Flera studier visar att en del ungdomar har en negativ och föråldrad inställning till vad folkbiblioteket är och erbjuder. Till detta framkommer det även att folkbibliotekarier tycker att ungdomar är en svår målgrupp att arbeta mot. Dock har folkbiblioteken en vägledande roll när det kommer till utvecklandet av barn och ungdomars läsförmåga och kunskapsinhämtning där det finns studier som visar att utformningen av biblioteksrummet påverkar ungdomars läsning. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur folkbibliotekarier arbetar med målgruppen ungdomar genom sitt arbete med biblioteksrummet och hur detta arbete är tänkt att påverka ungdomars läsning. I denna studie har semistrukturerade samtalsintervjuer används som metod tillsammans med en miniobservation för att samla in empiriskt mateiral ifrån sju folkbibliotek. Resultatet för denna stuide har analyserats genom ett rumsligt teoretiskt ramverk med Henri Lefebvres rumsliga enhetsteori. Studiens resultat visar att det är viktigt att arbeta med biblioteksrummet för att kunna påverka ungdomars läsning. För att kunna arbeta läsfrämjande med målgruppen ungdomar behöver man utforma biblioteksrummet som en trygg plats med låga trösklar och skapa relationer till ungdomarna. 

Denna kvalitativa studie ämnar till att undersöka hur bibliotek som plats verkar för barns rättigheter i samhället, och hur bibliotekarier inom olika bibliotekstyper ser på detta. Det empiriska materialet består av en kortare dokumentstudie av tre styrdokument för biblioteksverksamheten i Stockholms stad, samt två intervjuer med personal på ett folkbibliotek och ett barnbibliotek. Med en beskrivande idéanalys analyseras det empiriska materialet med hjälp av teoretiska verktyg från Giroux’s teori om gränspedagogik och radikal demokrati. Som komplement har även begreppen barnperspektiv och barns perspektiv lyfts in som teoretiska verktyg. Studien visar att bibliotekarier tänker på liknande sätt kring barns rättigheter och bibliotek som plats, men att skillnaderna i arbetet mot barns rättigheter i rummet ligger i utrymmet och de resurser biblioteket har. Studiens centrala slutsatser är att barns rättigheter bör vara en grundbult i biblioteksverksamheten för barn, att barnens eget inflytande får ta plats, och att relationsskapande och trygghet är viktiga komponenter. Även att skapa separatistiska platser för barnen och att personalens barnperspektiv formats utefter barnens perspektiv. 

Studien ämnar att undersöka hur vocational awe manifesteras i de attityder och föreställningar som kommer till uttryck hos mångspråksbibliotekarier och hur de relaterar till dels sina egna, dels andras förväntningar i arbetet med mångkulturalitet och mångspråk. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med mångspråksbibliotekarier från olika delar av Sverige. Empirin analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserad på Fobazi M. Ettarhs teori vocational awe. Fem tematiseringar identifierades ur studiens empiriska data. Analysen av resultatet visar att vocational awe manifesterar sig hos alla intervjupersoner och yttrar sig huvudsakligen genom självuppoffrande tendenser i arbetet med mångspråk och mångkulturalitet. Intervjupersonernas självuppoffrande tendenser katalyseras av höga förväntningar på att existensberättiga sin yrkesroll som mångspråksbibliotekarie. Studiens centrala slutsatser är att vocational awe manifesteras starkt hos mångspråksbibliotekarier och att det är särskilt utmanande för mångspråksbibliotekarier att dra gränser mellan privatliv och professionalitet, där arbetet med målgruppen fungerar som en katalysator.

Syftet med denna studie är att undersöka svenska folkbiblioteks relation till lokalpolitiken. Genom att närstudera fyra bibliotekschefer från lika många kommuner så kan vi analysera hur cheferna upplever relationen till lokalpolitiken. Vårt empiriska material har analyserats med hjälp av Margaret Archers teori om den inre konversationen och Petra Svenssons användning av begreppet situerat agentskap. Våra forskningsfrågor är hur bibliotekscheferna upplever politikernas inblandning i bibliotekets arbete och hur detta kan analyseras utifrån Margaret Archers teori om den inre konversationen och teorin om det situerade agentskapet. I vår analys framkommer att bibliotekscheferna behöver reflektera över sitt uppdrag för att hantera svåra frågor och relationen till de lokala politikerna. Dessutom framkommer att de flesta bibliotekschefer anser sig ha en god relation till politikerna, men att det förekommer att politiker vill blanda sig i på ett sätt som upplevs som att gå över gränsen för armlängds avstånd. Studien visar på en relation som innefattar en del spänningar och där det ibland kan finnas olika syn på biblioteksverksamhet och olika värderingar. Studien visar också att bibliotekscheferna känner en oro inför Sverigedemokraternas framgångar och deras syn på bibliotek.

Changes in society are reflected in librarians' daily work which means they have to continue to develop their competencies after their education in library and information science. Continuing professional development (CPD) via digital resources is a contemporary form of CPD that comes with both opportunities and limitations. The aim of the study is to deepen the knowledge about public librarians' experience with CPD with focus on CPD via digital resources. The study has a focus on Digiteket, which is a digital learning platform that is relatively unexplored. The theoretical framework of the study consists of the concepts of CPD and professional learning experience from which the theoretical tools have been drawn. The theoretical tools consist of a table of CPD methods and activities and also personas, which are used in the analysis. The empirical material of the study consists of semi structured interviews with five public librarians. The result shows that Digiteket is used in a variety of ways and to varying extent and that there are limitations with the plattform. Other digital resources are common for CPD and time and resources are two adversities for CPD opportunities. Self-directed and informal methods and activities were the most common, and the curious ad hoc learner persona corresponded the most with the respondents, which was shown in the analysis and conclusions. Another conclusion was that Digiteket was not the most used resource for CPD among the respondents.

Denna studie undersöker hur skolbibliotekarier arbetar med medie- och informationskunnighet, MIK, med elever i mellan- och högstadiet med intellektuell funktionsnedsättning, IF, i Sverige.  Den svenska regeringen har bestämt att alla medborgare ska vara digitalt delaktiga. Men det finns de som inte är det, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar.  Det är vanligt att skolbibliotekarier arbetar med MIK i skolor, men det är också vanligt att inte ha antingen ett skolbibliotek eller en utbildad bibliotekarie i skolbiblioteket.  I denna studie har jag intervjuat tre bibliotekarier som är utbildade och arbetar heltid i sina skolbibliotek med alla elever i skolan, även de som har IF. Studien har använt sig av professor Patricia Montiel-Overalls samarbetsmodell, som grundar sig i en sociokulturell teori, som den ryske filosofen och psykologen Vygotskij lade grunden till. Han menade att vi lär oss bäst i en social kontext och hans teori har ofta använts i pedagogisk forskning och i skolans praktik. Studien visar att bibliotekarierna är kreativa och använder olika sorts material när de undervisar elever med IF, men att de också måste ta fram mycket material själva. Den visar också att de har rektorns och lärarnas stöd.  Men den visar också att skolbibliotekarier ofta är ensamma i sitt yrke på skolan, även om de har lärare som kollegor. 

