sh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Bowers, John
    et al.
    KTH / University of Manchester , U.K.
    Hellström, Sten-Olof
    KTH.
    Jää-Aro, Kai-Mikael
    KTH.
    Making Lightwork: The Algorithmic Performance of Virtual Environments1998In: Constructing and Manipulating the Virtual: Gesture Transformation, Soundscaping and Dynamic Environments for Extended Artistic Performance, Stockholm: NADA, Tekniska högskolan , 1998, , p. 14p. 5-19Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Bowers, John
    et al.
    KTH.
    Jää-Aro, Kai-Mikael
    KTH.
    Blink: Exploring and Generating Content for Electronic Arenas1999In: Production Tools for Electronic Arenas: Event Management and Content Production : eRENA : Deliverable D4.3/4.4, 1999, p. 109-128Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Fagerhov, Jennie
    et al.
    Södertörn University, Teacher Education.
    Soini, Linda
    Södertörn University, Teacher Education.
    "Alla barns rätt till musik": En empirisk undersökning om musik ur förskollärarens perspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how much music that appeared for kids in preschool and how music was used.

    We wanted to find the determining factors how much music is offered in preschool, and we also wanted to see if we could find an essence in it. 

    We chose to have a theoretical perspective with a phenomenological basis in our study, where we wanted to look at preschool teachers´ experience of music in their lives and their experience of music in preschool. 

    In our study we have interviewed six preschool teachers. The result of our study shows that music has a place in preschool, but it varies between different preschools. They use music but primarily as a method to learn other subjects than music.

    In our study we can find that education, environment and management are facts that affect the importance of music in preschool. If you are not interested in teaching music in preschool then you will not be comfortable with it either. The most important factors are: the teacher´s own interest, self-confidence and competence.   

  • 4.
    Fornäs, Johan
    Södertörn University, School of Culture and Communication, Media and Communication Studies.
    Exclusion, Polarization, Hybridization, Assimilation: Otherness and Modernity in the Swedish Jazz Age2010In: Popular music and society, ISSN 0300-7766, E-ISSN 1740-1712, Vol. 33, no 2, p. 219-236Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The introduction of jazz in Sweden fed into discourses renegotiating modern forms of identity in welfare society. In this new Jazz Age, music became an arena for reformulating norms of age, class, ethnicity, and gender differences. This article presents an intersectional and inter-medial study of songs, films and print sources with such topics. The new jazz idiom was linked to enticing and horrifying forms of otherness. Four basic positions are highlighted in the successive integration of both jazz and identities, from separation to fusion: demonizing exclusion, primitivist polarization, diversifying hybridization and normalizing assimilation.

  • 5.
    Goldenzwaig, Gregory
    Södertörn University, School of Culture and Education, Media and Communication Studies.
    Music Consumption Practices in the Age of the Cloud: Listening to Russia2014In: World of Media: Yearbook of Russian Media and Journalism Studies, ISSN 2307-1605, Vol. 2013, p. 39-59Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The cross-cultural study ”Music in the Digital Age”  focuses on the impact of the Internet on music in everyday life. This article presents the first results from the Russian segment of the study: we look into how the growing Internet access affects the patterns of music-related practices in Russia.  Music is now ubiquitous in the everyday life of young people. It is strongly incorporated in the daily routine, and it is primarily associated with mood regulation and adaption to urban environments. Predictably, the effects of broad access to music result in the integration of online and offline-activities related to music. However, we also observe a contrast of the utilitarian effects of wide access, and the growing demand for materiality and privacy in music.

