sh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 45 of 45
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Margaretha
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Frisk, Jessica
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Biblioteksrummet behöver vara en trygg plats: En studie om folkbibliotekariers läsfrämjande arbete för ungdomar i biblioteksrummet2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flera studier visar att en del ungdomar har en negativ och föråldrad inställning till vad folkbiblioteket är och erbjuder. Till detta framkommer det även att folkbibliotekarier tycker att ungdomar är en svår målgrupp att arbeta mot. Dock har folkbiblioteken en vägledande roll när det kommer till utvecklandet av barn och ungdomars läsförmåga och kunskapsinhämtning där det finns studier som visar att utformningen av biblioteksrummet påverkar ungdomars läsning. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur folkbibliotekarier arbetar med målgruppen ungdomar genom sitt arbete med biblioteksrummet och hur detta arbete är tänkt att påverka ungdomars läsning. I denna studie har semistrukturerade samtalsintervjuer används som metod tillsammans med en miniobservation för att samla in empiriskt mateiral ifrån sju folkbibliotek. Resultatet för denna stuide har analyserats genom ett rumsligt teoretiskt ramverk med Henri Lefebvres rumsliga enhetsteori. Studiens resultat visar att det är viktigt att arbeta med biblioteksrummet för att kunna påverka ungdomars läsning. För att kunna arbeta läsfrämjande med målgruppen ungdomar behöver man utforma biblioteksrummet som en trygg plats med låga trösklar och skapa relationer till ungdomarna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Askild, Alina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Forssén, Alexandra
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Barnrätt på bibblan: Folkbibliotek som nav för barns rättigheter2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie ämnar till att undersöka hur bibliotek som plats verkar för barns rättigheter i samhället, och hur bibliotekarier inom olika bibliotekstyper ser på detta. Det empiriska materialet består av en kortare dokumentstudie av tre styrdokument för biblioteksverksamheten i Stockholms stad, samt två intervjuer med personal på ett folkbibliotek och ett barnbibliotek. Med en beskrivande idéanalys analyseras det empiriska materialet med hjälp av teoretiska verktyg från Giroux’s teori om gränspedagogik och radikal demokrati. Som komplement har även begreppen barnperspektiv och barns perspektiv lyfts in som teoretiska verktyg. Studien visar att bibliotekarier tänker på liknande sätt kring barns rättigheter och bibliotek som plats, men att skillnaderna i arbetet mot barns rättigheter i rummet ligger i utrymmet och de resurser biblioteket har. Studiens centrala slutsatser är att barns rättigheter bör vara en grundbult i biblioteksverksamheten för barn, att barnens eget inflytande får ta plats, och att relationsskapande och trygghet är viktiga komponenter. Även att skapa separatistiska platser för barnen och att personalens barnperspektiv formats utefter barnens perspektiv. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bakkejord, Sandra
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Zandi, Medya
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    När yrket blir ett kall: En kvalitativ studie om hur vocational awe manifesteras hos mångspråksbibliotekarier på folkbibliotek2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien ämnar att undersöka hur vocational awe manifesteras i de attityder och föreställningar som kommer till uttryck hos mångspråksbibliotekarier och hur de relaterar till dels sina egna, dels andras förväntningar i arbetet med mångkulturalitet och mångspråk. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med mångspråksbibliotekarier från olika delar av Sverige. Empirin analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserad på Fobazi M. Ettarhs teori vocational awe. Fem tematiseringar identifierades ur studiens empiriska data. Analysen av resultatet visar att vocational awe manifesterar sig hos alla intervjupersoner och yttrar sig huvudsakligen genom självuppoffrande tendenser i arbetet med mångspråk och mångkulturalitet. Intervjupersonernas självuppoffrande tendenser katalyseras av höga förväntningar på att existensberättiga sin yrkesroll som mångspråksbibliotekarie. Studiens centrala slutsatser är att vocational awe manifesteras starkt hos mångspråksbibliotekarier och att det är särskilt utmanande för mångspråksbibliotekarier att dra gränser mellan privatliv och professionalitet, där arbetet med målgruppen fungerar som en katalysator.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Brisman, Nina
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Eklund, Karl
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Mellan politik och verksamhet: En intervjustudie av bibliotekschefers upplevelse av relationen till lokala politiker2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka svenska folkbiblioteks relation till lokalpolitiken. Genom att närstudera fyra bibliotekschefer från lika många kommuner så kan vi analysera hur cheferna upplever relationen till lokalpolitiken. Vårt empiriska material har analyserats med hjälp av Margaret Archers teori om den inre konversationen och Petra Svenssons användning av begreppet situerat agentskap. Våra forskningsfrågor är hur bibliotekscheferna upplever politikernas inblandning i bibliotekets arbete och hur detta kan analyseras utifrån Margaret Archers teori om den inre konversationen och teorin om det situerade agentskapet. I vår analys framkommer att bibliotekscheferna behöver reflektera över sitt uppdrag för att hantera svåra frågor och relationen till de lokala politikerna. Dessutom framkommer att de flesta bibliotekschefer anser sig ha en god relation till politikerna, men att det förekommer att politiker vill blanda sig i på ett sätt som upplevs som att gå över gränsen för armlängds avstånd. Studien visar på en relation som innefattar en del spänningar och där det ibland kan finnas olika syn på biblioteksverksamhet och olika värderingar. Studien visar också att bibliotekscheferna känner en oro inför Sverigedemokraternas framgångar och deras syn på bibliotek.

    Fulltekst (pdf)
    Mellan politik och verksamhet
  • 5.
    Centerwall, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Sverige.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Ringbo, Maria
    Högskolan i Borås, Sverige.
    Skolbibliotek för demokrati, lärande och kultur2022Inngår i: Biblioteksgeografin: en antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning / [ed] Johan Sundeen; Katarina Michnik; Roger Blomgren, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 325-357Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Clementz, Frida
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Det har inte varit top of mind: En kvalitativ studie om folkbibliotekariers erfarenheter av och attityder till Digiteket som kompetensutvecklande resurs.2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Changes in society are reflected in librarians' daily work which means they have to continue to develop their competencies after their education in library and information science. Continuing professional development (CPD) via digital resources is a contemporary form of CPD that comes with both opportunities and limitations. The aim of the study is to deepen the knowledge about public librarians' experience with CPD with focus on CPD via digital resources. The study has a focus on Digiteket, which is a digital learning platform that is relatively unexplored. The theoretical framework of the study consists of the concepts of CPD and professional learning experience from which the theoretical tools have been drawn. The theoretical tools consist of a table of CPD methods and activities and also personas, which are used in the analysis. The empirical material of the study consists of semi structured interviews with five public librarians. The result shows that Digiteket is used in a variety of ways and to varying extent and that there are limitations with the plattform. Other digital resources are common for CPD and time and resources are two adversities for CPD opportunities. Self-directed and informal methods and activities were the most common, and the curious ad hoc learner persona corresponded the most with the respondents, which was shown in the analysis and conclusions. Another conclusion was that Digiteket was not the most used resource for CPD among the respondents.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Dzedina, Annika
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    "Man kan inte bara komma och slå på en power point": Om några skolbibliotekariers arbete med medie- och informationskunnighet i särskolan2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study aims to investigate how school librarians work with media- and information literacy, MIL, with middle- and highschool pupils with intellectual disability, ID, in Sweden.  The Swedish government has decided that all Swedish citizens shall be digitally included, but there are people that are not. For example people with different disabilities. In Sweden it is common that school librarians work with MIL in schools – but it is also common to not have either a school library or an educated librarian in the school library.  In this study I have interviewed three school librarians that are educated and work full time in their schools´ library, with all the pupils in the school, also the pupils with ID. The theory in the study is the TLC-model, Teacher and Librarian Cooperation, by Professor Patricia Montiel-Overall. The model is explaining how teachers and librarians can work together in school, to fulfill the curriculum for every student. The model has four stages, where the first stage is not working together so much at all, and up to the fourth stage, where teachers and librarians work closely, and also plan the lessons and education, together. Monitel-Overall´s model is based mainly on sociocultural theory, which means that we learn things best in a social context, as the Russian philosopher and psychologist Vygotsky said. His thoughts on sociocultural theory has often been used and referred to in pedagogical research and also in school context. This study shows that the school librarians that are interviewed all have support from their headmasters and the teachers. The librarians are creative and often make their own material. But it also shows that librarians often are quite lonely in their profession in school, even when they have teachers as colleagues. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Eriksson, Agnes
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    ”Deras oegennyttiga hängifvenhet”: En dokumentstudie om bibliotek, bibliotekarier och kvinnor i arbetslivet mellan 1859–19132023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att med intresse för könssegregering undersöka diskurser om bibliotek, bibliotekarier ochkvinnors roll inom arbetslivet. Empirin för studien är dokument publicerade inom tidsperioden 1850-talet till 1910-talet och som berör uppsatsens teman. Dessa analyseras utifrån en diskurspsykologisk samt en kompletterandeidéanalytisk ansats för att synliggöra tolkningsrepertoarer och maktrelationer. Studiens resultat visar på två förhållningssätt till och tolkningsrepertoarer baserat på traditionella normer inom de empiriska dokumenten. Dels den upprätthållande tolkningsrepertoaren, dels den utmanande tolkningsrepertoaren. Vidare synliggjordes genussystemets och det ostabila genuskontraktets inverkan på bibliotekarieyrkets status.