Syftet med studien är att med intresse för könssegregering undersöka diskurser om bibliotek, bibliotekarier ochkvinnors roll inom arbetslivet. Empirin för studien är dokument publicerade inom tidsperioden 1850-talet till 1910-talet och som berör uppsatsens teman. Dessa analyseras utifrån en diskurspsykologisk samt en kompletterandeidéanalytisk ansats för att synliggöra tolkningsrepertoarer och maktrelationer. Studiens resultat visar på två förhållningssätt till och tolkningsrepertoarer baserat på traditionella normer inom de empiriska dokumenten. Dels den upprätthållande tolkningsrepertoaren, dels den utmanande tolkningsrepertoaren. Vidare synliggjordes genussystemets och det ostabila genuskontraktets inverkan på bibliotekarieyrkets status.

Syftet med denna studie är att undersöka ett makerspace i en svensk gymnasieskola och hur användningen av makerspace i skolan kan förstås utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteoretiska ramverk. Det finns en spänning mellan makerspace ursprungliga idé som handlar om öppenhet, delad kunskap, utforskande och nyfikenhet och mer entreprenöriella syften som tagit allt större plats i förekomsten av makerspaces idag. Samtidigt saknas lagstiftning kring skolbibliotekens utformning och skolbiblioteken har både det kulturpolitiska uppdraget och skollagstiftningen att förhålla sig till. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med skolbibliotekarier, elever och lärare, samt observation och policydokument. Resultat- och analysarbetet har genomförts i fyra steg genom att identifiera utsagor, begrepp, subjektpositioner och diskurser. Resultatet och analysen visar att en utbildningsdiskurs ständigt utmanas av en utforskandesdiskurs och en gemenskapshetsdiskurs i makerspaceverksamheten och att diskurserna påverkar vilka positioner subjekten intar. Studien visar också att bibliotekens kulturpolitiska bildningsfrämjande uppdrag har möjlighet att ta plats i en utbildningskontext. 

Purpose: The purpose of this exploratory study is to provide modern local governments with potential use cases for their open data, in order to help inform related future policies and decision-making. The concrete context was that of the Växjö municipality located in southeastern Sweden.

Design/methodology/approach: The methodology was two-fold: 1) a survey of potential end users (n=151) from a local university; and, 2) analysis of survey results using a theoretical model regarding local strategies for implementing open government data.

Findings: Most datasets predicted to be useful were on: sustainability and environment; preschool and school; municipality and politics. The use context given is primarily research and development, informing policies and decision making; but also education, informing personal choices, informing citizens and creating services based on open data. Not the least, the need for educating target user groups on data literacy emerged. A tentative pattern comprising a technical perspective on open data and a social perspective on open government was identified.

Research limitations: In line with available funding, the nature of the study was exploratory and implemented as an anonymous web-based survey of employees and students at the local university. Further research involving (qualitative) surveys with all stakeholders would allow for creating a more complete picture of the matter.

Practical implications: The study determines potential use cases and use contexts for open government data, in order to help inform related future policies and decision-making.

Originality/value: Modern local governments, and especially in Sweden, are faced with a challenge of how to make their data open, how to learn about which types of data will be most relevant for their end users and what will be different societal purposes. The paper contributes to knowledge that modern local governments can resort to when it comes to attitudes of local citizens to open government data in the context of an open government data perspective. 

The aim of this study is to examine whether or not male and female academic librarians describe their professionalidentity differently from one another, and how they use a gender-based language in their descriptions. The study makes six semi structured qualitative interviews with three male and three female academic librarians, and the transcribed interviews are analysed using discourse psychology. The study shows that the male and female respondents use a gender-based language when describing their work tasks and academic libraries as a whole, but there was no difference between how female and male respondents described their own professional identity. The study came to the conclusion that academic libraries are attributed male characteristics by the respondents, in contrast to public libraries who are attributed female characteristics. Academic libraries are therefore perceived to have a higher status in society compared to public libraries.

Denna studie undersöker hur skolbibliotekarier och bibliotekariestudenter ser på skönlitteraturens empatifrämjande effekter. Främst ligger fokuset på effekter på barn, unga och elever på skolor. Motivationen bakom detta arbete är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter respondenterna ser kring ämnet. Detta för att kunna ge underlag till hur man kan arbeta i framtiden för att ytterligare undersöka och främja dessa effekter. De diskuterade empatifrämjande effekterna kan verka positivt i vårt nuvarande skolklimat där det fortfarande råder diskriminering av bland annat marginaliserade grupper. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt fem personer. Resultatet tematiserades hermeneutiskt och analyserades genom en modell som bygger på transportation theory. Modellen förutsätter att läsandet kan ses som en simulering av erfarenheter vilket kan leda till starkare empati även i verkligheten. Resultatet visar att det finns både möjligheter och utmaningar med att arbeta empatifrämjande med litteratur. En stor del av problemen relaterar till att få en läsare att ta sig an materialet. Något som skiljer sig från den teoretiska bakgrundens förståelse. Detta kan peka på att man behöver fokusera på läsfrämjande arbete, behöver mer resurser och det kan vara nödvändigt att prioritera det lustfyllda läsandet. Eventuellt kan detta i längden kunna leda till empatifrämjande effekter.

