De Tocqueville' tripartite structure (state - political society - civil society) could not be found in societies governed by authoritarian communist regimes in the twentieth century. Citizens of “a partocratic and mythocratic state that embraced every walk of life” had yet to find their place. The concept of the ‘parallel society’ was outlined by the Czech philosopher Václav Benda in late 1970s. He maintained that even a gentle form of opposition could, in due time, undermine the communist regime's omnipotent control over society. The goal of the parallel polis was “taking over… every space that state power has temporarily abandoned or which it has never occurred to it to occupy in the first place”. The institutions of a parallel society were to undertake long-lasting work for the building of democracy, rather than plan for any immediate mobilization against authoritarian regimes. The already existing elements of civil society challenged state institutions at the grass-roots' level. It required quite an extensive amount of work and much effort to cope with a multitude of different tasks. A parallel society needed specialists able to compose curricula and syllabi for underground educational courses; people competent in printing technology to publish hundreds of illegal journals and books as well as those who were committed enough to risk their freedom in order to distribute illegal publications; others who provided refuge or help for the persecuted, who acted as hosts to printing houses or offered their apartments for classes, courses and public lectures. All this led to the building up of various communities of citizens which although limited in terms of their numbers, were nevertheless very committed, and which took the lead in public opinion formation

Every academic endeavour faces a number of problems that have to be dealt with. The goal of this chapter is to raise an awareness of the risks of falling into various traps awaiting researchers in comparative adult education. When pursuing an inquiry, a researcher in comparative studies can encounter three types of problems: (a) Difficulties typical for all research undertakings within the social sciences, such as objectivity, reliability, validity, selection, sustainability, reactivity, interpretation or consistency. Since these methodological difficulties are common to all research in the social sciences, this chapter does not pursue further discussion on the topic. (b) “Obstacles” – the most frequent are the lack of comparable information, variation in the quality and reliability of statistics, lack of uniform definitions, incurrence of travel expenses, communication problems, and the dependency on foreign contributors/information. Obstacles are considered as ‘normal’ because they must be tackled in almost every comparative research undertaking. They cannot be avoided and occur frequently enough to be consid¬ered as inherent to this type of study. Obstacles are often ‘objective’ or ‘exter¬nal’ to a researcher. (c) Pitfalls, however, are a more intricate phenomenon. They are often uncon¬scious mistakes, ignorant assumptions, or self-inflicted misinterpretations. A pitfall is usually a ‘self-styled danger,’ because the problem stems from the limited understanding of a researcher. Thus, a researcher, a team leader, or an editor is ultimately accountable for the pitfall. The objective of this chapter is to increase an understanding of pitfalls in com¬parative research, in order to prevent falling into such traps

Polish policy regarding adult education for democratic citizenship (EDC) is still to be formulated. Based on an extensive study of various documents, coupled with strong public utterances from leading politicians, one can only conclude that in Poland there exists no coherent EDC policy. While there is a growing number of official documents stating the importance of strengthening civil society, educational provisions for adults that would directly address issues of EDC are still to be designed and implemented

Very few could disagree with the assertion that civic education is especially needed in societies that have recently freed themselves from authoritarian regimes. Education, which would aim at raising citizens' understanding of constitutional democracy, i.e. rule of law, limited government, individual rights, political participation, social activism. The main task of which would be to inculcate in adults that it is necessary to combine liberty with order, majority rule with minority rights, private rights with the public good. The question however, is how to overcome the communist legacy - that is, how to successfully combat indifference and distrust of citizens? The memory of the infamous ‘political education’ (wychowanie obywatelskie) is so strong that it still impedes many adults from attending any kind of non-vocational education. It also discourages many associations and institutions from including 'civics' in their educational offer. According to the few accessible studies presented in this report, the majority of adult Poles declare their attachment to democratic and liberal values. However, the “need for a democratic society is recognize rather than understood”. As far as the research is concerned, general statements rather than actual research prevail in Polish academic publications. One can distinguish several reasons for that. As it was previously mentioned, education for democratic citizenship targeting adults is virtually non-existent in Poland. Thus, there is not much to be investigated. No purposeful, intentional courses in civics for adults are given – there are no interested providers or an interested public.

