Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om det finns ett lämpligare investeringsalternativ än de nuvarande investeringsalternativ som finns i det svenska premiepensionssystemet. För att genomföra detta kommer studien att framställa en portfölj av ett svenskt och ett internationellt investmentbolag med en god balans mellan risk och avkastning för en jämförelse av dagens premiepensionssystem.

Metod: Studien utgår från historisk data under tio års tid som vidare analyseras genom bland annat Pearson R modellen. Urvalet består av investmentbolag på den nordiska- samt den amerikanska marknaden. Utöver den kvantitativa studien kommer en intervju att genomföras med en respondent som är kunnig inom området om sparande och pensionsinvesteringar. Avslutningsvis presenteras studiens trovärdighet och metodkritik.

Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare teorier som är relevanta för att framställa den bäst lämpade portföljen. Markowitz moderna portföljteori ligger till grund och kompletteras av ytterligare väsentliga mått som exempelvis Sharpekvoten. Vidare tillämpas en utvecklad portföljteori av Grubel & Solnik för ett internationellt perspektiv.

Empiri: Empirin/Resultatet består av en presentation av den bearbetade datan som ligger till grund för den analys som genomförs.

Slutsats: Studien framställer en portfölj i form av Bure Equity AB och Berkshire Hathaway. I jämförelse med premiepensionens redan befintliga alternativ uppvisar studiens portfölj en avsevärt högre nominell avkastning. Konstellationen av Bure Equity AB och Berkshire Hathaway uppvisar en nominell avkastning på 19,75 % i relation till premiepensionens aktiva sparare som uppvisar en nominell avkastning på 7 %. Den passiva spararen som tilldelas AP7 Såfa uppvisar en nominell avkastning på 11 %.

Aim: The aim of the study is to describe how social entrepreneurs' establishment process and then identify the challenges and factors that social entrepreneurs should take into account when establishing abroad and what resources that have been used to tackle the various challenges.

Research questions:

• How do social entrepreneurs establish operations abroad?
• What factors are important to consider for social entrepreneurs when establishing abroad?
• Witch resources can be used by social entrepreneurs to tackle the challenges that comes along when establishing abroad?

Method: This is a case study and is investigating the case with social entrepreneurs' establishment process of the non-profit organization Happier Children in Morocco. Introspective method and qualitative research strategy were used to gather the empirical material. The study is based on an inductive approach. The study's choice of respondents consists of Swedish social entrepreneurs who established an orphanage in Morocco.

Theory: The theories used in this study are Barriers during establishment abroad and Resources used during establishment abroad.

Conclusions and results: This study showed that social entrepreneurs established a business/ projects in Morocco by first having a preparatory work. The preparatory work included planning, material collection and procurement, information retrieval, administrative applications and the establishment of a new wider network. Thereafter, the social entrepreneurs established their projects in Morocco. The periods for the social entrepreneur’s establishment process of the various projects and programs varied between three months to two years. During the establishment process of Happier Children, all of the social entrepreneurs experienced various challenges. These challenges caused stress, frustration, disappointment, lack of trust and cooperation, limited information availability and constant 7 barriers. It is therefore important that social entrepreneurs when establishing abroad should take into account factors such as differences in language, culture, business ethics, administrative support, the occurrence of corruption, inadequate access to information and the importance of a broad network and social capital

Purpose: The purpose of this study is to examine whether the awareness of social- and environmental factors could be beneficial within M&A transactions in such that companies tend to obtain a higher success in such transactions if they are aware of these factors. The study also examines whether the actual return by the event date strikes higher for the social- and environmental aware companies than the unaware companies, where the event date is when the M&A transaction was due.

Method: The authors have chosen to use two different methods; the Event Study- and Panel Study methods. The event window consists of five days before- and five days after the due date of the M&A, which makes it a total of 11 days. The estimation window is based on the 30 days before the event window and is examined in order to obtain an expected return of which is not affected by the event. The sample is based on international, Swedish companies which has undergone a M&A with a non- Swedish company, and is connected to the UN’s initiative Global Compact.

Theory: The authors have chosen to apply the Efficient Market Hypothesis and besides that, a developed model based on a current one, the Merger Management Model. The difference between the models is that the Merger Management Model is based on tangible factors whereas the developed model, Social and Environmental Merger Management Model, is based on intangible factors. The chapter starts with the Efficient Market Hypothesis and then continues with the Merger Management Model and an explanation of the social- and environmental factors. The chapter ends with an explanation of the factors’ impact on companies and culminates onto the developed model.

Conclusion: The outcome shows that companies of which are aware of social- and environmental risks, have incentives to a higher success rate in M&A transactions than companies that are unaware of these risks. The results of the hypothesis test made in this study strengthens the conclusion since the outcome of the p-value almost reached 64 percent, which means that there most likely is a correlation between the companies’ awareness of the social- and environmental factors and their success in M&A transactions.

Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag

Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen.

Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell.

Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext.

Denna studie granskar års och hållbarhetsrapporter i sökandet efter legitimeringsstrategier hos svenska banker.

Studien använder sig av innehållsanalyser på fyra bankers års- och hållbarhetsrapporter för perioden 2013–2018. Studiens nyckelord är sammanställda utifrån en rapport om anti-korruptionsarbete. Varvid tolkande analys utförts för att identifiera bankernas olika legitimeringsstrategier under perioden.

Studien fann en ökning av anti-korruptionsrelaterad CSR i linje med tidigare forskninghos bankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Dessutom kunde olika legitimeringsstrategier skönjas och övergångar dem emellan identifieras.

Bakgrund​: En ökad globalisering, internationalisering och invandring runt om i världen idag har påverkat näringslivet på olika sätt. Effekterna av detta har haft en kulturell inverkan på Sveriges organisationer. År 1945 ersattes arbetskraftsinvandringen med flykting- och anhöriginvandring. Invandringen har inneburit att den kulturella och religiösa heterogeniteteni det svenska samhället har ökat jämfört med åren innan, vilket har bland annat skapat kulturella utmaningar för företagen i Sverige.

Problemdiskussion:​ Kulturell mångfald har bidragit till olikheter på arbetsplatsen som har skapat utmaningar för företagen. Olikheterna är allt ifrån sättet man tänker, hur man utför sitt jobb, språket man talar till sättet man klär sig och de symboler man bär. Det är inte alltid de kulturella värderingarna går i enlighet med företagets värderingar och normer. Frågan är hurföretagen ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem.

Forskningsfråga:​ Hur arbetar företag inom transportbranschen med kulturell mångfald och hur definierar dem utmaningarna som kommer med mångfald bland de anställda?

Syfte: ​Studien syftar till att undersöka hur företag inom persontransportsektorn arbetar med kulturell mångfald bland de anställda samt hur de hanterar utmaningarna kring den.

Metod:​ Vi har valt att använda den kvalitativa metoden för att samla information. I vår kvalitativa forskningsmetod har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor med ledningen för att förstå hur de valda företagen arbetar med mångfald.

Resultat:​ De fyra företag som undersökts i studien har alla sitt sätt att arbeta med den kulturella mångfalden, men inget av företagen har i dagsläget en medveten strategi som specificerar arbetet med kulturell mångfald på en djupare nivå. Därmed hanterar företagen de utmaningar som uppkommer i samband med detta först när diskriminering eller händelser som strider mot jämställdheten uppstår

I samband med utvecklingen av konsumtionskulturen har lyxkonsumtionen växt fram samtfått en större betydelse. I århundraden har lyx vanligtvis kopplats till överklassen, såsommonarker och individer med makt (Forty, 1986). Dock hävdas det att nutidens lyx har blivitbredare och är mer tillgänglig för ett större antal människor (Wirfält, 2011). Idag är medelklassen även större och rikare som således gör det komplext att särskilja klasserna (Andersson, 2004). 

Denna uppsats har syftet att belysa de bakomliggande faktorerna som påverkar unga medelklasskvinnors köpbeteende gällande lyxvaror. Syftet är även att få en djupare förståelse om varför unga kvinnor i medelklassen konsumerar exklusiva varumärken och hur de känner inför detta. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Detta utförsgenom semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor mellan åldrarna 20-25 år. 

Studiens resultat har påvisat att respondenterna är främst ute efter att uppfylla psykologiska behov som att få bekräftelse och godkännande från deras omgivning. Således får de en känsla av tillhörighet till en viss klass eller grupp. Dessa unga medelklasskvinnor känner en press av deras sociala omgivning som således gör att de vill följa trender för att passa in i samhället och inte hamna i en utomstående position. I detta sammanhang används lyxkonsumtion till att konstruera sig en identitet, uttrycka vem man är eller visa ens höga status.