Utgångspunkten för denna kandidatuppsats är att analysera hur folkbiblioteken verkar för samhällets demokratiska utveckling genom sina programverksamheter. De värden som utgör ramen för de demokratiska samhällena ligger även till grund för beskrivningen av de allmänna bibliotekens uppdrag. I detta ingår att folkbiblioteken ska verka för utvecklingen av det demokratiska samhället och verka kompensatoriskt för grupper som av olika skäl har svårare att hävda sig i samhället. Det finns en spänning mellan de värden som ligger till grund för den representativa demokratin (negativ frihet) och dem som gäller folkbibliotekariers kompensatoriska arbete (positiv frihet), särskilt med programverksamheter. Syftet med detta arbete är att utforska hur folkbibliotekarier uppfattar programverksamheternas betydelse för att utveckla det demokratiska samhället, inställningen till neutralitet och programverksamheternas roll i den sociala vändningen.  Undersökningen utgår från forskning om den sociala vändningen inom folkbiblioteken (Audunson 2020) och folkbibliotekens möjligheter att fungera som en offentlig sfär (Larsen 2021). Den granskar också hur centrala värden för biblioteksprofessionen hamnar i konflikt när bibliotekarier stödjer utsatta grupper (Gibson et al., 2017, Seal 2016) och arbetar kompensatoriskt med de prioriterade grupperna (Hansson 2011), samt hur folkbibliotekarier arbetar proaktivt genom pluralistisk agonism och samverkar med lokala externa aktörer för sina användare (Rivano Eckerdal 2018). Den kvalitativa undersökningen görs genom intervjuer med folkbibliotekarier, vars utsagor tematiserats. Resultaten analyseras sedan genom att undersöka dem genom en modifierad typologi över olika demokratiska former (Lund & Schultz Nybacka 2021).  Slutsatserna är att undersökningen bekräftar den sociala vändningen men att folkbibliotekarierna inte helt uppfattar programverksamheternas möjligheter för folkbiblioteket som en offentlig sfär, då diskussion och debatt saknas. Folkbibliotekarierna betonar alla människors lika värde och att folkbiblioteket ska vara en trygg plats för alla. De samlade värden som styr programverksamheter liknar mest dem som karakteriserar den representativa (liberala) demokratin men även andra värden som kan verka utvecklande och stärkande för demokratin, exempelvis genom medskapande och bildning är vanliga. Denna studie indikerar att folkbiblioteken har möjligheter att förstärka sin inverkan på samhällets demokratiska utveckling genom programverksamheter som bidrar till användarnas egenmakt och delaktighet genom att ordna fler aktiviteter där användare är medskapare och deltar i diskussioner som är angelägna för dem. 

Rapporter från fackorganisationer och vetenskapliga studier visar att bibliotekarier är en stressad yrkesgrupp. Denna studie undersöker hur folkbibliotekarier beskriver sina upplevelser av stress främst i möten med användare och hur denna stress hanteras av folkbibliotekarierna. Åtta semistrukturerade intervjuer med folkbibliotekarier genomfördes, varpå det empiriska resultatet analyserades utifrån rollstressteorin som myntat sav Kahn et al. (1964). Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för folkbibliotekariers stress, och hur dessa upplevelser och hantering av stress kan förstås utifrån rollstressteorin. De mest framträdande stressfaktorerna i användarmöten är kommunikationssvårigheter, gränssättning i service och när många användare efterfrågar hjälp samtidigt. Studiens resultat visar även att arbetsuppgifter utanför användarmöten såsom arbete med bibliotekens uppdrag, planering av aktiviteter och program, beståndsarbete pekas av över hälften av folkbibliotekarierna ut som mer stressande än användarmöten. Resultatet visar även att folkbibliotekarierna har flera metoder för att hantera stress. Analysen av det empiriska resultatet visar på indikationer av rollstress i form av rollkonflikt, rolloklarhet och rollöverbelastning.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatter och diskurser i svenska medier kring  Kulturrådets litteraturstöd från 2009 och fram till och med 2021. Det empiriska materialet består av 22 artiklar  hämtade från dags- och kvällspress. Genom att använda diskursanalys som teori och metod problematiseras flera  debatter. Frågor som ställs är: Vilka föreställningar om litteraturstödet kommer till uttryck i debatten? Vilka  positioner intar de olika rösterna i debatten? Vilka diskurser framträder i litteraturstödsdebatten och vad  kännetecknar dessa? Metod och teori utgår från Hedemarks användning av diskursteori. I analysen framträder tre  diskurser: en armlängdsdiskurs, en kvalitetsdiskurs samt diskursen mångfald och kommersiell likriktning.  Analysen avslöjade att kulturskribenter som politiker ofta har en framträdande position och ett stort inflytande  över innehållet i debatterna, och att dessa upplever att de styrande ignorerar principen om armlängds avstånd till  kulturskapande. Debattörerna är oense om kvalitetsbedömning men även om hur mycket innehållet ska beaktas  vid beslut om stöd. De professionella i form av bibliotekarier deltog inte alls. Vi menar att denna osynlighet är ett  resultat av att bara vissa släpps in i debatten, men också att det i slutänden är upp till varje enskilt bibliotek hur  förmedlingen av litteraturstödda titlar går till.

Idag används sociala medier av 88% procent av Sveriges befolkning. På dessa sociala medier diskuteras bland annat psykisk ohälsa, vilket kan problematiseras på grund av risken att desinformation sprids. Å andra sidan kan dessa diskussioner skapa gemenskap och ge strategier till individer som mår dåligt. I denna studie undersöks delande och användning av information om depression på den mest använda sociala medieplattformen i Sverige, Youtube. Syftet med studien är att undersöka vad kreatörer på YouTube uttrycker om informationsanvändning och informationsdelning i videos på svenska som handlar om depression. Detta har gjorts genom att sju YouTube-videos transkriberats, tematiserats och analyserats. För att analysera videorna har det teoretiska begreppet kognitiv auktoritet använts.

Undersökningens resultat visar att informationsanvändning uttrycks i videorna genom att kreatörerna refererar till olika källor, genom att presentera faktapåståenden, diskutera personliga erfarenheter och effekter av information. En slutsats som kan dras av undersökningen är att vissa framstående mönster kan identifieras i videorna. Dessa mönster är att de flesta kreatörerna uttrycker en vilja till att dela information för att skapa medvetenhet, med flertalet vill även dela information för att hjälpa andra eller för sin egen skull. Vidare har hinder för informationsdelning identifierats, dessa innefattar andra människor och kreatörernas känslomässiga reaktioner. Slutligen visar undersökningen att kreatörer kan skapa kognitiva auktoriteter genom att de använder information på ett övertygande sätt, delar erfarenheter, faktapåståenden och refererar till olika källor. Kreatörerna kan också skapa kognitiv auktoritet genom att de delar information som verkar ärlig och kompetent och berättar hur de överkommit sin depression. Den kognitiva auktoriteten kan även skapas genom att kreatörerna utvecklar personlig tillit till sin publik, vilket görs genom att kreatörerna visar känslor och är personliga.

Den 7 oktober eskalerade den över 75 år långa Israel-Palestina-konflikten ut i ett pågåendekrig, demonstrationer och politiska reaktioner har fått omfattande täckning i traditionella ochsociala medier. Medan tidigare forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap omsociala medier har fokuserat på källkritik och medie- och informationskunnighet, ämnardenna studie undersöka studenters digitala och fysiska informationspraktiker i relation till detIsrael-Palestina-kriget. Empiriska data har insamlats genom fyra semistrukturerade intervjuermed svenska studenter, där resultatet gav två huvudteman och nio underteman. Med hjälp avMcKenzies modell innehållande vardagliga informationspraktiker och Zimmermans modellom socialt brus visar den tematiska analysen att passiva former av sökning och mottagandeförekommer i mycket större utsträckning på sociala medier, medan informationsdelning påoavsett kontext kan kopplas till socialt brus, som konflikthantering eller kulturella åtaganden.I fysiska möten är aktivt sökande, mottagande och delande av information vanligare,tillsammans med passiva former som skanning. Slutsatserna visar att passivainformationspraktiker dominerar i digitala kontexter, medan aktiva praktiker balanserar dessai fysiska möten. Informationspraktiker är alltså kontextbundna och socialt brus påverkar vad studenter delar i både digitala och fysiska sammanhang.