  • 6.
    Goldenzwaig, Gregory
    Södertörn University, School of Culture and Education, Media and Communication Studies.
    Феномен «музыки-в-облаке» в российских реалиях: проблематика ценности [Music in the Cloud in Russia: the Problematics of Value]2014In: Вестник Московского университета. Серия 10. Журналистика (Vestnik Moskovskogo Universiteta. Seria 10, Journalistika), ISSN 0320-8079, no 2Article, book review (Other academic)
    Abstract [en]

    The research project "Music Use in the Online Media Age" focuses on the impact of the Internet on music use. Whereas the user practices related to music shift from offline to online, from album to single song listening, from recorded to live, from file-sharing to social media platforms, the users’ understanding of music and its role is dramatically evolving. The study reveals that the music-related activities in Russia are mainly concentrated on the social networking website VKontakte. Practices related to this and other platforms form complex folksonomies of online and offline listening, intertwined with experiences of live music. The early findings shed light on the effects of the ubiquity of digitised music on the Internet: the integration of online and offline activities, the decay of emotional investment in music, the diversification of music listening patterns. The debate about the value of music is reflected in the discussion about payment models where locally established consumption practices conflict with moral aspects and where the rejection of the authority of the music industry is combined with the respect for the artistic labour.   

  • 7.
    Grönblad Ribjer, Max
    Södertörn University, School of Culture and Education, Media and Communication Studies.
    Musikens rum: En kvalitativ studie om när en koncentrerad musikupplevelse kan nås med Spotify2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte ligger i att skapa förståelse för var, när, och hur det är möjligt att uppnå en musikupplevelse som är koncentrerad med Spotify. Tre frågeställningar har tagits fram som behandlar: konstobjektets immateriella form, hur plats och mobilitet kan påverka upplevelsen, och hur detta möjliggör eller försvårar en koncentrerad musikupplevelse. Uppsatsens teoretiska ingång har sin utgångspunkt från Walter Benjamins (2014) tanke om att konsten besitter en aura som påverkas av form och mediering. För att förstå det strömmade musikmediet och konstobjektet används Jay David Bolter & Richard Grusins (1999) remedieringsteori, samt senare teorier om det personliga flödet av Richard Grusin (2009). Tillkommer gör även teorier om musikpraktiker i form av: Lee Marshall (2014) och Eric W. Rothenbuhler & John Durham Peters (1997). Ett fenomenologiskt perspektiv på livet och rummen med medier knyter ihop ramverket och utgår från Scannell (2014), Bakardjieva (2005) och Bengtsson (2007). Ämnet undersöks med en etnografiskt inspirerad metodologi i form av tre kvalitativa forskningsintervjuer med unga, musikintresserade och flitiga användare av Spotify. Det som framkom från intervjuerna var att en koncentrerad musikupplevelse är ovanlig, men inte omöjlig. När allt stämmer kan en djup och nära upplevelse nås. Användarna uttryckte i första hand andra kvalitéter hos det strömmade, det nya ”äkta” ansågs ligga i det personliga och kontrollerade flödet.