    Fulltekst (pdf)
    ”Deras oegennyttiga hängifvenhet” En dokumentstudie om bibliotek, bibliotekarier och kvinnor i arbetslivet mellan 1859–1913
  • 9.
    Friström, William
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Herner, Clara
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Makerspace med mål och mening: En fallstudie av makerspaceverksamhet i ett skolbibliotek2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka ett makerspace i en svensk gymnasieskola och hur användningen av makerspace i skolan kan förstås utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteoretiska ramverk. Det finns en spänning mellan makerspace ursprungliga idé som handlar om öppenhet, delad kunskap, utforskande och nyfikenhet och mer entreprenöriella syften som tagit allt större plats i förekomsten av makerspaces idag. Samtidigt saknas lagstiftning kring skolbibliotekens utformning och skolbiblioteken har både det kulturpolitiska uppdraget och skollagstiftningen att förhålla sig till. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med skolbibliotekarier, elever och lärare, samt observation och policydokument. Resultat- och analysarbetet har genomförts i fyra steg genom att identifiera utsagor, begrepp, subjektpositioner och diskurser. Resultatet och analysen visar att en utbildningsdiskurs ständigt utmanas av en utforskandesdiskurs och en gemenskapshetsdiskurs i makerspaceverksamheten och att diskurserna påverkar vilka positioner subjekten intar. Studien visar också att bibliotekens kulturpolitiska bildningsfrämjande uppdrag har möjlighet att ta plats i en utbildningskontext. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Golub, Koraljka
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Lund, Arwid
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Why Open Government Data? The Case of a Swedish Municipality2021Inngår i: Journal of Data and Information Science, ISSN 2096-157X, Vol. 6, nr 1, s. 120-138Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this exploratory study is to provide modern local governments with potential use cases for their open data, in order to help inform related future policies and decision-making. The concrete context was that of the Växjö municipality located in southeastern Sweden.

    Design/methodology/approach: The methodology was two-fold: 1) a survey of potential end users (n=151) from a local university; and, 2) analysis of survey results using a theoretical model regarding local strategies for implementing open government data.

    Findings: Most datasets predicted to be useful were on: sustainability and environment; preschool and school; municipality and politics. The use context given is primarily research and development, informing policies and decision making; but also education, informing personal choices, informing citizens and creating services based on open data. Not the least, the need for educating target user groups on data literacy emerged. A tentative pattern comprising a technical perspective on open data and a social perspective on open government was identified.

    Research limitations: In line with available funding, the nature of the study was exploratory and implemented as an anonymous web-based survey of employees and students at the local university. Further research involving (qualitative) surveys with all stakeholders would allow for creating a more complete picture of the matter.

    Practical implications: The study determines potential use cases and use contexts for open government data, in order to help inform related future policies and decision-making.

    Originality/value: Modern local governments, and especially in Sweden, are faced with a challenge of how to make their data open, how to learn about which types of data will be most relevant for their end users and what will be different societal purposes. The paper contributes to knowledge that modern local governments can resort to when it comes to attitudes of local citizens to open government data in the context of an open government data perspective. 