Bibliotekslagens ändamålsparagraf anger att bibliotek i det allmänna väsendet ska arbeta med att främja intresset för bildning. Det gäller således alla typ av offentligt finansierade bibliotek och uppdraget tar ingen hänsyn till resurser eller ekonomiska faktorer. Såväl bokbussar som biblioteksverksamhet på landsbygden kan ha begränsade resurser i förhållande till större städer och tätorter. Lagen har inte heller någon tydlig beskrivning av hur arbetet med att främja intresset för bildning ska gå till. Denna uppsats ämnar därför att undersöka hur personal på bokbussar på landsbygden ser på begreppet bildning, bokbussens betydelse på landsbygden samt hur de arbetar med bildning i den dagliga verksamheten. Den insamlade empirin består av samtalsintervjuer med sju bokbussmedarbetare. Uppsatsen har ett praktikteoretiskt perspektiv där bokbusspersonalens berättelser och dagliga arbete används för att synliggöra och fördjupa förståelsen för och arbetet med bildning. Som teoretiskt verktyg för att belysa skillnader och utmaningar med att arbeta på en bokbuss på landsbygden används Stein Rokkan och Derek Urwins teori om centrum och periferi. Studiens resultat visar att personalen på bokbussar på landsbygden arbetar med bildning genom att erbjuda låntagarna tillgång till ett brett utbud litteratur men även genom programverksamhet och det sociala mötet. Bokbussens funktion på landsbygden beskrivs som viktig, framförallt som en social mötesplats men även som en brygga för att överbygga den isolering som landsbygdens periferi kan uppleva i relation till centralorternas centrum.

I en studie från Södertörns högskola undersöks vilka demokratiska visioner som präglat utvecklingen av den nationella plattformen Digiteket, som en del av projektet Digitalt först med användaren i fokus. Här kan du läsa en sammanfattning av studien och dess resultat.

At Södertörn University, Sweden, a collaboration model has been developed from the theory of academic literacies, aiming to support students’ writing development. In this innovative way of working, university librarians and writing teachers collaborate with lecturers to integrate a teaching element on academic writing (including searching for, appraising, reading, and writing texts) into existing university courses. In this article, we describe and discuss our experiences of implementing this model in nursing education. We observed that the collaboration made it possible for all professionals to share their knowledge, both in a theoretical and practical sense. Among other things, the lecturers appropriated several linguistic tools which they were able to use in their continued teaching of academic writing. However, challenges regarding the collegial sharing of knowledge were also experienced. If the lessons learned are to be implemented in the organisation, both resources and a mandate from the management are essential. 

Openness and freedom are not the same thing. A freedom to act is something different than an openness for other actors’ actions. This is the fate of today’s open science built on an unrestricted openness. In an era characterized by academic capitalism open science means an openness especially for commercial influences supported by state authorities and research funds. Contrary to an unrestricted openness giving a dominant capitalist logic freedom to act on science, the open access, open data, and open code of open science, need to be understood as a public good with other, and carefully selected freedoms to act. These freedoms should empower robust collegial modes of (peer) producing science and limit commercial actors’ freedoms to act upon science.

Digital platforms are a primary means of communication in society. Public libraries play an empowering role in these processes, strengthening citizens’ digital competences. This raises questions about what democratic processes the digital technology is made to enable. The study investigates how a Swedish Digital Library (DL) is envisioned and organised within a national digitalisation strategy. Qualitative methods are used, and a theoretical democracy framework is developed and used together with the concepts of education and Bildung in the analysis. Four empirical themes are identified. The analysis centres on tensions related to horizontality and hierarchy, and Bildung and sociality. The DL vision is dominated by a hierarchical and instrumental educational vision that connects to representative democracy. A subordinated social and pedagogical vision of inner motivational drives and partial forms of sharing, connected to deliberative and semi-participatory democracy forms, exists, mostly in the form of some cherry-picked Web 2.0 discourses.

This book tackles the concept of openness (as in open source software, open access and free culture), from a critical political economy perspective to consider its encroachment by capitalist corporations, but also how it advances radical alternatives to cognitive capitalism. Drawing on four case studies, Corporate Capitalism’s Use of Openness will add to discussion on open source software, open access content platforms, open access publishing, and open university courses. These otherwise disparate cases share two fundamental features: informational capitalist corporations base their successful business models on unpaid productive activities, play, attention, knowledge and labour, and do so crucially by resorting to ideological uses of concepts such as “openness”, “communities” and “sharing”. The authors present potential solutions and alternative regulations to counter these exploitative and alienating business models, and to foster digital knowledge commons, ranging from co-ops and commons-based peer production to state agencies' platforms. Their research and findings will appeal to students, academics and activists around the world in fields such as sociology, economy, media and communication, library and information science, political sciences and technology studies.

I samband med covid-19-pandemins utbrott begränsade lärosätesbiblioteken tillgången till det fysiska biblioteksrummet. Samtidigt gjordes bibliotekets resurser tillgängliga digitalt i allt större utsträckning. Detta har lett till en utmaning för biblioteken i att expandera bilden av biblioteket till något mer än en samling resurser. Syftet med denna studie är därför att undersöka studenters användning och upplevelser av lärosätesbibliotek. Ett särskilt fokus ligger på att undersöka deras upplevelser av platskänsla, och biblioteket som en social mötesplats, samt om detta kan ha påverkats av covid-19-pandemin. I denna studie användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet har därefter analyserats genom ett teoretiskt ramverk bestående av dels Ray Oldenburgs begrepp third place, dels en samlad förståelse av begreppet sense of place, men med fokus på Edward Relphs definition av begreppet. I studien genomfördes fyra intervjuer med lärarstudenter från ett svenskt lärosäte. Studiens resultat indikerar att det kan finnas en koppling mellan studenters biblioteksanvändning och deras upplevelse av platskänsla i biblioteket, samt att covid-19-pandemin kan ha varit en bidragande faktor i detta.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förändringar som skett i rum och rumslighet på sjukhusbibliotek under Covid-19 samt hur förändringarna upplevts av bibliotekarierna. Det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer genomförda under april 2022. Vid framtagande av intervjuguide och analys av intervjuerna har det teoretiska ramverket ”La Production de l’Espace” av Henri Lefebvre använts.

