This reflective text explores the importance of providing opportunities for students to develop a professional judgement and reflect on the theme of a course. Drawing on a teaching example from teacher education, the text discusses how using value- based exercises can become a tool to reflect on a theme and as an introduction to the literature in a course. These value-based exercises can also serve to develop a professional judgement.While the reflection is based on a specific teaching context, the final section of the text suggests that this exercise easily can be adapted for a use in a variety of other professional programs.

For two decades, it has been a statutory provision in the Higher Education Act to strive for widening participation. This has led to new and more diverse student groups, one of which being students with a mother tongue other than Swedish. Recurrently, their writing ability tends to be focused in the debate. In the field of Academic Literacies, writing is considered to be a socio-culturally rooted practice, in which teachers’ attitudes strongly impact the writing process. This article presents a study of teachers’ attitudes towards second language students’ writing, aiming to shed light on norms and conditions surrounding L2 students’ academic writing. Teachers’ written feedback concerning linguistic features has been analysed based on theories on feedback practices. The same teachers have also been interviewed regarding their feed-back, using stimulated recall-technique. The results show that the teachers’ feedback reflect different perspectives on the writing process, as well as their own role in the education system. In sum, the study shows that the lack of collegial consensus allows for parallel norms to exist, which results in the students within the same educational program being exposed to a wide range of expectations regarding how texts ought to be written.

I denna artikel presenterar vi ett högskolepedagogiskt projekt som syftar till en ämnesinte-grerad introduktion i akademiskt skrivande, med utgångspunkt i forskningsfältet academic literacies. Vi delar med oss av våra erfarenheter samt redovisar några viktiga lärdomar inför liknande projekt.

Utbildningsprogram, kurser eller kursmoment där studenter arbetar med utmaningar, ofta formulerade av samarbetsparter utanför akademin – vilka ibland benämns ”challenge-based learning” – kan bidra till relevans och verklighetsanknytning i undervisning samt främja generella förmågor som samarbete, kommunikationsförmåga och kritiskt och analytiskt tänkande. Men utbildningsformen skapar också en rad problem kring undervisningsadministration, examinationsformer och organisation eftersom den bryter mot etablerade arbetssätt och traditioner inom universitetsväsendet. Den här texten beskriver och reflekterar över praktiska och pedagogiska erfarenheter från Södertörns högskola i arbetet med att etablera en lärosätesgemensam utmaningsbaserad kurs tillsammans med Karolinska Institutet och med samverkansparterna Huddinge och Botkyrka kommuner.

Här presenteras en modell för att arbeta med presentationsprogrammet Prezi i seminarier. Det pedagogiska upplägget fokuserar på hur Prezi kan användas för att stimulera samarbete och interaktion mellan studenterna och synliggöra den akademiska litteracitet som seminarieformen kräver. Modellen har testats under två år på ett seminarium i textkritik på Södertörns högskola, och har utvärderats av studenterna på kursen. Texten sammanfattar reflektionerna hos såväl undervisande lärande som hos studenter och argumenterar för att digitala medier kan användas för att öka studentaktiviteten samt att synliggöra processen att tolka och diskutera texter.

Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.

I denna text beskrivs hur man kan leda ett seminarium med utgångspunkt i C. S. Peirce begrepp ”community of inquiry” (undersökande gemenskap) och tanken om kunskapsproduktion som en social process. Utifrån några praktiska exempel beskrivs hur denna form kan bidra till kritiskt tänkande

This study investigates students’ ability to cite and reference in their higher education coursework, and more particularly what needs to be made visible for students to develop this ability. The data consists of interviews and student texts. The results are based on two types of analyses. Through a phenomenographical analysis, four qualitatively different approaches to referencing were identified. Using the variation theory, an analysis of the differences between the approaches then identified four critical aspects for learning how to reference. Students need to see that a) the content in a text can be separated from its form, b) there are some main ideas present in the whole source text and in longer sections of the text, c) the ideas from the source text have to be relevant to the student’s own text, and d) referencing places a text in an academic context. The critical aspects identified in this study can be used for planning the teaching of academic writing in higher education.

Musikerstudenter inom klassisk västerländsk musik utbildas i ett europeiskt perspektiv vid musikhögskolor, sprungna ur den konservatorietradition som uppstod under 1800-talet inom vilken hantverksmässiga färdigheter betonades. I och med Bologna-anpassningen av musikerutbildningarna fick reflektion ökad betydelse vilket har aktualiserat relationen och spänningen mellan praktik och teori i undervisningen. Dock har vare sig vilka aspekter av musikerprofessionen som dylik reflektion omfattar eller hur utbildningarna förbereder studenter för att kunna agera med gott omdöme i sin yrkespraktik hitintills beforskats i någon högre grad. Vår avsikt är att i denna resonerande artikel söka skissera och problematisera ett förslag på vad ett professionellt omdöme skulle kunna innebära för klassiska musiker och hur det kan kultiveras inom högre musikutbildning. Med utgångspunkt i ett exempel från en av författarnas konstnärliga praktik, Hannah Arendts omdömesfilosofi, samt författarnas tidigare och pågående forskning inom området resonerar vi om vad undervisning och lärande av ett professionellt omdöme bland klassiska musikerstudenter kan och skulle kunna innebära i en konstnärlig akademisk professionsutbildning.

Ett av många ansvarsområden som en uppsatshandledare har handlar om att möjliggöra och öppna för studentens självständighet. Självständighet knyts i den här undersökningen till studentens delaktighet i handledningssamtalen, och i det sammanhanget är handledarens frågor till studenten centrala. Syftet är därför att undersöka hur handledarna genom ställandet av frågor öppnar för och möjliggör studentens självständighet. Åtta olika handledarsamtal från två utbildningsprogram analyseras utifrån vilka frågor som ställs, och vilka av dessa frågor som öppnar för och möjliggör självständighet. Tre typer av frågor identifieras som särskilt centrala i handledningssamtalen; öppnande och överlämnande frågor, utvecklande och fördjupande frågor samt utmanande och problematiserande frågor. Variationen mellan samtal och handledare visar sig dock vara stor och det visar sig också finnas skillnader i vilken typ av delaktighet som skapas med hjälp av frågorna. 

A professional education always has the student’s future profession in sight. In almost all aspects, there is a connection between what is studied and practiced, and what the forthcoming professional guild does on a daily basis. Practitioners in the making in the so-called interpersonal field – as for example teachers, police officers or professionals in healthcare – study what they need to know theoretically and practically to manage their future profession. But how is the very important task to develop the student’s professional judgement conducted? How is the professional gaze, or the sensibility for making sense of complex situations developed in university? Where in the educational setting does this take place? This essay describes the reflective seminar as a way to practice professional judgment. The starting point is a phenomenologically colored understanding that the student’s lived experience of being a person amongst persons offers great opportunities to work on the development of professional judgment. Moving from the theory of practical knowledge we investigate the possibilities that a “as if ” context gives the seminar. This we do to examine and reflect on the interpersonal challenges that the student’s future profession might harbor.

Självständiga arbeten har fått en allt mer central roll i svensk högre utbildning, och därför får även handledning av dessa av större betydelse. Trots att det finns viss forskning som rör handledning av självständiga arbeten är det ovanligt med empirisk forskning av själva handledningspraktiken, d v s vad som görs, hur det görs och varför. Vi vill koppla dessa frågor till pedagogiska aspekter som stöttning, perspektivprövning och studentens självständighet. Vi undersöker därför det vi kallar handledningspraktiken vilken utgörs av all interaktion mellan handledare och student. Fokus för den här artikeln ligger dock på handledningssamtal. Genom att använda språkvetenskapliga angreppsätt vill vi belysa ett av de interaktionella mönster som vi har identifierat i handledningssamtalen, nämligen samma persons användning av olika röster. Vi utgår från Bahktins röstbegrepp för att studera hur röst operationaliseras i samtalen och ger dem dialogisk karaktär.

Den här texten handlar om ett högskolepedagogiskt samarbete som syftat till att skapa en ämnesintegrerad introduktion i akademiskt skrivande för polisstudenter vid Södertörns högskola. I texten beskrivs hur samarbetet har sett ut och vad som har fått introduktionen att leva kvar i programmet. Vi diskuterar utmaningar som uppstått och avslutar med några råd till den som vill genomföra liknande satsningar och samarbeten.

The Covid-19 pandemic made digital oral exams a necessity for most higher education courses in Sweden and elsewhere in the world. Yet, more reflection on oral examination could help understand their utility in contemporary higher education. This paper probes the relationship between learning habits and assessment through an autoethnographic exploration into oral examination in an intermediate quantitative methods class for social science students in Sweden. Drawing on theories on constructive alignment and deep learning, this article makes the case for oral examinations as facilitating deep(er) learning. At the same time, the article discusses the oral examination as a critical way to think about the formal assessment culture brought about by ever tightening teaching budgets and external audits.

När studenter ska skriva sin första stora uppsats, det vill säga det som i högskoleförordningen betecknas ”självständigt arbete”, möter de delvis andra krav och förväntningar än de stött på tidigare under sin utbildning. Det kan gälla till exempel hur självständiga de förväntas vara, men också att de ska skriva en text som inte bara visar vad de själva har lärt sig utan som också andra kan lära sig av. För några är detta en spännande utmaning, som de ser fram emot, men för andra kan uppgiften framstå som skrämmande och stressande. Hur ska man som kursansvarig kunna entusiasmera och motivera studenter för uppgiften att skriva sitt självständiga arbete, när man samtidigt vill få dem att inse att uppsatsarbetet kan vara både svårt och utmanande och att de måste arbeta hårt för att klara av det?

I denna artikel använder jag scaffolding som teoretisk utgångspunkt för att reflektera över detta, i ett resonemang runt vad stress och stöttning kan innebära i detta sammanhang och hur relationen dem emellan kan se ut. Jag utgår från mina erfarenheter som kursansvarig på en självständigt arbete-kurs på ett av lärarutbildningens program.