Redovisning är ett betydande område inom företagsekonomi och avser att bringa en helhetsbild över företagets ekonomiska ställning. Revisorns oberoende kan även betraktas som en del av en större diskussion om företagens roll i samhället och dess ansvar gentemot intressenterna. Att se till att revisorns oberoende är upprätthållet kan bidra till att skapa ett mer hållbart och etiskt företagsklimat som gynnar både företaget och samhället i sin helhet. Att sätta en tydlig gräns mellan yrkesrollen och privatlivet har alltid utgjort en utmaning för människan. Det finns en rad utmaningar för revisorns oberoende, inklusive ökad konkurrens på marknaden, ökad komplexitet i företagens verksamheter och ökad press från företagsledningen för att maximera vinster och aktiepriser. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoende roll och identifiera hot som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Vidare ska studien undersöka var gränsen dras för yrkes- respektive vänskapsrelation mellan revisor och kund. Empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativ forskningsmetod utifrån semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Enligt resultaten från den genomförda studien föreligger det att revisorer hellre väljer oberoendet före kundrelationer men hade däremot valt lönsamma kunder före oberoendet. De betydande hoten mot revisorernas oberoende anses vara ekonomiska incitament, såsom intressekonflikter eller trycket att upprätthålla kundrelationer. Hot mot revisorernas oberoende kan uppstå från en rad faktorer, inklusive ekonomiska incitament, personliga relationer och förtrogenhet med kunder.

Syfte: Studien avser att undersöka om det går att påvisa ett samband mellan goodwillnedskrivningar och företagets ekonomiska utveckling, företagsledningens incitament och företagets bolagsstyrning bland bolag i Sverige. Då den svenska bolagsstyrningsmodellen och ägarstrukturen skiljer sig från den anglosaxiska, syftar studien även till att utvärdera om utfallen i denna studie avviker från en tidigare genomförd studie i Storbritannien och om avvikelserna kan hänföras till just skillnaderna i ländernas ägarstruktur och bolagsstyrning.  

Metod: Metoden är en replikering av en tidigare studie. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, med deduktiv ansats. Studiens primära analysmodell är en Tobitregressionsanalys. Empirin är hämtad från databasen FactSet samt manuell granskning av årsredovisningar. Studien baserar sig på samtliga noterade bolag på Nasdaq Stockholm per den 1 oktober 2018 för åren 2015, 2016 och 2017. Detta resulterade i ett totalt urval om 330 bolag och 990 observationer. Efter bortfall baserat på olika förbehåll uppgick det slutliga urvalet till 408 observationer, varav 74 med och 334 utan rapporterade goodwillnedskrivningar.

Slutsatser: Studien fann inget statistiskt säkerställt samband mellan företagets ekonomiska utveckling och goodwillnedskrivningar. Däremot tyder studien på att de bolag vars bokförda värde på eget kapital överstiger dess marknadsvärde redovisar goodwillnedskrivningar i större utsträckning. Vad gäller företagsledningens incitament till att manipulera resultatet så visade studien på ett signifikant samband mellan VD-byten och goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att en nytillsatt VD använder sig av resultatmanipulering för egen vinning. Vi fann inget signifikant samband mellan företagens bolagsstyrningsmekanismer och nedskrivning av goodwill. Utfallen i den tidigare studien, som baserar sig på bolag i Storbritannien, skiljer sig markant från utfallen i vår studie. Detta skulle kunna förklaras av att ägarstrukturen och bolagsstyrningsprinciperna skiljer sig åt mellan länderna.

Successful implementation of e-banking technology depends on how consumers perceive the technology and how likely they are to adopt it. Although several studies have analysed the impact of some specific negative emotions, few studies examine a broad range of consumers' negative emotions (i.e. both deterrence and loss emotions) arising from appraisals of e-banking technology. This study investigates the possible relationships between deterrence and loss emotions, and consumers' behavioural intention to adopt emerging e-banking technology. Based on the unified theory of acceptance and use of technology, partial least squares structural equation modelling was used to analyse a conceptual model and related hypotheses. The empirical evidence draws attention to the relationship between loss emotions and consumers' behavioural intention to adopt emerging e-banking technology through effort expectancy and performance expectancy, respectively.

Bakgrund och problematisering: Kraven på CSR har ökat i både Sverige och i omvärlden. En bransch som under 2000-talet har ökat sitt engagemang i CSR-frågor är banksektorn. Banker har en stor ekonomisk betydelse för samhället, men även en stor betydelse för hållbarhet och social utveckling. Banker är aktiva i socialt ansvarstagande företag och är benägna att redovisa information om sina CSR-aktiviteter. Trots detta har banker inte haft en stor uppmärksamhet inom CSR-forskningen jämfört med andra sektorer. Likaså har få studier inom CSR varit longitudinella.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank har presenterat sina CSR-aktiviteter under perioden 2000–2010.

Frågeställning: Hur har CSR-aktiviteterna utformats inom de fyra största bankerna i Sverige mellan åren 2000–2010?

Metod: För denna undersökning har en kvalitativ innehållsanalys av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2000–2010 genomförts. I innehållsanalysen tillämpades en framväxande kodning där kategorier utformades efter en granskning av det empiriska materialet. Innehållet delades in i fyra teman; intressenter, miljö, etik och filantropi.

Resultat och slutsats: Resultaten i denna undersökning visar att bankerna har utformat CSR-aktiviteter inom liknande områden vilka är intressenter, miljö, etik och filantropi. Alla bankerna hade utökat sina ansvarsåtaganden och haft ett aktivt deltagande i CSR-frågor genom åren 2000–2010. Skillnaderna i deras CSR-arbete ligger mest på när bankerna har utvecklat sina aktiviteter, men CSR-arbetet inom storbankerna har i slutändan tenderat att likna varandra.

Background: Organizations are constantly going through inevitable changes due to global crises that risk the organization's existence. Crisis management work is thus an important process that refers to how these crises are handled. Leadership is an important component during crisis situations as the leader's role determines what the crisis management work looks like and how effective it is. With the help of leadership skills and competencies, the leader can succeed in crisis management in a productive way.

Purpose: The purpose of the study is to investigate and create a deeper understanding of how leaders handle organizational crises that arise because of global crises and the importance of different leadership competencies that are fundamental in crisis management.

Method: The study follows an interpretivist paradigm and refers to the phenomenon of organizational crises and leadership. The study is based on the qualitative research method and has a deductive approach. Literature and scientific articles form the basis of the study's theoretical frame of reference. The empirical material of the study is based on five semistructured interviews with the CEO from different niche banks.

Conclusion: Leadership is an important and crucial factor that affects crisis management in the organization when a crisis occurs. The leader's role is fundamental in how crises are handled, which leads on to crisis management. Crisis management efficiency depends on leadership skills and behavior that the leader chooses to have in order to adapt to the ongoing crisis. It is essential to possess leadership skills that can be applied during crisis situations and lead to effective crisis management. Furthermore, leaders can choose what behavior they have towards the crisis, which is also decisive for how the crisis is handled and how the results ofthe crisis management emerge.

I föreliggande uppsats studeras tillämpningen av Customer Relationship Management i svenska statliga myndigheter, med särskilt fokus på berörd personals uppfattningar om CRM-system. Undersökningar kring ämnet har tidigare verkställts i bland annat Västeuropa och USA och i dessa studier har tonvikt lagts på hur verksamhetens effektivitet har påverkats av CRM, men inga undersökningar av liknande slag har ägnats åt svenska myndigheter. För att genomföra en sådan studie, inriktad mot svenska förhållanden, har semistrukturerade intervjuer med CRM-kunniga personer på 7 stycken svenska myndigheter genomförts. Undersökningen är baserad på en fenomenografisk forskningsansats och ett antal olika teorier har tillämpats för att kunna tolka det empiriska underlaget från intervjuerna. Teorierna som kommer att beröras gäller Customer Relationship Management, New Public Management, Kritik mot NPM, De fyra E:na, Kunder/klienter, Kommunikationsstrategier, Tillit, Organisationsförändringar/motstånd samt Isomorfism. Analysen har tagit stöd av dessa teorier, varigenom undersökningen har kunnat genomföras från ett allsidigt perspektiv.

