Bil- och containerbränder, stenkastning mot bussar, brand i en skola och en nedbrunnen restaurang. Så var läget i Botkyrka och Huddinge under några dagar i maj 2013. Det talades om kaos, ungdomsgäng, och attacker av högerextrema grupper. Det gjordes jämförelser med händelserna i Husby som startat två dagar tidigare. Civilsamhället reagerade snabbt och nattvandringar med föräldrar och andra vuxna organiserades. Myndigheternas krisberedskap var inte utvecklad och det hela uppfattades ibland som ”en blixt från klar himmel”. Poliskårens dubbla uppgift i form av närpolisens välvilliga kontakt och kravallstyrkornas repression väckte starka reaktioner som personal på ungdomsgårdarna fick hantera, och sedan uppmanades att inte tala om.
Vilka lärdomar kan vi dra av dessa händelser? Hur kan begreppet ”förort” ge kunskap om civilsamhället i bred bemärkelse?
I detta vittnesseminarium Brinner ”förorten”? berättar aktörer som var direkt inblandade vad de såg och hur de uppfattade händelserna på lokal nivå.
”Jag letade efter en mordängel och jag hittade en prislista.” Orden är journalisten Marciej Zarembas, en av deltagarna på det vittnesseminarium om vårdens marknadisering som hölls i Almedalen sommaren 2013 och som återges i denna skrift.
Marciej Zaremba, som hittat närmare 2 500 virtuella avtal och en modell av företagsliknande styrformer inom den offentliga vården, är övertygad om att prislistor, beting och vårdgarantier styckar upp vården i moment och diagnoser utan hänsyn till faktisk tid och resursåtgång, hänsyn till patentens behov eller vårdens kvalitet och utgång.
En annan av seminariedeltagarna, Klas Eklund, professor i nationalekonomi, menade istället att problemen handlade om patienters bristande valfrihet, statens ekonomiska problem och dåliga styrsystem i vården. De skulle lösas genom att vården drevs som ett företag med interndebitering och prislistor. Där skulle personalens initiativ kunna tas till vara och den solidariska sjukvårdsmodellen försvaras.
The thesis considers three women conferences arranged by the National Council of Women of Sweden (NCWS) in Stockholm at the turn of the 20th century. NCWS was a branch of the International Council of Women and at its height it was an umbrella-organisation for about forty Swedish women organisations. The focus is on the role of the conferences as arenas for women who wanted to prove their ability and competence in society. The content, the form and the function of the conferences are analysed.
The question whether the conferences arranged by the NCWS reflected the ideas, dilemmas and strategies of the bourgeois women’s movement is addressed. A larger historical development is illuminated – the formation of the bourgeois women movements for the public sphere in the process of modernity. The thesis explores different theories and shows how the concepts of class, gender, public sphere, modernity and trans-nationalism were dealt with at the conferences.
The women conferences have been treated as manifestations; as a quintessence of the ideas and ambitions of the movement. The thesis asserts that the ideology of the movements was formulated and expressed not only in spoken words, but also in festivities, symbols and sisterhood. The class identity was manifested in the form of which the conferences were conducted. On the one hand, the conference women showed loyalty to the conservative society and the rigid class position. On the other hand, the conference initiators wanted to improve women’s opportunities of becoming citizens and to move the boarders between the public and the private. Ideologies such as Internationalism and Scandinavism became important in creating a collective identity.
This essay is a textbook study where I aim to review four textbooks regarding some historical events in the subject History. The textbooks are used in junior high school and the historical events are as follows: the genocide that happened in Congo during the leadership of king Leopold II, the genocide on Armenians in the Ottoman Empire, the Holocaust and the Vietnam War.
By performing this study I wanted to answer these three questions:
The study has been analyzed from a post-colonial perspective and the recurring patterns that appear show how the texts are post-colonial. This means that the authors of the textbooks are writing about the same subjects, but in very different ways.
The aim was to study ninth grade students perceptions of the subject of history, including gender, against the background of the social, cultural, and historical context that constitutes the subject of history and the students perception of it. The Theory , the theoretical reflection room, has two levels. A general level, `"the level of the great theoretical stories", boiled down to their essence (for ex. Bourdieus "Cultural Capital" and Baumans "Retropia) and a concrete level, in the sense directed towards the subject of history as it appears to the students in the teaching situation. The previous research showed scattered results. Mainly that the subject was perceived as rather interesting , important and exciting. But also, to some extent the opposite. As a subject for school , but not for life. Gender differences were detected. Parents background played a role. The studys own empirical study, a focus interview of eight ninth grade students (four boys, four girls), conducted as a thematically structured qualitative interview, largely confirmed the previous research. But the results was scattered and the context rather vague. No gender differences were detected. The studys sample was judged to be too small, not a basis for generalizations or generation of theory. However, theory, previous research and studys own experience appear as a melting pot from which relevant questions and perspectives for future research can be cast.
The use of history is the concept of people using and analyzing history in the society for various purposes. Study in this area has largely emerged because there are many different reasons for people and societies to be interested in history. To investigate the use of history, a historical material needs to be present in some form. With this study, I intend to show how older tourist guidebooks can provide such materials of study and therefore I use travel guidebooks about Tallinn released under the USSR (Estonian SSR) between the years 1960 to 1990. The analysis is based on Klas-Göran Karlsson's (Professor of History) typology of seven different uses of history: scientific, existential, moral, ideological, political, educational, non-use of history and a commercial use of history. This paper has highlighted several different historical dimensions in travel guides and reasons why they can be analyzed. Results of this study show that the travel guides can act as a medium for existential orientation and that they can function as a communicational, educational and an interest raising tools. They can also develop a critical approach towards historical events and help to "sell" history through various commercial products. Thus, tourist guidebooks can be used and analyzed more systematically by professionals, interested individuals or a group who feel the need, desire or interest in the way history can be used in their practices.
Studien fokuserar på åtta irakiska kvinnors upplevelser av Iran-Irak- och Gulfkriget under åren 1980–1991. Syftet är att belysa hur dessa kvinnor upplevde och hanterade krigets sociala förtryck, militäriska samhälle, ekonomiska kris och politiska våld under dessa år. Studiens inledning ger bakgrund om krigen i Irak. Därefter presenteras intervjuer med och skrifter av åtta kvinnor som genomlevde krigen. Deras berättelser analyseras med hjälp av traumateorier, socialt stöd, kultursociologisk teori samt Salutogenas perspektiv (KASAM) och Coping (hanteringsstrategier). Resultaten belyser de hanteringsstrategier och de svårigheter som irakiska kvinnor utvecklade samt gick genom under krigen, 1980–1991. Dessa svårigheter gick ut på ekonomiska problem, våldtäkt, kulturella mönstren samt det sociala förtrycket.
Denna forskningsstudie behandlar lärarnas syn och förhållningssätt kring glappet som finns mellan läromedlen och läroplanen, som den tidigare forskningen har visat. Det har gjorts flera forskningar där forskarna undersöker olika läroböcker och ser om de förhåller sig till läroplanen. Det har framkommit i dessa forskningar att det finns en glapp mellan läroplan och läromedel, där läromedlen är skrivna ur ett eurocentriskt perspektiv, medan läroplanen framställer att historieundervisningen skall inkludera kulturhistoriska och mångkulturella perspektiv i det mångkulturella klassrummet. Därav, kommer denna forskningsstudie att undersöka dels lärarens synsätt kring glappet och hur de kommer runt det glappet, dels hur de utifrån det arbetar med identitetsbildning och hur denna glapp kan komma att inverka på elevernas identitetsskapande. Studiens resultat har visat att majoriteten av lärarna har insett glappet, men att det är några lärare som inte gör något för att komma runt det problemet eftersom de framförallt menar att genom att undervisa utifrån ett eurocentriskt perspektiv kommer eleverna att ha en ram att förhålla sig till. Medan andra lärare menar att om man inte inkluderar andra perspektiv och andra händelser i undervisningen, kommer det dels att inverka på elevernas verklighetsuppfattning och synsätt på omvärlden, dels kommer det att skapas ett ”vi-och-dem-känsla” i det mångkulturella klassrummet, då det finns elever med en annan kulturell bakgrund. Resultaten vad gäller identitetsbildningen visar att identitet skapas genom historiemedvetande där eleverna ser sig själva som en del av en process, genom kunskaper om den kulturella bakgrunden där eleverna förstår vart det är de tillhör och genom att koppla sin egen historia med den historia som finns i exempelvis berättelser (historisk identitet). Studiens resultat har visat liknande resultat som de tidigare forskningarna, vilket ökar på studiens kvalité, trovärdighet och generaliserbarhet.
Wie reagierten die schwedischen Universitäten und insbesondere die Germanisten in Schweden als Repräsentanten der deutschen Sprache und der deutschen Kultur nach der nationalsozialistischen Machtübernahme?
Anhand bisher unveröffentlichter Dokumente wird die nationalsozialistische Kulturpropaganda in Schweden und die strategische Rolle der Deutschen Akademie und des DAAD dabei beleuchtet. Mit Hilfe eines semantisch-textlinguistischen Modells wird diskurshistorisch untersucht, wie das Kulturklima und die Vorstellungen aussahen, die Menschen gegenüber nationalsozialistischen Strömungen empfänglich, bzw. resistent machten.
Inte bara spioner handlar om människoöden under kalla kriget, om hemliga förbindelser, om värvning av spioner, om utpressning, tvång och ångest, men också om materiella fördelar, äventyrslystnad, spänning och ideologisk övertygelse. 53 misstänkta Stasibelastade personer stiger fram ur Säpos och Stasis arkiv.