    Fulltekst (pdf)
    Why Open Government Data? The Case of a Swedish Municipality , JDIS Vol 6 no. 1
  • 11.
    Hadj-Mokhtar, Iman
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Hovmöller, Elliot
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    I gränslandet mellan kvinnlig service och manlig IT: En diskurspsykologisk undersökning av svenska högskolebibliotekariers yrkesidentitet2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine whether or not male and female academic librarians describe their professionalidentity differently from one another, and how they use a gender-based language in their descriptions. The study makes six semi structured qualitative interviews with three male and three female academic librarians, and the transcribed interviews are analysed using discourse psychology. The study shows that the male and female respondents use a gender-based language when describing their work tasks and academic libraries as a whole, but there was no difference between how female and male respondents described their own professional identity. The study came to the conclusion that academic libraries are attributed male characteristics by the respondents, in contrast to public libraries who are attributed female characteristics. Academic libraries are therefore perceived to have a higher status in society compared to public libraries.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Hugosson, Erik
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Folkbibliotekens demokratiska uppdrag: En kvalitativ studie av folkbibliotekariers uppfattningar om programverksamheters betydelse för att utveckla det demokratiska samhället2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna kandidatuppsats är att analysera hur folkbiblioteken verkar för samhällets demokratiska utveckling genom sina programverksamheter. De värden som utgör ramen för de demokratiska samhällena ligger även till grund för beskrivningen av de allmänna bibliotekens uppdrag. I detta ingår att folkbiblioteken ska verka för utvecklingen av det demokratiska samhället och verka kompensatoriskt för grupper som av olika skäl har svårare att hävda sig i samhället. Det finns en spänning mellan de värden som ligger till grund för den representativa demokratin (negativ frihet) och dem som gäller folkbibliotekariers kompensatoriska arbete (positiv frihet), särskilt med programverksamheter. Syftet med detta arbete är att utforska hur folkbibliotekarier uppfattar programverksamheternas betydelse för att utveckla det demokratiska samhället, inställningen till neutralitet och programverksamheternas roll i den sociala vändningen.  Undersökningen utgår från forskning om den sociala vändningen inom folkbiblioteken (Audunson 2020) och folkbibliotekens möjligheter att fungera som en offentlig sfär (Larsen 2021). Den granskar också hur centrala värden för biblioteksprofessionen hamnar i konflikt när bibliotekarier stödjer utsatta grupper (Gibson et al., 2017, Seal 2016) och arbetar kompensatoriskt med de prioriterade grupperna (Hansson 2011), samt hur folkbibliotekarier arbetar proaktivt genom pluralistisk agonism och samverkar med lokala externa aktörer för sina användare (Rivano Eckerdal 2018). Den kvalitativa undersökningen görs genom intervjuer med folkbibliotekarier, vars utsagor tematiserats. Resultaten analyseras sedan genom att undersöka dem genom en modifierad typologi över olika demokratiska former (Lund & Schultz Nybacka 2021).  Slutsatserna är att undersökningen bekräftar den sociala vändningen men att folkbibliotekarierna inte helt uppfattar programverksamheternas möjligheter för folkbiblioteket som en offentlig sfär, då diskussion och debatt saknas. Folkbibliotekarierna betonar alla människors lika värde och att folkbiblioteket ska vara en trygg plats för alla. De samlade värden som styr programverksamheter liknar mest dem som karakteriserar den representativa (liberala) demokratin men även andra värden som kan verka utvecklande och stärkande för demokratin, exempelvis genom medskapande och bildning är vanliga. Denna studie indikerar att folkbiblioteken har möjligheter att förstärka sin inverkan på samhällets demokratiska utveckling genom programverksamheter som bidrar till användarnas egenmakt och delaktighet genom att ordna fler aktiviteter där användare är medskapare och deltar i diskussioner som är angelägna för dem. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Jannert, Sonja
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Man är väldigt mycket som bibliotekarie: En studie om folkbibliotekariers upplevelser av rollstress i professionsutövandet2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rapporter från fackorganisationer och vetenskapliga studier visar att bibliotekarier är en stressad yrkesgrupp. Denna studie undersöker hur folkbibliotekarier beskriver sina upplevelser av stress främst i möten med användare och hur denna stress hanteras av folkbibliotekarierna. Åtta semistrukturerade intervjuer med folkbibliotekarier genomfördes, varpå det empiriska resultatet analyserades utifrån rollstressteorin som myntat sav Kahn et al. (1964). Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för folkbibliotekariers stress, och hur dessa upplevelser och hantering av stress kan förstås utifrån rollstressteorin. De mest framträdande stressfaktorerna i användarmöten är kommunikationssvårigheter, gränssättning i service och när många användare efterfrågar hjälp samtidigt. Studiens resultat visar även att arbetsuppgifter utanför användarmöten såsom arbete med bibliotekens uppdrag, planering av aktiviteter och program, beståndsarbete pekas av över hälften av folkbibliotekarierna ut som mer stressande än användarmöten. Resultatet visar även att folkbibliotekarierna har flera metoder för att hantera stress. Analysen av det empiriska resultatet visar på indikationer av rollstress i form av rollkonflikt, rolloklarhet och rollöverbelastning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Jonsson, Annika
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Sjövall, Ida
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    "Vad ska litteraturpolitiken göra?": En diskursanalys av debatten kring litteraturstödet 2009–20212021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att analysera debatter och diskurser i svenska medier kring  Kulturrådets litteraturstöd från 2009 och fram till och med 2021. Det empiriska materialet består av 22 artiklar  hämtade från dags- och kvällspress. Genom att använda diskursanalys som teori och metod problematiseras flera  debatter. Frågor som ställs är: Vilka föreställningar om litteraturstödet kommer till uttryck i debatten? Vilka  positioner intar de olika rösterna i debatten? Vilka diskurser framträder i litteraturstödsdebatten och vad  kännetecknar dessa? Metod och teori utgår från Hedemarks användning av diskursteori. I analysen framträder tre  diskurser: en armlängdsdiskurs, en kvalitetsdiskurs samt diskursen mångfald och kommersiell likriktning.  Analysen avslöjade att kulturskribenter som politiker ofta har en framträdande position och ett stort inflytande  över innehållet i debatterna, och att dessa upplever att de styrande ignorerar principen om armlängds avstånd till  kulturskapande. Debattörerna är oense om kvalitetsbedömning men även om hur mycket innehållet ska beaktas  vid beslut om stöd. De professionella i form av bibliotekarier deltog inte alls. Vi menar att denna osynlighet är ett  resultat av att bara vissa släpps in i debatten, men också att det i slutänden är upp till varje enskilt bibliotek hur  förmedlingen av litteraturstödda titlar går till.

    Fulltekst (pdf)
    Kandidatuppsats A Jonsson I Sjövall
  • 15.
    Koivunen, Lisa
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Att våga dela med sig: Användning och delning av information om depression på YouTube2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Social media is today used in Sweden by 88% of the population. On social media platforms discussions of mental health take place, which can be seen as problematic, because of the risk of misinformation being spread. On the other hand these discussions can create connection and provide strategies to individuals struggling. In this study information about depression, on the most used social media platform in Sweden, YouTube, will be explored further. The purpose of the study is to examine what YouTube creators from Sweden express about information sharing and information use, when talking about depression. This has been done by transcribing, thematising and analysing seven YouTube videos. To analyse the videos the theoretical concept cognitive authority has been used.

    The result of this study shows that information use is expressed in the videos by referring to different sources, presenting factual claims and discussing personal experience. The video creators also explain how information use effects them personally. Information sharing is expressed in the videos by discussing motives and obstacles to sharing information. A conclusion that can be drawn from this study is that prominent patterns can be identified in the videos. These patterns include that the creators mostly discuss their own experiences in their videos, but they also refer to health care professionals regularly. Another pattern identified is that most creators express wanting to share information to create awareness, but they also share information to help others and for the benefit of their own. Further, obstacles for sharing information are discussed in multiple videos, these obstacles are other people and the creators’ emotional reactions. Lastly the study shows that the creators can construct cognitive authorities by using information in a convincing way, by sharing experiences, presenting factual claims, and by referring to different sources. The creators can also construct cognitive authority by sharing information that seems honest and competent, by sharing personal information and explaining how they successfully overcame depression. The cognitive authority can also be constructed by developing personal trust with the viewers, by being personal and showing emotions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Koppen Björnson, Lukas
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Lind, Miriam
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    "Oj, de har bombat ett sjukhus": Om studenters digitala och fysiska informationspraktiker kring Israel-Palestina-kriget2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    On October 7th, the over 75-year-long Israel-Palestine conflict escalated into an ongoing war,extensively covered by traditional and social media, global demonstrations, and politicalresponses. While previous research within library and information science regarding socialmedia has focused on information evaluation and media and information literacy, this studyaims to investigate students' digital and physical information practices in relation to theIsraeli-Palestinian war. Empirical data were collected through four semi-structured interviewswith Swedish students, resulting in two main themes and nine sub-themes. Using McKenzie'smodel of everyday information practices and Zimmerman's model of social noise, thethematic analysis reveals that passive forms of seeking and receiving information are muchmore prevalent on social media, whereas information sharing, regardless of context, can belinked to social noise, such as conflict management or cultural commitments. In physicalencounters, active seeking, receiving, and sharing of information are more common, alongwith passive forms like scanning. The conclusions show that passive information practicesdominate in digital contexts, while active practices balance passive ones in physicalencounters. Information practices are therefore context-bound, and social noise influenceswhat students share in both digital and physical environments.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Lagerstedt, Nina
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Den intellektuella ambulansen: en studie av bildningsarbetet på landsbygdsbokbussar2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bibliotekslagens ändamålsparagraf anger att bibliotek i det allmänna väsendet ska arbeta med att främja intresset för bildning. Det gäller således alla typ av offentligt finansierade bibliotek och uppdraget tar ingen hänsyn till resurser eller ekonomiska faktorer. Såväl bokbussar som biblioteksverksamhet på landsbygden kan ha begränsade resurser i förhållande till större städer och tätorter. Lagen har inte heller någon tydlig beskrivning av hur arbetet med att främja intresset för bildning ska gå till. Denna uppsats ämnar därför att undersöka hur personal på bokbussar på landsbygden ser på begreppet bildning, bokbussens betydelse på landsbygden samt hur de arbetar med bildning i den dagliga verksamheten. Den insamlade empirin består av samtalsintervjuer med sju bokbussmedarbetare. Uppsatsen har ett praktikteoretiskt perspektiv där bokbusspersonalens berättelser och dagliga arbete används för att synliggöra och fördjupa förståelsen för och arbetet med bildning. Som teoretiskt verktyg för att belysa skillnader och utmaningar med att arbeta på en bokbuss på landsbygden används Stein Rokkan och Derek Urwins teori om centrum och periferi. Studiens resultat visar att personalen på bokbussar på landsbygden arbetar med bildning genom att erbjuda låntagarna tillgång till ett brett utbud litteratur men även genom programverksamhet och det sociala mötet. Bokbussens funktion på landsbygden beskrivs som viktig, framförallt som en social mötesplats men även som en brygga för att överbygga den isolering som landsbygdens periferi kan uppleva i relation till centralorternas centrum.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Lind, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Demokratiska visioner i utvecklingen av Digiteket: Utbildning uppifrån eller bildning underifrån?2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I en studie från Södertörns högskola undersöks vilka demokratiska visioner som präglat utvecklingen av den nationella plattformen Digiteket, som en del av projektet Digitalt först med användaren i fokus. Här kan du läsa en sammanfattning av studien och dess resultat.

