker. Till grund för detta ligger synen att varje ny form av bok ger upphov till nya former av läsande. Böcker har också, liksom konsten, ett slags organiserande förmåga. Följaktligen uppstår kring böcker olika sociala fenomen såsom t.ex.läsecirklar. Människor hanterar, organiserar och fördelar också böcker i alla dess former på olika sätt.

Det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.

Generellt tycks få människor primärt bry sig om priset på enskilda titlar. Detta beror framförallt på att varje titel är en unik kulturprodukt och därmed får ett unikt värde förkonsumenten. Ett lågt pris på en enskild titel underlättar spontana inköp (vilket ofta omfattar pocketböcker) samt inköp av tidigare okända titlar. Läsare tycks vilja köpa flera böcker på en gång till ett lågt pris. Mängden böcker kan således vara av stor vikt för inköpen samt bidrar till att öka läsbegäret. Det relativa priset på böcker som kategori har därför stor betydelse, inte minst i förhållande till inkomsten, eftersom läsare många gånger har små inkomster.

Det är också viktigt med ett generellt lågt pris på böcker relativt andra produkter för att de skall vara fortsatt attraktiva som gåva. Böcker som gåva är ofta sällan- eller ”ickeläsarnas” enda kontakt med böcker och bokhandeln. Samtliga intervjuade tycker således att det är bra om böcker är billiga. Till skillnad från de vana bokköparna, utgår de som sällan läser böcker från tanken om ett ekonomiskt utbyte: för att de skall köpa en bok vill de veta på förhand vad det ”ger” att läsa den. Detta är dock omöjligt att veta. De som sällan läser böcker har också låg kännedom om böckers prisläge i allmänhet.

Man kan likt Barker och Escarpit (1973) tala om människans väg till boken och, omvänt, om bokens väg till människan. Båda dessa rörelser synes ha ökat efter momssänkningen. Några av deltagarna berättar att de i högre grad sökt upp böcker och köpt fler, kanske framför allt till sig själva. Andra berättar att de gripit tillfället att handla fler böcker i gåva till andramänniskor. Dessa läsare tycks därmed se ökade möjligheter att sprida böcker i sina sociala kretsar: till vänner, barn och/eller barnbarn. Gåvorna inhandlas framförallt i bokhandeln,inte i varuhusen eller liknande. En del sällanläsare uppger att de tagit emot fler böcker som gåva. Huruvida bokgåvorna blir lästa är svårt att säga, det kan ta flera år. Klart är dock att de som läser böcker och de som sällan eller aldrig gör det, inte enkelt kan delas upp i olika grupper. Ofta lever de sida vid sida: inom äktenskapet, i syskonskaran, på arbetet och i vänkretsen. De vana läsarna tar ofta ansvar för andras läsvanor och skänker eller lånar utböcker. Och även ovana läsare köper böcker i present till sina närstående som läser.

Människor tycks göra skillnad på bokinköp till sig själva, och bokinköp till andra, varför jag föreslår att man kan kalla dessa olika typer för huvudsakligen socialt inriktade eller individuellt inriktade bokinköp, beroende på om inköpen syftar till att stärka sin relation till andra eller till sig själv.

Klart är att momssänkningen har skapat ytterligare möjligheter för olika människor att gripain mer i flödet av böcker: att ta tillfället att köpa fler böcker, läsa oftare eller mer, samt att använda överflödet av böcker till att sprida dem i sina sociala relationer genom gåvor. Attityden till momssänkningen är positiv, även bland dem som inte själva har tagit tillfället i akt och köpt eller läst fler böcker.

För att kulturpolitiken skall kunna verka för samt locka till en ökad och breddad läsning, så måste den undvika reduktionistiska resonemang. En kulturpolitisk ansats kan heller inte sträva efter att ”rätta till” eller korrigera läsandet utifrån en tanke om brist och ekonomiska marknadsmisslyckanden. Sådana strategier skulle gå stick i stäv med den ekonomiska principen av flöde och överflöd, som tycks vara motorn i fråga om böcker och läsande: ackumuleringens logik. Böcker kan ägas och sparas, men läsandet eroderar. Minnet av böcker blir för läsaren till stoft. Ändå fortsätter människor att läsa. Till ackumuleringenslogik vill jag således lägga tanken om en additiv logik. En logik, som istället för att spara ochackumulera endast adderar: lägger till, kompletterar och kontrasterar. Istället för subtraktion– dvs. räkna bort och dra ifrån – erosion.

Enligt den additiva logiken måste vi erkänna och välkomna den alltjämt pågående diversifieringen och differentieringen mellan enskilda böcker och genrer. Samtidigt måste vibeakta bokens egenart som kulturprodukt. Begreppet ’bok’ måste därför vara oerhört vittomfamnande, så att även en handbok eller en mangapocket är en bok. På så vis undgår vi subtraktionens reducerande logik. Eventuella stopp i böckers flöde och snedfördelningar mellan människor måste hanteras konstruktivt. En aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet måste göra upp med gamla myter om läsare och läsande, för att istället skapa utrymme för nya visioner på området. Vi måste också lyfta fram läsarpraktikernas oerhörda rikedom och mångfald. Därigenom kan vi också visa på de olika möjligheterna att tillägna sig böcker vid olika tidpunkter, i skilda situationer och i olika sociala sammanhang för att på så sätt verka för ökad och breddad läsning.

Denna omorientering i synsätt måste bygga på en insikt om att begäret efter böcker och läsande inte tycks omfattas av en ekonomi i klassisk bemärkelse, dvs. en ekonomi grundadpå knappa resurser, bristtillstånd, konkurrens, och utslagning. Böcker och läsande produceras och konsumeras i enlighet en additiv logik och ett slags flödets och överflödets ekonomi. Vad denna nya typ av ekonomi egentligen innebär för produktionen och konsumtionen av böcker, samt för kulturpolitiken, får framtida forskning visa.

Samtiden har tagit ett allt större grepp om vår erfarenhetsbildning. Ändå är det många som menar att samtiden inte bör betraktas som en samlad enhet. I en nyutkommen idéhistorisk antologi samlas en rad forskare som urskiljer flera samtider.

Litteraturkritiker påstår alltjämt att de författar sina omdömen på självständig basis, de blundar för att ekonomi och marknadspolitik påverkar vilka böcker som ges ut, läses och värderas. Det är dags att uppmärksamma bokens dubbla natur som kulturprodukt.

I nuläget sker varken läsfrämjande insatser eller forskning i någon större utsträckning kring denna grupp unga. Fokus har under långtid lagts på barn och deras tidiga läsutveckling för att kunna säkerställa läsförmågan.

Den befintliga forskningen visar att unga i områden med socioekonomiska utmaningar läser i mindre utsträckning än mer resursstarka unga. När det gäller unga med hög inre läsmotivation är skillnaderna i läsvanor mellan grupperna liten. Andelen läsmotiverade är emellertid lägre bland unga med begränsade resurser. Samtidigt kan denna grupp av unga ägna sig åt läsning om omständigheterna kräver det. Olika former av yttre motivation och läsande förebilder, kan därför vara verkningsfulla. Det centrala är att dessa unga behöver få tydligare förklaringar till varför det är viktigt med läsning, och vilken verklig nytta det kan ge dem. Social läsning och så kallad interaktiv motivation kan också stärka läsningen.

Många unga i områden med socioekonomiska utmaningar behöver läsmaterial från olika medier och i olika format, utifrån ett vidgat textbegrepp. Valet av läsmaterial har betydelse eftersom läsning skiljer sig mellan ovana och mer vana unga läsare. Socioekonomiska utmaningar präglar även språkförmågan negativt, både hos unga med låga inkomst nivåer och unga som inte har normspråket svenska som modersmål. De senare bär även på erfarenheter av att deras språkförmåga får ett negativt bemötande av normsamhället. Flerspråkiga unga får enligt forskning inte tillräckligt institutionellt stöd i sina olika språk. Forskning kring folkbibliotekens involvering av unga i områden med socioekonomiska utmaningar, har belyst olika exempel på hur biblioteksrummet kan utformas på ett bättre sätt för att passa ungas skilda behov av bland annat socialt umgänge, studier, digital teknologi och avkoppling. Metoder för deltagande forskning och modeller för att öka ungas delaktighet, kan utgöra inspiration för folkbiblioteken och andra aktörer som främjar läsning. Ungas deltagande går även i linje med ungdomspolitiken. Det behövs mer forskning om läsvanor och motivation bland unga och unga vuxna i områden med socioekonomiska utmaningar.

Det saknas svensk statistik enligt internationell modell, kring gruppens representation i litteraturen. Frågorna är angelägna för såväl kulturpolitiken som för samverkande aktörer inom läsfrämjande.

Biblioteksprofessionen har på senare tid uppmärksammats för att vara en homogen kår, som inte längre speglar befolkningen i Sverige. Trots att medvetenheten om problemen finns, saknas fortfarande kunskap (Jones 2012), tydliga mottagare av kunskapen (Karam 2013), liksom konkreta åtgärder på biblioteken (Meier 2016). Detta får konsekvenser för relationerna och bemötandet mellan medarbetare, liksom mellan medarbetare och besökare. Bibliotekarier med annan bakgrund än normen har vittnat om erfarenheter av särbehandling och diskriminering som bottnar i strukturell och institutionell rasism (Rahman-Olsson 2022), det har i sin tur långtgående inverkan på rekrytering och retention av individer som tillhör synliga minoriteter, till utbildningar såväl som till bibliotekarietjänster. Detta har nu uppmärksammats av tunga aktörer som Kulturrådet (2022) i sammanhanget kring läsande förebilder och Svensk Biblioteksförening utifrån en diskussion om representation. En återkommande synpunkt i paneldiskussionerna har varit föreställningen att bibliotekarier räknas till “de goda” i samhället och därför inte kan hållas ansvariga för rasismen på bibliotek (Schlesselman-Tarango, 2016). 

Det finns flera fruktbara teoretiska perspektiv och ramverk för att kritiskt belysa dessa problem. Postkoloniala perspektiv blottlägger de sociohistoriska maktförhållanden som råder inom den västerländska normen och där “den andre” exotifieras och förfrämligas (hooks, 1992). Kritisk rasteori (Critical Race Theory, CRT) granskar hur hudfärg och vithetsnormen spelar in även inom bibliotekarieprofessionens arbetsområden (Hall 2012; Schlesselman-Tarango 2017.) Studier utifrån ett socialt rättviseperspektiv bidrar med kritisk analys av hur samhället kan agera för att jämna ut villkoren för medborgarna, till exempel genom disciplinen biblioteks- och informationsvetenskap: dess läroplaner och lärande (Kumasi & Manlove 2015; Cooke & Sweeney 2017). Dessa teoretiska ramverk är ytterst givande och angelägna för bibliotekarieprofessionen, men riskerar att avfärdas av såväl professionen som intressenter av politiska skäl. 

Ett annat fruktbart perspektiv adresserar de problem som drabbar minoriteter utifrån dygdetisk kunskapsteori. Filosofen Miranda Fricker (2018) diskuterar hur samhällelig orättvisa drabbar människor i egenskap av kunskapssubjekt. Minoriteter möter enligt Fricker epistemisk orättvisa på två sätt: dels genom tolkningsorättvisa när normsamhällets begreppsliggörande systematiskt skymmer minoriteters erfarenheter, dels genom vittnesorättvisa när de inte erkänns som bärare av kunskap i egen rätt. Dygdetisk kunskapsteori torde vara relevant för biblioteksprofessionen givet bibliotekens lagstadgade ändamålsparagraf, som har bäring på demokrati genom bland annat fri kunskapsförmedling. Ett dygdetiskt perspektiv kan också kritiskt granska på vilket sätt bibliotekarieprofessionen agerar för det dygdiga och goda, samt liksom de tidigare nämnda perspektiven, diskutera vad som behöver förändras. 

Denna artikel syftar till att belysa hur epistemisk orättvisa i samhället reproduceras på biblioteken och verkar inom bibliotekarieprofessionen. Särskild tonvikt läggs vid vittnesorättvisan, som ligger till grund för konsekvenser som kan härledas till tolkningsorättvisa. Artikeln bidrar till Bibliotek- och informationsvetenskaplig teori och praktik med hjälp av ett dygdetiskt kunskapsteoretiskt perspektiv på strukturell orättvisa och rasism på bibliotek. 

Bokutgivning är i mångt och mycket ett lagarbete - oberoende av om man arbetar självständigt eller i ett team. Under de möten som sker mellan medlemmarna i Nordiska oberoende förlags förening, NOFF, väcks alltid intressanta diskussioner och frågor: Hur fungerar upphovsrätten? Vilka distributörer finns? Hur söker jag litteraturstöd? Hur marknadsför jag mina böcker? Så växte tanken fram att vi skulle kunna samla svaren på dessa frågor i en handbok som kan utvecklas och uppdateras i takt med tiden. Vi har länge önskat en kärnfull och aktuell introduktion till professionellt förlagsarbete och här är den - Förlagshandboken som guidar dig i bokutgivningens underbara värld!