En slutsats som dragits efter genomförd analys är att respondenterna upplevde att CRM-system har en avsevärd potential att effektivisera de berörda myndigheternas verksamhet. En annan är att det finns ett behov av CRM-forskning inriktad mot svenska myndighetsförhållanden, eftersom dessa på många sätt skiljer sig från de som råder i utlandet. 

Denna studie strävar efter att bedöma huruvida det finns ett samband mellan kapitalstruktur och finansiell prestation bland svenska FinTech-företag. Tidigare studier har undersökt detta förhållande på andra branscher och i andra länder med blandade och ibland motsägelsefulla resultat. Det teoretiska ramverket består av teorier som trade-off teorin, pecking-order teorin samt livscykelteorin. För studiens ändamål genomfördes en regressionsanalys på 204 svenska FinTech-företag mellan åren 2017-2019. Resultaten visar att FinTech-företagen är finansierade med ungefär hälften skulder, varav merparten består av kortfristiga skulder. Konsekvent med pecking-order teorin indikerar resultaten i den aktuella studien ett negativt och signifikant samband mellan skuldsättning och lönsamhet mätt som ROE. Dessutom verkar de större- och äldre företagen vara mer lönsamma.

Bakgrund och problemdiskussion: I den tidigare standarden IAS 17 hade företagen möjligheten att redovisa sina leasingavtal som operationella- eller finansiella leasingavtal. Företagens möjlighet till att redovisa leasingavtalen som operationella ledde till att företagens finansiella rapporter inte synliggjorde leasingåtaganden. Efter en granskning utförd av IASB och FASB visade det sig att nyckeltalen gav en missvisande bild gällande företagens finansiella ställning vid tillämpning av operationell leasing. Till följd av detta implementerades IFRS 16 den 1 januari 2019, som förtydligar att samtliga leasingavtal skall redovisas som finansiella med undantag för leasingavtal med löptid under 12 månader och tillgångar av mindre värde än 5 000 amerikanska dollar. Företagen behöver numera redovisa sina leasingavtal i balansräkningen, vilket skapar ökad jämförbarhet och eliminerar tidigare brister vid bedömning av företagens finansiella ställning. IFRS 16 förväntas påverka företagens nyckeltal, kassaflödesanalys samt resultat- och balansräkning.

Syfte: Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur IFRS 16 påverkat företagens nyckeltal på Nasdaq OMX Nordic. Studien ämnar även till att undersöka ifall branscherna påverkats olika.

Metod: Studien har utgått från en kvantitativ forskningsmetod, där datainsamlingen baseras på delårsrapporter från 2019, kvartal 1. Beräkning av nyckeltal har genomförts utifrån en totalundersökning som avser en population på 103 nordiska börsnoterade företag inom detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Därefter undersöktes övergångseffekterna av IFRS 16 på nyckeltalen mellan detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen.

Resultat: IFRS 16 har haft en betydande påverkan på nyckeltalen i samtliga branscher. Detta till följd av att företagen i studiens utvalda branscher främst finansieras genom leasing. Studiens resultat visade att koncernföretag inom detaljhandeln påverkats mest av IFRS 16. Därefter kommer tjänstesektorn och sedan byggbranschen med minst påverkan på nyckeltalen.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan aktiemarknadens fluktuationer och företag i IT-branschens val av kapitalstruktur. Även att söka en djupare förståelse genom att ta del av Chief Financial Officers (CFO) och Chief Executive Officers (CEO) perspektiv på skuldsättningsgrad, soliditet, aktiemarknadens rörelser vid kapitalplacering samt vad som påverkar ett företags värde. Detta har skett med Market timing hypotesen som teoretisk utgångspunkt. Den huvudsakliga undersökningsmetoden har bestått av en kvantitativ dataanalys i form av multipel regressionsanalys. Kvalitativa intervjuer har därefter utförts i syfte att komplettera datan och för att förtydliga hur dessa aspekter hanteras i den praktiska verkligheten. Resultaten från studien indikerar att finansieringsbeslut är högst situationsbetingade men att marknadsvärdet har en viss påverkan. Utöver detta visade sig lönsamhet och andel anläggningstillgångar i förhållande till totala tillgångar väga tungt. De respondenter som intervjuades menade även att mängden eget kapital och skuld ett företaget besitter påverkar dess värde.

This study examines how digital marketing with a focus on social media has been affected in recent years and mainly after the covid-19 pandemic and how it in turn is also affected by e-commerce. Applied theories that are relevant to the purpose of the investigation have been used such as word of mouth, the advertising value model and inbound marketing. In order to investigate the purpose, it has been started from investigating from the perspective of entrepreneurs as well as the perspective of consumers, by conducting qualitative semi-structured interviews with two entrepreneurs who use marketing via social media. Then a quantitative survey was collected with answers from 100 respondents who live in Sweden and use social media on a daily basis. 

The result was that traditional marketing has decreased while digital marketing mainly on social media has increased sharply. In connection with the increased digital marketing, the activity on social media with consumers have also increased proportionally. The respondents also noted that they noticed the increased use of social media and marketing via these platforms in connection with the covid-19 pandemic. This relocated marketing has been difficult for some companies but also creates opportunities for the majority of companies.

Syftet med denna studie har varit att studera hur det kommuniceras under en planerad organisationsförändring som delvis genomfördes i en digital arbetsmiljö, och hur det togs emot av medarbetarna. Intern kommunikation förekommer i hög grad i organisationer, och är särskilt viktigt vid organisatoriska förändringar då det kan tillföra information och vidare tydlighet. Det har sedan tidigare upprättats många studier som har undersökt intern kommunikation, vad kommunikationstypen innebär och dess relevans vid olika situationer. Dock har studierna sällan undersökt intern kommunikation under organisationsförändringar i kombination med en digital arbetsmiljö vilket medför behov av ytterligare studerande. Samtidigt har studierna i de flesta fall inte undersökt ämnet intern kommunikation ur ett medarbetarperspektiv vilket väckte intresset att i denna studie undersöka området ur det perspektivet.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där semistrukturerade intervjuer tillämpades för att samla in data. Valet bakom metoden och intervjuformen berodde på möjligheten att mer djupgående få ta del av respondenternas erfarenheter och perspektiv kring studieämnet. Därefter kategoriserades insamlade data i adekvata grupperingar, genom en tematisk analys som uppfattades fördelaktigt i hanteringen av det stora omfånget insamlat material.Slutligen analyserades framtagna data med begreppen och teorierna presenterade i den teoretiska referensramen i ansats att besvara studiens syfte och frågeställningar. Slutsatserna visade att intern kommunikation förekom i hög grad under organisationsförändringen. Trots att kommunikation förekom var inte alla medarbetare tillfredsställda med mängden, där de påpekades att lite information tillhandahölls gällande förändringens påverkan på den egna positionen. Irritation förekom även, på grund av att alla medarbetare inte gavs samma mängd information. Den interna kommunikationen skedde både fysiskt och digitalt, vilket togs emot med blandade känslor av medarbetarna. Den formella kommunikationen uppskattades ske digitalt, eftersom det visades medföra en del styrkor. Kommunikationen effektiviserades där det blev enklare att nå ut till en bredare grupp av människor, samtidigt som all delad kommunikation och information kunde gås tillbaka till vid senare tidpunkt. Däremot visades det bli svårare att koncentrera sig vid digitalt konverserande, samtidigt som den informella kommunikationen visades försvåras när komponenter som ansiktsuttryck och tonalitet eliminerades. Med hjälp av analysen gick det att fastställa att organisationer bör variera sättet de delar information på så att alla berördas kommunikativa behov blir tillfredsställda, samtidigt som en kommunikationsplan bör konstrueras som säkerställer att alla berörda tilldelas samma information samtidigt. På så sätt är sannolikheten större att trygga och nöjda medarbetare åstadkoms.

Denna studie undersöker börsintroducerande företags prissättning på introduktionsdagen och kortsiktiga börsutveckling i 60 handelsdagar efter introduktionen. Jämförelser görs mot börsindex och korrelationer med allmän konjunktur analyseras. 103 introduktioner (IPO) på de större listorna på Stockholmsbörsen under åren 2000 till 2018 har undersökts med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Stor majoritet av IPO:er gjordes under högkonjunktur och när marknaden hade en positiv uppfattning om det finansiella läget. Under perioder när flest IPO:er genomfördes fanns också störst korrelation mellan antalet IPO:er och storleken på den rabatt (underprissättning) företagen ger på sina aktier. I övrigt framgår att underprissättning är det normala men korrelationer mellan prissättning och omkringliggande faktorer är svaga vid tillfället för IPO. Den kursutveckling som följt 60 handelsdagar efter introduktionsdagen pekar på en överprestation jämfört med index.