  • 19.
    Lind, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Stålberg, Anna
    Röda Korsets Högskola, Sverige.
    Professional collaboration in higher education to support academic writing: Benefits and challenges2023Inngår i: Dansk Universitetspaedagogisk Tidsskrift, ISSN 1901-5089, E-ISSN 2245-1374, Vol. 18, nr 35, s. 19-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    At Södertörn University, Sweden, a collaboration model has been developed from the theory of academic literacies, aiming to support students’ writing development. In this innovative way of working, university librarians and writing teachers collaborate with lecturers to integrate a teaching element on academic writing (including searching for, appraising, reading, and writing texts) into existing university courses. In this article, we describe and discuss our experiences of implementing this model in nursing education. We observed that the collaboration made it possible for all professionals to share their knowledge, both in a theoretical and practical sense. Among other things, the lecturers appropriated several linguistic tools which they were able to use in their continued teaching of academic writing. However, challenges regarding the collegial sharing of knowledge were also experienced. If the lessons learned are to be implemented in the organisation, both resources and a mandate from the management are essential. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Lund, Arwid
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    What kind of open science do we want?2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Openness and freedom are not the same thing. A freedom to act is something different than an openness for other actors’ actions. This is the fate of today’s open science built on an unrestricted openness. In an era characterized by academic capitalism open science means an openness especially for commercial influences supported by state authorities and research funds. Contrary to an unrestricted openness giving a dominant capitalist logic freedom to act on science, the open access, open data, and open code of open science, need to be understood as a public good with other, and carefully selected freedoms to act. These freedoms should empower robust collegial modes of (peer) producing science and limit commercial actors’ freedoms to act upon science.

  • 21.
    Lund, Arwid
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Digital Library Platforms’ Democracy Building Between Instrumental Education and Web 2.0 Sharing: A Swedish Case Study2021Inngår i: tripleC: Communication, Capitalism & Critique, E-ISSN 1726-670X, Vol. 19, nr 2, s. 392-423Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Digital platforms are a primary means of communication in society. Public libraries play an empowering role in these processes, strengthening citizens’ digital competences. This raises questions about what democratic processes the digital technology is made to enable. The study investigates how a Swedish Digital Library (DL) is envisioned and organised within a national digitalisation strategy. Qualitative methods are used, and a theoretical democracy framework is developed and used together with the concepts of education and Bildung in the analysis. Four empirical themes are identified. The analysis centres on tensions related to horizontality and hierarchy, and Bildung and sociality. The DL vision is dominated by a hierarchical and instrumental educational vision that connects to representative democracy. A subordinated social and pedagogical vision of inner motivational drives and partial forms of sharing, connected to deliberative and semi-participatory democracy forms, exists, mostly in the form of some cherry-picked Web 2.0 discourses.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Lund, Arwid
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap. Linnaeus University.
    Zukerfeld, Mariano
    National Scientific and Technical Research Council (CONICET), Buenos Aires City, Argentina.
    Corporate capitalism's use of openness: profit for free?2020Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This book tackles the concept of openness (as in open source software, open access and free culture), from a critical political economy perspective to consider its encroachment by capitalist corporations, but also how it advances radical alternatives to cognitive capitalism. Drawing on four case studies, Corporate Capitalism’s Use of Openness will add to discussion on open source software, open access content platforms, open access publishing, and open university courses. These otherwise disparate cases share two fundamental features: informational capitalist corporations base their successful business models on unpaid productive activities, play, attention, knowledge and labour, and do so crucially by resorting to ideological uses of concepts such as “openness”, “communities” and “sharing”. The authors present potential solutions and alternative regulations to counter these exploitative and alienating business models, and to foster digital knowledge commons, ranging from co-ops and commons-based peer production to state agencies' platforms. Their research and findings will appeal to students, academics and activists around the world in fields such as sociology, economy, media and communication, library and information science, political sciences and technology studies.

  • 23.
    Lund, Arwid
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Zukerfeld, Mariano
    Maimónides University, Argentina.
    Plataformas de Internet en la era virtual: ¿Ganancias libres y abiertas?2019Inngår i: Jornada: Controles y regulaciones en clave neoliberal / [ed] FLACSO sede Argentina, Buenos Aires: FLACSO Sede Guatemala, 2019Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 24.
    McEwan, Sarah
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    En plats för alla?: En studie om studenters användning och upplevelser av lärosätesbibliotek i efterdyningarna av covid-19-pandemin2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I samband med covid-19-pandemins utbrott begränsade lärosätesbiblioteken tillgången till det fysiska biblioteksrummet. Samtidigt gjordes bibliotekets resurser tillgängliga digitalt i allt större utsträckning. Detta har lett till en utmaning för biblioteken i att expandera bilden av biblioteket till något mer än en samling resurser. Syftet med denna studie är därför att undersöka studenters användning och upplevelser av lärosätesbibliotek. Ett särskilt fokus ligger på att undersöka deras upplevelser av platskänsla, och biblioteket som en social mötesplats, samt om detta kan ha påverkats av covid-19-pandemin. I denna studie användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet har därefter analyserats genom ett teoretiskt ramverk bestående av dels Ray Oldenburgs begrepp third place, dels en samlad förståelse av begreppet sense of place, men med fokus på Edward Relphs definition av begreppet. I studien genomfördes fyra intervjuer med lärarstudenter från ett svenskt lärosäte. Studiens resultat indikerar att det kan finnas en koppling mellan studenters biblioteksanvändning och deras upplevelse av platskänsla i biblioteket, samt att covid-19-pandemin kan ha varit en bidragande faktor i detta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Nordin, Malin
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Hur Covid-19 blev en faktor till förändring: En kvalitativ intervjustudie om vilka förändringar som skett i rum och rumslighet på sjukhusbibliotek under pandemin2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this bachelor’s thesis is to examine what changes have taken place in space and spatialisation at hospital libraries during Covid-19 and how the changes have been experienced by the librarians. The empirical material consists of five semi-structured interviews conducted during April 2022. In the development of the interview guide and analysis of the interviews, the theoretical framework "La Production de l'Espace" by Henri Lefebvre has been used.