Lefebvres teori grundar sig i att det sociala rummet producerats i en tredelad dialektik utifrån de tre dimensionerna: det upplevda rummet, det föreställda rummet och det levda rummet. Frågeställningarna för studien är: Vilka förändringar genomfördes på sjukhusbiblioteket under pandemin? Hur har dessa förändringar upplevts av sjukhusbibliotekarierna? Hur samspelar de rumsliga dimensionerna i Lefebvres teori i de förändringar som sjukhusbiblioteken har genomfört?

Resultatet av studien visar att de största förändringarna som skett på sjukhusbiblioteket var att de behövde ha stängt för fysiska besök och därigenom öka den digitala kommunikationen samt att bibliotekarierna upplever att förändringarna främst gav positiva effekter för biblioteket och sin egen arbetssituation. Resultatet visar även hur det dialektiska samspelet mellan dimensionerna synliggörs genom förändringarna eftersom en förändring av rum och rumslighet påverkar och tas i uttryck i flera dimensioner. Genom att göra förändringar i biblioteksrummet påverkas de fysiska aspekterna vilket i sin tur påverkar upplevelsen av rummet och även hur vi producerar rummet vi befinner oss i.

Problemställning och syfte: Syftet med studien är att undersöka högskolebibliotekariens roll som informationsexpert inom ett undervisningssammanhang. Detta görs genom att undersöka hur högskolebibliotekariers meningsskapande relaterar till deras förutsättningar att kontrollera och utveckla sitt professionella kunskapsområde i undervisningen. 

Metod och teori: Studiens resultat bygger på ett empiriskt insamlat material via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier. Karl E. Weick har forskat om hur människor skapar mening i förhållande till sin omgivning inom en organisation. Hans teori om meningsskapandeprocessen utgör studiens teoretiska ramverk och huvudsakliga analysverktyg.

Resultat och slutsatser: Denna uppsats har identifierat högskolebibliotekariers antaganden om tidsbrist, kommunikation, och strävan efter att integrera deras undervisningen på lärosätet, som generella och påverkande organisatoriska faktorer. Där bibliotekariernas tidigare erfarenheter kring undervisningens planering, genomförande och utvärdering har syntetiserats över tid, vilket har skapat individuella- och sociala tolkningar och antaganden inom organisationen om vad som gör bibliotekets undervisning framgångsrik eller inte. Studiens slutsats är att högskolebibliotekariers meningsskapandeprocess begränsar deras förutsättningar att kontrollera och utveckla sitt professionella kunskapsområde i sin undervisning. Eftersom meningsskapande ständigt påverkas av organisationens kontext, blir det samtidigt svårare för bibliotekarier att inkludera nya teoretiska perspektiv i sin undervisning. 

Arbetsplatsbiblioteken ingår i en historisk bibliotekstradition och syftar i grunden tillatt ge människor i arbete möjlighet att läsa och folkbildas på fritiden. Sedan 1980-talet har arbetsplatsbiblioteken minskat i omfattning. ”Arbete och fritid pågår” är enrapport som utforskar fenomenet arbetsplatsbibliotek. Vilken relevans har de idagoch i framtiden för bibliotekens uppdrag? Vilken betydelse kan de ha för regionalaoch kommunala intressen som tillväxt, välfärd, kultur och hälsa?

Ett centralt ställningstagande i rapporten är att relatera frågan om arbetsplatsbibliotektill utvecklingen inom arbete, arbetskompetenser och arbetsliv. Digitaliseringenoch det ökande behovet av bibliotekens kompetens inom medie- och informationskunnighet (MIK) är här kritiska faktorer.

Bara knappt fyra av tio skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är ett brott mot skollagen och ett hot mot demokratin, skriver Pamela Schultz Nybacka, universitetslektor som arbetar med Bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola.

Svensk biblioteksförening stod inte bakom kraven på stärkt lagstiftning kring kulturen som publicerades i veckan. Ett upprörande beslut, menar Pamela Schultz Nybacka, samordnare för bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola. Hon anser istället att svagheter i existerande lagstiftning borde motivera föreningen att stödja kraven.

I nuläget sker varken läsfrämjande insatser eller forskning i någon större utsträckning kring denna grupp unga. Fokus har under långtid lagts på barn och deras tidiga läsutveckling för att kunna säkerställa läsförmågan.

Den befintliga forskningen visar att unga i områden med socioekonomiska utmaningar läser i mindre utsträckning än mer resursstarka unga. När det gäller unga med hög inre läsmotivation är skillnaderna i läsvanor mellan grupperna liten. Andelen läsmotiverade är emellertid lägre bland unga med begränsade resurser. Samtidigt kan denna grupp av unga ägna sig åt läsning om omständigheterna kräver det. Olika former av yttre motivation och läsande förebilder, kan därför vara verkningsfulla. Det centrala är att dessa unga behöver få tydligare förklaringar till varför det är viktigt med läsning, och vilken verklig nytta det kan ge dem. Social läsning och så kallad interaktiv motivation kan också stärka läsningen.

Många unga i områden med socioekonomiska utmaningar behöver läsmaterial från olika medier och i olika format, utifrån ett vidgat textbegrepp. Valet av läsmaterial har betydelse eftersom läsning skiljer sig mellan ovana och mer vana unga läsare. Socioekonomiska utmaningar präglar även språkförmågan negativt, både hos unga med låga inkomst nivåer och unga som inte har normspråket svenska som modersmål. De senare bär även på erfarenheter av att deras språkförmåga får ett negativt bemötande av normsamhället. Flerspråkiga unga får enligt forskning inte tillräckligt institutionellt stöd i sina olika språk. Forskning kring folkbibliotekens involvering av unga i områden med socioekonomiska utmaningar, har belyst olika exempel på hur biblioteksrummet kan utformas på ett bättre sätt för att passa ungas skilda behov av bland annat socialt umgänge, studier, digital teknologi och avkoppling. Metoder för deltagande forskning och modeller för att öka ungas delaktighet, kan utgöra inspiration för folkbiblioteken och andra aktörer som främjar läsning. Ungas deltagande går även i linje med ungdomspolitiken. Det behövs mer forskning om läsvanor och motivation bland unga och unga vuxna i områden med socioekonomiska utmaningar.

Det saknas svensk statistik enligt internationell modell, kring gruppens representation i litteraturen. Frågorna är angelägna för såväl kulturpolitiken som för samverkande aktörer inom läsfrämjande.