When studying Adult Education for Democratic Citizenship (AEDC) or discussing the relationship between adult education and civil society, one can attribute an NGO, or the “Interesting and Relevant Initiatives” (IRIs) gathered for this project, three roles: (1) as a supplier of services to civil society; (2) as an organisation (or a group of organisations) which is part of civil society; (3) as an exemplary power which itself visibly adopts and fosters the mind set needed for civil society to flourish Altogether 24 Interesting and Relevant Initiatives (IRIs) were analysed in the nine countries involved: Austria (AT/2 IRIs), Germany (DE/2), Denmark (DK/3), Spain (ES/3), Hungary (HU/2), Poland (PL/5), Romania (RO/2), Slovenia (SL/2), United Kingdom (UK/2).

The last five decades have witnessed a growing interest among Protestants, Catholics and Jews to discuss issues of mutual consideration. This was enabled by the efforts of the Christian Churches to establish a dialogue towards mutual understanding, overcoming prejudice and enhancing tolerance. Ever since the Shoah, leading Christian Churches have publicly expressed their anguish over the past, and in this they have markedly changed their teachings. Patronising attitudes, contempt or acting in demeaning manners appear to be ebbing away. Inter-faith dialogue's ultimate goal is not to make the relationship ideal but to find a way to learn respect for other beliefs and traditions.

Growing insight, compassion, understanding, and knowledge are the expected results of such encounters. One of them took place in Stockholm in March 2000. It was the Second Polish-Swedish Colloquium on Jewish-Christian Dialogue. The present book contains results of this meeting. High representatives of Christian Churches (Orthodox Archbishop, Catholic Bishop, priest and Dominican monk, Lutheran Bishop) met and discussed with two Rabbis (of the Conservative tradition) and scholars coming from various academic disciplines. The book discusses examples of contacts between Christian Churches and Judaism, and between Christians and Jews. There are also articles about the history and the contemporary life of Jewish communities in Sweden, Poland and Latvia, as depicted in literary fiction or described in historical studies.

This text stems from my research interest in the origins, the development and the conditions of civil society in Russia. One of the phenomena under study was the extent to which Russia’s citizens are interested in actively participating in social and political life of their country, region and local community. As a result, the notion of apathy surfaced from a number of research projects carried out by other scholars in Russia. Another phenomenon, that appeared to be of great concern to many observers, was that of Western assistance. The state authorities, as well as NGO leaders and the general public were taking very different and changing attitudes towards the presence and work of foreign donors

De senaste decenniernas breddade rekrytering till högre utbildning har lett till alltmer heterogena studentgrupper. Samtidigt har en offentlig debatt pågått med ett fokus på brister i studenters skrivande. Forskningsfältet academic literacies (Lea & Street 1998) ifrågasätter ett sådant ensidigt bristperspektiv och förespråkar istället fokus på skrivandets sociokulturella sammanhang. Litteracitet betraktas här som en kontextburen praktik (Barton 2004), som bäst tillägnas i autentiska och funktionella sammanhang (Gee 2012). Utifrån ett sådant synsätt ifrågasätts varför studenter oftast erbjuds separata insatser i det akademiska skrivandet, trots att stöd inom ämnesstudierna skulle vara mer framgångsrikt.  Forskningen om effekterna av sådan undervisning är dock fortfarande mycket begränsad.

Vårt forskningsprojekt syftar övergripande till att utforska effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. Projektet ansluter till ett pågående högskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid Södertörns högskola, där Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning, Biblioteket och Studieverkstan, som arbetar med olika typer av studie- och skrivstöd, samverkar med ett antal ämnen om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande och informationssökning. Erfarenheterna visar att de flesta, både studenter och ämneslärare, i utvärderingar och reflektioner värdesätter undervisningen och menar att den påtagligt bidrar till studenternas skrivutveckling. I forskningsprojektet vill vi försöka få en djupare förståelse för vilka effekter som undervisningen ger. Under föredraget kommer vi att presentera en pilotstudie där vi analyserar studenttexter som är skrivna under och efter studenternas deltagande i den ämnesintegrerade skrivundervisningen.