Det är inte längre enskilda företag som konkurrerar mot varandra utan snarare hela försörjningskedjor och detta påstående har varit utgångspunkten för den här studien. I takt med att handeln blir mer global, ställs företag inför utmaningar kring hur internationella relationer ska hanteras. En viktig fråga för konkurrenskraften är hur inköp ska struktureras i praktiken. Företag behöver göra en avvägning i val av försörjningsstrategi som berör frågor kring grad av samverkan och integrering till sina leverantörer.

Denna studie är ett illustrerande exempel på hur leverantörsrelationer och försörjningskedjor organiseras i praktiken. Syftet är att skapa en fördjupad förståelse för hur relationer i försörjningskedjor kan utformas, där fokus ligger på informationsutbyte och integrering mellan parterna. För att empiriskt undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts hos det svenska detaljhandelsföretaget Rusta. De har fått agera som exempel för att belysa hur företag inom den handelsintensiva sektorn arbetar med frågor kring leverantörsrelationer och global försörjning.

Till studien har ett ramverk tagits fram som bygger på tidigare forskning och teorier kring transaktionskostnader, kontrakt och kontroll samt leverantörsrelationer, information och integrering. Dessa ämnen har legat till grund för datainsamlingen. Studiens empiri bygger på insamling av data via intervjuer, dokumentgranskningar och en observation.

De resultat som framkommit visar att det är många dimensioner som spelar in vid utformandet av leverantörsrelationer. Rusta har inköpskontor i Asien för att komma närmare sina leverantörer och skapa trygghet i affärsuppgörelserna. I vissa fall arbetar Rusta i närmare relation med sina leverantörer och i andra fall är handelsutbytet av mer transaktionell karaktär. Det framkommer att Rusta delar stora mängder information till sina leverantörer och att detta görs på daglig basis. Integrering framgår ske på olika sätt men något delat affärssystem mellan Rusta och deras leverantörer finns inte. Sammanfattningsvis visar studien på att ju mer komplex en produkt är, desto mer komplex blir relationen och en slutsats som dras är att det inte finns någon generell relation som passar alla affärsuppgörelser.

Bakgrund: K-regelverkets införande 2014 innebar för de flesta mindre svenska bolag en förvirring kring vilka val av redovisningsmetoder som skulle tillämpas för räkenskapsår 2014. Från detta år var det nämligen tvunget att utgå från ett K-regelverk med sina specifika regler. För fastighetsbolag som räknas som mindre bolag enligt ÅRL (SFS 1995:1554) fanns det härefter tre regelverk som de kunde utföra sin redovisning efter. I denna undersökning undersöker vi K2 och K3 regelverket. I det ena regelverket, K3, behöver en komponentindelning av byggnaden göras medan det i det andra regelverket, K2, inte är nödvändigt. Detta nya sätt att redovisa med en komponentindelning som ett val av K3 leder till skulle enligt vissa branschorganisationer leda till att K2 väljs i större utsträckning då tillämpning av K3 kräver mer administrativt arbete och därför blir mer kostsamt. Dock menar vissa forskare att en sådan förklaring inte är tillräcklig för att förklara redovisningsregelverk, speciellt inte i större organisationer. I större organisationer tenderar snarare det regelverk väljas som leder organisationen åt ett visst håll. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det främst två teorier som behandlar val av redovisningsregelverk. I denna undersökning vänder vi oss till dessa två teorier: Institutionell Teori och Positiv Accounting Theory, och frågar oss om de också kan förklara svenska fastighetsbolags val av regelverk.

Forskningsfråga: Kan fastighetsbolags val av K-regelverk förklaras genom någon av teorierna Institutionell Teori eller Positive Accounting Theory?

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om fastighetsbolags val mellan redovisningsregelverken K2 och K3 kan förklaras med hjälp av IT och PAT.

Resultat: I studiens resultat påvisas ett samband mellan kategorivariabeln Revisionsbyråer och valet av K3 samt för kategorivariabeln Storstad och valet av K3.

För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning.

Sociala medier har, i takt med den digitala världens utveckling, växt enormt och är nu en väl integrerad del i vår vardag. En strategi som växt sig stark i samband med detta är marknadsförings-fenomenet influencer marketing. Där företagen använder sig av sociala medier så som Instagram, för att marknadsföra sina produkter och tjänster samt kommunicera sina varumärken utåt till konsumenterna. Makten har, i och med den digitala världens utveckling, förflyttas från företagens händer till konsumenten och även influencern. Därmed kan vi se ett syfte att undersöka just konsumentperspektivet, där ju faktiskt makten ligger.

Efter att ha granskat tidigare forskning upptäckte vi ett gap där fokus inte legat tillräckligt kring konsumentperspektivet, utan fokuserat till större del på företagsperspektivet. Denna studie syftar därmed till att undersöka konsumenternas attityder till influencer marketing. Med syftet att förstå i vilken utsträckning konsumenterna anser att de påverkas av denna typ av marknadsföring. Till hjälp har vi valt att använda oss av forskningsfrågorna gällande hur konsumenterna anser att deras köpbeteende påverkas av influencer marketing, vad konsumenterna har för inställning till influencer marketing - i termerna tillit och förtroende, samt vad som bidrar till en köpvilja hos konsumenterna. För att få ett brett perspektiv, valdes en kvantitativ forskningsmetod, där 155 enkäter delades ut online - på Facebook och LinkedIn. Utöver detta har sekundärdata använts, med stöd i tidigare forskning kring ämnet influencer marketing.

Under hela studien har två nyckelbegrepp återkommit, förtroende och tillit, som i och med denna studie har visat sig vara vitala faktorer, när det handlar om konsumenternas attityder gentemot influencer marketing. Företagen måste därmed skapa förtroende hos konsumenterna, detta genom att skapa relationer, till stor del med hjälp av influencers. Vi kan i studien se resultat på att tilliten till influencer marketing generellt är låg, men att individer ändå påverkas av denna typ av marknadsföring och därmed exempelvis väljer att handla produkter som influencers gör reklam för.

Bakgrund och problemformulering: Ideella föreningar kanliksom vinstdrivande företag vara bokföringsskyldiga och omfattas av olika regelverk för hur den löpande bokföringen ska avslutas. Då dessa föreningar saknar ett vinstsyfte blir det finansiella resultatet mindre intressant. Ett resultat kopplat till hur föreningen verkar för sitt ändamål blir istället av vikt för organisationens intressenter. Genom att organisationer mäter och rapporterar om sin prestation legitimerar de sin verksamhet och stärker redovisningsansvaret gentemot sina intressenter. Tidigare forskare menar att den ideella sektorn möter svårigheter i att stärka redovisningsansvaret gentemot flera intressenter och i att mäta faktisk prestation i form av resultat och effekter. Prestationsmätning har dominerats av normativa argument för vad organisationer bör inkludera i sin mätning av prestation, vad för mått de ideella organisationerna faktiskt använder och huruvida måtten tillför någon nytta är mindre studerat.

Syfte: Uppsatsens syfte är att generera detaljerad kunskap om och jämföra hur ideellaföreningar redovisar sin prestation i årsredovisningen för att stärka redovisningsansvaret till sina intressenter.

Metod: Studienär baserad påen kvalitativ metod. Genom enkomparativflerfallsstudieanvändes dels primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med sex ideella föreningar, och sekundärdata i form av föreningarnas årsredovisningar.

Empiri: Studiens empiri visar på att fyra prestationsperspektiv redovisades av majoriteten av föreningarna, vilket var följande: insatser, verksamheten som skapats av insatserna organisationen fått, kapacitet samt nätverk.

Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av organisationerna redovisar de mer traditionella måtten insatser och verksamheten som skapats av insatserna i sin årsredovisning.Det förekommer därför en tydlig koppling mellan prestationsmåtten som organisationerna redovisar och det redovisningsansvar som studien identifierat, funktionellt redovisningsansvar. Studiens resultat påvisar även att det kvarstår en utmaning i att redovisa prestation gällande resultatet av aktiviteterna samt åstadkommande av samhällsnytta. Därmed belyser resultatet svårigheter för ideella föreningar att utforma verktyg för att mäta dessa två perspektiv somär kopplade till ett socialt ansvar gentemot intressenterna.