  • 8.
    Gullö, Jan-Olof
    Södertörn University, School of Communication, Media and it, Journalism. Kungl. Musikhögskolan.
    A“key” model for education in Music Production2010In: ARP Conference Abstract [online], Leeds: ARP , 2010Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Gullö, Jan-Olof
    Södertörn University, School of Communication, Media and it, Journalism.
    Desktop Music Production and the Millennials: a challenge for educators, researchers and the audio equipment and music software industry2009In: 127th Audio Engineering Society Convention 2009: Volyme 2, New York: Audio Engineering Society, Inc., 2009, p. 1146-1152Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Gullö, Jan-Olof
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Leadership in Music Production in the Internet Age2014Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Gullö, Jan-Olof
    Södertörn University, School of Communication, Media and it, Journalism.
    Music Production with Changing Tools: a Challenge to Formal Education2010In: CROSSING BORDERS: Nordic Research in Music Education in an International Perspective / [ed] Karin Johansson, Malmö: Malmö Academy of Music, Lund University , 2010, p. 18-19Conference paper (Refereed)
  • 12. Gullö, Jan-Olof
    Musikproduktion med föränderliga verktyg: en pedagogisk utmaning2010Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The Millennials, today’s pupils and students, is the first generation to grow up with tools for interactive communication and media production. Many students choose to study music production in higher education establishments. Therefore music production is an emerging subject and important research topic. The aim of this thesis is to develop knowledge of music production and to identify key skills necessary for music producers and music production teachers. Three sub-studies were performed to investigate what characterizes music production, both in an educational context and as a professional activity. In the first study, a Desktop Music Production project in a municipal music school was investigated. Observations and interviews were used as data collection methods. The results show that teachers need to be multi skilled to teach musicproduction. In addition to standard teaching skills they need to have extensive knowledge of music technology and relevant contemporary knowledge about trends in youth culture and popular music. In the second study students' views on important learning outcomes in music production were investigated. Questionnaires and group interviews were used to collect data. The results show that music production is a topic that includes various types of content. Issues regarding music, technology, music industry, personal development and employability were of central importance to the students. In the third study eleven professionals were interviewed, all music production teachers or active music producers. The main result was that the skills required for both music producers and music production teachers are varied and extensive. Psychology and leadership, music, technology, ethics, law and copyright, entrepreneurship and cultural timing are particularly relevant to music production. Based on these results, a model for education in music production is presented. Music production also differs from traditional music education. In addition to traditional musical and pedagogic skills it requires technical competence from the teachers. Men dominate music production teaching, and the vast majority of professional music producers are also men. Technological developments are affecting young people's musical skills, and therefore it’s a challenge for music teachers to meet pupils and students who already have advanced knowledge of music production and are eager to learn more.

  • 13.
    Gullö, Jan-Olof
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism. Kungl. Musikhögskolan.
    Sonic Signature Aspects in Research on Music Production Projects2014Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Gullö, Jan-Olof
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Vilka egenskaper eller förmågor behövs i ett förändrat musiklandskap?2014In: Ett förändrat musiklandskap / [ed] Thomas Florén, Stockholm: Mirac , 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vilka egenskaper eller förmågor behövs i ett förändrat musiklandskap?

    Syftet med detta konferensbidrag är att ge en kort presentation av en idé för ett kommande forskningsprojekt där syftet är att identifiera och undersöka möjliga särskilda individuella eller kollektiva egenskaper eller förmågor som kan bidra till individers eller kollektivs framgång i musikbranschen.

    Det är rimligt att anta att de som är framgångsrika i den svenska musikindustrin har särskilda egenskaper eller förmågor som starkt har bidragit till deras framgång. Men då det i tidigare forskning inte är väl undersökt vilka egenskaper eller förmågor som är särskilt värdefulla i detta avseende och då dessutom musikindustrin under senare år förändrats mycket är det en utmaning att i högre utbildning utveckla och bedriva utbildning som är inriktad på att förbereda studenter för framtida arbete i musikindustrin.

    Fram till åren kring millennieskiftet var det i Sverige fram för allt musikhögskolorna som erbjöd utbildning för musiker och andra i musikrelaterade yrken. Men det ökade intresset under senare år bland studenter för musik och musikskapande har resulterat i att många svenska lärosäten numera erbjuder utbildning med relevans för musikindustrin, som till exempel utbildning i musikproduktion.

    Sedan den första svenska högskoleutbildningen i musikproduktion startade 1983, vid Musikhögskolan i Malmö, har stora förändringar skett inom såväl produktion som distribution och konsumtion av musik. Och detta har resulterat i ett förändrat musiklandskap. När det gäller produktionen av musik kan en viktig förändring beskrivas som en demokratiseringsprocess.  Musikproduktion, för till exempel fonogram, har utvecklats från att ha varit en verksamhet som mycket få hade teknisk kompetens eller tillgång till nödvändig inspelningsutrustning för att arbeta med till att bli något som de flesta som äger en dator, surfplatta eller smartphone har möjlighet att ägna sig åt. Sådana möjligheter till musikskapande i digitala miljöer har också resulterat i att många ägnar sig att skapa musik. Detta kan förklara att allt fler gör anspråk på upphovsrättslig ersättning för sin musik.  Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, har numera drygt 70 000 anslutna medlemmar och det gör att alltså knappt en procent av den svenska befolkningen är upphovsrättsinnehavare i musikbranschen. 