Biblioteksprofessionen har på senare tid uppmärksammats för att vara en homogen kår, som inte längre speglar befolkningen i Sverige. Trots att medvetenheten om problemen finns, saknas fortfarande kunskap (Jones 2012), tydliga mottagare av kunskapen (Karam 2013), liksom konkreta åtgärder på biblioteken (Meier 2016). Detta får konsekvenser för relationerna och bemötandet mellan medarbetare, liksom mellan medarbetare och besökare. Bibliotekarier med annan bakgrund än normen har vittnat om erfarenheter av särbehandling och diskriminering som bottnar i strukturell och institutionell rasism (Rahman-Olsson 2022), det har i sin tur långtgående inverkan på rekrytering och retention av individer som tillhör synliga minoriteter, till utbildningar såväl som till bibliotekarietjänster. Detta har nu uppmärksammats av tunga aktörer som Kulturrådet (2022) i sammanhanget kring läsande förebilder och Svensk Biblioteksförening utifrån en diskussion om representation. En återkommande synpunkt i paneldiskussionerna har varit föreställningen att bibliotekarier räknas till “de goda” i samhället och därför inte kan hållas ansvariga för rasismen på bibliotek (Schlesselman-Tarango, 2016). 

Det finns flera fruktbara teoretiska perspektiv och ramverk för att kritiskt belysa dessa problem. Postkoloniala perspektiv blottlägger de sociohistoriska maktförhållanden som råder inom den västerländska normen och där “den andre” exotifieras och förfrämligas (hooks, 1992). Kritisk rasteori (Critical Race Theory, CRT) granskar hur hudfärg och vithetsnormen spelar in även inom bibliotekarieprofessionens arbetsområden (Hall 2012; Schlesselman-Tarango 2017.) Studier utifrån ett socialt rättviseperspektiv bidrar med kritisk analys av hur samhället kan agera för att jämna ut villkoren för medborgarna, till exempel genom disciplinen biblioteks- och informationsvetenskap: dess läroplaner och lärande (Kumasi & Manlove 2015; Cooke & Sweeney 2017). Dessa teoretiska ramverk är ytterst givande och angelägna för bibliotekarieprofessionen, men riskerar att avfärdas av såväl professionen som intressenter av politiska skäl. 

Ett annat fruktbart perspektiv adresserar de problem som drabbar minoriteter utifrån dygdetisk kunskapsteori. Filosofen Miranda Fricker (2018) diskuterar hur samhällelig orättvisa drabbar människor i egenskap av kunskapssubjekt. Minoriteter möter enligt Fricker epistemisk orättvisa på två sätt: dels genom tolkningsorättvisa när normsamhällets begreppsliggörande systematiskt skymmer minoriteters erfarenheter, dels genom vittnesorättvisa när de inte erkänns som bärare av kunskap i egen rätt. Dygdetisk kunskapsteori torde vara relevant för biblioteksprofessionen givet bibliotekens lagstadgade ändamålsparagraf, som har bäring på demokrati genom bland annat fri kunskapsförmedling. Ett dygdetiskt perspektiv kan också kritiskt granska på vilket sätt bibliotekarieprofessionen agerar för det dygdiga och goda, samt liksom de tidigare nämnda perspektiven, diskutera vad som behöver förändras. 

Denna artikel syftar till att belysa hur epistemisk orättvisa i samhället reproduceras på biblioteken och verkar inom bibliotekarieprofessionen. Särskild tonvikt läggs vid vittnesorättvisan, som ligger till grund för konsekvenser som kan härledas till tolkningsorättvisa. Artikeln bidrar till Bibliotek- och informationsvetenskaplig teori och praktik med hjälp av ett dygdetiskt kunskapsteoretiskt perspektiv på strukturell orättvisa och rasism på bibliotek. 

Bokutgivning är i mångt och mycket ett lagarbete - oberoende av om man arbetar självständigt eller i ett team. Under de möten som sker mellan medlemmarna i Nordiska oberoende förlags förening, NOFF, väcks alltid intressanta diskussioner och frågor: Hur fungerar upphovsrätten? Vilka distributörer finns? Hur söker jag litteraturstöd? Hur marknadsför jag mina böcker? Så växte tanken fram att vi skulle kunna samla svaren på dessa frågor i en handbok som kan utvecklas och uppdateras i takt med tiden. Vi har länge önskat en kärnfull och aktuell introduktion till professionellt förlagsarbete och här är den - Förlagshandboken som guidar dig i bokutgivningens underbara värld! 

The aim of this study is to identify the information behavior of fanfiction authors by applying Reijo Savolainen’s model of Everyday Life Information Seeking to the function of information in fandom spaces. Fandom is a group of people and a space that is constantly dealing with and surrounded by information, which requires specific strategies and knowledge to be able to search for and find information. Fanfiction authors are in a role where they both require information in order to produce their works, and creators of information which are of use to other members of the fandom and other fanfiction authors. Through qualitative semi-structured interviews with five fanfiction authors who write multi-chapter fanfictions in the Sci-Fi genre this study seeks to answer how they seek, choose and value information in the creation process of their work, how they produce information in their work, and how this behavior can be understood by applying the theory of Everyday Life Information Seeking. A thematic analysis identifies six recurring themes in the interviews: verification of sources; choice of platform for publication; social searching; passive searching; avoidance of searching; attitude towards and utilization of Wikis. The themes are then analyzed to identify whether the Everyday Life Information Seeking model fits these themes. This analysis shows that fanfiction authors have diverse and creative methods for searching for information, methods that are similar to ones developed for other areas of their life. They have good skills in evaluating sources but still end up selecting sources that might be inaccurate if it is more convenient or better suited, and they avoid seeking information they deem too difficult to find, understand, might elicit negative feelings, or they believe the reader won’t notice. In conclusion, fanfiction authors keep within a rigid role of authors, and do not aim to reproduce facts, but to tell a believable story, and in the process they become producers of information themselves.

De senaste decennierna har sjuksköterskeutbildningen i Sverige gått från en praktisk utbildning till en professionsutbildning. Professionsperspektivet har inneburit ett ökat fokus på studenternas utveckling av academic literacies (Lea & Street, 2006). I denna presentation redovisas ett högskolepedagogiskt projekt om litteracitetsutveckling på Röda Korsets Högskola (RKH). Det har involverat både studenter och lärare inom sjuksköterskeutbildningen.

Under samma period som utbildningen har professionaliserats har rekryteringen till högskolan breddats vilket lett till en förändrad studentgrupp inom sjuksköterskeutbildningen (Borglin & Fagerström, 2012). Studenter överlag upplever en svårighet med att utveckla en akademisk litteracitet (Ask, 2007). Svårigheterna kan bland annat kopplas till att studenterna har svårt att förstå vad som förväntas av dem i deras akademiska texter. Men inte bara studenterna ser det akademiska skrivandet som svårt. Många lärare som arbetar på RKH uttrycker att det är svårt att veta vad som är bra arbetssätt för att stödja studenternas litteracitetsutveckling.

I samband med RKH:s flytt till Campus Flemingsberg startade RKH 2018 ett samarbete med Södertörns högskolas högskolepedagogiska enhet, studieverkstad och bibliotek om en introduktion till akademiskt skrivande. På Södertörns högskola pågår sedan några år en satsning på ämnesintegrerat akademiskt skrivande som omfattar arbete med att söka, värdera, läsa och skriva akademiska texter.