Att uppnå balans är en viktig aspekt inom hållbarhetsredovisning, trots detta är det inte ovanligt att företagens hållbarhetsrapporter är i en obalans. Det har visat sig vara en överrepresentation av positiva händelser i dessa rapporter. Tidigare forskning har visat att legitimitetsteori ligger till grund för upprättandet av en hållbarhetsrapport och förklarar varför företag väljer att presentera negativa händelser. Det finns incitament för företag att presentera negativa händelser, då det skapar legitimitet gentemot företagens intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av negativa händelser som presenteras och hur företag presenterar negativa händelser. Genom en kvalitativ innehållsanalys sker en branschjämförelse för att identifiera eventuella mönster och skillnader. Det empiriska materialet består av en kvalitativ innehållsanalys som tillämpats på nio företag inom branscherna dagligvaruhandel, IT-och telekom och byggbranschen. Hållbarhetsrapporter från samtliga bolag har analyserats och sedan har all data kodats med hjälp av ett kodningsschema där strategier och kategorier har identifierats. Utformning av kodningsschemat präglades av tidigare forskning och lagtext där tidigare definierade legitimeringsstrategier och kategorier identifierats. Strategierna som identifierats från tidigare forskning var marginalisering, avskiljande, rationalisering, korrigerande åtgärder samt återge fakta. Resultatet påvisar att samtliga strategier framtagna från tidigare forskning kunde identifieras i studiens empiriska material. Där vissa strategier förekom mer frekvent än andra. Det var även möjligt att urskilja mönster inom och mellan branscherna, framför allt inom dagligvaruhandeln fanns ett samförstånd i hur negativa händelser presenteras och vilket område dessa berörde. De typer av negativa händelser som presenterades har även identifierats som småskaliga händelser.

According to previous research, growth is considered to be an appropriate strategy for small businesses, and is also considered important for the results of small businesses. Studies regarding business growth have been conducted and plenty of information is accessible online and in books. Unfortunately the same can not be said for small businesses strategies in the sense of growth, although this subject more recently has drawn further attention and more research has been conducted. This essay analyzes how small companies in Sweden create growth by examining their growth strategies within the organizations. Interviews have been held with three companies from different industries to gather information relevant to the purpose of the essay. The results from the study indicate that there are both similarities and differences in the strategies small businesses use for growth. The study also indicates that small businesses work with business development without their intention. Three different strategies may be determined: acquisition of financial capital, growth in the present and growth in the future. Most similarities can be found in the strategies for growth in the present, which would be outsourcing personnel and investing equity. In this paper further strategies will be presented and described.

Bakgrund och problemformulering: Digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för huren effektiv revision kan eller bör genomföras. Flera forskare hävdar att utvecklingen och användningen av tekniska lösningar påverkar revisorns arbete i revisionsprocessen. Det finns även studier som pekar på att tillämpningen av tekniska lösningar sker i större utsträckning i stora byråer än i små byråer.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbete i revisionsprocessen samt identifiera på vilket sätt digitaliseringen i revisionen skiljer sig mellan större och mindre byråer.

Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer.

Referensram: Referensramen utgörs av teorier och modeller som återfinns i revisionsforskningen, grundläggande begrepp samt tidigare forskning.

Empiri: Det empiriska underlaget utgörs av insamlat material från elva semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer

Slutsats: Nyttjandet av dataanalyser har gjort att revisorerna kan få en bättre förståelse för det reviderade företaget. Idag kan djupare analyser genomföras på en större mängd data och det är dessutom möjligt att granska allt material och en komplett uppsättning data blir föremål för urvalet. Resultatet i studien tyder även på att större revisionsbyråer ligger i framkant när det kommer till att utveckla egna digitala system.

BAKGRUND:

Företag fyller en stor roll i vårt samhälle eftersom de på många sätt är en viktig beståndsdel i att driva vårt samhälle mot vidare utveckling. För vidare hållbar utveckling krävs ansvarstagande av alla inblandade parter, men hur mycket ansvar ska företagen egentligen ta? Ska de ta ansvar för aspekter som exempelvis miljö och mänskliga rättigheter? Eller ska de endast fokusera på att vara så vinstmaximerande som möjligt?

SYFTE:

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan svenska företags rapporterade hållbarhetsredovisning och deras lönsamhet.

METOD:

För att kunna svara på syftet på bästa sätt valdes en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt. Tvärsnittsdesign valdes eftersom studien skulle undersöka sambandet mellan Corporate Social Responsibility och lönsamhet under en viss tidpunkt. Variabeln CSR operationaliseras genom användning av Folksams index för ansvarsfullt företagande och lönsamhet genom en justerad formel för Tobins Q. En regressionsanalys gjordes för att kunna undersöka korrelationen mellan CSR och lönsamhet.

SLUTSATS:

Sambandet mellan CSR och lönsamhet är neutralt, det vill säga statistiskt går det inte att påvisa något signifikant samband mellan CSR och lönsamhet för de studerade företagen i denna studie.

Background: Football is one of the biggest sports in the world. Just as the rest of the world has been affected by the pandemic, the Allsvenskan has also been affected. What is analyzed in this study are various financial key figures through the Altman z score which shows whether the clubs can cope with financial insolvency. Purpose: The aim of the study is to analyze how the Allsvenskan football clubs have handled the situation from covid-19. The study will also touch on the club's economic state before and after the pandemic to see if the state has changed since the crisis. Method: This study is based on a quantitative method through a deductive approach where the collected data comes mainly from annual reports from nine (9) Allsvenskan football clubs. The data was collected during several occasions as the study targets from 2017-2022. Conclusion:What the study concluded is that the clubs have not recovered financially from the covid 19 pandemic if they are based on the altman Z’ score. The years 2016-2018 had a higher Z’ score than the years 2019-2022 had in total.-- The spectators or fans increased after the pandemic. There is no statistical connection if a team gets more points that there is more audience.

Problemställning: I denna studien har relationssamband mellan Altmans Z’- och Z’’- scoremodell analyserats för att undersöka hur modellerna lämpar sig på den svenska små- och medelstora konkur-respektive aktiva turistföretag mellan 2015-2019. Ytterligare har analys av tidigare forsknings nyckeltal undersökts närmare för att identifiera vilka av de enskilda nyckeltalen kan kategoriseras som en tidig varningssignal.

Syfte: Studiens avsikt är att utforska vilka och när tidiga varningssignaler kan utläsas i årsredovisningar mellan inaktiva och aktiva svenska turistföretag samt undersöka relationssambandet gällande konkursprediktionsmodellers träffsäkerhet mellan aktiva- och konkursföretag.

Metod: I studien används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, z-test och ensidig variansanalys ANOVA för att analysera konkursprediktionsmodellers träffsäkerhet samt identifiera hur nyckeltalen skiljer sig mellan aktiva och konkursföretag.

Slutsats: Studien visar att Altmans Z”och Z’-score förutser konkurser bättre än preciserar fortsatt verksamhet, lämpar sig bäst på aktiva företag samt har den högsta träffsäkerhet ett år i förväg än längre period. Däremot har 7 av 15 undersökta nyckeltal identifierat signifikanta medelvärdesskillnader mellan aktiva och konkursföretag där några hade ett högre värde gällande konkursföretag och andra hade lägre.

Bakgrund: För att underlätta och förenkla för företag i Sverige startade BFN ett projekt år 2004 som kom att kallas för K-projektet. År 2014 blev det för första gången tvingande för mindre onoterade aktiebolag att välja mellan K2 och K3.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida skillnader i avskrivningar och utvecklingsutgifter mellan K2 och K3 har varit avgörande för valet av regelverk. Syftet är även att undersöka vem som har haft det största inflytandet i valet och om det har uppstått problem vid implementeringen av det valda regelverket.

Slutsats: Skillnader i metoder för avskrivningar och utvecklingsutgifter har varit avgörande i valet mellan K2 och K3. Fastighetsbolag ville undvika att tillämpa komponentmetoden och utvecklingsintensiva bolag ville undvika kostnadsföringsmodellen. Möjligheten att kunna finansieras och fortsätta växa i K3 påverkade även valet av regelverk. Främst revisor men även redovisningskonsult har haft störst inflytande i valet av regelverk men i vissa fall har styrelsen haft störst påverkan. De problem som uppstått har varit en konsekvens av den avsaknad som finns i respektive regelverk, nämligen möjligheten i K2 och enkelheten i K3.