    Men den digitala revolutionen har också resulterat i att konsumtionen av musik har genomgått stora förändringar och även detta kan ses som en demokratiseringsprocess och källa till ny kunskap för många. Den ökade tillgängligheten har resulterat i förändrade konsumtionsmönster som gjort att många lyssnar mycket på musik. Därför är det rimligt att anta att de flesta som växt upp efter millennieskiftet genom sitt myckna musiklyssnande också har skaffat sig särskilda kompetenser som ingen tidigare generation har haft. Detta antagande nyanserar den bild av att skolungdomar ofta har omfattande kunskapsluckor jämfört med tidigare generationer. En bild som inte minst betonats i medierapporteringen av till exempel resultat från genomförda kunskapstest som till exempel Pisaundersökningen. Det är kanske så att unga som växer upp idag har andra egenskaper eller förmågor jämfört med tidigare generationer men också att det kanske är just sådana egenskaper som kan vara värdefulla för dem som vill vara verksamma i musikindustrin?

    En möjlig väg att undersöka vilka särskilda egenskaper eller förmågor som är särskilt viktiga för att vara verksam i musikindustrin är att undersöka vilka som är verksamma nu på viktiga positioner och undersöka deras bakgrund, hur de har fått den position de har och hur de själva och andra kring dem värderar deras särskilda egenskaper eller förmågor. Det finns tidigare studier som till exempel Gustavsson, Börjesson & Edling (2012) som möjligen kan fungera som en metodologisk utgångspunkt. Men framför allt ser jag det som värdefullt att under konferensen få diskutera denna idé med andra forskare och tillsammans överväga hur och om ett sådant här projekt kan gå vidare. 

  • 15.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. musikhögskolan.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. musikhögskolan.
    Konstnärliga och vetenskapliga kunskapsvärldar i högre musikutbildning: en beprövad erfarenhet?2015Conference paper (Refereed)
  • 16.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. musikhögskolan.
    När det virtuella blir autentiskt: en analys av tre musikproduktionsprojekt2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta paper är att presentera utvalda resultat från analysen av tre musikproduktionsprojekt. Musiken var, i samtliga tre projekt, specialproducerad för särskilda sammanhang: en scenisk musikdramaproduktion, en barnradioteaterproduktion och en filmproduktion. Projekten genomfördes oberoende av varandra av olika musikproducenter som samtliga, vid tiden för produktionernas genomförande, var studenter i högre utbildning i musikproduktion. De tre projekten utfördes på uppdrag av olika klienter: en teatergrupp, ett radioföretag och ett filmproduktionsbolag. Förenande för dessa tre projekt är att musiken till stor del producerades att låta som om den var spelad med riktiga traditionella musikinstrument men att produktionerna främst genomfördes med virtuella instrument och musikproduktionsprogramvara. När riktiga musiker deltog genomgick inspelningarna, med få undantag, bearbetning för att ändra till exempel tonhöjd, rytm, klang eller dynamik. Några tagningar behövde mycket omfattande bearbetning för produktionsmålen skulle nås. Analysen av de tre projekten genomfördes med en tvärvetenskaplig kvalitativ ansats baserad på tidigare forskning om musikproduktion. För att ge ett bredare perspektiv användes även media- och designteori, lärandeteori och immaterialrättsregler i analysen. Datainsamlingsmetoden var främst intervjusamtal med de tre musikproducenterna samt analys av de musikproduktioner som skapades under projekten. Undersökningen generade fyra olika aspekter: 1) upphovsrättsliga frågor, 2) etiska och konstnärliga aspekter, 3) frågor om vilka färdigheter musikproducenter måste ha för att nå uppsatta produktionsmål och 4) frågor om hur den teknik som används för inspelning och bearbetning av inspelad musik påverkar slutresultatet. Resultaten visar att modern mjukvara för musikproduktion i digitala arbetsstationer kan användas för att producera musik med stor noggrannhet och detaljrikedom och att det även för tränade lyssnare kan vara mycket svårt att skilja en inspelning med en äkta levande orkester från en produktion där virtuella digitala musikinstrument har använts. En obesvarad frågeställning som avslutningsvis diskuteras är frågan om vem som egentligen är upphovsman till den musik som skapas med sådana här produktionsmetoder.