Syftet med momentet akademiskt skrivande inom RKH har varit att under första terminen och samtidigt med examinationen av ämnesinnehållet, introducera studenterna till det akademiska skrivandet. Olika aktiviteter som formativ respons har använts för att stimulera studenternas lärande och lägga en grund för deras fortsatta utveckling av akademisk och professionell litteracitet. Flertalet studenter säger att det varit givande att tidigt i utbildningen få starta lärprocessen gällande ett vetenskapligt förhållningssätt, även om många studenter uttrycker att det akademiska skrivandet är svårt.

En viktig del av samarbetet mellan högskolorna har varit att skapa förutsättningar för hållbarhet även vad gäller ämneslärarnas kunskaper om litteracitetsutveckling. Bland annat har workshoppar hållits med hela lärarkollegiet, inte bara med de lärare som arbetar på den aktuella kursen. Lärarna, som ofta implicit har lärt sig det akademiska skrivandet, har fått bekanta sig med verktyg och nyckelbegrepp för att diskutera text med studenter, och har funnit arbetssättet stimulerande. För hållbarheten i utbildningen gäller att alla lärare kan fortsätta att ge stöd i utvecklingen av studenternas litteracitet. Precis som studenterna har konstaterat i sina utvärderingar lär sig ingen ett väl utvecklat akademiskt och professionellt skrivande på första terminen.

Referenser

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

Borglin, G., & Fagerström, C. (2012). Nursing students' understanding och critical thinking and appraisal and academic writing: A descriptive, qualitative study. Nurse Education in Practice, 12, 356-360. doi:10.1016/j.nepr.2012.04.009

Lea, M. R., & Street, B. V. (2006). The "Academic Literacies Model: Theory and Application. Theory Into Practice, 45, 368-377. doi:10.1207/s15430421tip4504_11

Enligt svensk bibliotekslag från år 2013 är det bibliotekens uppgift att prioritera olika grupper. Dessa minoritetsgrupper innefattar de nationella minoritetsspråken, svenska som andraspråk, barn och unga samt personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta är den grupp denna uppsats fokuserar på. En stor svårighet med formuleringen i bibliotekslagen är att det finns många olika funktionsnedsättningar som alla har varierande form. Även språkligt finns det olika termer att använda för sagda målgrupp. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra bibliotekarier från olika bibliotek inom region Stockholm. Med hjälp av kritisk teori där Foucaults maktteori (som fokuserar på strukturella förhållanden i samhället) är kärnan och med begreppshistoria som analysmetod ämnar vi analysera och diskutera vårt insamlade material. Vi vill få en uppfattning om hur folkbibliotekarier arbetar för att göra biblioteket till en plats som är tillgänglig för alla, samt att se hur deras dagliga språk och vilka ord de använder påverkar hur de ser på målgruppen personer med funktionsnedsättning. Mönster som kommer igen från informanternas svar samt vetenskapliga texter innefattar hur större anpassningar i lokaler bör finnas med från att lokalen byggs då det är svårt att få igenom senare, att mindre åtgärder som ljuddämpande tyger eller hörselkåpor kan hjälpa många besökare, samt att uppsökande verksamhet och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning ofta hamnar på en specifik person i personalstyrkan. Kollegor uppfattas motsträviga och nervösa och bilden finns att det skulle vara svårare att bemöta denna grupp än andra och att de är rädda att göra fel. 

Slutsatsen av studien visar att tillgänglighet sker både i fysiska rummet och i det personliga bemötandet där uppsökande verksamhet är en nyckel för att få personer med funktionsnedsättningar att komma till biblioteket. Term-användning beslutas mer av den enskilda bibliotekarien än av arbetslagen, vilket kan leda till missförstånd i kommunikationen. Utbildning för att få personal att bli mer bekväma med att möta personer av olika grader av funktionalitet kan vara viktigt att ta in i framtida bibliotekarieutbildningar då flera av informanterna kan se tillbaka på sina utbildningar och sakna det. Vidare studier inom detta område för att lyfta fler perspektiv och ge en mer vetenskaplig grund att utveckla verksamhet mot gruppen i fråga skulle forskningsfältet Bibliotek- och Informationsvetenskap tjäna på.  

Syftet med denna studie är att beskriva hur judendom och judar klassificeras i tre bibliografiska klassifikationssystem som används på svenska bibliotek. De valda systemen är Dewey Decimal klassifikationssystemet (DDK), Klassifikationssystemet för svenska bibliotek (SAB) och Judiska biblioteks klassifikationssystem (Stockholmssystemet). Hermeneutikens teorier används som teoretisk utgångspunkt i kombination med Hope A. Olsons teori om makten att namnge och Broughton och Lomas modell om klassifikation av religion. Detta används för att analysera resultatet av studien. Det empiriska materialet insamlades genom en kvalitativ textstudie, vilket innebar en närläsning utifrån ett kodningsschema. Resultatet tematiserades i sex kategorier och analyserade utifrån de ovannämnda teorierna. DDK- och SAB-systemet representerar judar som en minoritet och judendom som religion tilldelas lite utrymme i klassifikationssystemen. I Stockholmssystemet är judendom och judar normen och den judiska tideräkningen och namnvarianter premieras, till skillnad från de övriga systemen. DDK-systemet presenterar judendom och judar med mångfald, Stockholmssystemet i lite mindre utsträckning och SAB-systemet utan någon mångfald.

Utifrån en pågående neutralitetsdebatt inom biblioteks- och informationsvetenskap är studiens syfte att undersöka bibliotekariers uppfattning av neutralitet som professionsvärde, detta utifrån huruvida bibliotekarier uppfattar eventuella spänningar mellan deras professionella yrkesidentitet och ett aktivt politiskt engagemang. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med bibliotekarier. Detta resultat har analyserats med hjälp av Macdonald och Birdis (2020) beskrivningar av neutralitets-uppfattningar och Hysing och Olssons (2012) tjänstemannaroller som teoretiska verktyg. Genom en idé- och ideologianalys har bibliotekariernas uppfattningar om neutralitet karaktäriserats. Analysen utvecklas genom att deras idéer om bibliotekarierollen karaktäriseras i relation till olika tjänstemannaroller. Studiens slutsatser visar att det förekommer skilda uppfattningar kring hur neutralitet kan tolkas. Gemensamt för informanterna är dock att de uppfattar att det är omöjligt att uppnå en fullständig neutralitet. Neutralitet uppfattas vara viktigast i mötet med användare. Bibliotekarierna skiljer mellan en personlig och professionell roll, men kombinationen av rollerna anses lättast när professionens ideal går i linje med det personliga politiska engagemanget. Ställningstaganden är en del i bibliotekariens yrkesroll vilket gör vissa tjänstemannaroller lättare att axla än andra. 