Denna studie syftar till att åskådliggöra huruvida bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information och om viss information i sådana fall prioriteras. Forskaren avser vidare studera vad hållbarhetsrapporterna har för betydelse för investerare, och om eventuella trender i aktiekurserna kan identifieras i samband med hållbarhetsrapporternas publicering. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har forskaren analyserat Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsrapporter mellan 2016 och 2020. 

I denna studie har forskaren tillämpat en flerforskningsmetod, vilket är en kombination av en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom att tillämpa en flerforskningsmetod avser forskaren att minimera respektive forskningsstrategis svagheter och därigenom öka resultatets trovärdighet. Studien har analyserats med hjälp av CONI-modellen som belyser kvaliteten och kvantiteten i rapporterna för att underlätta en empirisk jämförelse. Resultatet indikerar att bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information samt att bankerna prioriterar viss information framför annan. Forskaren har sedermera genomfört ett ANOVA- test för att besvara huruvida signifikanta skillnader existerar mellan hållbarhetsrapporterna. Resultatet visar att det inte finns några signifikanta skillnader, vilket skulle kunna bero på att det lagstadgade kravet på hållbarhetsredovisning trädde i kraft 1 januari 2017. Vidare visar den tekniska analysen att aktiekurser sjunker i samband med att hållbarhetsrapporter publiceras. Med stöd i tidigare forskning, och med hjälp av resultatet från CONI-modellens tolkande och mekanistiska delar, drar forskaren slutsatsen att bankernas hållbarhetsarbete, och således hållbarhetsrapportering, är av betydande vikt för investerare. 

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer. 

En stor utmaning för startupbolag är bristen på marknadskunskaper och tillgång till resurser. Kunskaper och resurser kan förvärvas genom nätverkande, men då många startupbolag är unga och okända har de svårt att etablera sig i relevanta nätverk. Inkubatorer har i många år varit ett viktigt instrument för att utveckla nyföretagande och regional utveckling. En viktig del inkubatorn erbjuder startupbolag är tillgången till ett nätverk.Genom nätverkande etableras förbindelser och stärks relationer, vilket leder till ett rikare socialt kapital. Studiens syfte är att studera vilka faktorer hos en inkubator som påverkar utvecklingen av socialt kapital genom nätverkande och de utmaningar som föreligger med nätverkande. Den bakomliggande idén i studien är att associationen med en inkubator kan stärka startupbolagets legitimitet samt utveckla startupbolagets sociala kapital genom att inkubatorn erbjuder tillgång till ett nätverk. För det unga och okända bolaget är legitimitet och tillit viktiga faktorer för etablering i nätverk. Unga bolag som drivs av en entreprenör utan tidigare meriter saknar ofta legitimitet och blir därför en av många andra som försöker höras i bruset.

Studien använder en kvalitativ ansats där tre semi-strukturerade intervjuer utförts med representanter från två inkubatorverksamheter och en branschorganisation som specialiserar sig på nätverkande. Data analyserades genom en deduktiv tematisk analys. Det teoretiska fältet som studien baserar sig kommer från teorier inom det företagsekonomiska fältet och rörande entreprenörskap, organisatoriska nätverk, företagsinkubatorer och skapandet av socialt kapital inom en organisatorisk miljö.Studien finner att medlemskapet hos en inkubator kan höja startupbolagets legitimitet i form av kompetensbaserade tillit, vilket grundar sig på kunskaper eller involvering med en annan aktör. Studien finner dock att tillit som grundar sig på bolagsgrundarens tidigare erfarenheter och rykte på marknaden har en större legitimerande effekt jämfört med att endast ingå hos en inkubator. Studien finner även att nätverket inkubatorn gör tillgängligt för startupbolagen består av ett nätverk inom ramen av inkubatorprogrammets egna ekosystem. Nätverksförbindelser inkubatorn erbjuder består av specialiserade mentorer med erkänt goda kunskaper inom ett eller flera områden samt programmets ledning, vilket kan tolkas som att inkubatorn främjar utvecklingen av ett kvalitativt socialt kapital där nödvändiga kunskaper och resurser kan förvärvas. 

Studien finner även att aspirerande Born Globals grundare som vill ha tillgång till ett internationellt nätverk först bör granska vilket typ av nätverk inkubatorn kan erbjuda. Studien identifierar de utmaningar som finns förknippat med nätverkande genom en inkubator. Det interna nätverkandet utmanas av konkurrens mellan bolag, uppfattningen att nätverkade inte tillför något värde, samt en rädsla för att råka dela med sig av teknologiska hemligheter, vilket skiftar bolagen från att interagera och utveckla ett rikare socialt kapital till att bli isolerade eller mer fokuserade på att endast nätverka med redan etablerade kontakter grundaren har tillit till. Hinder för nätverkande med mentorer omfattar avsaknaden av öppenhet och full transparens. Hinder kopplat till extern nätverkande utanför inkubatorns ekosystem kan innefatta rekommendationer från intressenter att endast nätverka inom inkubatorns egna ekosystem.

Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne.

Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem.

Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer.

Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.

The luxury market is a relatively large industry that faces new challenges in connection with high demand for luxury products and developed technology, therefore it is important forluxury brands to follow developments in their marketing strategies. One way for luxury brands to market their brand is through social media which is used today as an effective communication channel between luxury brands and users for marketing purposes. By creatinga strong brand equity via social media, luxury brands can build their brand and make itvstronger. Previous studies have shown that brand equity is affected by social media marketing of luxury brands. This study aims to investigate how customer-based brand equity is affected by social media marketing of luxury brands by examining SMMA. The data collection was carried out through a qualitative method by using semi-structured interviews where six respondents were allowed to share their experiences with luxury brands on social media.

The study shows that social media marketing activities (SMMA) affect customer-based brand equity from the users' perspective. With the help of SMMA of luxury brands, a unique type of loyalty is created where the user does not have to consume to show loyalty to the luxury brand. But rather contributes with strong loyalty by interacting and following the luxury brand on social media. By using customization and other components of SMMA, the user creates brand associations towards a luxury brand. Luxury brands also possess strong brand awareness and perceived quality according to this study. Users show a positive response forSMMA of luxury brands and the impact it has on customer-based brand equity. Luxury brands can thus, through the correct implementation of SMMA, build a strong customer based brand equity.

Denna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom idrottsbranschen, med inriktning mot professionella ishockeyspelare. Studiens syfte är att erhålla en förståelse för hur professionella ishockeyspelare organiserar sig av filantropiskt CSR, samt undersöka vad som motiverar dem till det filantropiska CSR-arbetet och hur detta i sin tur påverkar ishockeyspelarens varumärke. Följande frågeställningar ska besvaras för att uppnå syftet: hur organiserar sig ishockeyspelare genom filantropiskt CSR-arbete, vad motiverar dem till filantropiskt CSR-arbete samt hur deras varumärke påverkas av filantropiskt CSR-arbete? För att nå den djupa förståelsen har empirin samlats in genom elva semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från ett deduktivt synsätt men har gradvis övergått till ett induktivt synsätt. Således har studien utgått från tidigare kunskap för forskningsämnet men efter de utförda intervjuerna övergått till ishockeyspelarnas ställningstagande. Efter en analysering av studien kunde starka kopplingar mellan det empiriska materialet och den teoretiska referensramen konstateras. Efter arbetets gång blev det tydligt att ishockeyspelarna inte använder sig av CSR för sin egna skull eller för sin egna vinning. Motiven bakom ishockeyspelarnas engagemang för CSR kunde kopplas till deras unika förutsättningar, men även av uppmuntran av sin omgivning. Motivationen för CSR engagemang visade sig fortleva i livet efter idrotten.

Denna studie analyserar finansieringsalternativ och utmaningar för logistikfastighetsbolag i Sverige och Danmark. Syftet är att identifiera skillnader i finansieringsstrategier och deras påverkan på marknadsdynamik. Metodologin baseras på intervjuer, där semistrukturerade frågor används och intervjuerna genomförs både personligen och via kommunikationsplattformen Teams. Studiens resultat visar att det finns tydliga skillnader mellan den svenska och danska marknaden när det gäller finansieringsstrategier för logistikfastigheter. I Sverige framhävs en diversifiering mellan kapitalmarknad och bankfinansiering som en ideal strategi, medan Danmark domineras av en enda finansieringskälla, realkredit. ESG-faktorer framstår som centrala för att erhålla finansiering i båda länderna, där strängare krav förväntas framöver. Regulatoriska förändringar, särskilt i Danmark, kan komma att begränsa traditionella finansieringsmöjligheter, vilket kan bana väg för alternativa finansiärer som internationella investerare. Rekommendationer för framtida forskning inkluderar en djupare analys av alternativa finansieringsmetoder och deras inverkan på marknaden.

Syfte: Att ta reda på om och hur bostadsrättsköpare använder föreningens årsredovisning i deras köpbeslut samt undersöka om de förstår den.

Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer av presumtiva bostadsrättsköpare genomfördes utanför visningar.

Empiri: Studien visade att majoriteten av de 22 tillfrågade inte helt förstod årsredovisningar och att flertalet bad om hjälp att bedöma den. Det visade att bostadsrättsköpare oftast använder årsredovisningen för att se “varningstecken” som indikerar att en BRF eventuellt kommer att höja sina avgifter. Det var 14 av 22 som tittade på skuldsättningen för att bedöma föreningens ekonomi. Majoriteten ansåg att årsredovisningen påverkar ”till stor del men att annat väger tyngre” i köpbeslutet.

Analys: Studien pekar på att då många bostadsrättsköpare inte helt förstår årsredovisningen kan det vara svårt för dem att ta beslut utifrån den. Detta har kopplats till tidigare forskning som uppmärksammat liknande problem. Det finns likheter mellan de förbättrings- och förändringsförslag, som tagits fram av FAR tillsammans med borättsorganisationerna, och de resultat som studien har uppvisat.

Slutsats: En bostadsrättsköpare går igenom tre beslutssteg. Det första är att avgöra om lägenheten känns rätt. Steg två är att bedöma föreningen och dess ekonomi utifrån årsredovisningen. Då många inte förstår eller vet hur man ska bedöma en förenings årsredovisning tar majoriteten hjälp av omgivningen. I steg tre tas beslut om hen ska lägga ett bud på lägenheten eller ej. Vidare drogs slutsatsen att oavsett vilken förståelse individen har för en BRF:s årsredovisning kommer hen i stor utsträckning att ta hjälp av sin omgivning då det är ett stort och omfattande beslut. 

Denna studie undersöker vilka kompetenser, hos nyutexaminerade inom redovisning och revision, revisionsbyråer kontra lärosäten anser vara av vikt och om det finns signifikanta skillnader i åsikter mellan dessa två grupper. Studien är begränsad till lärosäten som utbildar och undervisar inom redovisning- och/eller revision samt personal på revisionsbyråer som är verksamma inom redovisning- och/eller revision. För att genomföra analysen användes T-test samt ANOVA-test för att genomföra analysen på de insamlade svaren. Resultaten bekräftar till viss del tidigare studier, kring att det finns ett förväntningsgap mellan utövare och utbildare, då några av de undersökta kompetenserna hade signifikanta skillnader. Kompetensområdet för de intellektuella färdigheterna; analytiska färdigheter, problemlösning samt kritiskt tänkande var de viktigaste kompetenserna för båda grupperna. Utöver detta värderade lärosätena analytiska färdigheter som den viktigaste kompetensen medan revisionsbyråerna värderade ansvarstagande som den viktigaste.

I en värld som ständigt blivit mer digitaliserad, där marknadskrav och affärsbehov reformeras samt tekniken går framåt i en allt snabbare takt, är det viktigt att organisationer följer den digitala utvecklingen för att överleva på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Till följd av coronapandemin har många organisationer tvingats in i en snabb digital transformation, en transformation som varit nödvändig men delvis även oundviklig.

Många organisationer har därför initierat en ansats till att anpassa och omstrukturera sin verksamhet genom att transformera sina normala arbetssystem för att bli mer digitaliserade. Många av dessa förändringar misslyckas av olika anledningar. I många avseenden är dessa anledningar unika vid varje förändringsarbete.

I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka organisatoriska utmaningar som skapas när digital transformation är påtvingad och hur förändringsledningen anpassas för att effektivt hantera motstånd vid förändringsarbete.

Genom studien kunde teori som ansågs viktig för studiens syfte identifieras och denna gav oss ökad kunskap om ämnet. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare och denna data analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien är mångfacetterade. De utmaningar som identifierades under studiens gång kring förändringsarbeten inom organisation till följd av en påtvingad digital transformation var oro, osäkerhet, kompetensbrist och motstånd. Dessutom fann vi att bristande nivå på vision och kommunikation var de största möjliga orsakerna till uppkomsten av de nämnda utmaningarna. För att möta dessa utmaningar har vi konstaterat att ett planerat tillvägagångssätt för förändringsledning kan vara fördelaktig för att skapa en tydlig och gemensam vision och tillit som genomsyrar hela organisationen.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hybridarbete och undersöka hur denna arbetsform påverkar organisationskulturen, upplevda arbetsprestationer och medarbetarnas motivation. Hur påverkar hybridarbete organisationskulturen, upplevda arbetsprestationer och medarbetarnas motivation i organisationer? Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med fenomenografi. Studien använder ett teoretiskt ramverk för att utforma intervjufrågor och strukturera analysen av empirisk data vilket innebär en deduktiv ansats. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten av studien visar att hybridarbete har förändrat organisationskulturen genom att öka flexibiliteten och friheten för medarbetarna som har lett till ökad acceptans för distansarbete. Studien fann utmaningar med hybridarbete som inkluderar brist på spontanitet och kreativitet samt svårigheter med kommunikation och delaktighet vid hybrida möten. Arbetsprestationen förbättras snarare än försämras med flexibiliteten att välja. Medarbetarnas autonomi och motivation stärks av flexibiliteten i hybridarbetsmodellen. 

In correlation with increasing increasingly relevant. digitization , the dialogue about web reviews has become, which has increased Consumers tend to use web reviews to a large extent the relevance of the subject from the companies' perspective. As a result, power is transferred from a company to an outside player, which can lead to consequences for the corporate brand. For this reason, the purpose of this study has been to examine organizations' assessment of the consequences of web reviews and their impact on the corporate brand. The theoretical fr amework for the study is based on four different theories and previous research relation to the current study. The four theories are composed of in close ABC model for attitudes, Electronic word of mouth, Corporate Branding and Trust. Previous research has studied the effect of web reviews on purchasing decisions and focused on the consumer's perspective, the current study, on the other hand, should highlight organizations' assessment of the consequences of web reviews and their impact on the corporate brand. The study is based on a qualitative research method with semistructured interviews as an approach. The empirical is based on informational sources from ten different data companies that were collected and analyzed in order to reach a conclusion. Finally, the study shows that confidence in web reviews from a business perspective is not very high. Furthermore, it is stated that the organizations view web reviews as both a development opportunity and a threat. The companies also agree that web reviews have an impact on their brand to varying degrees, and the assessment is also that newer companies are the ones that are most affected. On the other hand, all companies agreed that there are several factors that play a role in building a corporate brand, and that web reviews are part of it.

Over the past few decades, branding has become a priority for companies. A brand helps companies to differentiate themselves from their competitors, which creates competitive advantages. Most of the research on brands has primarily focused on consumer marketing. However, it has been found that the brand is just as important in business to business (B2B) companies, and that it also plays a big role when it comes to the survival av newly established company like for example startups.

Startups differ from established companies through their innovative ideas and problem solving. However, they faces challenges because of lack of capital, time and resources. As the competition in the market grows, startups need to create competitive advantages by working hard with their brand strategies to achieve strong brand equity. This study aims to highlight how B2B startups work with brand equity in order to achieve competitive advantages.

The study has used a qualitative research strategy where the primary data has been collected through semi-structured interviews with four different startups based in Stockholm.

The study shows that startups need to first position themselves in the market and then work on brand building. The result also shows that B2B startups are aware of the brand's importance and that they in fact work with brand equity to achieve competitive advantages. However, the strategies with the steps in the CBBE model differs depending on the industry and type of corporate activity.

Introduction: The issue of working time reduction has continued to be discussed in various contexts and has become a current social debate. Because of this, it was of interest to carry out research in the area by analyzing what effects a shortening of working time has on an activity from an economic perspective and also concerning productivity goals and result orientation.

Aim: The purpose of this study is to analyze how shortening of working hours affects the organizations' finances, productivity goals and results in the private sector.

Method: This research is focused on a phenomenografic method with its base in qualitative interviews.

Result: The result section is presented in the following main themes: Arguments for the introduction of shortened working day; Organizational effects and disadvantages of the introduction of shorter working days.

Conclusion: The difference between the private and public sector is in focus and the motivation for why an abbreviated working day has been introduced differs between them. While the private sector focuses on efficiency and increased profitability, the public sector focuses on well-being and thus productivity. One of the most important findings identified in this study is that the primary argument for introducing six hours working day, which also reflected the new organization after the change work, was to create a better balance between work and leisure.

I dagens samhälle har sociala medier växt fram och blivit allt vanligare. Hela 83% av internetanvändarna i Sverige använder sig av sociala medier (Karlsson 2018). En roll som har uppmärksammats på sociala medier är begreppet influencer. En influencer är en person som via sina sociala medier kan påverka och inspirera andra människor. Varav denna studie fokuserar på sociala medie-plattformen Instagram. Begreppet influencer är dock något som en stor mängd människor inte vet om vad det betyder (Kádekova & Holienčinová 2018). Detta är ett problem för framförallt företag som vill använda sig av influencer marketing. Problemet ligger i att det är svårt att veta vilken genomslagskraft en influencer har på konsumenterna. Denna studie ämnar därför att undersöka om en konsument känner förtroende för influencers samt om de påverkar en individs konsumtionsvanor.

Denna studie är av den kvalitativa forskningsansatsen eftersom det är känslor och upplevelser som studerats. Därav valdes det att utföra semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar från respondenterna. Intervjuerna utfördes på 12 stycken respondenter som alla är mellan åldrarna 18–25 år. Åldersspannet är en medveten avgränsning då tidigare forskning visar på att influencers har mest påverkan på dessa åldrar. Svaren från intervjuerna är den data som används i undersökningen, det vill säga ingen sekundärdata har tagits i beaktning vid resultatet.

Resultatet inom studien visade att konsumenter känner förtroende för influencers och studien har kommit fram till ett antal faktorer som bidrar till förtroende. Bland annat att en influencer visar genuinitet eller att en konsument känner en personlig anknytning till influencern. Det förtroende en konsument har för en influencer visade sig ha en direkt påverkan på en individs konsumtionsvanor.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga motivationsfaktorer bland anställda inom Kriminalvårdens anstaltsverksamhet. För att undersöka detta utformades en huvudfrågeställning som besvarades med hjälp av tre delfrågor om vad som motiverar individer att ta anställning hos Kriminalvården, om denna motivation förändras över tid samt hur kriminalvårdarna reflekterar kring arbetsmiljön utifrån ett motivationsperspektiv. För att samla in det empiriska materialet genomfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med kriminalvårdare på anstalter med säkerhetsklass ett. Det resultatet genererade var att motivationen förändras över tid. Vid början av anställningen är det faktorer som inkomst och framtida karriärmöjligheter samt viljan att testa något nytt som motiverade. Efter en tid inom yrket hade motivationen skiftat till att klienterna och sina arbetslaget som utgör den främsta motivationsfaktorn, arbetsmiljön väger in på så vis att kriminalvårdarna behöver utföra sitt arbete på ett säkert sätt då detta skapar en god sammanhållning. I slutsatsen framkommer även att en motivation till att ta anställning som kriminalvårdare är att det kan vara en språngbräda för framtida yrken. Arbetsmotivation grundar sig i en avvägning och kombination av flera olika faktorer.

Hållbarhet är en alltmer viktig aspekt för företag i dagens samhälle. Ett av de mer effektiva sätten att kommunicera kring detta är hållbarhetsredovisning. För att hållbarhetsrapporter ska vara så effektiva som möjligt bör de vara jämförbara bland olika företag. Av denna anledning har vi valt att undersöka en bransch som påverkas av detta. Det gjordes genom att utifrån GRI standards undersöka byggbranschen i Sverige. Syftet med detta arbete var att utreda jämförbarheten i hållbarhetsredovisning för svenska börsnoterade byggföretag. Vi har använt en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder för att utreda jämförbarheten. Efter att ha valt ut företag som uppfyller kriterierna har vi jämfört deras hållbarhetsrapporter med varandra utifrån de mest använda indikatorerna. Vi har analyserat alla rapporter utifrån de krav som ställs av GRI för respektive indikator för att se om företagen följer dem. Efter att ha samlat in empirin kan vi se att det finns brister i hur företag använder sig indikatorerna. Det är vanligt för företagen att inte rapportera inom ramen för de krav som ställs av GRI. Dessa avvikelser leder till en lägre jämförbarhet bland hållbarhetsredovisningen inom denna bransch. Enligt tidigare forskning kan detta resultera i negativa konsekvenser angående företagens legitimitet då de inte kan full tillfredsställa de krav som ställs av intressenterna. 

Över en stor del av världen råder det just nu en brist på sjuksköterskor, detta är inget undantag i Sverige. I den här studien har vi därmed ämnat undersöka vilka bidragande faktorer som ligger bakom bristen på sjuksköterskor i Sverige. Detta syfte har undersökts genom en kvalitativ metod, där nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade sjuksköterskor vilka har varit i yrket i max 5 år. Resultatet av denna studie haranalyserats genom Herzbergs tvåfaktorteori och Adams jämviktsteori. Resultatet som kom av denna studie visar att sjuksköterskor väljer yrket med en förväntad avkastning i form av patientkontakt, att göra skillnad och självutveckling inom professionen. Det som skapar intentionen att lämna professionen är när avkastningen blir mindre och utrymme inte finns för att etablera avkastningen, vilket härleds till sjuksköterskans kontext, i form av, bland annat, för hög arbetsbelastning, brist på stöd samt försummad kompetens. Slutsatser av studien visar att åtgärder i form av ökad decentralisering, en ökad professionalisering av professionen och hänsynstagande till individuella behov behöver tas för att bibehålla sjuksköterskor inom professionen.

Bakgrund och problematisering: Enligt IAS 17 skall leasingavtal redovisas som ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal, men med IFRS 16 kommer alla leasingavtal att redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Problemet med IAS 17 är att operationella leasingavtal gör att risker i den finansiella rapporten ej synliggörs, då det inte redovisas som en skuld vilket är ett undantag från IASB:s definition av skuld. Detta innebär att det inte redovisas på balansräkningen och leder till förbättrade nyckeltal. I de statliga bolagen eftersträvas det att den finansiella informationen uppvisar en lika god transparens som börsnoterade bolag, men att transparensen skulle förbättras med IFRS 16.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att visa en mer rättvis bild av de statliga bolagens finansiella ställning och resultat genom att kapitalisera operationella leasingavtal. Då operationella leasingavtal undanhåller tillgångar och skulder från balansräkningen vill vi undersöka vilka effekter som uppstår för statliga bolags finansiella ställning och resultat i och med införandet av IFRS 16. 

Frågeställning: Vad blir effekterna i den finansiella ställningen och resultatet vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag?

Metod: För denna undersökning har en kapitaliseringsmodell utvecklad av Imhoff, Lipe, och Wright (1991, 1997) och Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) tillämpats. Med kapitaliseringsmodellen undersöktes påverkan i resultaträkningen, balansräkningen och nyckeltalen vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag.  Därefter jämfördes förändringarna med tidigare forskning.

Empiri och analys: Efter en kapitalisering av operationella leasingavtal ökade tillgångarna och skulderna i alla bolag. Rörelseresultatet fick en positiv effekt, medan årets resultat blev både negativt och positivt påverkad. För de nyckeltal som undersöktes uppstod både mindre märkbara förändringar och väldigt stora förändringar. I analysen fann vi att resultaten i vår undersökning i vissa fall både överensstämde och avvek jämfört med tidigare forskning. Avvikelserna berodde på vårt urval och andra faktorer som påverkar förändringarna vid en kapitalisering av operationella leasingavtal.

Slutsats: Med denna undersökning har vi dragit slutsatsen att en tillämpning av IFRS 16 är anpassat efter IASB:s definition av skuld och att det därmed inte kan förekomma dolda skulder avseende leasing i den finansiella rapporten. Därmed visar IFRS 16 en mer rättvis bild då det synliggör de risker som inte tas med i den finansiella rapporten när IAS 17 tillämpas. Vi har konstaterat att de svenska statligt ägda bolagen står inför liknande effekter vid en kapitalisering av operationella leasingavtal som har framhållits i tidigare forskning.