Litteratur: Barton, D. & Hamilton, M. (1998). Local Literacies. Reading and Writing in one Community. London: Routledge.

Gee, J.P. (2012). Social Linguistics and Literacies – Ideology in Discourses. London: Routledge.

Lea M.R. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. Studies in Higher Education, 23 (2): 3-35.

In our paper we present a pilot project were we introduce new students to read, write and search for academic texts. We assume an ‘academic literacies’ approach, where these activities are seen as social practices that have to be practically acquired in authentic, meaningful contexts within the disciplines, rather than in separate courses and other support structures.

En els darrers anys s'han arribat a inaugurar tres escultures de Baltasar Lobo a Suècia. L'interes i el desconeixement que hi ha entorn l'artista al país ha motivat l'escritura d'aquest article.

Hur kan lärare och bibliotekarier tillsammans arbeta med att integrera kritisk informationssökning iämnesundervisningen inom högre utbildning? Hur kan uppslagsverket Wikipedia användas som ettverktyg för lärande? Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras tillbildningsbegreppet idag?Syftet med detta utvecklingsprojekt var att undersöka hur Wikipedia kan användas som ett verktyg i undervisning för att integrera källkritisk träning inom högre utbildning på grundnivå. Från höstterminen 2007 och framåt har jag, iegenskap av undervisande bibliotekarie på Södertörns högskola, samarbeta med ämnet etnologi kring engruppuppgift som går ut på att söka information om vetenskapliga begrepp. Uppgiften har ingått i den förstadelkursen ”Kulturella perspektiv” som ger en allmän presentation av ämnet och studiet av kulturell mångfald. Detetnologiska forskningsfältet presenteras och aktuella vetenskapliga perspektiv och begrepp diskuteras med särskild hänsyn till kulturell mångfald och med fokus på genus, klass och etnicitet. I kursvärderingarna har flera studenter betonat uppgiftens betydelse för en fördjupad kunskap om källkritiskt tänkande när det gäller olika webbaserade sökverktyg och informationskällor. En text som beskriver arbetet finns redovisad i antologin: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt (red.) 2009. För de allra flesta unga människor i Sverige är datorn, Internet och mobiltelefonen en självklar del av vardagen. Nya kunskaper och färdigheter betonas i samhället idag: förmågan att sortera, värdera, välja ut information och kunna sätta in information och informationskällor i meningsfulla sammanhang. Dessa till kunskaper och färdigheter kopplas ofta samman med begrepp såsom datorkunskap, informationskompetens eller digital kompetens. Begreppen har lanserats inom olika sammanhang för att beskriva en slags nyckelkompetens som anses vara central för en aktiv medborgare i ett samhälle som präglas av globalisering, snabb teknisk förändring och tillgängligheten till information. Wikipedia är ett relativt nytt fenomen inom informationsvärlden och har fått ett stort genomslag. Användningen av Wikipedia är en högst aktuell och omdebatterad fråga både i media och inom högre utbildning. Inte bara på Södertörns högskola, utan på flera andra lärosäten, används detta uppslagsverk i undervisningen för examinationsuppgifter eller som ett verktyg för att träna kritiskt tänkande hos studenter. Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras till bildningsbegreppet idag?