    Lefebvre’s theory is based on the fact that the social space is produced in a three-part dialectic based on the three dimensions: the perceived space, the conceived space and the lived space. The research questions for this study are: What changes were implemented at the hospital library during the pandemic? How have these changes been experienced by hospital librarians? How do the spatial dimensions of Lefebvre’s theory interact in the changes that the hospital library has implemented?

    The result of the study shows that the biggest changes that took place at hospital libraries during Covid-19 were that they needed to close their physical services and thereby increase digital communication, and that the librarians felt that the changes mainly had positive effects for the library and their own work situation. The results also show how the dialectical relationship between the dimensions is made visible through changes as a change of space and spatialisation affects and is expressed in several dimensions. By making changes in the library room, the physical aspects are affected, which in turn affects the experience of the room and also how we produce the room we are in.

    Fulltekst (pdf)
    Hur Covid-19 blev en faktor till förändring
  • 26.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ögland, Malin
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Lund, Arwid
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Regionala biblioteksverksamheter som kompetens- och utvecklingsnoder i Digitalt först2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Palmqvist, Felix
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Högskolebibliotekariers syn på sin roll som informationsexpert: Undervisning utifrån teorier eller meningsskapande i organisationer?2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemställning och syfte: Syftet med studien är att undersöka högskolebibliotekariens roll som informationsexpert inom ett undervisningssammanhang. Detta görs genom att undersöka hur högskolebibliotekariers meningsskapande relaterar till deras förutsättningar att kontrollera och utveckla sitt professionella kunskapsområde i undervisningen. 

    Metod och teori: Studiens resultat bygger på ett empiriskt insamlat material via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier. Karl E. Weick har forskat om hur människor skapar mening i förhållande till sin omgivning inom en organisation. Hans teori om meningsskapandeprocessen utgör studiens teoretiska ramverk och huvudsakliga analysverktyg.

    Resultat och slutsatser: Denna uppsats har identifierat högskolebibliotekariers antaganden om tidsbrist, kommunikation, och strävan efter att integrera deras undervisningen på lärosätet, som generella och påverkande organisatoriska faktorer. Där bibliotekariernas tidigare erfarenheter kring undervisningens planering, genomförande och utvärdering har syntetiserats över tid, vilket har skapat individuella- och sociala tolkningar och antaganden inom organisationen om vad som gör bibliotekets undervisning framgångsrik eller inte. Studiens slutsats är att högskolebibliotekariers meningsskapandeprocess begränsar deras förutsättningar att kontrollera och utveckla sitt professionella kunskapsområde i sin undervisning. Eftersom meningsskapande ständigt påverkas av organisationens kontext, blir det samtidigt svårare för bibliotekarier att inkludera nya teoretiska perspektiv i sin undervisning. 

    Fulltekst (pdf)
    Högskolebibliotekariers syn på sin roll som informationsexpert - Undervisning utifrån teorier eller meningsskapande i organisationer?
  • 28.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Arbete och fritid pågår: Om gårdagens och morgondagens arbetsplatsbibliotek2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetsplatsbiblioteken ingår i en historisk bibliotekstradition och syftar i grunden tillatt ge människor i arbete möjlighet att läsa och folkbildas på fritiden. Sedan 1980-talet har arbetsplatsbiblioteken minskat i omfattning. ”Arbete och fritid pågår” är enrapport som utforskar fenomenet arbetsplatsbibliotek. Vilken relevans har de idagoch i framtiden för bibliotekens uppdrag? Vilken betydelse kan de ha för regionalaoch kommunala intressen som tillväxt, välfärd, kultur och hälsa?

    Ett centralt ställningstagande i rapporten är att relatera frågan om arbetsplatsbibliotektill utvecklingen inom arbete, arbetskompetenser och arbetsliv. Digitaliseringenoch det ökande behovet av bibliotekens kompetens inom medie- och informationskunnighet (MIK) är här kritiska faktorer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Brist på skolbibliotek kan hota demokratin2022Inngår i: Forskning och framsteg, E-ISSN 2002-5076, Vol. 7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bara knappt fyra av tio skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är ett brott mot skollagen och ett hot mot demokratin, skriver Pamela Schultz Nybacka, universitetslektor som arbetar med Bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola.

  • 30.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    I tystnaden finns ingen räddning2019Inngår i: Biblioteksbladet, ISSN 1651-5447Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svensk biblioteksförening stod inte bakom kraven på stärkt lagstiftning kring kulturen som publicerades i veckan. Ett upprörande beslut, menar Pamela Schultz Nybacka, samordnare för bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola. Hon anser istället att svagheter i existerande lagstiftning borde motivera föreningen att stödja kraven.

  • 31.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Konstruktion pågår: Från gårdagens till morgondagens arbetsplatsbibliotek2023Inngår i: Bibliotekarie. Då. Nu. Sen: Papers från konferensen Mötesplats Profession – Forskning, Borås 9-10 november 2022 / [ed] Jenny Lindberg, Jenny Nilsson, Maria Ringbo, Stockholm: Svensk Biblioteksförening , 2023, s. 78-99Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Omsorgens omförhandlingar: Samtidskonst och forskning i gestaltningsprocessen av en nybyggd vårdmiljö2021Inngår i: Omförhandlingar: Den offentliga konstens roll efter millennieskiftet / [ed] Håkan Nilsson, Huddinge: Södertörns högskola, 2021, s. 136-156Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    Omsorgens omförhandlingar: Samtidskonst och forskning i gestaltningsprocessen av en nybyggd vårdmiljö
  • 33.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Poesin i den digitala ljudbokens tidevarv2020Inngår i: Poesiåret 2019: Litteraturkritisk kalender / [ed] Magnus William-Olsson, Stockholm: Örnen & Kråkan , 2020, 1, s. 11-30Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    The Renegotiation of Care: Contemporary Art and Research on a New Care Environment2023Inngår i: Renegotiations: The Role of Public Art in the New Millenium / [ed] Håkan Nilsson, Huddinge: Södertörns högskola, 2023, s. 156-179Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    The Renegotiation of Care: Contemporary Art and Research on a New Care Environment
  • 35.
    Schultz Nybacka, Pamela
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Vad ska boken kosta?2022Inngår i: Natur & Kultur 100 år: En jubileumsskrift, Stockholm: Natur och kultur, 2022, 1, s. 56-65Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Schultz Nybacka, Pamela
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Nordin, Nikolina
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsala universitet, Sverige.
    Att främja läsning för unga: Vad säger forskning omläsfrämjande för och medunga i områden med socioekonomiska utmaningar?2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I nuläget sker varken läsfrämjande insatser eller forskning i någon större utsträckning kring denna grupp unga. Fokus har under långtid lagts på barn och deras tidiga läsutveckling för att kunna säkerställa läsförmågan.

    Den befintliga forskningen visar att unga i områden med socioekonomiska utmaningar läser i mindre utsträckning än mer resursstarka unga. När det gäller unga med hög inre läsmotivation är skillnaderna i läsvanor mellan grupperna liten. Andelen läsmotiverade är emellertid lägre bland unga med begränsade resurser. Samtidigt kan denna grupp av unga ägna sig åt läsning om omständigheterna kräver det. Olika former av yttre motivation och läsande förebilder, kan därför vara verkningsfulla. Det centrala är att dessa unga behöver få tydligare förklaringar till varför det är viktigt med läsning, och vilken verklig nytta det kan ge dem. Social läsning och så kallad interaktiv motivation kan också stärka läsningen.

    Många unga i områden med socioekonomiska utmaningar behöver läsmaterial från olika medier och i olika format, utifrån ett vidgat textbegrepp. Valet av läsmaterial har betydelse eftersom läsning skiljer sig mellan ovana och mer vana unga läsare. Socioekonomiska utmaningar präglar även språkförmågan negativt, både hos unga med låga inkomst nivåer och unga som inte har normspråket svenska som modersmål. De senare bär även på erfarenheter av att deras språkförmåga får ett negativt bemötande av normsamhället. Flerspråkiga unga får enligt forskning inte tillräckligt institutionellt stöd i sina olika språk. Forskning kring folkbibliotekens involvering av unga i områden med socioekonomiska utmaningar, har belyst olika exempel på hur biblioteksrummet kan utformas på ett bättre sätt för att passa ungas skilda behov av bland annat socialt umgänge, studier, digital teknologi och avkoppling. Metoder för deltagande forskning och modeller för att öka ungas delaktighet, kan utgöra inspiration för folkbiblioteken och andra aktörer som främjar läsning. Ungas deltagande går även i linje med ungdomspolitiken. Det behövs mer forskning om läsvanor och motivation bland unga och unga vuxna i områden med socioekonomiska utmaningar.

    Det saknas svensk statistik enligt internationell modell, kring gruppens representation i litteraturen. Frågorna är angelägna för såväl kulturpolitiken som för samverkande aktörer inom läsfrämjande.

  • 37.
    Schultz Nybacka, Pamela
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Rahman Olsson, Milia
    Aldammad, Barakat
    Prata om orättvisa på bibliotek?: Ett filosofiskt ramverk inför framtiden2023Inngår i: Bibliotekarie. Då. Nu. Sen: Papers från konferensen Mötesplats Profession – Forskning, Borås 9-10 november / [ed] Jenny Lindberg, Jenny Nilsson, Maria Ringbo, Stockholm: Svensk Biblioteksförening , 2023, s. 72-77Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Biblioteksprofessionen har på senare tid uppmärksammats för att vara en homogen kår, som inte längre speglar befolkningen i Sverige. Trots att medvetenheten om problemen finns, saknas fortfarande kunskap (Jones 2012), tydliga mottagare av kunskapen (Karam 2013), liksom konkreta åtgärder på biblioteken (Meier 2016). Detta får konsekvenser för relationerna och bemötandet mellan medarbetare, liksom mellan medarbetare och besökare. Bibliotekarier med annan bakgrund än normen har vittnat om erfarenheter av särbehandling och diskriminering som bottnar i strukturell och institutionell rasism (Rahman-Olsson 2022), det har i sin tur långtgående inverkan på rekrytering och retention av individer som tillhör synliga minoriteter, till utbildningar såväl som till bibliotekarietjänster. Detta har nu uppmärksammats av tunga aktörer som Kulturrådet (2022) i sammanhanget kring läsande förebilder och Svensk Biblioteksförening utifrån en diskussion om representation. En återkommande synpunkt i paneldiskussionerna har varit föreställningen att bibliotekarier räknas till “de goda” i samhället och därför inte kan hållas ansvariga för rasismen på bibliotek (Schlesselman-Tarango, 2016). 

    Det finns flera fruktbara teoretiska perspektiv och ramverk för att kritiskt belysa dessa problem. Postkoloniala perspektiv blottlägger de sociohistoriska maktförhållanden som råder inom den västerländska normen och där “den andre” exotifieras och förfrämligas (hooks, 1992). Kritisk rasteori (Critical Race Theory, CRT) granskar hur hudfärg och vithetsnormen spelar in även inom bibliotekarieprofessionens arbetsområden (Hall 2012; Schlesselman-Tarango 2017.) Studier utifrån ett socialt rättviseperspektiv bidrar med kritisk analys av hur samhället kan agera för att jämna ut villkoren för medborgarna, till exempel genom disciplinen biblioteks- och informationsvetenskap: dess läroplaner och lärande (Kumasi & Manlove 2015; Cooke & Sweeney 2017). Dessa teoretiska ramverk är ytterst givande och angelägna för bibliotekarieprofessionen, men riskerar att avfärdas av såväl professionen som intressenter av politiska skäl. 

    Ett annat fruktbart perspektiv adresserar de problem som drabbar minoriteter utifrån dygdetisk kunskapsteori. Filosofen Miranda Fricker (2018) diskuterar hur samhällelig orättvisa drabbar människor i egenskap av kunskapssubjekt. Minoriteter möter enligt Fricker epistemisk orättvisa på två sätt: dels genom tolkningsorättvisa när normsamhällets begreppsliggörande systematiskt skymmer minoriteters erfarenheter, dels genom vittnesorättvisa när de inte erkänns som bärare av kunskap i egen rätt. Dygdetisk kunskapsteori torde vara relevant för biblioteksprofessionen givet bibliotekens lagstadgade ändamålsparagraf, som har bäring på demokrati genom bland annat fri kunskapsförmedling. Ett dygdetiskt perspektiv kan också kritiskt granska på vilket sätt bibliotekarieprofessionen agerar för det dygdiga och goda, samt liksom de tidigare nämnda perspektiven, diskutera vad som behöver förändras. 

    Denna artikel syftar till att belysa hur epistemisk orättvisa i samhället reproduceras på biblioteken och verkar inom bibliotekarieprofessionen. Särskild tonvikt läggs vid vittnesorättvisan, som ligger till grund för konsekvenser som kan härledas till tolkningsorättvisa. Artikeln bidrar till Bibliotek- och informationsvetenskaplig teori och praktik med hjälp av ett dygdetiskt kunskapsteoretiskt perspektiv på strukturell orättvisa och rasism på bibliotek. 

    Fulltekst (pdf)
    Prata om orättvisa på bibliotek
  • 38.
    Schultz Nybacka, Pamela
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Stoenescu, ArinaSödertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Medieteknik.
    Förlagshandboken: Den underbara konsten att driva förlag2022Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bokutgivning är i mångt och mycket ett lagarbete - oberoende av om man arbetar självständigt eller i ett team. Under de möten som sker mellan medlemmarna i Nordiska oberoende förlags förening, NOFF, väcks alltid intressanta diskussioner och frågor: Hur fungerar upphovsrätten? Vilka distributörer finns? Hur söker jag litteraturstöd? Hur marknadsför jag mina böcker? Så växte tanken fram att vi skulle kunna samla svaren på dessa frågor i en handbok som kan utvecklas och uppdateras i takt med tiden. Vi har länge önskat en kärnfull och aktuell introduktion till professionellt förlagsarbete och här är den - Förlagshandboken som guidar dig i bokutgivningens underbara värld! 