  • 17.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
    Höglund, Ivan
    Kungl. musikhögskolan.
    Jonas, Julia
    Kungl. musikhögskolan.
    Lindetorp, Hans
    Kungl. musikhögskolan.
    Näslund, Anton
    Kungl. musikhögskolan.
    Persson, Joakim
    Kungl. musikhögskolan.
    Schyborger, Peter
    Kungl. musikhögskolan.
    Nobel Creations: Producing infinite music for an exhibition2015In: Dansk Musikforskning Online, ISSN 1904-237X, E-ISSN 1904-237X, no Special ed., p. 63-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2014 a collaborative artistic music production project gave rise to the development and use of new methods for composition and music production. With a specially de- signed software engine the music productions responded interactively to actions of the visitors at the Nobel Museum in Stockholm. The music was distributed by multi- ple loudspeakers in the museum hall, week after week without interruption through the four months the exhibition lasted. The results of the project show clear evidence, that the romantic ideal, that creativity and creative capacity primarily is individual, in- born and inherent, is not valid. Instead, by combining different art forms, using struc- tured project planning, aiming to develop creative actions, people can create artwork in collaboration, that far exceeds what they individually can achieve. 

  • 18.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. musikhögskolan.
    Höglund, Ivan
    Kungl. musikhögskolan.
    Jonas, Julia
    Kungl. musikhögskolan.
    Näslund, Anton
    Kungl. musikhögskolan.
    Persson, Joakim
    Kungl. musikhögskolan.
    Lindetorp, Hans
    Kungl. musikhögskolan.
    Nobel Creations2015In: , 2015Conference paper (Refereed)
  • 19.
    Hansen, Kjetil Falkenberg
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology.
    Bresin, Roberto
    KTH Royal Institute of Technology.
    Mapping strategies in DJ scratching2006In: NIME '06 Proceedings of the 2006 conference on New interfaces for musical expression, Paris: IRCAM , 2006, p. 188-191Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    For 30 years Disc Jockeys have been expressing their musical ideas with scratching. Unlike many other popular instruments, the equipment used for scratching is not built as one single unit, and it was not intended to be a musical instrument. This paper gives an overview of how DJs use their turntable, vinyl record and audio mixer in junction to produce scratch music. Their gestural input to the instrument is explained by looking at the mapping principles between the controller parameters and the audio output parameters. Implications are discussed for the design of new interfaces with examples of recent innovations and experiments in the field.