I diskussioner kring den högre utbildningens syfte ställs ibland bildningsideal mot vad som kan kallas ett nyttoideal. Sverige förenade studentkårer (SFS) väljer att knyta bildning till sin definition av en användbar utbildning där bildning utgör en "en central och oersättlig del", men inte förknippas med direkt nytta. Tillgång tillbiblioteksverksamhet är en förutsättning för utbildning. Bibliotek och bildning hör ihop och begreppet bildning nämns till exempel i nya bibliotekslagen: "Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, och forskning och kulturell verksamhet i övrigt." Hur kan verksamheten vid biblioteken inom högre utbildning relatera till bildning och nytta på ett relevant sätt för dagens studenter? Traditionellt förknippas bibliotek med ett närmast absolut kunskapsbegrepp på så sätt att biblioteken har haft som uppgift att organisera och systematisera den samlade kunskapen i form av dokument. Biblioteken har också förknippats med urval och kvalitetskontroll och ett kanonbegrepp ligger nära till hands - läser man rätt böcker blir man bildad. Denna typ av lärdomsbildning kan anses bidra till personligutveckling och kulturell status, men sätts inte sällan i motsats till nytta. I en tid där informationsflödet är konstant och dokumentstrukturer löses upp är detta bildningsbegreppet inte längre gångbart. Traditionella publiceringsformer har visserligen flyttats över till den digitala miljön, men där existerar de tillsammans med nyare och snabbare kommunikationskanaler och gränserna blir alltmer otydliga. Filosofen Bengt Kristensson Uggla beskriver denna trend: "Det globala informationssystemet medför en horisontalisering av all kunskap, med konsekvensen att värderings- och kunskapshierarkier vittrar bort så att kunskapen i allt högre grad kommer till oss osorterad". Själva grundvalarna för biblioteksverksamhet har förändrats. Kristensson Uggla förespråkar ett bildningsbegrepp där tolkningsförmåga som innefattar selektion, värdering, meningsbildning och användning är en förutsättning i ett nytt informationslandskap. Ett sådant perspektiv på bildning förutsätter en aktiv pedagogisk roll för biblioteken i högre utbildning. Syftet med detta rundabordssamtal är att diskutera detta bildningsbegrepp utifrån ett högskolepedagogiskt perspektiv. Hur kan det tillämpas på högskolebibliotekens verksamhet? Kan den pedagogiska verksamheten utvecklas av att fokus sätts på studenternas tolkningsförmåga och begreppen selektion, värdering, meningsbildning och användning? Kan detta bildningsperspektiv vara till nytta förstudenterna i deras framtida arbetsliv?

Grottmålningar, kilskrift, latinska dissertationer och Internet, antikens bibliotek i Alexandria och det samtida på samma plats, Kungl. biblioteket och Stockholms stadsbibliotek, Fredrika Bremer, ryska babusjkor och ett fredsuniversitet – spektret av ämnen som tas upp i denna festskrift är både brett och mycket specifikt.

Bidragsgivarnas bakgrund är varierande. Flest är bibliotekarierna, en handfull är forskare, ett par är administratörer och en är arkitekt. Bland forskarna finns samhällsvetare, humanister och en naturvetare. Ett par frågor återkommer i flera av bidragen, som det tycks oberoende av författarnas bakgrund. Vad är ett bibliotek egentligen? Vad ska bibliotek göra, vilken framtid har de? Kommunikation och språkliga frågor återkommer också i bidrag med annars vitt skilda teman.

Bland de bibliotek som behandlas är det ett som har den obestridliga huvudrollen: Södertörns högskolebibliotek. Dess tillkomst, dess olika funktioner idag och möjligheter för framtiden behandlas i drygt hälften av bidragen.

Vad krävs för att svensk vetenskap ska kunna hävda sig internationellt på god engelska samtidigt som också svenskan utvecklas som vetenskapsspråk? Den frågan har avgörande betydelse för Sveriges framtid som vetenskapsnation. Det är också den övergripande frågan i Vetenskapsengelska – med svensk kvalitet?

Båda språken behövs. Men vad innebär det i praktiken? Kan engelskan och svenskan existera parallellt? Vilka krav ska ställas på den engelska vi skriver? Språkgranskning – hur fungerar det, hur bör det fungera? Vad slags undervisning ges i akademisk engelska, och vilka språkstrategier finner man vid olika lärosäten? Sådana frågor behandlas här av beslutsfattare, forskare, lärare och administratörer.

Vetenskapsengelska – med svensk kvalitet? ges ut i samarbete mellan Högskoleverket, Språkrådet och Södertörns högskola.