Denna studie gick ut på att se om publiceringen av artiklarna som handlar om psykiskt sjuka och rättspsykiatri, ökade i omfång i Expressen och Svenska Dagbladet efter mordet på utrikesministern Anna Lindh den 10 september 2003. Vi ville även analysera några utvalda texter som tar upp psykiskt sjuka i samband med brott. Vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att få en så heltäckande studie som möjligt. Det vi kom fram till är att artikelantalet i båda tidningarna ökade efter mordet på Anna Lindh. Dessutom såg vi en tendens till att Expressens artiklar är mer dramatiserande och innehåller fler och större bilder än Svenska Dagbladets artiklar.

En kritisk textanalys av mediedrevet av den före detta handelsministern Maria Borelius.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.

År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken.

Av: Kristofer Andersson

Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5

Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8

Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar.

I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor.

Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord.

Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.

Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett kommunalt projekt och blev vänner.

Välkommen till mångkulturens Eskilstuna.

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för. Teoretiskt perspektiv för övrigt har hämtats från olika vetenskaper. Jag har tittat på forskning bland annat inom områdena barn och medier, socialisation och medievanor. Vilka nyhetsmedier tar ungdomar del av? Hur ser ungdomar på nyheter? Vilka erfarenheter har ungdomar av mediekunskap i skolan? Resultatet av studien visar att nästan alla niondeklassarna läser en dagstidning minst ett par gånger i veckan. De läser oftare morgontidningar än kvällstidningar och många läser gratistidningar. Det som ungdomarna tycker är roligast i tidningen (sport, serier och kultur) skiljer sig från det som ungdomarna tycker är viktigast (inrikes- och utrikespolitik och nöje). Enligt niondeklassarna är DN och SvD de mest trovärdiga bland tidningarna och TV4 och SVT har de mest trovärdiga nyhetssändningarna. Hälften av eleverna anser att de talat om mediers trovärdighet och källkritik i skolan.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?

Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.

Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.

Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.

Överingress:

Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smala

stammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sången

har försvunnit eftersom här inte finns några insekter för

fåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige är

viktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägare

mot lagen när de avverkar skog och det påverkar den

biologiska mångfalden negativt.

När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ett

samhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara.

Den här uppsatsen undersöker hur jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras på ledarplats. Undersökningen består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mäter antalet artiklar under perioden 16 april – 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att närmare visa på vilket sätt de undersökta tidningarnas ledartexter förhåller sig till jämställdhet, feminism och kvinnoorganisationer. Uppsatsen knyter framförallt an till R.W Connell’s teorier om genusordning och hegemonisk maskulinitet. Dessutom används teorier kring mediernas dagordningsfunktion. Resultatet av studien visar att de fyra undersökta tidningarnas ledarsidor ägnar litet utrymme åt jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering. Totalt 11 texter av 311 behandlar de ovan angivna områdena. Utrymmet varierar också i hög grad mellan tidningarna. Dagens Nyheter hade under den undersökta perioden inga artiklar medan Sydsvenskan hade 6 stycken. I den mån områdena tas upp är det ofta i form av en reaktion på ett politiskt utspel. Den kvalitativa undersökningen visar att tidningarna i sak är positivt inställda till jämställdhet men att tidningarna inte anser områdena vara av större intresse samt att beskrivningen av feminism och kvinnoorganisationer stundtals riskerar att kategoriseras av stereotyper och stigmatisering.

De senaste åren har karikatyrer vid två tillfällen väckt kraftiga reaktioner i Sverige. Denna undersökning syftar till att undersöka om och hur debatter kring karikatyrer fungerar epideiktiskt och bidrar till formandet av en världsbild. I detta syfte har vi tittat närmare på argumentationen och det underliggande dramat i fyra tidningsartiklar från debatterna kring Lars Hillersbergs karikatyrer som betonade vad som ansågs vara typiska judiska karaktärsdrag och Jyllands-Postens publicering av karikatyrer av den muslimske profeten Muhammed. Resultaten visar att debatterna har epideiktiska funktioner genom att de bidrar till processen av en gemensam definition av de uppkomna situationerna och därmed ökar sammanhållningen i gruppen. Dess medlemmar förnyar sin självbild och sin syn på vad som är gott.

På Solåkrabyn utanför Järna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsättning utifrån sin egen förmåga.

I Madelene Knutströms Trädgårdsgrupp är sysslorna årtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ändå leta efter småkryp.

Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ”man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.” En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor. Nästan alla icke-elitkällor i VLT har själva initierat till artikeln, det vill säga agerat aktörer. En annan slutsats, orelaterad från undersökningens utgångssyfte, är alltså att källor på olika sätt påverkar vilka nyheter som blir valda.

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.

Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ”vad äcklig du är” och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande. Vad är egentligen mobbning? Hur tänker en mobbare? Och hur ser en vanlig skolmiljö ut år 2007?

The aim of the present study was to analyse family dinners as context of argumentation and argumentative development by using a context-sensitive model of basic argumentative structures in every day conversations. The data consisted of 40 argumentative sequences in dinner conversations in twenty Swedish families with children aged 7 to 17 years. The families were divided in two groups depending on the children's ages (10-11 years with younger siblings and 1012 years with older siblings). The model revealed characteristic structures of argumentation appearing as co-text and suggested differences between family groups depending on contextual factors such as age of the children. The groups of older children produced longer argumentative sequences, more exchanges per sequence and higher rate of turns. The older children also engaged in non-instrumental deliberations and disputations significantly more often and they performed more elaborated expansions (through a higher quantity of backing arguments). The groups of younger children on the other hand were more often involved in negotiations on topics relevant in the immediate context. Less expected was, however, the lack of more complex and varied arguments, even in the groups of older children.

The present study addresses the issue of indirect speech and implication in family dinner conversations, viewed from a Gricean perspective. Dinner conversations in 19 families were video recorded and analysed with regard to acts of non-observance (i.e. flouting or violating) of Gricean maxims. The recordings were divided into two groups in terms of the age of participating children (6-10 or 10-14 years respectively). The results gave no evidence that the degree of non-observance differed between the two age groups or between mothers and fathers totally, thus not confirming findings of previous studies [Rundquist, S., 1992. Indirectness: a gender study of flouting Grice's maxims. Journal of Pragmatics 18, 431-449]. But quantitative data showed variations regarding the distribution of different contexts and types of non-observance between the two groups of fathers and between the two groups of mothers, as well as between the groups of children and between the parents and children of the two groups. Furthermore, qualitative analyses suggest that fathers more often than mothers use hints for socializing purposes whereas the children, especially in the older group, seem to break against the maxims primarily for social purposes, e.g. joking.

Ett ord som på pappret inte tar så stor plats, men som i verkligheten är både laddat och exponerat. Sex kittlar och fascinerar. Men det finns också en annan värld, bortom penetration och petting. Denna artikelserie skildrar två olika delar av en verklighet utan det där som alla pratar om.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning.

Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig.

Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.

In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint.

One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other.

Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act.

It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude.

Flygbranschen har de senaste åren befunnit sig i en kris. Många menar att flyget gått igenom ett stålbad. Olika världshändelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget är extremt pressat av konkurrens från lågprisbolag, skenande bränslepriser och ett inre motstånd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förändrats drastiskt och de anställda berättar i den här artikelserien hur flygbranschen var förr om åren och hur den är idag.