  • 20. Kaipainen, Mauri
    Dynamics of musical knowledge ecology: knowing-what and knowing-how in the world of sounds1994Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 21. Kaipainen, Mauri
    Prospects for ecomusicology: inner and outer loops of the musical mind-environments system1997In: Brain, mind, and physics / [ed] P Pylkkänen, P Pylkkö, Antti Hautamäki, Amsterdam: IOS Press, 1997, p. 266-278Chapter in book (Other academic)
  • 22. Kaipainen, Mauri
    Representing and remotivating musical processes: modeling a recurrent musical ecology.1996In: Journal of New Music Research, ISSN 0929-8215, E-ISSN 1744-5027, Vol. 25, no 2, p. 150-178Article in journal (Refereed)
  • 23.
    Kleberg, Lars
    Södertörn University College, Centre for Baltic and East European Studies (CBEES).
    När Coltrane chockade Sverige2010In: Orkester-Journalen, ISSN 1102-7428, no 2, p. 22-25Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Laukka, Petri
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen.
    Quick, Lina
    University of Gävle.
    Emotional and motivational uses of music in sports and exercise: A questionnaire study among athletes2013In: Psychology of Music, ISSN 0305-7356, E-ISSN 1741-3087, Vol. 41, no 2, p. 198-215Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Music is present in many sport and exercise situations, but empirical investigations on the motives for listening to music in sports remain scarce. In this study, Swedish elite athletes (N = 252) answered a questionnaire that focused on the emotional and motivational uses of music in sports and exercise. The questionnaire contained both quantitative items that assessed the prevalence of various uses of music, and open-ended items that targeted specific emotional episodes in relation to music in sports. Results showed that the athletes most often reported listening to music during pre-event preparations, warm-up, and training sessions; and the most common motives for listening to music were to increase pre-event activation, positive affect, motivation, performance levels and to experience flow. The athletes further reported that they mainly experienced positive affective states (e.g., happiness, alertness, confidence, relaxation) in relation to music in sports, and also reported on their beliefs about the causes of the musical emotion episodes in sports. In general, the results suggest that the athletes used music in purposeful ways in order to facilitate their training and performance.

  • 25.
    Sonnenfeld, Alexander
    et al.
    Qbert Skratch University.
    Hansen, Kjetil Falkenberg
    Södertörn University, School of Natural Sciences, Technology and Environmental Studies, Media Technology. KTH Royal Institute of Technology.
    S-notation: A complete musical notation system for scratching and sample music derived from "Theory of Motions"2016In: Proceedings of the International Conference on Technologies for Music Notation and Representation - TENOR2016 / [ed] Richard Hoadley, Dominique Fober, Chris Nash, Cambridge, UK, 2016, p. 50-57Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, we present and discuss S-notation for sample-based music, and particularly for DJ scratching and turntablism. Sonnenfeld developed S-notation based on his Theory of Motion where scratch music is seen as constructions of concurrent musical gestures (motion parameters), and not only turntable actions. The detailed symbolic notation was inspired by traditional musical notation, and among its advantages it covers current musical needs, it can be read and played live in performance, it provides a tool for composers to convey musical ideas, it can be expanded towards new styles and techniques, and it is generalizable to other types of sample-based music. In addition to motion parameters, the new notation system involves an analysis of the sampled sound. Finally, S-notation is also applicable for documenting and for teaching situations.

  • 26. Toiviainen, Petri
    et al.
    Kaipainen, Mauri
    Louhivuori, Jukka
    Musical Timbre: Similarity Ratings Correlate With Computational Feature Space Distances1995In: Journal of New Music Research, ISSN 0929-8215, E-ISSN 1744-5027, Vol. 24, no 3, p. 282-298Article in journal (Refereed)
  • 27.
    Werner, Ann
    et al.
    Södertörn University, School of Culture and Education, Gender Studies.
    Johansson, Sofia
    Södertörn University, School of Culture and Education, Media and Communication Studies.
    Experts, dads and technology: Gendered talk about online music2016In: International journal of cultural studies, ISSN 1367-8779, E-ISSN 1460-356X, Vol. 19, no 2, p. 177-192Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With the internet and digital media technology increasingly central to practices around music, this shift is often seen as contributing to a networked music use characterized by individualism. Drawing on a focus group study with young adults in Stockholm and Moscow, this article argues, however, that digital music use today is shaped by discourses of difference, with gender a significant factor both in constructions of the ideal music and technology user, and in terms of musical influence and guidance. Taking into account contemporary research on new media technology, as well as feminist studies of technology and music, the article questions ideas of a neutral user of new music technologies, showing how the gendering of music and media technology can be seen as simultaneously context-bound and cutting across geographies.

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf