Syftet med denna studie är att undersöka psykisk ohälsa bland högstadieelever utifrån skolkuratorernas perspektiv. De efterfrågade frågeställningarna för denna studie är hur psykisk ohälsa hos elever kan se ut utifrån skolkuratorernas perspektiv, vilka strategier som används för att motarbeta detta fenomen och vilka orsakerna är till psykisk ohälsa. Metoden som användes för denna studie var att intervjua fem skolkuratorer om frågor som berör ämnet psykisk ohälsa bland unga. Resultatet visade att den psykisk ohälsan har ökat de senaste åren och att stödsamtal och föreläsningar används av skolkuratorer som strategi för att motverka psykisk ohälsa bland unga. Utifrån skolkuratorernas utsagor framgick dessa orsaker som var bland annat stress, påverkan av sociala medier, problematiska relationer inom familjen och till vänner, kärleksrelationer samt socioekonomisk utsatthet. Studien beskriver även rollen som skolkurator och kuratorns professionella förhållningssätt gentemot eleverna. Avslutningsvis indikerar resultaten att det är brist på forskning inom det valda området, som kräver mer vidare forskning. 

Syftet med denna studie var att undersöka vilka riskfaktorer som ligger bakom ofrivillig ensamhet bland äldre och hur riskfaktorerna kan motverkas med hjälp av skyddsfaktorer. Studien genomfördes med en systematisk forskningsöversikt där vi har sammanställt tidigare forskning om det valda ämnesområdet och tematiserat arbetet med hjälp av en innehållsanalys. De teorier vi har valt att utgå ifrån för att analysera resultatet är aktivitetsteorin av Lars Tornstam (2005) och SOC-modellen av Baltes Baltes (1990). Resultatet visar på att det finns både individuella och strukturella faktorer som ökar risken för äldres upplevelse av existentiell, social och emotionell ensamhet. På individnivå̊ visar resultatet att fysisk- och psykisk ohälsa, förlust av partner eller nära vänner, samt förluster av fysiska och psykiska förmågor kan vara riskfaktorer för att uppleva ensamhet. På samhällsnivå visar resultatet att låg socioekonomisk status och känslan av maktlöshet kan öka risken för ensamhet bland äldre. Resultatet visar även att vissa faktorer kan fungera som både riskfaktorer och skyddsfaktorer; hälsa och socioekonomisk status. Till exempel fysisk och psykisk ohälsa och låg socioekonomisk status är faktorer som ökar risk för upplevelsen av ensamhet. Omvänt är fysisk och psykisk hälsa, samt hög socioekonomisk status skyddsfaktorer som minskar ensamheten bland äldre. Riskfaktorerna för ensamhet bland äldre kan motverkas om äldre får möjlighet att upprätthålla framgångsrikt åldrande och ett aktivt liv anpassat till deras förmåga. 

Denna studie syftar till att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med pojkar och unga män med psykisk ohälsa. Detta har möjliggjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter som arbetar med socialt arbete inom olika verksamheter, på så vis är detta en tvärprofessionell studie. Studiens resultat framkom genom en tematisk analys där följande huvudteman identifierades: de professionellas syn på pojkar och unga mäns psykiska ohälsa, den professionellas förhållningssätt och professionellas arbete.  Studiens teoretiska ramverk är Connells maskulinitetsteori, Goffmans teori om stigma, handlingsutrymme och Gordons universell-, selektiv- och indikerad preventionsteori. Resultatet i denna studie visar enligt informanterna att det finns ett flertal barriärer som blir ett hinder för såväl målgruppen som för de professionella, såsom stigmatisering och könsnormer. Samtliga informanter var medvetna kring hur könsnormer påverkar deras förhållningssätt, dock tyder studiens resultat på hur deras förhållningssätt skiljer sig till följd av deras egna kön. Slutligen identifieras olika kontextuella villkor som påverkar förutsättningar i arbetet och den professionellas handlingsutrymme i arbetet, såsom olika möjligheter för reflektion samt olika möjligheter för hälsofrämjande arbete.

Denna studies syfte var att undersöka hur män i Sverige som fått en sen ADHD diagnos upplever sitt liv med ADHD. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av tre mäns självbiografiska böcker. Resultatet visade att ett liv med ADHD för män innebar till stor del svårigheter, vilket medförde många olika känslor. Studien visade också att ADHD diagnosen kunde underlätta situationen för männen, men att det fortfarande fanns svårigheter efter att de fått ADHD diagnosen. Studien visade även hur mycket det sociala livet och samhällets syn påverkade männens upplevelser, känslor, självkänsla och vardag. Studien visade därmed att samhällets normer och förväntningar inte är anpassade för de med ADHD. Studien visade att det därför är viktigt att utföra flera studier om hur samhället ser på funktionsvariationer, vilket leder till att man kan utveckla förebyggande arbeten. Därmed kan samhället bli mer anpassat för alla.

The aim of the study was to investigate the social service's approach and handling of cases related to honor-related violence and oppression. Furthermore, we wanted to map the boundary the social service makes between honor-related violence and oppression and violence in close relationships.

In order to provide a detailed analysis of the aspects and questions that shall follow, a qualitative thematic analysis method has been used by conducting four semi-structured interviews with social secretaries from a social office in Sweden. The results showed that social secretaries define and manage honor-related violence and oppression in different ways. There is also no clear boundary between the phenomena, however, there are certain factors / motives in the respondents' responses that are of great importance to the social workers when they define honor-related violence and oppression.

Some common underlying factors / motives are the collective or the nuclear family, culture or sexuality. It was also found that respondents often associate problems of honor with people of foreign origin. Another interesting observation worth highlighting was that several of the respondents did not really have any direct action plan or special guidelines to follow. In addition, the interviews showed that the most common intervention is family therapy and thus it is the first intervention offered.

Äldre personer, det vill säga personer som är 65 år eller äldre, är en relativt bortglömd grupp inom medias rapportering. Gruppen syns sällan i mediesammanhang, och kommer mycket sällan till tals. Detta blir mest tydligt när det gäller frågor som rör äldre personer, då äldres röster lyser med sin frånvaro. Denna studie har till syfte att undersöka hur äldre personer framställs i media idag. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen analyseras 20 artiklar från de två största dagstidningarna i Sverige: Aftonbladet och Expressen. Faircloughs kritiska diskursanalys samt Laclaus och Mouffes diskursteori används för att bidra till ökad förståelse för hur diskurser kring äldre personer kommer till uttryck i media.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

The article discusses children?s thoughts about death. Research was carried out in two elementary schools in Sweden among 40 children between 6 and 9 years of age, data were collected through text reading, movie viewing and dialogues with children. The main results reveal child-specific thoughts about the end of life, i.e., ideas children construe on their own. The findings also show society- and time-specific thoughts that children take from their societal and cultural context. The article proposes an integrative approach between these two: it is only when the categories of child-specific and society- and time-specific thoughts are combined that we get a fair picture of children?s perceptions of death. The main finding is that children form ideas of their own; they are not completely under the influence of their societal and cultural context. Children take over ideas from their surrounding society but they also express ideas produced by themselves.

Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

Studiens övergripande syfte är att undersöka de bakomliggande orsakerna till varför människor hamnar i kriminalitet. I synnerhet fokuserar vi på att få en förståelse över vilka riskfaktorer som kan resultera till att man som ung utvecklar ett kriminellt beteende. Tillvägagångssättet för denna studie har således varit en kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien är en kvalitetsstudie baserad på tre informanters livsberättelse. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan orsaka ungdomskriminalitet. Dessa faktorer hänger ihop och skapar ett mönster eftersom de är beroende av varandra och kan även vara en följd orsak till en annan faktor. Denna studie präglas av tidigare forskning och teoretiska perspektiv som ger möjligheten till att finna likheter med det empiriska materialet. De bakomliggande orsakerna denna studie kommit fram till är skolgången, bostadsområdet, sociala miljö, individens föräldrar som inte uppfyller sin roll, individens dåliga självkänsla, förlorandet av sin anknytningsperson, och omgivningen som består av kriminella personer. Dessa faktorer har enskilt eller gemensamt med andra faktorer orsakat ungdomskriminalitet hos informanterna. Flera olika orsaker har visat sig ha ett samband mellan varandra och resulterat till en mer omfattande kriminell livsstil. Vidare har materialet analyserats utefter tidigare forskning för att kunna hitta likheter och även de teoretiska perspektiven som studien präglas på. 

The purpose of this study was to examine in which way personnel who work with LVM approach their client’s integrity, autonomy and their participation in decision making. We used a semistructured interview when we interviewed three social workers, one placement secretary and four care personnel who work at institutions for LVM. In the theoretical approach of this study we used the total institutions and the user influence by clients. The study has shown that personnel’s considerations to their client’s integrity, autonomy and participation in decisions are a convoluted problem. Care personnel who work at institutions are the unit that has the best opportunities to consider their client’s desires.  The placement secretary has a certain possibility to consider their clients desires when determining their placement. The unit of personnel that has a significant limitation when it comes to their client’s integrity and autonomy are social workers. Since LVM is a law of constraint it’s causing an insult to the client by losing their autonomy. In this regard it is impossible to consider clients integrity.

Creating internships for newly arrived refugees and immigrants is a well-established part of the Swedish national integration program and is seen as a strategy to speed up immigrants' establishment process. One common belief is that the workplace is expected to give the newly arrived trainee necessary language training, as well as contextual and cultural knowledge. Here, the transferring direction of knowledge is from the Swedish workplace to the receiving newly arrived trainee. However, it is rarely discussed whether the trainee will bring valuable knowledge to the organization, or what the relational aspects of the internship should look like. In this paper, we develop the analysis of internships as a mean for integration in Sweden, by analyzing what trainees and their supervisors experience in terms of knowledge transfer and development. By interviewing trainees (4) and supervisors (5), the aim of this paper is to discuss ideas and practices in an internship program for refugees that The University of Gothenburg started in 2015. The interviews focus on the structural and organizational level, though individual experiences also play a central role. Theoretically, the analysis is interdisciplinary and a cross-cut between organizational theory and cultural studies, especially the work of Sara Ahmed. Our results show that the trainee is seen both as a resource and as someone who represents multiculturalism, hospitality, and the altruism of the university and its employees. The trainee is expected not only to integrate in a productive way, but also to stand out in non-productive areas, such as the social context.

Skolans marknadsanpassning har inneburit såväl ekonomiska, organisatoriska som pedagogiska förändringar för elevers och lärares vardag. I den politiska debatten har friskolornas vinster ofta varit föremål för diskussion, liksom skolsegregationen. Färre har diskuterat hur den pedagogiska miljön har anpassats efter lönsamhetskrav. Genom att rikta fokus mot betygens samtida reformering vill jag med kapitlet visa på hur skolans ekonomiska organisering påverkar elevers skolarbete och i förlängningen sorteringen av elever.

The aim of the thesis is twofold: to explore the ways in which the transformation of the Swedish elementary school can be understood through Marxist theory; and, by ethnographic methods, understand the everyday lives of students and teachers in light of the transformation of the educational system. The ethnography has been conducted by observations and interviews during a total of six months at two different schools, Libera and Publica. While Libera is a charter school, owned by a private investment company, Publica is municipally administrated. The former is based in the central part of the city, while the latter is located in a more economically marginal and geographically peripheral area. At Libera, students plan their own schedules and work load and they also set their own goals. At Publica, the students are organized in a more conventional, meaning collective, structure. By discussing marketization, which includes private as well as public actors, scholars foreground the competition that exists between schools through the Swedish voucher-system as well as the transactional relationship that reshapes the relationship between students and teachers. To describe the market rationales by which the public schools must operate the already established concept of New Public Management has been used. However, still no terminology can be found to describe the private actors’ way of functioning. By returning to Marx’s concepts of formal and real subsumption, I offer new ways to conceptualize the shift in character of education and how privately-owned schools operate, meaning how surplus value is created in the everyday life of students and in their pedagogical relations. As my results show, more efficient and flexible ways to organize teaching and pedagogical practices have emerged as new scale logics are developed by private actors who are part of big investment companies. Due to the competition, both Libera and Publica adopt a strong market rationale in their organizational arrangements and pedagogical expectations. Besides conceptualizing schooling on an organizational level, I also seek to address the premises and effects of the learning situation for students in a milieu that is characterized by both flexible and standardized management. Despite the different characteristics of the schools, the market rationales, which dovetailed well with the result-based (state-arranged) management, tended to create alienating conditions for students and teachers in their daily work. Everyday school life was occupied with grade talks and very little time was given for pedagogical “detours”; the students were mostly trying to crack the code and the ones who could not manage the pace were systematically left behind (eliminated). In many cases, whether it was in more successful situations or during processes of (self)elimination, students were often left alone. The expectation of being self-propelled dominated the pedagogical relationship, which translated into the pressure of constant performance and little space to be “unskilled” or explorative. In a situation when school organizations are in competition with each other and are expected to present high numbers (in terms of grades and economic efficiency), the already motivated or skilled students appear as attractive and desirable. The results show how schooling continues to maintain, and in some ways accentuates, segregation and social reproduction.

Syftet med studien är att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur våld i nära relation tas i beaktande vid domstolens beslut och socialtjänstens bedömningar i vårdnadstvister. Studiens empiri består av sex tingsrättsdomar från en tingsrätt i Stockholms län samt tillhörande vårdnads-, boende- och umgängesutredningar från socialtjänsten, där det förekommer uppgifter om att barnets pappa utövat våld mot barnets mamma. Studien utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod samt ett genusperspektiv med utgångspunkt i normer om kön och föräldraskap. I studien analyseras även organisatorisk makt utifrån begreppet handlingsutrymme. 

Studiens huvudsakliga slutsatser är att tingsrätten motiverar sina beslut utifrån två olika diskurser. I “kärnfamiljsdiskursen” betonas vikten av en god och nära relation till båda föräldrarna. Här marginaliseras våldet och tingsrättens beslut fattas oaktat socialtjänstens bedömningar. I de fall där en god och nära relation mellan barn och pappa inte kan kombineras med behovet av skydd utgår domstolen i sitt beslut från “kvinnomisshandelsdiskursen”. Där baserar domstolen sin argumentation i hög grad på socialtjänstens riskbedömning och våldet görs till en central fråga. Oavsett diskurs har tingsrätten tolkningsföreträde då de kan välja om de vill följa socialtjänstens rekommendation eller inte.

Importance: Children placed in out-of-home care (OHC) have higher rates of suicidal behaviors, including suicide attempts, compared with those who grow up in their family of origin. Several studies have shown that this elevated risk persists into young adulthood. Yet, our knowledge about any longer-term associations of OHC with suicide attempts is limited.

Objective: To examine how childhood experiences of placement in OHC are associated with trajectories of hospitalization because of suicide attempts (HSA) from early into late adulthood.

Design, Setting, and Participants: This prospective birth cohort study that was conducted in Stockholm, Sweden, and analyzed in March 2020 included 14 559 individuals born in 1953 who were living in the greater metropolitan of Stockholm in November 1963 and followed through registers up until December 2016.

Exposures: Childhood experiences of OHC based on information from the Social Register (age 0-19 years).

Main Outcomes and Measures: Hospitalization because of suicide attempts based on in-patient care data from the National Patient Register. Group-based trajectory modeling was used to cluster individuals according to their probabilities of HSA across adulthood (age 20-63 years).

Results: In this cohort of 14 559 individuals (7146 women [49.1%]), 1320 individuals (9.1%) had childhood experiences of OHC, whereas 525 individuals ( 3.6%) had HSA. A Cox regression analysis showed a substantially higher risk of HSA among those with childhood experiences of OHC (hazard ratio, 3.58; 95% CI, 2.93-4.36) and after adjusting for a range of adverse childhood living conditions (hazard ratio, 2.51; 95% CI, 2.00-3.15). Those with at least 1 HSA were grouped into 4 trajectories: (1) peak in middle adulthood (66 [12.6%]), (2) stable low across adulthood (167 [31.8%]), (3) peak in early adulthood (210 [40.0%]), and (4) peak in emerging adulthood (82 [15.6%]). A multinomial regression analysis suggested that those with experiences of OHC had higher risks of following any of these trajectories (trajectory 1: relative risk ratio [RRR], 2.91; 95% CI, 1.61-5.26; trajectory 2: RRR, 3.18; 95% CI, 2.21-4.59; trajectory 3: RRR, 4.32; 95% CI, 3.18-5.86; trajectory 4: RRR, 3.26; 95% CI, 1.94-5.46). The estimates were reduced after adjusting for adverse childhood living conditions.

Conclusions and Relevance: The findings suggest that the elevated risk of suicide attempts among former child welfare clients does not cease after young adulthood, indicating the necessity for clinical attention to childhood experiences of OHC as a risk marker for suicidal behavior across the life span.

"SiS is not a good place for children" is a qualitative study aimed at investigating institutional care and the treatment work that takes place with criminal and convicted youth in Sweden. The study is focused on investigating the importance of the treatment work at the institutions and what impact it has for the target group. The study also examines how the target group is being prepared to return to society with the aim of minimizing recidivism in crime. The empirical material is based on three semi-structured interviews with previously institutionalized youth and three support workers. The study is based on Goffman's research on total institutions and Travis Hirschi's theory on social bonds. The study's general results and conclusions show that there is a rough jargon, destructive adaptation behaviors and a specific social culture at the institution, that can make treatment difficult. Strong external factors in the youth’s environment may be a reason why the youth has developed a social disruptive behavior and these factors are not taken into account in the treatment, which indicates the difficulties in dealing with the complex problem of juvenile delinquency. 

I takt med den ökade digitaliseringen i samhället har sociala medier blivit en allt större del av människors vardag. Att exponeras för det rådande kroppsidealet är idag enklare än någonsin, vilket särskilt anses påverka unga kvinnor och deras förhållande till sina kroppar. Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa tidigare forskning kring ämnet för att belysa hur kroppsidealet på sociala medier porträtterades för unga kvinnor och hur det påverkade deras kroppsuppfattning, för att vidare identifiera skyddsfaktorer i deras användning av sociala medier. Resultatet indikerade på att redigering av bilder, publicering av selfies och en konstant jämförelse med andra bidrog till ett större kroppsmissnöje i strävan efter att nå ett smalhetsideal som många gånger är svåruppnåeligt. En medvetenhet om verkligheten som finns bakom den perfekta ytan kunde enligt unga kvinnor verka som en skyddsfaktor för att erhålla en positiv kroppsuppfattning. Vidare ansågs djupare kunskap kring ämnet genom utbildning vara ytterligare en skyddsfaktor för att belysa den problematik som kroppsidealet på sociala medier medför i unga kvinnors vardag.

While the western world is in the midst of a liberalisation trend where laws concerning cannabis are frequently changed in favour of a more permissive stance, the characteristic Swedish objective for “a drug-free society” remains. Based on five different cannabis discourses in Swedish press, which have been identified in previous research, this paper uses a quantitative content analysis to examine how often these discourses appear, and the scope they are given, in four of Sweden’s largest newspapers. This was done with the purpose of finding out if there has been a change in the way media portrays cannabis in 2012 compared to 2020. Social constructionism has been used as a theoretical framework, and 120 articles for each year have been encoded and analysed using discourse- and agenda-setting theory. The results show that the legal discourse continues to be dominant, that the medical discourse has become more nuanced, and that the financial and recreational discourse have been given more room in the media. Furthermore they show that the discourse regarding social problems has conspicuously decreased. Based on the international trends, the key role of the media as an actor for social change, and tendencies among the population, it is suggested in the discussion of the results that research in this area continues. Additionally, an ongoing discussion regarding the role of social work as it pertains to societal development is encouraged.

Nyanlända kvinnor är den grupp som har mest arbetslöshet i Sverige. Dem är även den grupp som oftast blir diskriminerade eller nedvärderade, utifrån bland annat religion, kön och kultur. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap till forskningsfältet genom att dels undersöka vad socialarbetare som arbetar med nyanlända kvinnor upplever orsakar nyanlända kvinnors svårigheter på arbetsmarknaden, och dels genom att analysera hur socialarbetare arbetar med nyanlända kvinnor för att öka deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Syftet besvaras genom tre intervjuer från socialarbetare som arbetar med nyanlända kvinnors etablering, och som därmed talar utifrån egna erfarenheter och tankar. Denna studie är en kvalitativ forskning med intervjuer utifrån socialarbetare som arbetar med nyanlända kvinnor. Resultatet visar att studiens informanter arbetar med olika metoder för attde nyanlända kvinnorna ska komma ut från sin svåra situation inom den svenska arbetsmarknaden. Upplevelsen hos socialarbetarna är att de nyanlända kvinnorna inte har endel av de förutsättningar som krävs för att få ett arbete, vilket de får hjälp med i form av språkstudier, praktik, arbetsträning och vägledning inom arbetslivet och samhället. Informanterna uttryckte även att goda kunskaper i det svenska språket samt utbildning är viktiga förutsättningar för att få ett arbete

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur massmedia porträtterar alkohol- och drogmissbruk. Genom den kvalitativa innehållsanalysen får vi en god och djupgående förståelse för medias skildring av drog- och alkoholmissbruk. Teorin som tillämpats för att analysera data är Goffmans teori om stigma. Denna teori ger oss möjlighet att analysera och se problemen ur flera perspektiv vilket i sin tur gett oss möjligheten att analysera problem och konsekvenser på både makro- och mikronivå. Baserat på tidigare forskning, teorin och våra resultat kan vi konstatera att det finns flera faktorer som förstärker upplevelsen av att framställningen av personer i missbruk varierar beroende på deras sociala status och grundas på de normer och sociala system som existerar i samhället. Våra resultat visar också att mindre orter, platser med lägre socioekonomisk status samt människorna som bor där porträtteras i en mer negativ bemärkelse än i mer välbärgade områden. Å andra sidan är missbruk hos människor med hög status inte lika synligt. Dessutom har studien påvisat att utmaningarna som missbrukare och barn till missbrukande föräldrar handskas med är stigmatisering, stereotypisering och etikettering, vilket vidare leder till dentitetambivalens och känslor av skam.

Avidentifierade jobbansökningar är en relativt ny metod som under de senaste åren fått utrymme på den svenska arbetsmarknaden samt på forskningsfältet. Uppmärksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och ålder är ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. Därför åsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare värderar och använder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgår ifrån ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjälp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar två fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjälp av det teoretiska ramverket vilket består av stämplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet. Detta för att öka förståelsen för hur en sorteringsmetod som baseras endast på formella kriterier, utbildning och arbetslivserfarenheter, fungerar i praktiken. Det har framkommit att vid avsaknaden av faktorerna läggs fokus istället på den individuella kompetensen. Informationen gällande individens kompetens och arbetslivserfarenhet är den del som får mest kritik för att vara för ospecifik. Inom IT branschen har det visat sig att faktorer som ålder och etnicitet är av betydelse vid anställning. Det uppstår även en svårighet då kundinflytandet spelar så stor roll vid rekrytering och skapar en ram av vad som efterfrågas av varje anställd. Det är inte endast avgörande vad rekryterare eller arbetsgivare värderar utan det finns flera aktörer som spelar in vid valet av medarbetare.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ”capability deprivation”, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom. Denna uppsats är teoretiskt inriktad då den byggs på förmågoperspektiv, ”capability approach”, som är ett teoretiskt ramverk som används bland annat för att bedöma individens möjlighet till utveckling. Tidigare forskning som hänvisas här har som huvudfokus individens förmågor i förhållande till sin omgivning vilket anses som relevant till studieområdet. En egen analysmodell för att tolka empirin, det vill säga det insamlade materialet, har utvecklats med hjälp av den teoretiska ramen och tidigare forskningen. Analysmodellen tar hänsyn till strukturella, sociala och individuella faktorer vilka har delats in i mikro-, mellan- respektive makronivå. Dessa i sin tur utgör informationsbasen för att analysera det insamlade materialet och kan tala om huruvida människor med funktionsnedsättning upplever förmogodeprivation i de olika nivåerna. Empirin har samlats med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med personer med fysisk funktionsnedsättning som bor i Stockholm. Resultaten tyder på att målgruppen kan uppleva förmågodeprivation huvudsakligen på grund av strukturella och sociala faktorer som utgör mellan- och makronivån, vilket i sin tur påverkar funktionsnedsatta även inom mikronivån.

Syftet i den här studien har varit att undersöka hur ensamkommande unga i Sverige beskriver sin upplevelse av familjeåterförening och vilken innebörd eller mening familjeåterföreningen har för dem. Vidare har vi haft för avsikt att ta reda på hur ensamkommande unga upplever den förändring som sker när samhällsstödet dras in vid familjens ankomst till Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat tre personer som kommit till Sverige som ensamkommande barn och som senare återförenats med sina familjer i Sverige. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Schütz fenomenologiska sociologi samt Berger och Luckmanns teori om den sociala verkligheten. För att ytterligare fördjupa förståelsen har vi kompletterat det teoretiska ramverket med Boss teori om tvetydig förlust samt med Greifs teori om tvetydig återförening. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens huvudsakliga resultat är att det verkar finnas en kluvenhet i ensamkommande ungas upplevelser av familjeåterföreningen. Samtidigt som familjeåterföreningen har haft stor betydelse för respondenterna, har tiden efter återföreningen präglats av ett påfrestande ansvar över familjen. Avslutningsvis diskuteras eventuella brister i socialtjänstens stöd för familjer vid familjeåterförening i Sverige. 

Background:  Active Support is a staff practice that aims to increase engagement of people with intellectual disabilities. This study seeks to: (1) identify the outcomes of staff using Active Support and how these are measured; (2) identify how the views of people with intellectual disabilities have been included in Active Support research.

Method:  A scoping review was conducted of peer-reviewed articles about Active Support published between 2009 and 2023.

Results:  Sixteen articles were identified. Outcomes included engagement, the quality of staff support, choice and challenging behaviour. Structured observations were the most frequently used measurement method. Only two studies explored people with intellectual disabilities' perspectives about Active Support.

Conclusions:  Consistent use of similar measures is a strength of Active Support research. Including perspectives of people with intellectual disabilities may provide insight into dimensions of support not been measured and assist in further developing these measures and Active Support practice.

Background: Support from staff plays an important role in quality of life for people with intellectual disability. This study focuses on service users' views of Active Support as good support and whether Active Support increases the quality of everyday support in group homes.

Method: Nine service users were interviewed at baseline and at follow-up one year after staff received Active Support training. Thematic analyses were used to develop themes. Results: Three main themes were created: (1) Home is more than just a place, it is a feeling; (2) Good care is caring with accessible communication; and (3) Time is precious. Participants were more satisfied with most of the support at follow-up, particularly choice-making, control in everyday life, relationships, and emotional support.

Conclusions: Active Support corresponds well with service users’ perceptions of good support. In future studies of Active Support service users' voices should be a part of the follow-up.

Att arbeta som lärare i fritidsverksamheten är ett komplext uppdrag. Det finns begrepp som är mångfacetterade och svåra att konkretisera i skolans värld. I den här studien redogör vi för hur fritidspedagoger arbetar och planerar en verksamhet där eleverna ska delges en meningsfull fritid. För att eleverna ska känna detta behöver de bli inkluderade, delaktiga och ges inflytande. Detta är något som visat sig inte vara helt lätt att praktisera i fritidsverksamheten. Vi har samlat data och information med hjälp av fokusgruppsintervjuer för både eleverna och pedagogerna på två skolor i Stockholm. Eleverna har fått göra sina röster hörda i hur de upplever fritidsverksamheten. Vi har även undersökt hur pedagogerna närmat sig ett barns perspektiv i planeringen av elevernas fritidsverksamhet. Resultatet visar på att det är viktiga begrepp att förstå men är svåra att praktisera och omsätta i fritidsverksamheten

The Swedish welfare society can be advocated as a social safety net with the intention of giving citizens fair living conditions. However, the welfare system has recently undergone fundamental changes regarding its organization and steering within the social image work, where its impact is considered to have received far too little attention. 

The overall purpose of the study is to study social workers 'experiences of steering within the social services' exercise of authority. The empirical data has been considered in qualitative interviews and has brought significant knowledge and information about the subject area. The results have shown an overall control within the social authority work, which normalizes and constitutes an impact on how the practical work is conducted and how the feeling of the social work is treated. However, the results of the study have shown various causal explanations that are rooted in trust from the management team, work motives and also the social worker's individual professional experience and competence.

Based on the study's analysis, four central themes have been identified and presented as both causal explanations and prerequisites for practical social authority work. These are explained as; steering and the social secretary's work situation, trust-based governance, social work - a knowledge-based practice and steering as instruments.

The overall purpose of the study was to study and elucidate the phenomenon of discrimination in relation to individuals who have a visible disability. The main empiricism has been based on qualitative interviews and completed influential knowledge. The main result of this has been exposed to be an context-based discrimination, in the form of social structures and physically mismatched public environments. Discrimination has been shown to be a common occurrence and expresses unequal conditions, in the form of inclusion in social situations. However, have the results shown general causal explanations of this problem - which are based on lack of knowledge, and in turn, constitute negative conceptions. The study thus draws attention to people with visible disabilities, in the sense of becoming more naturally included in society. Through the study analysis four themes where identified; lack of inclusion, interpersonal interactions, negative events and lack of knowledge.

The media plays a major role in today's society. What we do not experience ourselves, we can be told through the media. Seen from this, the purpose of this study is to investigate how immigrants are described in news articles in Swedish morning and evening newspapers during the period 2016-2021, with focus on the negative aspects. We will focus on answering which specific characteristics the term immigrant is associated with and in which perspectives it is written about immigrants. The study is based on a qualitative text analysis and the empirical material we have collected thus consists of 24 news articles.The articles were analyzed using post colonial theory, the dichotomy We and the Others and stereotypes.The results show that Swedish morning and evening newspapers describe immigrants in more negative than positive terms. There is also a continuous description of characteristics in the form of stereotypes. Newspapers portray, so to speak, an image of immigrants as different, deviant and foreign. At the same time, the results show that there is a marked difference between immigrants and Swedes as immigrants stand in sharp contrast to the so-called "Swedishness". The conclusions we can draw from the results is that the media differentiate between immigrants and ethnic Swedes with the help of different characteristics and perspectives to describe immigrants.

Return-to-work coordinators (RTWC) support people on sickness absence and is a new healthcare occupation in Sweden. Its practitioners represent a variety of professions, there is no common undergraduate training and vague role and competence descriptions. The aim was to explore differences in training and competence according to original professions (occupational therapists, physiotherapists, counselling, and other professions) and coordinators’ views on which professions they believe provide the best competence for the role. All RTWCs (82) in one region were invited to answer a questionnaire (89% response rate). Mixed-methods analyses were applied. The results showed that counselling professions were more likely than other professional groups to have further training, particularly in conversation methods, and a lower proportion of them stated needing more knowledge about gender equality, social problems, insurance/benefit and conversation methods. The analysis of free-text answers identified three competence areas of importance: advice and guidance, a holistic view, and personality over profession. Occupational therapists and social workers were seen as having the best competence for the coordinating role. The results outline some common values, norms and important competences for RTWCs that could help develop the RTW coordination training and pave the way for RTWCs professionalisation process.

Boken analyserar det skolsociala arbetet ur flera perspektiv. Den handlar om skolan och elevhälsan som organisatorisk och institutionell kontext för det sociala arbetet, om skolsociala problemområden samt om metoder och perspektiv i skolsocialt arbete. I denna andra upplaga har innehållet i antologin uppdaterats utifrån det aktuella kunskapsläget samt utifrån förändringar i lagstiftning och riktlinjer både relaterat till skola och socialtjänst.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen kring kvinnors erfarenheter och upplevelser med användningen av sociala medier, och vad sociala medier har för effekter på kvinnors upplevelser av deras kroppsuppfattning, självkänsla och psykiska hälsa. Detta görs genom utförandet av sammanlagt sex intervjuer med sex personer i åldern 17-30 år, där alla intervjupersoner identifierar sig som kvinnor. Intervjuerna analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån resultaten identifieras sju övergripande teman: kvinnors användning av sociala medier, porträtteringen av kroppsidealet, kvinnors personliga erfarenheter i samband med kroppsuppfattning, kvinnors personliga erfarenheter i samband med självkänsla, samhällets inflytelse, positiva aspekter och skyddande strategier och beteenden . Denna studie inkluderar de teoretiska perspektiven: feministisk praktik, male gaze, objektifieringsteorin, sociokulturell teori, genussystemet och copingstrategier . Resultaten av studien visar på att kvinnorna som intervjuades har blandade känslor och tankar kring sociala medier, där vissa har mer negativa erfarenheter kring sociala medier, medan andra har inspirerats av sociala medier. En gemensam bild som kvinnorna har uttryckt är att de känner att man är mer sårbar för föreställningar om hur kroppen ska se ut och kroppsideal på sociala medier i tidig ålder.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.

Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.

In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce.

Delaktighet är en mänsklig rättighet. Genom att ha möjlighet att kommunicera sina behov görs samhället mer tillgängligt vilket är en förutsättning för delaktighet. Kommunikativt och kognitivt stöd är nödvändiga verktyg för att underlätta kommunikation för personer med funktionsnedsättning. Trots det följs Socialstyrelsens rekommendationer kring önskvärd kunskap hos handläggare som arbetar med personer med funktionsnedsättning selektivt. Med utgångspunkt i observationer som gjordes under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) hade syftet i denna studie främst varit att undersöka det individuella ansvaret för fortsatt lärande bland handläggare. För att uppnå syftet användes mixed methods design för social rättvisa med utforskande sekventiell design som grund. Data från fas 1 (VFU-perioden) integrerades i en enkät (fas 2) som sedan användes för datainsamling under den tredje, kvantitativa, fasen för att få en uppfattning om vissa utvalda observationer från fas 1 kunde generaliseras. Ett pedagogiskt mål inom ramen för social rättvisa var att medvetandegöra handläggare om att kognitivt stöd inte nödvändigtvis krävde specialutbildning och därmed främja delaktiggörande av personer med funktionsnedsättning. Resultat bekräftade observationerna att alla brister inte kunde reduceras till organisation. Verkligheten var mångfacetterad och handlingsutrymmet var begränsad i olika grad. Mycket informellt lärande skedde i arbetsgruppen men stort ansvar för egen kunskapsutveckling lades på arbetsgivaren.

Studiens syfte är att studera socialsekreterares upplevelser av barnsamtal inom ramen för arbetet inom den sociala barnavården. Med detta innefattas att undersöka vilka centrala faktorer som socialarbetaren upplever är gemensamma i professionella barnsamtal, hur samtalen utformas och genomförs samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma. Studiens empiriska material har införskaffats genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Studiens teoretiska referensram baseras på Haldor Øvreeide (2010), Ann-Christin Cederborg (2000) samt Greta Marie Skau (2007) och kommer att användas för att analysera studiens empiri. Resultatet visar att det finns centrala faktorer som har en betydande roll i professionella barnsamtal, en faktor var samtalets omständigheter samt skapa en relation. Studiens resultat visar också på att socialsekreteraren använder olika metoder som exempelvis tejping och verktyg som bland annat dockor i genomförandet av barnsamtal. Resultatet identifierar hinder och möjligheter i samtal med barn, ett hinder som lyftes fram av socialsekreterarna var situationer där barnet inte ville delta. En möjlighet är att en bra samtalsmiljö ger mer utförlig information om barnets situation utifrån barnets perspektiv. Vidare diskuteras studiens resultat med utgångspunkt från tidigare forskning samt studiens teoretiska referensram, vilket bekräftar i stor utsträckning det som socialsekreterarna framhävde för studiens resultat.