Denna studies syfte var att undersöka hur män i Sverige som fått en sen ADHD diagnos upplever sitt liv med ADHD. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av tre mäns självbiografiska böcker. Resultatet visade att ett liv med ADHD för män innebar till stor del svårigheter, vilket medförde många olika känslor. Studien visade också att ADHD diagnosen kunde underlätta situationen för männen, men att det fortfarande fanns svårigheter efter att de fått ADHD diagnosen. Studien visade även hur mycket det sociala livet och samhällets syn påverkade männens upplevelser, känslor, självkänsla och vardag. Studien visade därmed att samhällets normer och förväntningar inte är anpassade för de med ADHD. Studien visade att det därför är viktigt att utföra flera studier om hur samhället ser på funktionsvariationer, vilket leder till att man kan utveckla förebyggande arbeten. Därmed kan samhället bli mer anpassat för alla.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

The article discusses children?s thoughts about death. Research was carried out in two elementary schools in Sweden among 40 children between 6 and 9 years of age, data were collected through text reading, movie viewing and dialogues with children. The main results reveal child-specific thoughts about the end of life, i.e., ideas children construe on their own. The findings also show society- and time-specific thoughts that children take from their societal and cultural context. The article proposes an integrative approach between these two: it is only when the categories of child-specific and society- and time-specific thoughts are combined that we get a fair picture of children?s perceptions of death. The main finding is that children form ideas of their own; they are not completely under the influence of their societal and cultural context. Children take over ideas from their surrounding society but they also express ideas produced by themselves.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap kring hur personal som arbetar med LVM förhåller sig till sina klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut. Genom att använda semistrukturerade intervjuer har tre socialsekreterare, en placeringssekreterare samt fyra behandlingspersonal på LVM-hem intervjuats. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna studie är totala institutioner samt brukarmakt. Studien har visat att personals hänsynstagande till klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut är en komplex fråga. Behandlingspersonal på institutioner är de som har störst utrymme att ta hänsyn till sina klienter. Placeringssekreterare har en viss möjlighet att kunna tillgodose klientens önskemål vid beslut om dennes placering. Den yrkeskategori som präglas av en markant begränsning till klientens integritet och autonomi är socialsekreterare. Genom att LVM som tvångslag medför en kränkning av en klient så mister denne sin autonomi. I detta avseende blir en hänsyn till en klients integritet i princip omöjlig.

Creating internships for newly arrived refugees and immigrants is a well-established part of the Swedish national integration program and is seen as a strategy to speed up immigrants' establishment process. One common belief is that the workplace is expected to give the newly arrived trainee necessary language training, as well as contextual and cultural knowledge. Here, the transferring direction of knowledge is from the Swedish workplace to the receiving newly arrived trainee. However, it is rarely discussed whether the trainee will bring valuable knowledge to the organization, or what the relational aspects of the internship should look like. In this paper, we develop the analysis of internships as a mean for integration in Sweden, by analyzing what trainees and their supervisors experience in terms of knowledge transfer and development. By interviewing trainees (4) and supervisors (5), the aim of this paper is to discuss ideas and practices in an internship program for refugees that The University of Gothenburg started in 2015. The interviews focus on the structural and organizational level, though individual experiences also play a central role. Theoretically, the analysis is interdisciplinary and a cross-cut between organizational theory and cultural studies, especially the work of Sara Ahmed. Our results show that the trainee is seen both as a resource and as someone who represents multiculturalism, hospitality, and the altruism of the university and its employees. The trainee is expected not only to integrate in a productive way, but also to stand out in non-productive areas, such as the social context.

The aim of the thesis is twofold: to explore the ways in which the transformation of the Swedish elementary school can be understood through Marxist theory; and, by ethnographic methods, understand the everyday lives of students and teachers in light of the transformation of the educational system. The ethnography has been conducted by observations and interviews during a total of six months at two different schools, Libera and Publica. While Libera is a charter school, owned by a private investment company, Publica is municipally administrated. The former is based in the central part of the city, while the latter is located in a more economically marginal and geographically peripheral area. At Libera, students plan their own schedules and work load and they also set their own goals. At Publica, the students are organized in a more conventional, meaning collective, structure. By discussing marketization, which includes private as well as public actors, scholars foreground the competition that exists between schools through the Swedish voucher-system as well as the transactional relationship that reshapes the relationship between students and teachers. To describe the market rationales by which the public schools must operate the already established concept of New Public Management has been used. However, still no terminology can be found to describe the private actors’ way of functioning. By returning to Marx’s concepts of formal and real subsumption, I offer new ways to conceptualize the shift in character of education and how privately-owned schools operate, meaning how surplus value is created in the everyday life of students and in their pedagogical relations. As my results show, more efficient and flexible ways to organize teaching and pedagogical practices have emerged as new scale logics are developed by private actors who are part of big investment companies. Due to the competition, both Libera and Publica adopt a strong market rationale in their organizational arrangements and pedagogical expectations. Besides conceptualizing schooling on an organizational level, I also seek to address the premises and effects of the learning situation for students in a milieu that is characterized by both flexible and standardized management. Despite the different characteristics of the schools, the market rationales, which dovetailed well with the result-based (state-arranged) management, tended to create alienating conditions for students and teachers in their daily work. Everyday school life was occupied with grade talks and very little time was given for pedagogical “detours”; the students were mostly trying to crack the code and the ones who could not manage the pace were systematically left behind (eliminated). In many cases, whether it was in more successful situations or during processes of (self)elimination, students were often left alone. The expectation of being self-propelled dominated the pedagogical relationship, which translated into the pressure of constant performance and little space to be “unskilled” or explorative. In a situation when school organizations are in competition with each other and are expected to present high numbers (in terms of grades and economic efficiency), the already motivated or skilled students appear as attractive and desirable. The results show how schooling continues to maintain, and in some ways accentuates, segregation and social reproduction.

Syftet med studien är att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur våld i nära relation tas i beaktande vid domstolens beslut och socialtjänstens bedömningar i vårdnadstvister. Studiens empiri består av sex tingsrättsdomar från en tingsrätt i Stockholms län samt tillhörande vårdnads-, boende- och umgängesutredningar från socialtjänsten, där det förekommer uppgifter om att barnets pappa utövat våld mot barnets mamma. Studien utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod samt ett genusperspektiv med utgångspunkt i normer om kön och föräldraskap. I studien analyseras även organisatorisk makt utifrån begreppet handlingsutrymme. 

Studiens huvudsakliga slutsatser är att tingsrätten motiverar sina beslut utifrån två olika diskurser. I “kärnfamiljsdiskursen” betonas vikten av en god och nära relation till båda föräldrarna. Här marginaliseras våldet och tingsrättens beslut fattas oaktat socialtjänstens bedömningar. I de fall där en god och nära relation mellan barn och pappa inte kan kombineras med behovet av skydd utgår domstolen i sitt beslut från “kvinnomisshandelsdiskursen”. Där baserar domstolen sin argumentation i hög grad på socialtjänstens riskbedömning och våldet görs till en central fråga. Oavsett diskurs har tingsrätten tolkningsföreträde då de kan välja om de vill följa socialtjänstens rekommendation eller inte.

Avidentifierade jobbansökningar är en relativt ny metod som under de senaste åren fått utrymme på den svenska arbetsmarknaden samt på forskningsfältet. Uppmärksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och ålder är ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. Därför åsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare värderar och använder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgår ifrån ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjälp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar två fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjälp av det teoretiska ramverket vilket består av stämplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet. Detta för att öka förståelsen för hur en sorteringsmetod som baseras endast på formella kriterier, utbildning och arbetslivserfarenheter, fungerar i praktiken. Det har framkommit att vid avsaknaden av faktorerna läggs fokus istället på den individuella kompetensen. Informationen gällande individens kompetens och arbetslivserfarenhet är den del som får mest kritik för att vara för ospecifik. Inom IT branschen har det visat sig att faktorer som ålder och etnicitet är av betydelse vid anställning. Det uppstår även en svårighet då kundinflytandet spelar så stor roll vid rekrytering och skapar en ram av vad som efterfrågas av varje anställd. Det är inte endast avgörande vad rekryterare eller arbetsgivare värderar utan det finns flera aktörer som spelar in vid valet av medarbetare.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ”capability deprivation”, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom. Denna uppsats är teoretiskt inriktad då den byggs på förmågoperspektiv, ”capability approach”, som är ett teoretiskt ramverk som används bland annat för att bedöma individens möjlighet till utveckling. Tidigare forskning som hänvisas här har som huvudfokus individens förmågor i förhållande till sin omgivning vilket anses som relevant till studieområdet. En egen analysmodell för att tolka empirin, det vill säga det insamlade materialet, har utvecklats med hjälp av den teoretiska ramen och tidigare forskningen. Analysmodellen tar hänsyn till strukturella, sociala och individuella faktorer vilka har delats in i mikro-, mellan- respektive makronivå. Dessa i sin tur utgör informationsbasen för att analysera det insamlade materialet och kan tala om huruvida människor med funktionsnedsättning upplever förmogodeprivation i de olika nivåerna. Empirin har samlats med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med personer med fysisk funktionsnedsättning som bor i Stockholm. Resultaten tyder på att målgruppen kan uppleva förmågodeprivation huvudsakligen på grund av strukturella och sociala faktorer som utgör mellan- och makronivån, vilket i sin tur påverkar funktionsnedsatta även inom mikronivån.

Syftet i den här studien har varit att undersöka hur ensamkommande unga i Sverige beskriver sin upplevelse av familjeåterförening och vilken innebörd eller mening familjeåterföreningen har för dem. Vidare har vi haft för avsikt att ta reda på hur ensamkommande unga upplever den förändring som sker när samhällsstödet dras in vid familjens ankomst till Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat tre personer som kommit till Sverige som ensamkommande barn och som senare återförenats med sina familjer i Sverige. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Schütz fenomenologiska sociologi samt Berger och Luckmanns teori om den sociala verkligheten. För att ytterligare fördjupa förståelsen har vi kompletterat det teoretiska ramverket med Boss teori om tvetydig förlust samt med Greifs teori om tvetydig återförening. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens huvudsakliga resultat är att det verkar finnas en kluvenhet i ensamkommande ungas upplevelser av familjeåterföreningen. Samtidigt som familjeåterföreningen har haft stor betydelse för respondenterna, har tiden efter återföreningen präglats av ett påfrestande ansvar över familjen. Avslutningsvis diskuteras eventuella brister i socialtjänstens stöd för familjer vid familjeåterförening i Sverige. 

Denna undersökning är skriven i syfte att analysera och få en inblick i hur ungdomar av "andra generationens invandrare" identifierar sig själva i ett samhälle där de ses som invandrare av omgivningen med tanke på benämningen. Även hur de identifierar sig under resor till deras hem/ursprungsland är av relevans för att se om de påverkas i sin egen identifiering beroende på hur de tror att dem betraktas utifrån.

Genom en enkätundersökning så har statistik tagits fram som fungerar som ett förstadie till den större delen av undersökningen där sex individer intervjuats i syftet att ge djupare svar på de frågor som sökts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier.

I samband med undersökningen så har det framkommit att ungdomarna i fråga oftast identifierar sig på så sätt som de tror att omgivningen ser på dem. Det är alltså i förhållande till hur andra ser på dem som de uppfattar sig själva, vilket skapar ett avstånd mellan omgivningen och dem själva. Med ökad kunskap på bägge sidor så skulle dock detta avstånd mellan omgivningen och ungdomarna kunna minska.

Studiens syfte är att studera socialsekreterares upplevelser av barnsamtal inom ramen för arbetet inom den sociala barnavården. Med detta innefattas att undersöka vilka centrala faktorer som socialarbetaren upplever är gemensamma i professionella barnsamtal, hur samtalen utformas och genomförs samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma. Studiens empiriska material har införskaffats genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Studiens teoretiska referensram baseras på Haldor Øvreeide (2010), Ann-Christin Cederborg (2000) samt Greta Marie Skau (2007) och kommer att användas för att analysera studiens empiri. Resultatet visar att det finns centrala faktorer som har en betydande roll i professionella barnsamtal, en faktor var samtalets omständigheter samt skapa en relation. Studiens resultat visar också på att socialsekreteraren använder olika metoder som exempelvis tejping och verktyg som bland annat dockor i genomförandet av barnsamtal. Resultatet identifierar hinder och möjligheter i samtal med barn, ett hinder som lyftes fram av socialsekreterarna var situationer där barnet inte ville delta. En möjlighet är att en bra samtalsmiljö ger mer utförlig information om barnets situation utifrån barnets perspektiv. Vidare diskuteras studiens resultat med utgångspunkt från tidigare forskning samt studiens teoretiska referensram, vilket bekräftar i stor utsträckning det som socialsekreterarna framhävde för studiens resultat.            

Studiens syfte är att undersöka dels hur definitionen av ”hedersrelaterat våld” används i socialstyrelsens rapport, dels hur ”heder” används i aktuell svensk forskningoch i en central bok. I uppsatsen studeras vad konsekvenserna kan bli för socialsekreterare när ”hedersrelaterat våld” definieras på olika vis, samtidigt somde arbetar för att förebygga fenomenet. Uppsatsens empiri består av olika texter och forskning som fokuserar på olika definitioner av ”hedersbegreppet”. Även forskning som belyser socialsekreterarnas arbete kring benämningen av ”hedersrelaterat våld” analyseras i uppsatsen. Metoden ärkvalitativ textanalys, och kodningen består av frågor som har ställts inför analysen av materialet. Vi författare har bemödat oss om att ha ett sakligt och forskningsmässigt synsätt i arbetetmeddenna uppsats. Centrala resultat i studien är att ”hedersrelaterat våld” beskrivs utifrån kulturella, historiska, och intersektionellaperspektiv. En del texter som analyseratsutgår från kulturella och historiska utgångspunkter i beskrivningenav våld, och hänvisar främst till normer och värderingar somgrundi samhället. Annan forskning kritiserar detta synsätt och framhåller att kulturella aspekter kan leda till diskriminering av vissa grupper. När”hedersrelaterat våld” förklaras utifrån intersektionellaperspektiv utgår man i forskningen från olika grundkonstruktioner till varför våldet uppstår, och tar upp klass och kön som viktiga förutsättningar för att beskriva ”hedersrelaterat våld”. Gällande socialsekreterares uppfattning om heder, så förs en diskussion i uppsatsen om vikten av att utgå från att varje fall är unikt och inte dra generella slutsatser för att kunna stödja den våldsutsatte personen på bästa möjliga sätt.

The ambition of the study Nyanser av beroende is to analyze and problematize the concept of addiction. A broader aim is to investigate if it in the Swedish population exists different patterns of addiction and how these patterns then look like.

The empirical material constitutes of Negativa konsekvenser av ANDT-bruk i den svenska vuxna befolkningen 2014. The selection consists of 26 257 individuals with a response rate of 59, 3 percent (N=15 576). The individuals that at some time during the last year used any narcotic substance and fulfilled at least one of the addiction criterias in the diagnose manual DSM-IV are subjects to the analysis (N=560). By the analyze method of Latent klassanalys (LCA), patterns of addiction have been investigated. The theoretical framework consists of medical and social addiction theory. This to see how different patterns of addiction comply with the medical and social perspectives that can be found in DSM-IV.

In the latent class analysis, four different groups with different patterns of addiction are identified: Kontrollförlust, Försökt minska intag, Hard core gruppen och Tolerans. The group’s patterns have further on been connected with sociodemographic factors and substance use. The result of this study indicate that addiction is not a homogeneous concept but that there are differences concerning patterns of use and sociodemographic factors.

Arbetsrelaterat våld är ett växande problem. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning socialarbetare utsätts för hot och fysiskt våld från klienter inom socialtjänsten i Sverige och jämföra utsattheten enheter emellan. Syftet är även att undersöka attityder som finns om hot och/eller fysiskt våld inom socialtjänsten, om det är ett normaliserat fenomen inom socialtjänsten samt hur detta påverkar anmälningsbenägenheten hos socialarbetare. Undersökningen bygger på en enkätundersökning bland 139 socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten.

Resultatet visade att över hälften av respondenterna har varit utsatta för hot och/eller fysiskt våld och där hot var mer vanligt förekommande än fysiskt våld. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilken enhet socialarbetaren arbetade på och vilken utsträckning de utsattes för hot och fysiskt våld. Det fanns en större tolerans gentemot hot än för fysiskt våld trots att det förekommer negativa konsekvenser av hot. Anmälningsbenägenheten av hot var låg bland socialarbetarna och normalisering av problemet kan vara en bakomliggande faktor. Studien vill belysa att normalisering av hot är ett problem som måste uppmärksammas för att kunna förebygga problemet.

I denna rapport presenteras resultaten av en utvärdering av ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, syskon, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund. Utvärderingen har genomförts av FoU Södertörn och Södertörns högskola på uppdrag av Socialstyrelsen. Utvärderingen bygger på en enkätundersökning och på fokusgruppsintervjuer med barn- och familjehemssekreterare som under en avgränsad period har prövat att använda bedömningsstödet i sitt arbete med att göra bedömningar av barnets bästa i umgängesfrågan.

Syftet med studien var att undersöka hur faderskap konstruerades i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar med intentionen att studera hur fädernas lämplighet gestaltades samt vilka egenskaper hos fäderna som betonades. Studiens empiri bygger på nio stycken utredningar där fadern bedöms lämpligast för att handha barnets omsorg samt där moderns föräldraförmåga anses brista. Som metodologisk grund utgår studien från diskursanalys inspirerad av filosofen Foucault. Studiens teoretiska referensram utgörs av genusteori, hegemonisk maskulinitet samt diskursanalytisk teori. 

Studiens resultat gav uttryck för en bild av faderskapet som något män successivt internaliserar. Vidare påvisade studien en moderpresumtion inom föräldraskapet genom att modersrollen gestaltades som svår att utmana, trots att de faktiska mödrarna ansågs brista i sitt föräldraskap. Moderpresumtionen är skönjbar i utsagorna om fädernas lämplighet som föräldrar, vilken återkommande skildrades utifrån en centrering kring mödrarnas olämplighet. Resultatet kan också tolkas visa att den hegemoniska maskuliniteten är i förändring. Studiens slutsats är att moderskapet fortsatt betraktas som norm inom föräldraskap och att faderskapet på så vis värderas i ljuset av moderskapet. Även om den hegemoniska maskuliniteten till viss del tycks vara i förändring påvisar studien en distinktion i utredningarnas skildring av män respektive kvinnors föräldraskap.

The purpose of this study is that through a discourse theoretical perspective, analyze young girls 'statements about living with self-injuring by sexual behavior. The aim is to locate the discourses that surround them, visualize how discursive constructions affect these young girls' identity as victims and/or actors in relation to self-injury, the sexual violence and in meetings with the professionals within the health authorities. In addition discourse theory as an analyze method, the authors also use Nils Christie's (2001) theory of the ideal victim and Ingrid Landers (2003) theoretical perspectives on normative femininity. The authors of the study show a diversity of discourses that surround the young girls. All discourses contain normative actor- and victim’s positions that young girls constantly are obliged to relate to, which partially conflict with social constructions of the idea of victim and femininity. These positions are assigned, claimed or opposition to, and characterizes not only the young girls self-image, but also how professionals within the health authorities look at them and what support and assistance that’s offered or deprived. Finally, the authors argue for a broader approach to young girls who self-injuring by sexual behavior, they can be both victims and actors and advocates a questioning of oppressive norms to detect and identify the young girls who self-injure by sexual behavior, when it is a prerequisite to widen their options and discretion.

Syftet med denna studie har varit att undersöka det skydd och stöd svenska myndigheter kan erbjuda offer för människohandel för sexuella ändamål (MSÄ). Detta har uppnåtts genom en textanalys av utvalda myndighetsdokument vilka behandlar skydd och stöd för personer utsatta för MSÄ. I fokus har även varit att analysera huruvida arbetet som beskrivs i texterna, samt intentionerna som framkommer, bär prägel av empowerment, det vill säga bidrar till en process där personerna blir stärkta och får ökad egenmakt i sina liv. Empowermentteorin har således utgjort ett analysverktyg i studien. Studiens resultat visar att texterna uttrycker intentioner om hjälp på lång sikt. Dessa intentioner anser vi bär prägel av empowerment. Intentioner framkommer även om att skydd och stöd bör vara villkorslöst och baserat på mänskliga rättigheter. Det stöd och skydd som beskrivs i texterna innefattar både akut och långsiktig hjälp. Dock har inte alla offer för MSÄ tillgång till samma skydd och stöd då detta villkoras beroende på vilken sorts uppehållstillstånd personen har. Medverkan i en rättsprocess är ett villkor för tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Av denna anledning kan det diskuteras huruvida skydd och stöd ges främst för att möta MSÄ-offers behov eller i ett brottsbekämpande syfte.

This paper explores different meanings of being social among autistic people who are employed at an autistic-separate workplace in Sweden. The analyses in this paper are based on data from fieldwork at an autistic workspace consisting of autistic people working with peer support directed at young autistic adults in Sweden. Two different forms of sociality, which take place in two different social environments, are highlighted: environments dominated by non-autistic people and those dominated by autistic people. Interest-based sociality includes the importance of having interest-based exchanges with one another, and having common interests and communication based on genuine interest in the topic being discussed. Socially based sociality is, rather, based on social group identification. The first is the dominant form of sociality among the participants, which they connect with being in an autistic space. The second may be viewed as a counter-dominant form of sociality among the participants, which they connect with being in spaces dominated by non-autistic people.

In the current research climate, in which many autistic and autism communities are increasingly calling for a move towards collaborative forms of research, we consider how a loosely formed epistemological community may serve to challenge 'business as usual' in the academy. Mindful of the need to move beyond theory, we use this experience to concretely consider how knowledge about autism and neurotypicality can be meaningfully (co)-produced, and made available both to the research community and also to autistic and autism communities. Here, we use our own co-production of this article to explore how autistic experience may trouble normative meanings of academic knowledge production. We also consider the limits and possibilities of a neurodiverse research collaboration to reflect on ways in which a loose epistemological space may serve to contribute to knowledge about both autism and neurotypicality, adding to debate around collaborative research.

Hallunda/Norsborg anses vara ett otryggt bostadsområde. Sannolikt orsakar ungdomar oproportionelltmycket av den del av otryggheten som är relaterad till brott. Om så verkligen är fallet antas här attotryggheten skulle minska mer med tiden om samhället lyckades motivera fler av hyresgästerna till attbo kvar till ålderdomen, jämfört med andra möjliga åtgärder som samhället kan göra för att förbättrasituationen. Eftersom ungdomarna i så fall skulle bli färre, då vi bara har tonårsbarn under en period avvåra liv.I denna studie har data mellan år 2000-2018 rörande ut-/inflyttningen samt ett antal andra faktorer pågruppnivå, som kan ha betydelse för ungdomarnas benägenhet att begå brott studerats och jämförts meddata för antalet brott begångna i området.Resultaten visar att, mätt i omsättningen av hyreskontrakt, bor hyresgästerna kvar längre. Men trots dethar varken antalet ungdomar eller mängden brott minskat. Data från hyresnämnden tyder dock på att denolovliga andra hands uthyrningen av bostäderna har ökat under perioden. Slutsatsen av jämförelsen äratt antagandet varken kan förkastas eller beläggas. Vidare har den socioekonomiska statusen för deboende och antalet poliser i området ökat. Däremot har elevernas prestationer i grundskolan inteförbättrats.

The main purpose of this study was to investigate the experiences of social workers working with unaccompanied children within municipal social service in Sweden. In particular, this study seeked better understanding of the possibilities and challenges social workers experience in their work and also highlight the differences and similarities in the work with unaccompanied children and children who are not unaccompanied. An abductive approach was used, moving between empirics and theories. The empirical data was collected through qualitative interviews with ten social workers with experience of working with both unaccompanied and children who are not accompanied. The results showed that the social workers working with the target group unaccompanied children felt that the work was more rewarding, in comparison to those who didnt work with the target group. Further, the social workers experienced that the unaccompanied children were not as prioritised as other children and that the language within the social services categorized the unaccompanied children as an own group. Accordingly the social workers felt there were more challenges in working with unaccompanied children. The hope is that this study will be an eye opener for the social work, and stop the separation of unaccompanied children into its own group.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka föreställningar kring socialsekreterare som svensk dagspress reproducerar. Det empiriska materialet för studien består av 120 artiklar publicerade i morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan år 2015 och 2016. Metoden för studien är kvalitativ idé- och innehållsanalys och det analytiska ramverket som används är format av idéer och dimensioner som framkommit ur tidigare forskning. Analysen utgår i huvudsak från fyra idealtyper av socialsekreterare som media beskriver.

I resultatet framgår det att socialsekreterare i huvudsak framställs som offer i sin yrkesroll på grund av problem i system och struktur. Beskrivningar av socialsekreterare som hjälpsamma och inkompetenta är i många fall relaterade till rollen som offer. Föreställningen om socialsekreterare som ovilliga och elaka förekommer i mindre utsträckning än andra roller och är begränsad till specifika områden av den mediala rapporteringen.

Research investigating what shapes young people’s drinking habits is of great importance. This study aimed to analyse the relation between close social networks and adolescents’ drinking habits and the extent to which close social networks may explain differences in binge drinking among social groups. Data from the ‘Stockholm Survey 2012’ were analysed. The Stockholm Survey was a census survey administered to students in academic years 9 and 11, with a response rate of 76%. Ordered logit models were used to estimate relations between the frequency of binge drinking and the independent variables. Parental educational level is associated with adolescent binge drinking, as students with more highly educated parents are more frequent binge drinkers. Parents’ willingness to offer their teenagers alcohol and peers’ drinking habits are also associated with adolescent binge drinking, with a more permissive parental attitude and a prevalence of drinking among peers increasing the risk. Both parents’ willingness to provide alcohol and peers’ drinking habits may statistically explain a large portion of the observed differences in adolescent drinking by parental education. Close social networks are an important factor influencing adolescent binge drinking, and they may explain a large portion of the differences between social groups.

The main reason for this study has been to explore the healthcare professionals' perception of the hospital social workers role in emergency care. The main questions have dealt with how the hospital social worker is perceived and why that perception may be the case. The study is a qualitative study done by interviewing and observing. The interviews were conducted at several emergency care departments in Sweden. Three doctors, three nurses and three assistant nurses were interviewed. The interviewers' answers were then coded according to Grounded theory where the result emerged according to the respondents main concern. The main concern of the study resulted in the concept of accessibility. This was then analyzed trough KAIMeR which was the theoretical model. Helping to create an understanding of how accessibility could be so influential. This was further analyzed by role theory in order to be able to explain how accessibility could affect the care personnel's perception of the hospital social worker. The conclusion of the study was that accessibility constituted the summarized perception of the hospital social worker. Analyzed through KAIMeR we recognizedaccessibility as a parameter that could change outcome. Applying role theory we saw inter-role conflicts that negatively affected collaboration.

Samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och ett missbruk har blivit allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande, något som ställer högre krav än någonsin på en fungerande samverkan mellan psykatrisk- och beroendevård inom öppenvården. Syftet med denna studie är, utöver att belysa den uppfattade omfattningen av samsjuklighet, att genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från två aktörer inom de båda vårdområdena identifiera befintlig samverkan och förbättringsområden. Utöver detta är syftet även att se hur personal inom de båda verksamheterna förhåller sig till vad det innebär hos klienter och patienter att vara diagnostiserad med två stigmatiserade diagnoser. Den teoretiska referensramen denna studie använder sig av är teorin om samverkan och Goffmans teori om stigma, samt tidigare forskning som berör samverkan och samsjuklighet. Empirin består av fyra semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom de båda vårdområdena. Resultaten visar på att samtliga respondenter uppfattar samsjukligheten som utbredd och omfattande, samt att samverkan är uppskattat och eftersträvansvärt – men kräver både motivation och vilja av personalen för att fungera effektivt. Vidare visar resultaten att det främst inom beroendevården arbetas aktivt och uttalat för att avstigmatisera den enskilde och befria denna från skam och skuld, även om psykiatrin också anser sig vara relativt avstigmatiserad.

Syftet med denna studie har varit att på ett explorativt sätt undersöka hur äldre utlandsfödda upplever sitt åldrande i Sverige, samt att med hjälp av intervjuer och tidigare forskning öka förståelsen för de specifika villkoren som åldrandet i Sverige innebär för denna grupp. Studiens empiriska material bestod av kvalitativa intervjuer i form av en fokusgrupp med sex respondenter mellan 60 till 84 år och en individuell intervju med en respondent som var 89 år. Samtliga respondenter var kvinnor. Studiens teoretiska referensram består bland annat av Blumers tre antaganden om grunden till symbolisk interaktionism och Bergs teoretiska förståelse om språkets vikt för jagets utveckling samt av Baumans teori om det individualiserade samhället tillsammans med Becks teori om att individen själv skapar sina förutsättningar för sin levnadsbana. Bergs karaktärsdrag för identitetsskapandet har använts som ett teoretiskt verktyg för studiens analys. Resultaten i denna studie visar att de äldre utlandsfödda är en utsatt grupp på grund av bristande i svenska språket. Resultaten visar också på att genom att ta till sig vissa delar av det svenska individualiserade samhällstänket och behålla sin ursprungskultur såsom att träffa likasinnade och spansktalande så har de äldre anpassat sig till att få ut det bästa av Sverige och sin ursprungskultur.

Titel: ”Och gamla som lever som om vi vore unga” – En studie om äldre utlandsföddas upplevelse av ålderdomen

Författare: Ella Cerna Gonzalez

Antal ord: 11 259

Nyckelord: Äldre, utlandsfödda, äldreforskning, ålderdom, åldrande, språk, identitet

Dagens svenska samhälle består av en mängd olika kulturer som leder till många utmaningar kring social integration. Dessa utmaningar kan uttrycka sig på olika sätt men oftast resulterar det i en inkludering eller uteslutning av etniska minoriteter. År 1979 kännetecknades immigrationspolitiken i stor utsträckning av jämlikhet, frihet och samarbete som gjorde det möjligt för invandrare att behålla sin kulturella identitet och språk. Barnen till dessa invandrare växer upp med två kulturer- deras ursprungliga kultur och den svenska kulturen. Syftet med denna studie är att undersöka de olika sociala roller invandrarungdomar konstruerar i förhållande till kategorierna “svensk” och “invandrare” samt i relation till de olika kulturella miljöer de ingår. Teorier som segregering, diskriminering och Goffmans dramaturgiska rollteori används i denna artikel tillsammans med tidigare forskning om ”tredje kulturella individer” och ungdomar som lever i två olika kulturella världar. Vi använde en tematisk analys av insamlade empiriska data, bestående av fyra intervjuer. Resultatet indikerar att ungdomar med minst två utlandsfödda föräldrar identifierar sig både som ”svenskar” och som ”invandrare”. De identifierar sig också både som "svenskar" och som en albansk, kurd, syrian respektive montenegrin. Resultatet som kom fram är att de kände att de måste spela en roll för att bli accepterade i miljöer där de är bland svenskar och på jobbet. De känner att de måste prata och bete sig som en ”svensk”.

The purpose of this study is to study women's access to public space in particularly vulnerable suburbs within the area of Järva in Stockholm County. This study is based on a qualitative research method and has its foundation in semistructured interviews with ten women, telling about their experiences of living in particularly vulnerable suburbs within the area of Järva in Stockholm County. The results and analysis of the study are based on some theoretical starting points and chosen themes: The Female Role and Patriarchate, Power and Freedom and Repression and Symbolic Violence.

The result has shown that what affects women's access to public space in particularly vulnerable suburbs in the area of Järva in Stockholm County is the limited power and freedom of women and the prevailing patriarchate system, in the form of a patriarchal society. The results show that men, through different methods such as through repression and symbolic violence, master, exploit and repress women in public space in particularly vulnerable suburbs. This happens through direct actions and through indirect actions, through various forms of oppression and symbolic violence. Women are not treated in the same way as men in public space, and can be interpreted as men not seeing women as important as men or that men as a group consider themselves to be superior women as a group. The results also show that women are restricted from acting for free will because of the current picture of "the female role" and because women, according to men, may not deviate from the norm.

Overall, the study shows that women have limited access to public space in these particularly vulnerable suburbs in the area of Järva in Stockholm County. The outcome of the study should be considered as a major problem for society, because women are involuntarily assigned a subordinate position to men who make up the norm, which is not fair.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur motiveringarna bakom beslut gällande omedelbart omhändertagande med stöd av lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), skiljer sig utifrån kön. Syftet med denna studie är också att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i de ungas livsbakgrunder, som resulterat i beslut om omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU. Vi ämnar att uppfylla studiens syfte med hjälp av följande frågeställningar: 1) Vilka beteenden och händelser leder till beslut om omedelbart omhändertagande för de unga? Hur kan dessa förstås ur ett genusperspektiv?  2) På vilket sätt formuleras likheter och skillnader i hur pojkars och flickors beteende och problematik beskrivs och bedöms i beslut enligt 6 § LVU? Metoden som har använts tillhör den hermeneutiska traditionen och är en textanalys formulerad av Lennart Hellspong och Per Ledin. Teorierna vi använt oss av är dels genusteori utifrån Judith Butler och denna kompletteras med de teoretiska begreppen normer och avvikande beteende. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i besluten gällande flickor och pojkar. Skillnaderna är dels att de utifrån kön omhändertas på grund av olika beteenden, där pojkarna framför allt har problem som brottslighet och missbruk, medan flickornas problem snarare handlar om destruktivitet och miljön de befinner sig i. Vidare skiljer sig även formuleringarna utifrån kön, där pojkarnas beteenden är mer explicit beskrivna, medan flickornas beslut upplevs mer vaga och implicita i sina formuleringar.

Sverige har under en längre period utgjort de OECD-land med ett av de högsta antal förlossningsskador. Historiskt har förlossningsvården varit en sfär för kvinnor. Medicinvetenskapen intog emellertid en allt mer betydande roll under 1800-talet och läkarkåren utgjordes av män. Den gravida kvinnan blev en patologisk kropp. Följden har lett till att kvinnor föder i gynställning och bristningar är standard. Syftet med studien har utgjorts av att, genom Foucaults teori om biomakt undersöka hur en svensk, samhällelig och medicinsk normalisering av förlossningsskador kan förstås som en följd av medikalisering av kvinnlig sexualitet och reproduktion. Med ett konstruktivistiskt angreppssätt baserat på upplevelser och definitionsprocesser har kvinnors subjektiva erfarenheter av sina skador studerats genom strukturerade intervjuer. Resultatet skildrar en statlig inverkan i reproduktionsfrågor och dess disciplinerande kontrollorgan, inte minst inom mödra- och barnahälsovården. Känslor av skam, skuld, litenhet och förminskande är upplevelser bemötandet i vården orsakat. Samhället är aktiva i att upprätthålla realiteten för kvinnorna och förmedlas diskursivt, då kvinnan som gör anspråk på den egna kroppen kategoriseras som avvikande. Det saknas ett psykosocialt inriktat stöd i vårdkedjan.