  • 39.
    Stewart, Rebecca
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    En egen värld gjord av information: Fan fiction författares sökning, användning och producering av information i Sci-Fi fandoms2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    The aim of this study is to identify the information behavior of fanfiction authors by applying Reijo Savolainen’s model of Everyday Life Information Seeking to the function of information in fandom spaces. Fandom is a group of people and a space that is constantly dealing with and surrounded by information, which requires specific strategies and knowledge to be able to search for and find information. Fanfiction authors are in a role where they both require information in order to produce their works, and creators of information which are of use to other members of the fandom and other fanfiction authors. Through qualitative semi-structured interviews with five fanfiction authors who write multi-chapter fanfictions in the Sci-Fi genre this study seeks to answer how they seek, choose and value information in the creation process of their work, how they produce information in their work, and how this behavior can be understood by applying the theory of Everyday Life Information Seeking. A thematic analysis identifies six recurring themes in the interviews: verification of sources; choice of platform for publication; social searching; passive searching; avoidance of searching; attitude towards and utilization of Wikis. The themes are then analyzed to identify whether the Everyday Life Information Seeking model fits these themes. This analysis shows that fanfiction authors have diverse and creative methods for searching for information, methods that are similar to ones developed for other areas of their life. They have good skills in evaluating sources but still end up selecting sources that might be inaccurate if it is more convenient or better suited, and they avoid seeking information they deem too difficult to find, understand, might elicit negative feelings, or they believe the reader won’t notice. In conclusion, fanfiction authors keep within a rigid role of authors, and do not aim to reproduce facts, but to tell a believable story, and in the process they become producers of information themselves.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Stålberg, Anna
    et al.
    Röda Korsets Högskola, Sverige.
    Lind, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap. Södertörns högskolebibliotek, Södertörns högskola.
    Sköldvall, Kajsa
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Svenska. kola.
    Larsen, Joacim
    Röda Korsets Högskola, Sverige.
    Att utveckla studenters litteracitet inom professionsutbildningar2020Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    De senaste decennierna har sjuksköterskeutbildningen i Sverige gått från en praktisk utbildning till en professionsutbildning. Professionsperspektivet har inneburit ett ökat fokus på studenternas utveckling av academic literacies (Lea & Street, 2006). I denna presentation redovisas ett högskolepedagogiskt projekt om litteracitetsutveckling på Röda Korsets Högskola (RKH). Det har involverat både studenter och lärare inom sjuksköterskeutbildningen.

    Under samma period som utbildningen har professionaliserats har rekryteringen till högskolan breddats vilket lett till en förändrad studentgrupp inom sjuksköterskeutbildningen (Borglin & Fagerström, 2012). Studenter överlag upplever en svårighet med att utveckla en akademisk litteracitet (Ask, 2007). Svårigheterna kan bland annat kopplas till att studenterna har svårt att förstå vad som förväntas av dem i deras akademiska texter. Men inte bara studenterna ser det akademiska skrivandet som svårt. Många lärare som arbetar på RKH uttrycker att det är svårt att veta vad som är bra arbetssätt för att stödja studenternas litteracitetsutveckling.

    I samband med RKH:s flytt till Campus Flemingsberg startade RKH 2018 ett samarbete med Södertörns högskolas högskolepedagogiska enhet, studieverkstad och bibliotek om en introduktion till akademiskt skrivande. På Södertörns högskola pågår sedan några år en satsning på ämnesintegrerat akademiskt skrivande som omfattar arbete med att söka, värdera, läsa och skriva akademiska texter.

    Syftet med momentet akademiskt skrivande inom RKH har varit att under första terminen och samtidigt med examinationen av ämnesinnehållet, introducera studenterna till det akademiska skrivandet. Olika aktiviteter som formativ respons har använts för att stimulera studenternas lärande och lägga en grund för deras fortsatta utveckling av akademisk och professionell litteracitet. Flertalet studenter säger att det varit givande att tidigt i utbildningen få starta lärprocessen gällande ett vetenskapligt förhållningssätt, även om många studenter uttrycker att det akademiska skrivandet är svårt.

    En viktig del av samarbetet mellan högskolorna har varit att skapa förutsättningar för hållbarhet även vad gäller ämneslärarnas kunskaper om litteracitetsutveckling. Bland annat har workshoppar hållits med hela lärarkollegiet, inte bara med de lärare som arbetar på den aktuella kursen. Lärarna, som ofta implicit har lärt sig det akademiska skrivandet, har fått bekanta sig med verktyg och nyckelbegrepp för att diskutera text med studenter, och har funnit arbetssättet stimulerande. För hållbarheten i utbildningen gäller att alla lärare kan fortsätta att ge stöd i utvecklingen av studenternas litteracitet. Precis som studenterna har konstaterat i sina utvärderingar lär sig ingen ett väl utvecklat akademiskt och professionellt skrivande på första terminen.

     

    Referenser

    Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

    Borglin, G., & Fagerström, C. (2012). Nursing students' understanding och critical thinking and appraisal and academic writing: A descriptive, qualitative study. Nurse Education in Practice, 12, 356-360. doi:10.1016/j.nepr.2012.04.009

    Lea, M. R., & Street, B. V. (2006). The "Academic Literacies Model: Theory and Application. Theory Into Practice, 45, 368-377. doi:10.1207/s15430421tip4504_11

  • 41.
    Tingsdal, Elin
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Dyrell Englin, Sandra
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Lätt för den som har det svårt underlättar för alla: En kvalitativ studie om relationen mellan folkbibliotekarier och funktionsnedsatta användare angående makt, tillgänglighet och begreppsanvändning2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    According to the Swedish library law from 2013 it is the duty of the library to prioritize diverse groups. These minorities include people who speak other first languages than Swedish, the Swedish national minorities, children and adolescents and people with disabilities. People with disabilities is the focus of this study. A big difficulty with the formulation in the library law is that there are many kinds of disabilities that all have varying forms. Regarding the language, there exist different terms for this priority group. This study uses semi structured interviews with four public–librarians from different libraries in the Stockholm region. Based on critical theory with Foucaults theory of power (which focuses on structural relations in society) as a core and conceptual history for analysis, we aim to analyze and discuss the collected material. We want to get an idea of how public librarians are working to make the library accessible for everyone and how their everyday language and the words they are using affects how they view the group of people with disabilities. The pattern that accurses based on both the answers from the interviews and scientific studies shows that larger forms of accessibility have to be in the building plan from the start, since it is difficult to do later. Smaller forms of accessibility such as noise dampening fabrics or earmuffs can serve well for many library visitors and that outreaching work and activities for people with disability often is performed by one person in particular in the workforce. Colleagues are perceived as perverse and nervous and seems to think that the group of disabled people are more difficult to handle than other visitors and are scared to do something wrong.  

