Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.
I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.
Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.
Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten. De teorier som uppsatsen behandlar är kompetensblomman som går ut på att förklara fyra olika kompetenser, samt humankapitalteorin – kompetensförsörjning som behandlar kunskapsutveckling över tid.
Undersökningen utgörs av en fallstudie som inkluderar både av en kvalitativ samt en kvantitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen har använts på företagen i form av intervjuer för att erhålla en mer djupgående information, samt den kvantitativa ansatsen på studenter på Södertörns högskola i form av en enkätundersökning för att ta del av en bredare data insamling.
Den första delen av undersökningen består av fyra intervjuer med två revisionsbyråer samt två banker. De två revisionsbyråer utgörs av Öhlings Price Water House Coopers och BDO Nordic, samt två banker som består av Swedbank samt Handelsbanken. Dessutom består undersökningen även av 64 enkäter som utförs på studenter på Södertörns högskola med redovisning och finansiering som inriktning.
Slutsatsen är att samtliga företag värdesätter den sociala kompetensen främst. Dock skiljer sig åsikterna mellan revisionsbyråer och bankerna åt, där först nämnda i större utsträckning ställer krav på en högre utbildning medan de sistnämnda sätter större vikt på arbetslivserfarenhet.
Vidare kan konstateras att det råder en relativt enig uppfattning mellan företag och studenter gällande kraven på kompetens vid anställning med mindre avvikelser som behandlas i uppsatsen.