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället, inte minst på folkbiblioteken då uppdraget som informationsförmedlare och även i viss mån utbildare påverkas av att alltmer information är digital. Samtidigt går den digitala utvecklingen snabbt framåt och alla aspekter av den har inte varit enbart positiva, därmed finns det risker med att följa med utvecklingen utan att reflektera över vilka konsekvenser det har för bibliotekens verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur folkbiblioteken och dess huvudmän ser på bibliotekens uppdrag i relation till digitaliseringen utifrån vilka diskurser som skrivs fram i deras biblioteksplaner. Studien genomfördes med hjälp av Carol Bacchis diskursanalys What’s the problem represented to be-ansats. Det empiriska materialet består av åtta biblioteksplaner från olika kommuner i Sverige. I resultatdelen kategoriserades materialet under de tre huvudrubrikerna Tillgänglighet, Delaktighet och Bibliotekens utveckling. Slutsatsen av studien är att digitaliseringen tar upp en stor del av planerna och att digitaliseringen beskrivs i övervägande positiva ordalag, det övergripande målet är att inlemma medborgarna i det digitala samhället och att utveckla biblioteksverksamheten till att innefatta fler digitala medier och verktyg för att tillgodose användarnas behov. Genom att i planerna peka ut de grupper som de står längst utanför det digitala samhället framställs de som problem, vilket i sin tur leder till en hierarki där de som inte deltar i det digitala samhället ses som mindre bildade och mindre demokratiska, samt har svårare att få anställning. Ett alternativt sätt att se på problemrepresentationerna är att ifrågasätta vinsterna i att delta i det digitala samhället, samt att ifrågasätta att personer som inte är med i det digitala samhället ses som problemet snarare än en digital plats som otillgänglig.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de nationella minoriteterna synliggörs på ett svenskt folkbibliotek samt hur bibliotekets arbete kan förstås utifrån R. David Lankes teoretiska ramverk för The New Librarianship. Enligt tidigare studier är det flera av Sveriges folkbibliotek som idag inte uppfyller det lagstadgade uppdraget gentemot de nationella minoriteterna. Uppdraget ska realiseras av olika aktörer i samhället, däribland biblioteken och bibliotekarier. Hur uppdraget utförs verkar vara beroende av resurser men framförallt av professionens kunskap och kompetens vilket sannolikt är något som påverkar målgruppens synliggörande på biblioteken. Det avser både på individnivå och institutionell nivå. Det skapar en ojämlikhet i samhället och är problematiskt ur flera aspekter men främst på grund av att man inte uppfyller lagstiftningen om demokratiska, mänskliga rättigheter. Lisa Hussey (2010) menar att det sätt som professionella inom biblioteks-och informationsvetenskap tillhandahåller tjänster kan stärka positiva sociala strukturer men det kan också förstärka orättvisor. 

Metod och teori: Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete gentemot de nationella minoriteterna i Sverige. Det empiriska materialet består av en semistrukturerad intervju med två respondenter, en observationsstudie av biblioteksrummet och en textanalys av Upplands Väsby kommuns biblioteksplan 2021–2024. För analys av studiens resultat, används utvalda delar av R. David Lankes teoretiska ramverk The New Librarianship.

Material och resultat: Genom studier av den semistrukturerade intervjun, observationsstudien och närläsning av Upplands Väsby biblioteksplan framkom det sju teman som resultatet delades in i. I undersökningen framgår det att den enskilda bibliotekariens engagemang, kunskap och kompetens spelar en viktig roll för bibliotekets arbete med att stärka och främja de nationella minoriteterna. Det framgår även att det är en politisk fråga och en fråga om resurser som påverkar hur målgruppen synliggörs i samhället. I resultatet lyfts även vikten av samverkan fram, dels med minoriteterna själva, dels med andra aktörer i samhället.

Slutsatser: På Upplands Väsby bibliotek drivs det ett medvetet och riktat arbete för de nationella minoriteterna. Det kan ses som en utveckling av uppdraget och en ny bibliotekarieroll, som med rätt kompetens och kunskap har utrymme att bedriva ett värderingsstyrt biblioteksarbete. Med begränsade resurser behöver prioriteringar göras och man kan även med små medel synliggöra och samverka på olika sätt. Genom omvärldsbevakning och att vara i samtal med andra kan man vidga sin kunskap. De delarna tillsammans och att verka för mångfald av människor, litteratur och programverksamhet kan ändå åstadkomma viss skillnad i bibliotekens arbete gentemot de nationella minoriteterna. 

Denna kandidatuppsats hanterar hur biblioteks spatiala utformning kan korrelera med förekomster av ”biblioteksstök”. Att folkbibliotek är bland de mest stök-utsatta typerna, medan Kriminalvårdens bibliotekarier sällan upplever liknande problembeteenden, skulle kunna sägas illustrera en balansakt mellan anarki och kontrollmani; var den mest idealiska kompromissen ligger bygger på personliga värderingar och vad situationen kräver. 

För att jämföra olika resonemang kring rummet och användarna har folkbibliotekariers perspektiv på arkitektoniska och designmässiga faktorer satts i kontrast mot hur bibliotekarier inom Kriminalvården ser på saken. Studien har genomförts främst med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en kompletterande enkät. Operationaliseringar av spatiala påverkansfaktorer i form av kategoriserade motpoler (tillgängligt/svårtillgängligt, komfortabelt/avvisande, överblickbart/skymt, tillåtande/hindrande), som i förtid identifierats och styrt undersökningen, har använts både implicit i intervjuguiderna samt enkäten och explicit i utläsningen för den tematiska analysen. 

Begreppen ”idealtyp”, ”heterotopi”, och ”panoptikon/panopticism” används teoretiskt för att fördjupa förståelsen av uppsatsens empiri: deras lämplighet framkommer i nyanserandet av vad bibliotek kan/bör vara; effekten av att sammanföra flera användningsområden i samma utrymme; samt hur kontroll genom övervakning kan förstås och appliceras i biblioteksutrymmen. 

Resultatet visar på flera skillnader på verksamhetsnivå men även likheter i fråga om bibliotekariernas förhållningssätt och syn på problematiska faktorer. Folkbibliotek har ofta många funktioner (som inte alltid samspelar harmoniskt) och erbjuder mer frihet vilket riskerar kosta ordning, medan Kriminalvårdens biblioteksverksamhet (som utgörs närmast uteslutande av litteraturförmedling) har mer ordning – men på bekostnad av användarnas frihet.

Studiens utfall kan användas som kunskapsgrund för praktisk planering av biblioteksutformning, men även som en språngbräda för vidare forskning. Det spatialas influens över användare kan ha betydelse för biblioteks ordning, atmosfär, och trygghet: att kultivera en medvetenhet kring dessa påverkansmöjligheter kan därmed anses vara av stort intresse.