     

    The conclusion is that availability happens in both the physical room and in the personal treatment and that outreaching to people with disabilities is key to make more people come to the library. The term usage is decided more by the single librarian than the work-team, which can result in misunderstandings. Education to get more personnel to be more comfortable in meeting people with different grades of functionality could be important to bring into future librarian education since several of the librarians we have spoken to can look back on their education and see that it was missing this particular question. We believe that more studies about accessibility and disability would bring more perspectives and a more scientific base to develop work towards the group in question would be important to the research-field Library- and Information Science.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Vestin Cantell, Imani
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Judendom och judar i bibliografiska klassifikationssystem: En hermeneutisk studie om representation2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva hur judendom och judar klassificeras i tre bibliografiska klassifikationssystem som används på svenska bibliotek. De valda systemen är Dewey Decimal klassifikationssystemet (DDK), Klassifikationssystemet för svenska bibliotek (SAB) och Judiska biblioteks klassifikationssystem (Stockholmssystemet). Hermeneutikens teorier används som teoretisk utgångspunkt i kombination med Hope A. Olsons teori om makten att namnge och Broughton och Lomas modell om klassifikation av religion. Detta används för att analysera resultatet av studien. Det empiriska materialet insamlades genom en kvalitativ textstudie, vilket innebar en närläsning utifrån ett kodningsschema. Resultatet tematiserades i sex kategorier och analyserade utifrån de ovannämnda teorierna. DDK- och SAB-systemet representerar judar som en minoritet och judendom som religion tilldelas lite utrymme i klassifikationssystemen. I Stockholmssystemet är judendom och judar normen och den judiska tideräkningen och namnvarianter premieras, till skillnad från de övriga systemen. DDK-systemet presenterar judendom och judar med mångfald, Stockholmssystemet i lite mindre utsträckning och SAB-systemet utan någon mångfald.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Vestlund, Ellen
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Neutralitetens spänningar på biblioteket: Bibliotekariers perspektiv på professionsvärden, ställningstaganden och politiskt engagemang2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån en pågående neutralitetsdebatt inom biblioteks- och informationsvetenskap är studiens syfte att undersöka bibliotekariers uppfattning av neutralitet som professionsvärde, detta utifrån huruvida bibliotekarier uppfattar eventuella spänningar mellan deras professionella yrkesidentitet och ett aktivt politiskt engagemang. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med bibliotekarier. Detta resultat har analyserats med hjälp av Macdonald och Birdis (2020) beskrivningar av neutralitets-uppfattningar och Hysing och Olssons (2012) tjänstemannaroller som teoretiska verktyg. Genom en idé- och ideologianalys har bibliotekariernas uppfattningar om neutralitet karaktäriserats. Analysen utvecklas genom att deras idéer om bibliotekarierollen karaktäriseras i relation till olika tjänstemannaroller. Studiens slutsatser visar att det förekommer skilda uppfattningar kring hur neutralitet kan tolkas. Gemensamt för informanterna är dock att de uppfattar att det är omöjligt att uppnå en fullständig neutralitet. Neutralitet uppfattas vara viktigast i mötet med användare. Bibliotekarierna skiljer mellan en personlig och professionell roll, men kombinationen av rollerna anses lättast när professionens ideal går i linje med det personliga politiska engagemanget. Ställningstaganden är en del i bibliotekariens yrkesroll vilket gör vissa tjänstemannaroller lättare att axla än andra. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Öberg, Linda
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    ”Man måste ju börja någonstans”: En fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete med de nationella minoriteterna2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemformulering och syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de nationella minoriteterna synliggörs på ett svenskt folkbibliotek samt hur bibliotekets arbete kan förstås utifrån R. David Lankes teoretiska ramverk för The New Librarianship. Enligt tidigare studier är det flera av Sveriges folkbibliotek som idag inte uppfyller det lagstadgade uppdraget gentemot de nationella minoriteterna. Uppdraget ska realiseras av olika aktörer i samhället, däribland biblioteken och bibliotekarier. Hur uppdraget utförs verkar vara beroende av resurser men framförallt av professionens kunskap och kompetens vilket sannolikt är något som påverkar målgruppens synliggörande på biblioteken. Det avser både på individnivå och institutionell nivå. Det skapar en ojämlikhet i samhället och är problematiskt ur flera aspekter men främst på grund av att man inte uppfyller lagstiftningen om demokratiska, mänskliga rättigheter. Lisa Hussey (2010) menar att det sätt som professionella inom biblioteks-och informationsvetenskap tillhandahåller tjänster kan stärka positiva sociala strukturer men det kan också förstärka orättvisor. 

    Metod och teori: Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete gentemot de nationella minoriteterna i Sverige. Det empiriska materialet består av en semistrukturerad intervju med två respondenter, en observationsstudie av biblioteksrummet och en textanalys av Upplands Väsby kommuns biblioteksplan 2021–2024. För analys av studiens resultat, används utvalda delar av R. David Lankes teoretiska ramverk The New Librarianship.

    Material och resultat: Genom studier av den semistrukturerade intervjun, observationsstudien och närläsning av Upplands Väsby biblioteksplan framkom det sju teman som resultatet delades in i. I undersökningen framgår det att den enskilda bibliotekariens engagemang, kunskap och kompetens spelar en viktig roll för bibliotekets arbete med att stärka och främja de nationella minoriteterna. Det framgår även att det är en politisk fråga och en fråga om resurser som påverkar hur målgruppen synliggörs i samhället. I resultatet lyfts även vikten av samverkan fram, dels med minoriteterna själva, dels med andra aktörer i samhället.

    Slutsatser: På Upplands Väsby bibliotek drivs det ett medvetet och riktat arbete för de nationella minoriteterna. Det kan ses som en utveckling av uppdraget och en ny bibliotekarieroll, som med rätt kompetens och kunskap har utrymme att bedriva ett värderingsstyrt biblioteksarbete. Med begränsade resurser behöver prioriteringar göras och man kan även med små medel synliggöra och samverka på olika sätt. Genom omvärldsbevakning och att vara i samtal med andra kan man vidga sin kunskap. De delarna tillsammans och att verka för mångfald av människor, litteratur och programverksamhet kan ändå åstadkomma viss skillnad i bibliotekens arbete gentemot de nationella minoriteterna. 

    Fulltekst (pdf)
    Man måste ju börja någonstans
  • 45.
    Österberg, Elsa
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Biblioteks- och informationsvetenskap.
    Böcker, möblering, och beteenden: En studie om stök och bibliotekens spatiala påverkansmöjligheter2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This bachelor’s thesis deals with how the spatiality of libraries can correlate with instances of disorderly user behaviors. The fact that public libraries are among the types that are most prone to disorder, while Kriminalvården’s (the Swedish correctional service’s) librarians rarely experience similar problematic behaviors, could be said to illustrate a balancing act between anarchy and a manic need for control; where the most ideal compromise is, is based both upon personal values and the situation at hand.

     

    To compare different reasonings about the room and the users, public librarians’ perspectives on factors of architecture and design have been contrasted with how librarians within Kriminalvården view the matter. The study has mainly been carried out using qualitative semi-structured interviews as well as a supplementary questionnaire. Operationalized factors of spatial influence in the form of categorized opposites (accessible/inaccessible, comfortable/repellent, visible/obscured, enabling/forbidding), which were identified early on and have guided the investigation, are used both implicitly in the interview guides and the questionnaire as well as explicitly in reading for the thematic analysis.

     

    The terms “ideal type”, “heterotopia”, and “panopticon/panopticism” are used theoretically to deepen the understanding of the essay’s collected data: their suitability emerges in the nuances of what libraries can/should be; what happens when you bring together multiple functions in one space; as well as how control through surveillance can be understood and applied in library spaces.

     

    The results show several differences at the operational level, but also similarities in terms of the librarian’s approach and view on problematic factors. Public libraries often have many functions (that do not always interact harmoniously) and offer more freedom, which risks their orderliness, while Kriminalvårdens library operations (which consists almost exclusively of literature distribution) have more order – but at the expense of user´s freedom. 

     

    The study’s outcome can be used as a basis of knowledge for practical planning of library design, but also as a springboard for further research. The effect of spatiality on users can prove important for the orderliness, atmosphere, and security of a library: cultivating an awareness regarding these possibilities of influence can thus be considered of great interest.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 45 of 45
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf